Samordningsgruppsmöte Nätverket Uppdrag Hälsa

Transkript

1 11 APRIL 2006 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Nätverket Uppdrag Hälsa Tid och plats 6 april kl , Sabbatsbergs sjukhus, Olivecronas väg 5, Stockholm. samt 7 april kl , Hornsgatan 15, lokal Stagnelius. Närvarande Dalarna, Birgitta Göthman Stockholm, Lars-Bertil Arvidsson Dalarna, Gunilla Esbjörn Stockholm, Leif Karnström Finspångs beställarförbund, Mats Hasselrot Sveriges Kommuner och Landsting, Bengt André Gävleborg, Åke Lundqvist dag 1 Sveriges Kommuner och Landsting, Märit Melbi dag 2 Halland, Lena Kierkegaard dag 2 Uppsala, Kerstin Petrén Nätverken Anne Bylund Uppsala, Kerstin Westholm dag 2 Nätverket Uppdrag hälsa, Sören Berg Västernorrland, Bo Enheim Robertsfors hälsoförbund, Anders Almberg Västra Götaland, Lars Palo dag 1 Skåne, Håkan Rundberg Örebro, Erik Sjöberg Skåne, Mårten Gerle Östergötland, Bengt-Göran Emtinger Statens beredning för medicinsk utv, Agneta Pettersson Östergötland, Mats Lundborg dag 1 För kännedom Anna-Lena Sörenson, ordförande Nätverket Hälsa och Demokrati. Inledning Sören Berg hälsade välkommen och mötet inleddes med en kort presentationsrunda. Uppföljning Nationell uppföljning rapport från mötet 9 mars Anne Bylund och Bengt André informerade om det nationella mötet kring uppföljning den 9 mars. De föredragande fick då svara på följande frågor: Vad är syftet med ert uppföljningsarbete? Hur ska resultatet användas? Vem ska använda resultatet (nationell nivå, fullmäktigenivå, styrelsenivå, direktörsnivå, produktionsnivå, annan)? Vilka informations-/datakällor/verktyg använder ni? De som föredrog olika uppföljningsområden var: Öppna jämförelser Öppna redovisningar Info VU EU-perspektivet Kvalitetsindikatorer Kvalitetsregister 1 Mona Heurgren Birgitta Eriksson Boel Engarås Ingvor Bjugård Birgitta Eriksson Birgitta Eriksson Postadress Nätverken Landstinget i Östergötland Linköping Besöksadress Telefon Fax E-post: monica.qvarford@lio.se

2 Hälsa i bokslut Enheten för informatik och uppföljning Nätverkets projekt Uppföljning Kostnad per patient (KPP) Nysam Nätverkets projekt Uppdragsbeskrivning Närvårdsprojektet Folkhälsoinstitutet Vårdbarometern Ingvor Bjugård Ann Hedberg Balkå Lars Palo Mona Heurgren Lena Kierkegaard Susanna Lagersten Maj Rom, Ulla Åhs Gunnel Boström Jesper Stenberg Utöver ovanstående deltog också: från Sveriges Kommuner och Landsting: Bengt André, Märit Melbi, Sven-Inge Carlsson. Från Nätverken: Anne Bylund, Sören Berg, Lars Westerlund, Elisabeth Åkrantz och Mats Lundborg. Mötet 9 mars avslutades med reflektioner i mindre grupper och en av slutsatserna var att det finns behov av att försöka rita uppföljningskartan i Sverige. En arbetsgrupper med Bengt, Anne, Lena Kierkegaard, Birgitta Eriksson samt Ingvor Bjugård tog på sig detta. Ett första möte är planerat i början på maj. Dokumentation från 9 mars kommer att skickas ut då allt är sammanställt. Nätverkets projekt uppföljning Lars Palo och Mats Lundborg från Nätverkets Uppföljningsprojekt berättade om hur arbetet med uppföljning startade, att det har arbetats i arbetsgrupper med deltagare från flera landsting och att det finns ett brett engagemang i arbetet. Bilderna som Lars och Mats pratade kring bifogas. Lars konstaterade att uppföljning inte har ett egenvärde utan måste in i en styrprocess. Det är lätt att hitta indikatorer kring sjukdomsgrupper, svårare kring behovsgrupper. Data som finns stödjer inte det övergripande befolkningsperspektivet alla gånger. Projektet slutför nu diskussionerna i respektive arbetsgrupp. I slutrapporten kommer dels själva produkten men också en beskrivning av lärandefasen. Lars och Mats efterfrågade samordningsgruppens synpunkter inför slutförandet av arbetet. Det är ett brett arbete som projektet bedrivit, engagemanget från många landsting har varit stort. Arbetet har med andra ord lett till ett aktivt utbyte av erfarenheter mellan medlemmarna. Det har ett stort värde! Det kan vara en fördel om målgruppen blir tydlig, d v s för vem uppföljningen görs (högsta politiska ledningen?), likaså att det är få indikatorer med högt förklaringsvärde kopplat till befolkningens hälsa och hälso- och sjukvårdens kvalitet. Syftet ska i huvudsak vara för att förbättra och i andra hand för att jämföra mellan landsting. En viktig synpunkt är att Nätverkets projekt inte ska bli ytterligare ett projekt, utan ska bidra till en helhet! Samordningsgruppen önskade: Lycka till i det fortsatta arbetet. Korta glimtar från några landsting För att sprida kunskaper om vad som pågår och kontakter till vilka som gör vad så berättade några om sitt landsting. 2

3 Landstinget i Gävleborg; Åke Lundquist Till och med 2003 hade Gävleborg hälso- och sjukvårdsnämnder. 1 juli 2004 sjösattes en övergångsorganisation för de förtroendevalda ska en ny politisk organisation införas och hela administrationen ses över. Landstingsdirektören är tillika produktionsdirektör, i ledningskontoret finns sju enheter, varav en är planerings- och uppföljningsenheten där Åke är planeringsdirektör. De arbetar med tydliga uppdrag och horisontell resursfördelning, d v s mellan verksamhetsområden kompletterat med en geografisk kostnadsfördelningsmodell. I maj ska dialog ske med alla verksamhetsområden och i september ska överenskommelser för 2007 fastställas. Man använder balanserat styrkort som modell och väver också in kvalitet och patientsäkerhet på ett tydligt och aktivt sätt. Hälsocentralen i Bollnäs, Länsservice och Sjukvårdsrådgivningen ska upphandlas kommer folktandvården att bolagiseras. Landstinget Dalarna; Birgitta Göthman och Gunilla Esbjörn Dalarna har fem närsjukvårdsområden. Landstingsdirektören har fem enheter i sin stab, Birgitta är chef över utvecklingsenheten. Där ingår bl a stöd för ledning och styrning, medborgardialog/behov/uppföljning, folkhälsa/samhällsmedicin, lärande och kunskap samt förbättringsarbete. Aktuella frågor är ett ledningssystem för kvalitet och säkerhet samt uppstart av fyra hälso- och sjukvårdsprogram. Dessutom arbetar man aktivt i regionen med att utveckla cancerriktlinjerna till politiska uppdragsbeskrivningar. I det arbetet fokuserar man bl a på stödet till politiken, synpunkter på riktlinjernas utformning, modell för uppdrag och planering av kunskapsseminarier. De förtroendevalda träffar patienter och verksamhet för att lära sig mer. Det är svårt att hitta nivån på det politiska anslaget, professionen tycker inte att det är något nytt, de jobbar så redan. Landstinget Uppsala: Kerstin Westholm Administrationen kommer att organiseras så att stödet till beställare ägare hamnar under samma hatt, men fortfarande med sina olika roller. Man arbetar med målrelaterad ersättningssystem. Programarbetets resultat implementeras i vårdöverenskommelser. De har infört dialoger mellan ledande politiker och specialiteter, något som varit mycket uppskattat. Det kan handla om behandlingsmetoder, genombrott, problem osv). Dialogerna ses som ett komplement till programarbete. Det är viktigt att tjänstemän som stödjer de förtroendevalda i dialoger, uppbyggnad av behovskunskap är vaksam så att de inte av all välmening tar över. Landstinget i Halland: Lena Kierkegaard Halland är ett tillväxtlän. Hallands befolknings hälsa är god och har varit stabil över åren (jämfört med riket). Några cancersjukdomar sticker dock ut. Största ohälsan är rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa. Man förväntas införa en styrmodell 2007 för nära vård (vid behov ingår vissa specialiteter), byggd på kapitation och ackrediterade vårdenheter. Beslut tas av fullmäktige i juni. Styrningen ska ske via resultat och kvalitet. Befolkningen listar sig vid en vårdenhet och kan välja om, om man vill. Inom tre månader ska den nya enheten kunna ta emot. Lokal nämnd tecknar avtal med 3

4 den ackrediterade vårdenheten (som kan vara både offentlig och privat). Ackrediteringen är ett erbjudande, ingen upphandling kommer att ske. Nätverkskonferensen Tankar från samordningsgruppen efter årets konferens och inför nästa: Forskningssatsning. Beforska några initiativ som tas (Halland? Uppsala?) hur behålla/skapa befolkningsperspektivet trots organisatoriska förändringar? Politiska rollen över tid. Hur man styr ur ett befolkningsperspektiv. Uppdragsbeskrivningar: framgångsfaktorer, problem, resultat i befolkningen. Förebyggande perspektivet, hälsa och resultat. De förtroendevaldas viktiga roll att mobilisera befolkningen. Vi fokuserar mer och mer på detaljer om vad som ska göras inte på vad som ska åstadkommas. Vi behöver inte bräcka varandra som arrangör av nätverkskonferensen. Uppdragsbeskrivningar En kort redovisning lämnades. De två modellprojekten Stroke samt Astma och KOL är nu utskickade till landstingen. Det är viktigt att de får ett lokalt omhändertagande, där har samordningsgruppen en viktig roll. Hur förankra och få ett ägande i politiken? Vi tjänstemän vill många gånger vara så duktiga så att vi gör före politiken. Vi avvaktar Socialstyrelsens praxisstudie kring stroke som kommer i slutet av maj, och då kan förhoppningsvis något landsting haka på och gå ut med ett pressmeddelande från sin politiska ledningen kring Uppdragsbeskrivningar som verktyg. Programarbete Gunilla Esbjörn har tagit över slutskrivandet i projektet eftersom Susanna Lagersten är föräldraledig. Gunilla lämnade ut en mall för beskrivning av programarbetet inom landstingen som hon gärna vill få åter uppdaterad. Samordningsgruppen diskuterade att det finns två vägval i programarbetet idag, ett med vårdprogrammet och professionen i fokus inför politiska beslut och det andra med den politiska kunskapsinhämtningen i fokus. Slutrapporten kommer att beskriva båda vägvalen. Kopplingen mellan programarbete och uppdragsbeskrivningar behöver beskrivas. Själva namnen (programarbete, uppdragsbeskrivningar) förvillar och försvårar, eftersom namnen används för olika saker i landstingen. I slutrapporten kommer detta också att beskrivas. Det finns två ingångar vad gäller medicinska riktlinjer: 1 Att få ut kunskapen till professionen (behöver inte gå via politiken). 2 Vad är det politiska medskicket (ibland i två politiska nivåer). 4

5 Utbildningar för förtroendevalda 2007 En arbetsgrupp kommer att bildas som ska ta fram en bra bas för förtroendemannautbildningar Intresserade hitintills är: Västernorrland, Stockholm, Uppsala, Skåne, Dalarna, Östergötland, Västerbotten, Västmanland, Norrbotten. Anne kallar till ett första möte vecka 19 eller 20. Arbetet samordnas med förbundet. I samband med punkten föreslog Agneta Pettersson att Nätverket och SBU genomför en utbildning kring demens för förtroendevalda. SBU:s rapport är klar och Socialstyrelsens riktlinjer är på gång. Anne kontaktar Nätverket Hälsa och Demokrati för att höra att detta är ok. Om så är fallet planeras utbildningen in. Helhet kring styrning och ledning Sveriges Kommuner och Landsting driver ett projekt som heter: Helheten och delarna. D v s hur skapar man helhetssyn i styrningen och ledningen. Bengt Klintbo berättade mer om projektet. Efter samtal med några landsting och kommuner visade det sig att man lyfte fram några utvecklingsområden/viktiga områden: Roller förtroendevalda tjänstemän, arbetsformerna (att uppnå samsyn), Visionen är värdefull, Ledarskapet är centralt, Utveckla planeringsprocesserna (bl a gemensam behovsbild och analys), Organisationsfrågor helheter i bl a upphandling. Gemensam kunskap om behoven Anne Bylund och Märit Melbi presenterade ett förslag till utvecklingsprojekt. Gemensam bas för befolkningens behov. Syfte: Att skapa en bred och gemensam bild över befolkningens behov och andra påverkansfaktorer kopplat till landstingets och kommunernas ordinarie planeringsprocess. Detta sker genom att hitta ett naturligt arbetssätt som kontinuerligt finns med i inledningen till planeringen för nästkommande år och för planering på längre sikt. Metod: En seminarieserie innehållande kunskap om medborgarna, deras behov och synpunkter planeras och genomförs i ett län eller del av en större region. Målgrupp: Ledande politiker i landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd/motsvarande, kommunstyrelse samt socialnämnd, ledande tjänstemän. Exempel på innehåll: Kunskap om befolkningens hälsa, sjukdomsutbredning och förekomst. Folkhälsa, livsstilsvanor, synpunkter (från medborgardialoger om sådana hålls), den självupplevda hälsan. Vårdnyttjande. Befolkningsutveckling, (ålder - flöden). Medicinsk utveckling. Viktigare lagar. Innehållet bygger på lokala fakta och lokal kompetens för långsiktighet. Vilja och möjlighet att ha ansvaret för detta? Inriktningen är befolkningsoch behovsperspektivet. Vilket sätt att starta upp arbetet känns mest framgångsrikt? A: Landstinget planerar och genomför en seminarieserie där kommunföreträdare bjuds in. B: Landstinget och kommunerna planerar gemensamt för seminarieserien. 5

6 C: Nätverken och Förbundet står gemensamt för inbjudan till lanstinget och kommunerna i länet. Därefter sker en gemensam planering. Stöd: Nätverken och Förbundet står för strukturstöd, bollplank m m. Flera i samordningsgruppen föredrar alternativ C, men arbetet kan starta upp på olika sätt beroende var i processen landstinget och kommunerna är. De landsting som är intresserade av att delta anmäler intresse till Anne eller Märit som fortsätter planeringen och återkommer med formell inbjudan senare. Övriga frågor 1 Observera vårt gemensamma temaseminarium 15 juni (Uppdraget). 2 Studiebesök. Kort diskussion om ev studiebesök i t ex Norge, Danmark, Storbritannien fördes. AU sonderar och återkommer i frågan. Kerstin W bidrar med program för en studieresa till Storbritannien som genomförs i vår. 3 Anne delade ut listor med vilka som är anmälda som kontaktpersoner för webben. Var och en ser igenom och uppdaterar vid behov. Mötets avslutande Nästa samordningsgruppsmöte hålls 4 maj kl Sören tackade för givande dagar och övergick till att öppna ägarmötet. 6