Temaseminarium Uppföljning

Transkript

1 12 OKTOBER 2006 Minnesanteckningar från Temaseminarium Uppföljning Tid och plats 5 oktober kl , Hornsgatan 15, Stockholm Deltagare Namn Organisation Namn Organisation Thomas Ylvén Dalarna Marie Lawrence Stockholm Bengt André Förbundet Sören Berg Stockholm Fredrik Westander Förbundet Kerstin Petrén Uppsala Märit Melbi Förbundet Leif Hognert Västerbotten Roger Molin Förbundet Bo Enheim Västernorrland Åke Lundqvist Gävleborg Kerstin Falkland Västmanland Gunnar Moa Jämtland Peter Molin Västmanland Per Ingvarsson Kalmar Axel Bergh Västra Götaland Ragnhild Holmberg Kalmar Jan-Åke Simonsson Västra Götaland Britt Westerlund Norrbotten Lars Palo Västra Götaland Gunnar Persson Norrbotten Lars Westerlund Västra Götaland Anders Almberg Robertsfors Ove Sjöström Västra Götaland Anders Heldebro Robertsfors Carina Nordström Örebro Kjell Åke Nilsson Robertsfors Håkan Bergman Örebro Birgitta Viklund Skåne Anna-Lena Sörenson Östergötland Christina Ståhl Skåne Bengt Göran Emtinger Östergötland Bengt Hartvik Stockholm Henning Sand Östergötland Elisabeth Åkrantz Stockholm Mats Lundborg Östergötland Ewa Printz Stockholm Anne Bylund Nätverken Uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv Inledning Anna-Lena Sörenson och Sören Berg, ordföranden för respektive nätverk, inledde dagen. Anna-Lena berättade kort om Nätverken och våra huvudsakliga arbetsområden: Medborgardialog och behov, Uppdraget samt Uppföljning. Det är viktigt att medborgarföreträdarrollen på ett tydligt sätt påverkar och kommer in i styr- och ledningsprocesserna. Uppföljning är oerhört viktigt för de förtroendevalda, inte minst då vi har så långa arbetsprocesser och resultatet från uppföljningen är ingångsvärdet för att kunna formulera politiska mål på en övergripande nivå. Förtroendevalda löper alltid risk att tjänstemännen håller dem sysselsatta med mängder av uppföljningsmaterial, så därför behöver de förtroendevalda 1 Postadress Nätverken Landstinget i Östergötland Linköping Telefon Fax E-post: monica.qvarford@lio.se

2 bli bättre på att visa på vilket material de behöver och vill ha, allt för att stärka befolkningsperspektivet och befolkningsföreträdarrollen. Sören berättade att Nätverken länge jobbat med uppföljningsfrågor, det visar inte minst det projekt som startades 2004 och som under dagen ska lämna sin slutrapport från arbetet. Mycket har hänt under tiden, flera nationella initiativ har tagits och Nätverken kan bidra till det utvecklingsarbetet genom att förstärka befolknings- och uppdragsgivarperspektivet i uppföljningen. Med andra ord, det Nätverken utvecklar gemensamt bidrar till en helhet. Projektet Uppföljning lämnade sin slutrapport Axel Bergh Västra Götaland och styrgruppens ordförande inledde projektet Uppföljnings slutrapportering genom att hänvisa till Nätverkens handlingsplan som utvecklats från teori till handling. Axel betonande också att projektets resultat bör kunna vara mycket användbart i förbundets arbete med Öppna jämförelser för att utveckla befolknings- och behovsperspektivet vid valet av gemensamma indikatorer. Projektet har tidigare samlat in underlag från medlemslandstingen och sammanställt två rapporter som är mycket intressanta att ta del av: Inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Sammanställning patienters, anhörigas och befolkningens syn på hälsooch sjukvården. Inför dagens seminarium har projektet också levererat sin slutrapport och en populärversion är på gång med de framtagna indikatorerna. I projektet har det funnits en blandning av deltagarna, en del har varit med för att lyssna och lära, en del har haft mer erfarenhet och finns närmare beslutsrummen i det egna landstinget/regionen men alla har deltagit engagerat! Inventeringarna blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet Lars Westerlund Västra Götaland redogjorde vad man sett vid de inventeringar man genomfört och det allmänna intrycket är att det görs mycket uppföljning och av många olika slag. Syftet är oftast att skaffa kunskap, men uppföljningens koppling till styrningen är inte särskilt tydlig. Man har alltså inte systematiskt funderat på varför uppföljningen görs och hur man ska använda resultatet. Det läggs ner mycket arbete på att ta fram underlag, men jämförelsevis för lite tid till analys och användning av underlagen. Landstingen/regionerna har olika fokus och gör olika prioriteringar i det man satsar på att följa upp vilket gör möjligheterna till jämförelser mellan varandra begränsade. Beskrivningen av hälsoläget är en central fråga som alla landsting arbetar med men uppföljningen av kvalitet ur ett befolkningsperspektiv är ett relativt outvecklat område. Metoder Projektledaren Lars Palo Västra Götaland visade på olika metoder som används för uppföljning, han konstaterade att vi har en förkärlek till enkäter (befolknings-, medborgar-, folkhälso-, patientenkäter t ex), men att det finns 2

3 andra former som medborgardialog som är minst lika bra (fokusgrupper, befolkningsmöten, arbetsseminarium för befolkningen, kontakter med olika intressegrupper, öppna hus, djupintervjuer t ex). Undersökningarna tenderar att försöka vara heltäckande, vilket innebär att man tappar fokus om varför man frågar. Det borde finnas fler frågor som tvingar medborgaren att värdera inte bara tycka. Mycket av uppföljningen är med andra ord traditionell och innehåller för lite av nytänkande. Lars konstaterade också att olika intressenter i landstingen har behov av olika slags information (det gäller inte minst olika politiska nivåer). Det samlas också in mer information än vad man klarar av att hantera, analyser och nyttja, det finns alltså inget resonemang om vad man ska följa och hur det ska användas innan man tar beslut om uppföljning. Projektet har också sett att det finns också ett behov av utbildningar och kurser om metodval och urvalsprinciper. Den gemensamma resan Elisabeth Åkrantz, delprojektledare vårdens kvalitet, Stockholm, berättade om den resa man gjort gemensamt i projektet, hur en uppföljningsmodell växt fram och att man identifierat olika nivåer: Befolkningsnivån, vårdgrensnivån, vårdkedjor och avtalsuppföljning. Man valde att utgå från två behovsgrupper (äldre 75+ samt Barn och ungdomar med psykisk ohälsa) och fem sjukdomsgrupper: astma, stroke, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar och höftledsartros. I arbetet har man fokuserat på process- och resultatkvalitet och försökt undvika strukturmått. I slutrapporten, men även populärversionen kan ni ta del av de indikatorer man valt att lyfta fram. För att följa upp är det viktigt att ha klart för sig vad en indikator är och Christina Ståhl, delprojektledare befolkningens hälsoläge, Skåne, problematiserade lite kring området. Indikatorn måste relatera till något t ex standards, mål, normvärden och måste vara en del av styrsystemet så att man kan följa att man är på rätt väg långsiktigt. Normvärden är oerhört svårt att ta fram, vad är rätt och vad är fel? Normvärden förändras också över tid med mer kunskap. Idag finns det områden som inte är möjliga att hitta bra indikatorer för eller är svårt att följa, t ex inom läkemedelsområdet, multisjuka, barn- och ungdomars självupplevda hälsa m m. Viktiga källor till kunskap om befolkningen är t ex den självupplevda hälsan och hälsorelaterad livskvalitet. Ett verktyg för självupplevd hälsa är Folkhälsoinstitutets befolkningsundersökning (där landsting kan utöka frågorna och urvalet). Mats Lundborg, delprojektledare vårdkonsumtion, Östergötland, har haft en arbetsgrupp som brottats med detta viktiga men svåra område. Vårdkonsumtion är en aktivitet, det går inte att säga om resultatet är bra eller dåligt utan måste värderas tillsammans med annan fakta. Att följa vårdkonsumtion är något helt annat än att följa vårdproduktion och för att kunna få den information som behövs måste grundläggande krav ställas på den information som fångas vid vårdhändelsen. Det handlar om en väl definierad basinformation vid varje vårdkontakt. Om sådan rapportering sker så kan även information om t ex behovsgrupper tas fram ur våra system. Sy- 3

4 stemet ska också visa på resultat organisationsoberoende, d v s det är patientens konsumtion som är det viktiga att följa. För att hitta en indikator avseende vårdkonsumtion så presenterade Mats två typer: De som visar att landstinget/regionen har en väl fungerande uppföljning av vårdkonsumtion och de som mäter vårdens omfattning och/eller kvalitet. Projektet avslutas och lämnas till samordningsgruppen Lars Palo konstaterades att projektets arbete nu är klart, t o m före tidsplan och lämnar den för vidare hantering till samordningsgruppen för Nätverket Uppdrag Hälsa. Vårt resultat tjänar inte på lagring var slutordet från projektledaren Lars Palo, och syftar till att projektets resultat bör användas nu i hela eller utvalda delar inte lagras för senare användning. Eller som Axel Bergh uttryckte det (med citat från en känd kock): Man tager vad man haver! Det sker en positiv utveckling att styra hälso- och sjukvården utifrån kunskap om befolkningens behov och resultat! Axel avslutade med att tacka alla som deltagit i projektgruppen för deras fantastiska insats, något som både Anna-Lena och Sören Berg stämde in i. Nätverket Uppdrag Hälsa kommer vid ett senare tillfälle att diskutera de konkreta förslag till fortsatta insatser som projektet har lämnat. Nationell uppföljning Bengt André, förbundet och Anne Bylund Nätverken redogjorde för sitt arbete, att tillsammans med Socialstyrelsen (Birgitta Eriksson) och Nysam (Lena Kierkegaard) försöka få en mer samlad bild av uppföljningsarbetet som pågår nationellt. Flera olika aktörer och pågående projekt inbjöds till en dags seminarium i mars Syftet var att tydliggöra pågående uppföljningsarbete på nationell nivå ur de olika perspektiven. De inbjudna fick svara på följande frågeställningar: Vad är syftet med ert uppföljningsarbete? Hur ska resultatet användas? Vem ska använda resultatet (nationell nivå, fullmäktigenivå, styrelsenivå, direktörsnivå, produktionsnivå, annan)? Vilka informations- /datakällor/verktyg använder ni? Vid mötet presenterades arbetet inom/med: Öppna jämförelser, Öppna redovisningar, Info VU, kvalitetsindikatorer, kvalitetsregister, Hälsa i bokslut, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Nätverkens projekt uppföljning, Kostnad per patient (KPP), Nysam, Nätverkens projekt uppdragsbeskrivning, Närvårdsprojektet, Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät, Vårdbarometern samt EU-perspektivet. Efter seminariedagen så har en sammanställning tagits fram där syftet inte har varit att styra eller recensera det arbete som pågår, däremot att tydliggöra den mångfald som finns inom uppföljningsarbetet för diskussioner om framtida utveckling. Några slutsatser som Bengt och Anne redovisade: 4

5 Uppföljningsarbete pågår intensivt och engagerat positivt! Det är viktigt att hitta sätt för att öka kunskapen om olika källor som finns och öka den nationella samverkan i uppföljningsarbetet. Det är viktigt att hitta minsta gemensamma nämnare. Det kräver ett långsiktigt arbete där vi samlas kring frågan nationellt och lokalt. Projektet Nationell informationsstruktur bör bli en viktig motor i arbetet. Öppna jämförelser är ett bra initiativ. Befolknings- och behovsperspektivet kan utvecklas ytterligare använd Nätverkens resultat från projekt Uppföljning. Det finns också behov av olika tittfönster för befolkning, politik, verksamhet. Nationell samling kring data om barn och ungdomar saknas. Öppna jämförelser Fredrik Westander, projektsamordnare berättade om arbetet med Öppna jämförelser. I arbetet har det varit viktigt att snabbt komma igång (hösten 2005) och kunna visa på resultat. Man är helt medveten om att fortsatt utveckling kommer att behövas, men att förenklingar måste accepteras för att få fram en första rapport (juni 2006). Syftet med Öppna jämförelser är bl a att nationella jämförelser ska stödja landstingens/regionernas styrning av hälso- och sjukvården men också vara ett stöd för den nationella sjukvårdspolitiska styrningen och kravet på likvärdig vård. Rapporten i sig blir också en pådrivande faktor för förbättrad datatillgång och datakvalitet. När nu jämförelser görs på detta sätt för första gången så är det viktigt att tolkningarna görs försiktig, de ger också en mycket komplex bild, inget landsting är bäst på allt. I det framtida arbetet planeras publicering av fortsatta jämförelser, utveckling av indikatorer och säkerställa tillgång till bättre data. Några strategiska frågor på kort och medellång sikt är: Starkare satsning på nationellt ansvar och funktioner? Roller på nationell nivå Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting m fl nya gränssnitt? Ansvarsutredningens förslag visst fokus på kunskapsstyrning. Ny riksdag/regering förslag om fristående myndighet för uppföljning? En ny landstingsjämförelse planeras hösten 2007, man funderar också på sjukhus klinikjämförelser och eventuella fördjupningsområden. Från gruppdiskussionerna Efter dagens inspel så diskuterades: För att uppnå en effektiv och användbar uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv: Vilka är framgångsfaktorerna? Vilka fallgropar ska vi undvika? Hur kan Nätverken bidra i arbetet? Här följer korta kommentarer från redovisningen. Framgångsfaktorer och fallgropar att undvika Att landstingen/regionerna är med i utvecklingen av nationella indikatorer, så att det blir de viktiga och användbara som väljs ut. På så sätt kan indikatorerna i större utsträckning rikta sig mot de mål som respektive landsting fastställer. D v s att det blir kopplat till den reella styrningen lokalt. 5

6 Att det finns ett mottagande av kunskap från uppföljning för att använda den i lednings- och styrperspektivet. Att förtroendevalda ställer krav på tjänstemännen så att vi kan styra med kunskapsunderlag som grund. Att få, men viktiga indikatorer väljs så att det blir användbart och hanterbart. Att förtroendevalda aktivt ställer sig frågan: vad behöver jag för uppföljning i min befolkningsföreträdarroll och ur ett befolknings- och behovsperspektiv? Saknas något? Varför behöver jag det? Att vi får mer kunskap om att mäta tillgänglighet och då inte enbart väntetider. Att kunna mäta resultat på insatta åtgärder Att normvärden utvecklas i större utsträckning på nationella nivån. Att vi börjar använda data, trots att variabler och metoder inte är helt klara. Att vi har ett bra IT-stöd. Att vi kunde jämföra oss kring den självupplevda hälsan, d v s att alla landsting deltog i Folkhälsoinstitutets enkät. Att en ökad samordning sker via hälso- och sjukvårdsdirektörerna. Att uppföljningen kan sorteras och aggregeras utifrån målgrupp (olika nivåer). Att det finns en öppenhet, en enkelhet och rimliga förväntningar. Att vi fokuserar mer på resultat. Att data inte blir för gammalt, d v s snabbhet i insamling och rapportering. Nätverkens fortsatta bidrag Nätverken har mycket kunskap i befolknings- och behovsperspektivet och är därmed bra kravställare. Vi kan ge viktiga inspel i det nationella uppföljningsarbetet för att skapa en enkelhet och helhet. Fortsatt erfarenhetsutbyte, så att var och en inte uppfinner hjulet. Att Nätverken fortsätter att utveckla det politiska kravställandet i uppföljningsarbetet. Slutligen: En grundläggande fråga är om det underlag som tas fram används i styrning och ledning av hälso- och sjukvården? Så därför borde alla ställa sig frågan: Är vi beredd att styra på detta värde? Ja, då ska vi följa detta! Anna-Lena och Sören tackade de som bidragit till dagens program och till alla deltagarna och avslutade därefter seminariet. 6