Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005

Transkript

1 Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och förklarade mötet öppnat. 2 Val av justerare Agneta Janson valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll från den 26 maj 2005 godkändes. Noterades också att minnesanteckningar från seminarierna den 26 och 27 maj samt utvecklingsdagen den 2 sept., med de OH-bilder som visades, finns på hemsidan 4 Nytt handlingsprogram Inför dagens diskussion om nytt handlingsprogram, som var den första i samordningsgruppen, hade skickats ut dels ett diskussionsunderlag framtaget av Gunilla Nyrén, dels en OH-serie som sammanfattar de båda nätverkens uppdrag framtagen av Anne Bylund. OH-serien är ett resultat av de diskussioner som förts i Nätverket Uppdrag Hälsa i motsvarande fråga. I kallelsen till dagens möte hade även hänvisats till minnesanteckningar i tjänstemannanätverkets samordningsgrupp den 14/15 juni och 1/2 september samt dokumentation från de s k Sigtuna-dagarna 16/17 mars. Koordinatorn gjorde en kort sammanfattning av vad som framkommit/diskuterats vid de olika tillfällena och de tre huvudområden/strategiska utvecklingsområden som f n utmejslats: - medborgardialog - uppdrag - uppföljning Ordföranden konstaterade att syftet med dagens möte var att diskutera de tre områdena och därmed handlingsprogrammets strategiska inriktning. En del 013/

2 förslag på konkreta aktiviteter som bör prioriteras kommer förhoppningsvis upp i samband med denna diskussion men kommer att fördjupas först vid nästa samordningsgrupp, den 24 november, tillsammans med tjänstemannanätverket. Om allt flyter på kan beslut om nytt handlingsprogram tas vid årsmötet i december. s arbetsformer och samverkan med varandra liksom med andra aktörer behöver också klaras ut även om detta inte behöver vara avslutat till december. Kristian Rönström som förberett, tagit ett stort ansvar för och deltagit i tjänstemannanätverkets seminarier deltog även i dagens möte. En viktig fråga som Kristian Rönström lyfte fram inledningsvis var vilken nytta som samordningsgruppens medlemmar anser att man haft av att delta i nätverket och inom vilka områden man har haft störst respektive minst nytta av nätverket. För att få en snabb och översiktlig bild av detta hade Kristian förberett en minienkät som var och en fick besvara. Enkäten omfattade 13 olika områden med ett svarsalternativ i en poängskala från 1-5. Svaren sammanställdes och redovisades innan diskussionen startade. Störst nytta ansåg man sig ha haft i frågor som rör omvärldsförståelse och utbildning. Mycket högt kom också behovsanalys, medborgardialog och uppföljning (poäng 4-5), något lägre hälso- och sjukvårdsprogram och uppdragsbeskrivning (poäng 3) och ekonomisk ersättning, avtals- och upphandlingsfrågor (poäng2-3). Arenor och att skapa förutsättningar för att mötas och diskutera gemensamma frågor framhölls av flera i kommentarerna till resultat av denna minienkät. Profilen på svaren stämmer ganska väl överens med vad som kan förväntas och flera tyckte att en motsvarande bild av uppfattningarna i tjänstemannanätverket skulle vara intressant att få. Håkan Bergman betonade det nödvändiga erfarenhets- och kunskapsutbytet från nätverkets sida kopplat till den utveckling som skett och sker i Örebro med ett tydligt fokus på behovs- och befolkningsfrågorna. Man har lagt mycket kraft och energi på detta men fortfarande har inte detta synsätt satt sig och det gäller oavsett parti. Nätverket är ett stöd med att få processerna att gå i rätt riktning. Kristian R. gick därefter igenom de punkter som sammanfattade tjänstemannanätverkets diskussion från den15 juni om de viktigaste utvecklingsfrågorna inom hälso- och sjukvården under de närmaste 5 åren. Av minnesanteckningarna från mötet framgår följande: - regionalisering och nationalisering av övergripande beslut samtidigt som många samverkansfrågor måste lösas lokalt - hälsa/ohälsa måste mötas bredare än traditionell skolmedicin (olika strategier växer fram) - it-utvecklingen stärker patienten sannolikt även medborgaren/befolkningen/demokratin - en mer internationell värld och marknad (även arbetsmarknad), ökad mångfald (även privata vårdgivare)

3 - ökad differentiering av vårdutbudet efter olika behovsgrupper - prioriteringar(utbudsminskningar) blir viktiga, men oklart hur de kommer att hanteras(hur ser en möjlig politikerroll ut?) - medborgarstyrning av hälso- och sjukvården förtroendeproblem idag, utveckling behövs (balans medborgarperspektiv patientperspektiv). Samspel beställarlogik kundvals/vårdgivarvalslogik? Ordföranden inledde den efterföljande diskussionen genom att fråga om de tre strategiska områdena: - medborgardialog - uppdrag - uppföljning är de rätta och konstaterade samtidigt att dessa i flera avseenden hänger ihop/går i varandra. Mycket av det som hittills lagts ner inom de olika områdena måste fortfarande betraktas som pionjärarbete och det gäller att även framgent vara uthållig och tålmodig. Stor samstämmighet rådde i gruppen om de tre olika områdena. Medborgardialogen är oerhört viktig och stora insatser kommer att krävas för att utveckla och inte minst sälja in betydelsen av en relevant, saklig och korrekt medborgardialog hos politiska kollegor m fl. Samverkan med kommunerna var en annan fråga som kom upp under diskussionen och gruppens erfarenheter av samverkan var blandad, alltifrån ett stort intresse till i stort sett inget intresse alls. Att man är vald till kommun- resp. landstingspolitiker har säkert stor betydelse i många fall, liksom storleken på de samverkande parterna. För välgrundade och välformulerade uppdrag ur ett befolkningsperspektiv är samverkan nödvändig. Vi måste också vara tydliga i vad vi vill med, målet, och syftet med de olika områdena. Även om samtliga närvarande tycker att erfarenhetsutbytet i nätverket är viktigt och betydelsefullt för processerna på hemmaplan har vi inte lyckats nå ut till och få fler att delta i nätverkets olika aktiviteter i den omfattning som är önskvärt. Liksom tidigare konstaterats gäller det att vara fortsatt uthållig. Aktiviteter som diskuterades för att öka delaktigheten var ett utbildningsprogram till nya förtroendevalda efter En fråga som också diskuterats med hälso- och sjukvårdsberedningens ordförande, se punkt 6. En annat förslag var temaseminarier inom området omvärldsbevakning och andra svåra framtidsfrågor där dessa skulle kunna sättas mot varandra, t ex behov kontra tillgänglighet, regionalisering kontra ökat lokalt ansvar, hälsa kontra sjukvård och motsv.

4 Ordföranden föreslog också att vi borde synliggöra de svåra frågorna och politikerrollen i framtiden genom att i en debattartikel i Dagens Samhälle/motsv. lyfta några av dessa. 5 Aktivitetsområdet Uppföljning Lars Palo, projektledare, och Christina Ståhl, Elisabeth Åkrantz och Mats Lundborg som var och en ansvarar för olika delprojekt inom aktivitetsområdet gav en lägesrapport om arbetet i uppföljningsprojektet. Lars P. inledde med en kort bakgrundbeskrivning kring vilka landsting som deltagit/deltar i projektet samt de träffar som varit under 2004 och 2005 samt innehållet i dessa. På basis av den inventering som genomfördes under 2004 beslutades att under 2005 fokusera på tre av de områden som lyftes fram i enkäten: - befolkningens hälsoläge - kvalitet - konsumtion i ett första steg ta fram förslag på indikatorer inom vart och ett av dessa områden och att i steg två koppla ihop dessa områden med befolknings-/behovs- och sjukdomsgrupper. De olika grupperna har träffats vid två tillfällen, dels under våren dels i augusti. Christina Ståhl, Region Skåne, ansvarig för befolkningens hälsoläge, inledde att kommentera resultatet från enkäten och kunde konstatera att det finns en mängd olika sätt att beskriva hälsoläget med flera olika egna enkäter och någon vedertagen metod finns inte. Just nu diskuterar gruppen indikatorer för ett antal behovs- och sjukdomsgrupper för vilka man bedömt att hälso- och sjukvårdens påverkansmöjligheter inom olika områden är större och möjliga att identifiera. Elisabeth Åkrantz, Stockholm, ansvarig för området kvalitet, gick igenom de sex kvalitetsområden för uppföljning av kvalitet som utvecklats framförallt i Stockholms läns landsting men som många andra landsting också börjat arbeta med. Grunden för de sex områdena är information som finns och kan hämtas från vårdgivarnivån. En indikator kan bestå av flera olika mått. Även kvalitetsgruppen diskuterar uppföljning inom behovs-/sjukdomsgrupper. Till de sex områdena kopplas även befolkningens hälsotillstånd och hälsoeffekter relaterade till uppsatta mål Mats Lundborg, Östergötland, ansvarig för området konsumtion, konstaterade att idag är det bara de stora regionerna och några landsting som har system för att följa vårdkonsumtion. Information om vårdkonsumtion är nödvändig för att kunna göra bra behovsanalyser och därmed även bra uppföljningar. Fortfarande kvarstår en del arbete som måste initieras för att få jämförbarhet, bl a definitioner av termer och begrepp och utveckling av informationssystem. Även

5 konsumtionsgruppen för diskussioner kring behovs-/sjukdomsgrupper. Självklart måste den indelning som används i styrningen av hälso- och sjukvården också kunna göras i uppföljning av vårdkonsumtiomen. De OH-bilder som visades bifogas protokollet. 6 Rapporter Efter seminariet den 2 sept kring arbetet med att utveckla en gemensam grundstruktur för en uppdragsbeskrivning för en sjukdomsgrupp/behovsgrupp med de nationella riktlinjerna från SoS integrerade har projektledningen träffat repr. från SoS för avstämning och uppläggning av det fortsatta arbetet. Målet är att till årsskiftet skapa en prototyp. Parallellt pågår insatser för att också utveckla uppdragsbeskrivningarna ur ett lokalt perspektiv. Förhoppningen är att uppdragsbeskrivningen ska bli ett effektivt verktyg för den politiska ledningen för att skapa en bra och likvärdig vård som också kan följas upp ur ett behovsoch befolkningsperspektiv. Programmet till nätverkskonferensen har distribuerats v Kompletteringar pågår kring innehållet i och personer som deltar i de olika arbetspassen. Uppdatering av programmet med detta görs på hemsidan under oktober/början av november så att deltagarna har denna information i god tid före sista anmälningsdag. Ytterligare program kan rekvireras från Monica Qvarfordth. Ordföranden och koordinatorn deltog i/var inbjudna till Demokratinätverkets nationella konferens i Luleå den 22/23 augusti. Syftet var bland annat att diskutera samverkan mellan de bägge nätverken och vilken nytta vi kan ha av varandra. Vi kom överens om att som första åtgärd bjuda in varandra till lämpliga aktiviteter som respektive nätverk arrangerar. Anne Bylund har dessutom bjudit in personer på tjänstemannasidan som jobbar med dessa frågor i landstingen till en gemensam träff i början av december. Ordföranden och koordinatorn fick i maj uppdrag att diskutera det fortsatta samarbetet mellan nätverket och i första hand Hälso- och sjukvårdsberedningen på Sveriges kommuner och landsting. Uppdraget grundas på den info som gavs till samordningsgruppen den 10 maj Den 21 juni diskuterades detta med Paul Håkansson som bl a konstaterade att vilka arenor och innehållet i möten mellan repr. för SKL och enskilda lt/reg befinner sig på diskussionsstadiet och kommer så att förbli under ytterligare en tid, till medio Av minnesanteckningar från mötet framgår bl a. att: Erfarenhetsutbyte är en prioriterad aktivitet och det lägger nätverket ner stor kraft på. Inbjudningar till nätverkets olika seminarier bör vidgas till framförallt politiker som har ett uppdragsgivaruppdrag inom vård och omsorg. Nätverkets kurser har varit uppskattade av dem som deltagit. Kurserna ger en kunskap som är specifik och har direkt bäring på uppdraget som hälso- och sjukvårdspolitiker. En beredskap att fr o m 2007 erbjuda kurser med "utvecklade" program på bredden, med spridning och genomförande lokalt eller nationellt, bör skapas.

6 På grund av för få anmälningar måste tyvärr de planerade kurserna i prioritering ur ett behovs- och medborgarperspektiv ställas in. Ett spännande innehåll tycker många men priset anses för högt (?).Andra orsaker kan vara tidpunkten och ämnets komplexitet och svårighetsgrad. Anna-Lena Sörenson Ordf (p.1-4) Harriet Hedlund Ordf. (p.5) Justeras Anders Eklund Koordinator Agneta Janson

7 Närvarande Samordningsgruppens möte Anna-Lena Sörenson, ordf p 1-4 Håkan Bergman Kerstin Falkland Jan-Åke Simonsson, p 1-5 Agneta Janson Lars Joakim Lundquist, p5-6 Cecilia Carpelan Harriet Hedlund ordf px, p 1-5 Kjell-Åke Nilsson Anders Eklund Kristian Rönström Anne Bylund