Vet vi det vi skulle behöva veta? Välkomna!

Transkript

1 17 DECEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Vet vi det vi skulle behöva veta? - hur får vi användbara data om befolkningen och behovsgrupper Tid och plats 12 december, , Sveriges Kommuner och Landsting. Välkomna! Anne Bylund, koordinator i Nätverken och Åsa Schwieler, delprojektledare i NI-projektet hälsade alla varmt välkomna. Nätverken Nätverket Hälsa och Demokrati för förtroendevalda samt Nätverket Uppdrag Hälsa för tjänstemän arbetar med att utveckla en behovsbaserad styrning av hälso- och sjukvården. Nätverkens två ordföranden är Anna-Lena Sörenson, Östergötland samt Eva Stjernström, Värmland. Anne gav en bakgrund kring Nätverkens intresse och behov att bl a inför behovsanalyser kunna hämta data på en aggregerad nivå på ett annat sätt än idag t ex hur hittar vi gruppen äldre med komplexa behov? Barn och unga med psykisk ohälsa? I stället för att starta ett eget projekt kring frågan har Nätverken kontaktat NI-projektet för att samverka och bidra med sin kunskap om en befolknings- och behovsbaserad styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Detta har lett till dagens gemensamma temaseminarium. NI-projektet Projektet Nationell Informationsstruktur är en viktig del i den nationella ITstrategin för vård och omsorg. Projektledare är Lotta Holm Sjögren. Åsa inledde med en beskrivning om varför man behöver arbeta med informationsstrukturen för att åstadkomma ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation som kan användas för olika syften. Informationen som skapas i vårdoch omsorgsprocessen behöver dels kunna göras tillgänglig för olika aktörer som samverkar kring individen men ska även kunna användas för t ex uppföljning, planering och styrning av vård och omsorg. Resultatet av arbetet blir dels ett verktyg för att kunna beskriva verksamheten i syfte att åstadkomma bra och effektiva IT-stöd, dels beskrivningar för leverantörer av IT-stöd för att kunna bygga dessa IT-stöd. Några av de långsiktiga effekterna som projektet ska bidra till är; information som följer vård- och omsorgstagaren, samverkan över organisationsgränser, uppföljning och öppna jämförelser och systematiskt kvalitets arbete. Åsas OH-bilder bifogas. Ett USB-minne med fler användbara bilder om NI-projektet delades ut till deltagarna för att kunna användas på hemmaplan. 1

2 Dagens inspiratörer Seminariets första inspiratör Mats Olsson från Kairos Future utgick från följande I-punkter i sin föreläsning: introduktion, individen, institutionen, informationen, interaktionen och integrationen. Mats målade upp en bild om hur han satt på en strand utomlands och kopplade upp sig mot sin kvartalsvisa hälsouppföljning via nätet. Sensorer i hans kläder uppdaterade hans databas med information om hans hälsa och hur han sedan lät sin läkare ta del av viss information. Detta ledde i sin tur till att medicin skickades direkt till honom han kunde koppla ner sig från nätet och fortsätta mysa i solen. Allt är alltså möjligt redan idag. För oss digitala invandrare och digitala infödingar (födda efter 1978) ter sig möjligheterna med tekniken ofta väldigt olika, internetanvändandet börjar idag vid väldigt låga åldrar. Mats visade några exempel på utvecklingen: klockren sömnkontroll (där du kan få data om dina sömncykler, och där väckning även kan ställas in på bästa stund under ett tidsintervall på t ex 30 minuter), verktyg som underlättar att identifiera smärtområden och smärttillstånd, skor som via ett chip mäter hur mycket du rör dig). Idag har medborgarna oftare ett konsumentbeteende mot hälso- och sjukvård och förväntningarna på t ex webblösningar på vårdcentralerna ökar. Men även hälsa och livsstilskonsumtion ökar. Inkomstnivån samvarierar med utanförskapet i internetanvändningen Kommer morgondagens hälsokonsument vara insatt eller utsatt? De digitala infödingarna kommer med morgondagens frågor: Varför kan jag inte chatta eller skypa med min läkare? Kan jag konnekta med min läkare på Facebook? Kan läkaren skicka RSS-feeds med uppdateringar om min sjukdom? Eller en podcast till min ipod? Varför bloggar inte min socialassistent? Finns det någon hälsowiki där jag kan bidra med mina egna erfarenheter? Mats OH-bilder bifogas. Informationsbehov framöver Vilka är dina visioner om möjligheten och nyttan med en nationell informationsstruktur som bidrar till att du får bättre underlag för att kunna följa upp ur ett befolknings- och behovsperspektiv? Vilka brister ser du idag och vad skulle du konkret vilja kunna följa framöver? Ja det var frågan som Olivia Wigzell, Stig Nyman, Harriet Hedlund och Sofie Edberg funderat på inför dagens seminarium. Olivia Wigzell, departementsråd, Socialdepartementet. Olivia började med att poängtera att det var bra och proaktivt att Nätverken och NI-projektet tagit initiativ till samverkan tidigt i projektskedet. Kan man någonsin få nog av uppföljning ja i den frågeställningen kände många igen sig. Visst är det viktigt att ledningen stimulerar uppföljning men den måste även sätta bromsar, annars blir det för mycket och inte alltid rätt saker som följs. Olivia lyfte individperspektivet, att inte alltid granska allting uppifrån. Medborgarna struntar i samordningsfrågor de vill ha en insats! Men vad är då intressant att följa upp? Vad behöver vi veta? Hur ska det användas? Och inte minst vilken kapacitet har vi för att arbeta med uppföljning så att den blir effektiv och relevant? Följ inte upp bara för att det går! 2

3 Oliva avslutade med att berätta om syftet med regeringens reformarbete inom hälso- och sjukvården. Olivias OH-bilder bifogas. Stig Nyman, biträdande finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting. Stig inledde med ett citat från sig själv: Med dagens bristfälliga rapportringssystem kan ingen med fog hävda, att sjukvården är underfinansierad och effektiv eller för den delen överfinansierad och ineffektiv. När budgeten väl är fastställd så blir den upphöjd till en sanning. Förutom att vi inte har kunskaper och system kring behoven för att kunna göra vettiga prioriteringar har vi inte heller tillräcklig styrning på insatsfaktorerna. Vi vet inte vad de kostar och vi vet inte vilken effekt de får. Detta gäller inte minst den långsiktiga utvecklingen. Vi är för defensiva, sa Stig, vi styr på detaljnivå och följer upp på något som vare sig ger information eller vägledning. Vi behöver alltså bättre rapporteringssystem kring vad vi behöver veta. För det är bara med god kunskap om vårdbehov och ett väl utvecklat medicinskt programarbete som det blir möjligt att göra rimliga prioriteringar. Förbättrades patientens hälsa efter insatsen? Eller kan vi bara mäta och följa pinnar? Stig avslutade med att belysa och exemplifiera några styrande faktorer i framtiden: medicinska och tekniska utvecklingen, medicinsk forskning och undervisning, sjukvårdsutvecklingen, samhällsutvecklingen samt värderingar Stigs OH-bilder bifogas. Harriet Hedlund, ordförande folkhälsonämnden, Umeåområdet. Harriets fokus är medborgarperspektivet i folkhälsofrågor. Hon började med att problematisera kring de digitala invandrarna och digitala infödingarnas olika behov av information. Frågeställningar som Harriet möter är bl a: varför måste jag upprepa min sjukdomshistoria? Varför får jag inte provsvaren i telefonen? Varför kan jag inte boka om min tid själv på webben?harriet lyfte även språkets betydelse i t ex samverkan KBT i kommunen för tankarna till kommunalt bostadstillägg! Slutligen summerade Harriet hur ska systemen kunna visa fakta kring psykisk ohälsa? Hur ska vi kunna följa effekter av det vi gör för patienter och brukare? Vi måste kunna sortera information utifrån målgruppernas behov? Vi förtroendevalda måste bli bättre på att fundera på vad vi egentligen frågar efter hur ska informationen användas annars tynger vi bara ner uppföljningen med onödiga arbetsuppgifter! Sofie Edberg, Landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting. Sofie inledde med att berätta att landstingsdirektörsnätverket är väldigt involverade i arbetet med den nationella IT-strategin. Några områden som Sofie lyfte var telemedicin i glesbygd för en jämlik vård, e-hälsolösningar där avancerad sjukvård för t ex kroniker kan göras i hemmet och måste kunna följas upp på ett bra sätt. Hon såg också den attitydförändring som måste till att vården måste våga dela med sig av fakta och inflytande. Det är viktigt att det finns ett nära samarbete mellan t ex teknisk forskning, informatikforskning, kommunikationskunskap. Vem är utvecklingen till för? Ska gagna verksamhetsprocesser men är till för patienterna! Sofie avslutade med farhågan kring en efterfrågestyrd vård en maktförskjutning mot patienterna kan leda till att mer makt ges till de som har mycket att säga till 3

4 om. Där har vi en gemensam utmaning för att se till att värna de svaga grupperna! Anne Bylund tackade alla inspiratörerna för deras engagerade inspel med en liten gåva. Kaffe och gruppdiskussioner Efter fika och gruppdiskussioner så samlades gruppen och här kommer korta kommentarer från den gemensamma diskussionen: Beskriv framtida verkligheten stora behoven ojämlika hälsan hur hanterar vi det? Samhällets ansvar och individens ansvar var går gränsen? Två spår att hantera: starka patienter som tar för sig hur fånga grupper som inte tar till sig information och inte kräver så mycket? Brukar- och patientenkäter blir i aggregerad form ett bra politiskt verktyg. Hur når vi dem vi vill nå? Exempel från Toronto sök upp dem! Språket standardisera inom hälso- och sjukvård och gemensamt med kommunerna. Vi behöver ett språk om språket. Äldre multisjuka är en viktig grupp. Kartläggning av sociala delen. NI kan senare redovisa hur långt man kommit i arbetet. Styra med belöningssystem påverkar också informationsstrukturen. Nätverken startar tillsammans med SKL ett projekt kring incitament för resultat av hälsofrämjande och förebyggande insatser i primärvård. NI kan följa arbetet. Den gemensamma befolkningen är viktig för både landsting och kommun hur kan NI stödja en sömlös övergång mellan huvudmännen? Samverkan är inget mål i sig men ett verktyg. En risk för cementering om vi bara ser på vad vi har idag inte vad vi vill ha. Interaktionen med medborgare/patienter/brukare är underutvecklad här kan mycket göras för att få veta mer om behoven. Saknar information idag om hur insatser träffar grupper i sjukvården. En överdimensionerad uppföljning som vi inte ens använder visar inte på respekt för verksamheterna. IT-systemen måste underlätta för vården och ge mer tid för patienter. Även om patienter inte bryr sig om samordning över gränser så är det de som märker när det inte fungerar. Nätverken och NI-projektet är överens om att fortsätta samverkan under Kontakter tas direkt efter årsskiftet för att se hur vi kan gå vidare. Seminariet avslutades och vi önskade varandra God Jul och Gott Nytt År! 4

5 Deltagare Namn Irma Rönnbäck Birgitta Lundqvist Gunilla Esbjörn Börje Hallberg Britt-Marie Brinkmo Pernilla Sjöberg Katarina Jonasson Pia Andersen Ingrid Bäfman Åsa Schwieler Lotta Holm Sjögren Sixten Björklund Lars-Åke Johansson Mikael Fabel Anita Helgesson Anne Bylund Anders Heldebro Karin Berensson Lars Midbøe Birgitta Viklund Kitty Kook Wennberg Leif Karnström Gunilla Thornberg Eva Stjernström Sofie Edberg Harriet Hedlund Bo Enheim Barbro Larsson Rigmor Åkesson Lars Törnvall Örjan Garpenholt Olle Bingerud Agneta Niklasson Anna-Lena Sörenson Bengt-Göran Emtinger Henning Sand Björn Hammarskjöld Landsting/Region/Organisation Dalarna, NHD Dalarna, NHD Dalarna, NUH Gävleborg, NUH Halland, NUH Kronoberg, NHD Kronoberg, NUH Kronoberg, NUH NI-projektet, Habo kommun NI-projektet, Vännäs Nätverken Robertsfors, NUH SKL SKL, NI-projektet Skåne, NUH Stockholm, NUH Stockholm, NUH Tiohundraförvaltningen Värmland, NUH Västerbotten Västerbotten, NHD Västernorrland, NUH Västmanland, NHD Västmanland, NHD Västra Götaland, NUH Örebro, NUH Örebro, NUH Östergötland, NHD Östergötland, NHD Östergötland, NUH Östergötland, NUH NHD = Nätverket Hälsa och Demokrati NUH = Nätverket Uppdrag Hälsa 5