Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati

Transkript

1 28 OKTOBER 2008 Minnesanteckning från Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati Tid och plats oktober lunch lunch, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Birgitta Lundkvist Inger Johansson Britt Westerlund Lars Göran Thulin Ulla-Britt Andersson Marie Ljungberg Schött Olov Lindquist Gunilla Svantorp Harriet Hedlund Bengt Andersson Jan Åke Simonsson Bertil Jonsson Curt Hedström Kerstin Falkland Håkan Bergman Anna-Lena Sörenson Anne Bylund Närvarande Dalarna Halland Norrbotten Skåne (torsdag) Skåne (torsdag) Stockholm (fredag) Stockholm Värmland (fredag) Västerbotten (fredag) Västmanland (torsdag) Örebro Östergötland Nätverken Anna-Lena Sörenson hälsade alla välkomna till dagens möte och en kort presentation av deltagarna gjordes. Nationella indikatorer för god vård Birgitta Lindelius, Mikael Fabel samt Saga Grip från Socialstyrelsen medverkade under punkten Nationella indikatorer för God vård. Birgitta Lindelius som är delprojektledare för projektet, berättade om arbetet som bedrivits och hur diskussionsunderlaget tagits fram. Förslaget innehåller generella uppföljningsområden, men även sjukdoms-/patientgruppsspecifika indikatorer. Målsättningen är att indikatorerna ska kunna normeras, men även att ytterligare indikatorer utvecklas och kompletterar denna uppsättning. Syftet med de nationella indikatorerna är att de ska användas för uppföljning och jämförelse av vårdens processer, resultat och kostnader över tid lokalt, regionalt och nationellt. Uppföljningarna och jämförelserna ska i sin tur vara underlag för förbättringsarbete och öppna redovisningar för olika intressenter. 1

2 Rapporten ska publiceras under våren 2009 och utgår från de sex områdena för God vård (kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad vård, jämlik vård, effektiv vård, vård i rimlig tid). Nästa år kommer en fördjupning att ske inom primärvårds- och psykiatriområdet. Den rapporten planeras att komma Är indikatorerna användbara för befolkningsföreträdarna på hemmaplan och stödjer de en styrning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv? Här följer några korta kommentarer från diskussionerna: Logistiken kring en patient är mycket viktig men svår att fånga. Det är viktigt att utveckla indikatorer för att visa hur flöden mellan organisatoriska enheter, huvudmän m m fungerar. Patientens uppfattning är viktig för befolkningsföreträdarna, det är deras missnöje som de möter om vården inte fungerat. En fråga till patienter skulle kunna vara: Har vårdkedjan fungerat? Den nationella patientenkäten blir ett viktigt instrument för att kunna få svar på de frågor som är viktiga i styrning och ledning för att förbättra. Det nationella arbetet med medicinska indikationer är viktigt, bra om man kan följa att utvecklingen går i rätt riktning via indikatorer, vilket bidrar till en mer jämlik vård. Psykisk ohälsa hur kunna fånga fler tidigt borde vara en bra indikator. De framtagna förslagen utgår mycket utifrån ett läkarperspektiv. De förtroendevaldas perspektiv är inte lika tydligt. Bra med Socialstyrelsens arbete, det är enklare att diskutera på hemmaplan när detta kommer uppifrån. Har vi över/underkonsumtion av vård och läkemedel t ex? Hur vet vi vad som är rätt? Analysen är det viktigaste! Förtroendevalda behöver utveckla sitt kravställande på vilket underlag som behöver tas fram i styrningen av hälso- och sjukvården. Ställ krav på att analysarbetet systematiseras. Finns stöd i analysarbetet lokalt? Fundera på vilka som ska delta i analysen (kommunerna t ex). Håkan berättade hur de förtroendevalda ställt krav på att arbetat med analysen av Öppna jämförelser systematiserades i Örebro. En grupp med sakkunniga har gått igenom rapporten (ÖJ) och kritiskt granskat både val av mått och resultat samt gett förslag till åtgärder. Detta har i sin tur granskats av en analysgrupp som bedömt/värderat förslaget. Därefter presenteras detta för de förtroendevalda. En modell som fungerat bra och fokus har hållits på behoven. Birgittas OH-bilder bifogas. 2

3 Från riktlinje till effekter I september hade Nätverken ett temaseminarium kring politikerversionen av Nationella riktlinjer för depression och ångestsjukdomar. Då kom samordningsgruppen överens om att fördjupa diskussionerna vid dagens möte. Hur kan riktlinjerna bli användbara i styrning, ledning och uppföljning i landstinget/regionen? Här följer en sammanfattning av diskussionerna: Vad behöver vi för kunskap Hur ser det ut? Antal? Särskilt viktiga grupper (t ex barn 6-13, unga kvinnor, äldre)? Hur påverkas patienternas hälsotillstånd? Hur många blir bra/bättre? Medborgarnas självupplevda hälsa. Patienters och anhörigas upplevelser (enkätsammanställningar). Kunskap från dialoger med medborgare, patienter, anhöriga samt intresseorganisationer. Hur ser praxis ut? Vad har vi för resurser och kompetens? Omvärldsanalys och jämförelser med andra. Arena för behovsanalys Med kunskapen som utgångspunkt vilka arenor för analys bör finnas? Hur skapa en gemensam bild av befolkningens behov tillsammans med kommuner och andra aktörer? Vikten av systematik och kontinuitet i arbetet med behovsanalyser. Målsättningar Hur utveckla målsättningar som visar på resultat/effekter (effektmål)? Att minska den självupplevda psykiska ohälsan för unga kvinnor till x % till år x Utveckla gemensamma målsättningar och prioriteringar ur ett befolkningsoch behovsperspektiv i ett län för viktiga behovsgrupper. Gemensamt arbete för att förändra attityder och förhållningssätt i samhället. Uppföljning Följsamhet mot nationella riktlinjer följ indikatorerna. God vård följ indikatorerna. Följ upp hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Följ hur ersättningsformer påverkar vården. Nätverkskonferens 2010 Britt Westerlund bjöd in till Nätverkskonferensen februari 2010 i Piteå. Styrgruppen har haft sitt första möte och Britt berättade hur diskussionerna lett till ett arbetsnamn: Fungerar behovsstyrningen? Samordningsgruppen skickade med följande till den fortsatta planeringen: 3

4 Medias roll och styrning av hälso- och sjukvården. Vems behov tillfredsställs? Tips: Anna Larsson, medicinsk journalist. Dagens medicin? Forskning om medias påverkan på opinionen sker i Göteborg. Jämställd hälsa vad har hänt? Fungerar behovsstyrningen kontra utbud, efterfrågan osv. Kommunmedverkan men utifrån Nätverkens perspektiv. Lockbete på slutet för att undvika att folk går tidigare? Britt har varit i kontakt med kommunalrådet i Piteå och troligt är att kommunen kommer att bjuda in de som anländer kvällen före konferensen för någon aktivitet. En ambition är även att i samband med inbjudan skicka med olika kompletteringspaket (t ex besök i Jukkasjärvis ishotell eller Jokkmokks marknad) så att de som önskar kan förlänga sin vistelse i Norrbotten. Öppna prioriteringar i Västerbotten Harriet Hedlund, Västerbotten berättade om det arbete som inletts kring öppna prioriteringar. Arbetet grundar sig på visionen: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning asmt de strategiska vägval som diskuterats fram gemensamt. Att arbeta med öppna prioriteringar är ett sätt att identifiera resurser som kan riktas till högre prioriterade insatser, behandlingar, läkemedel m m. Målet är att ca 160 mkr ska identifieras och riktas till valda insatser. Utöver detta arbetar landstinget även med att minska kostnaderna som totalt behöver minska med drygt 300 mkr. I arbetet berörs alla verksamheter; politik, hälso- och sjukvård, kultur, utbildning, regional utveckling, service m m. Alla har krav på att identifiera de 10 procent av nettokostnaderna som går åt till de tillstånd och åtgärder, aktiviteter eller verksamheter som prioriteras lägst. I anvisningarna står även att basenheter med samma verksamhetsinnehåll eller länsverksamheter uppdelade på flera enheter behöver enas om en gemensam vertikal rangordning. I processen sker även en kollegial prövning av andras förslag. Detta är första gången som Västerbotten arbetar med prioriteringar systematiskt och öppet. Tanken är inte att de förtroendevalda ska ta medicinska beslut, men i den process som nu pågår så får de förtroendevalda större insikt och förståelse i de beslut som tas av verksamheterna och kan på så sätt både förklara och informera medborgarna om vad detta egentligen är. Naturligtvis kan de förtroendevalda, utifrån sitt befolkningsoch behovsperspektiv, även ifrågasätta de prioriteringar som verksamheterna vill göra, men förhoppningsvis ska processen bidra till ett ömsesidigt förtroende och gemensam syn. Det är tidsmässigt en snabb process och 18 november tar landstingsstyrelsens beslut om sin verksamhetsplan. Därefter går planeringsanvisningar ut till verksamhetscheferna och 16 januari ska deras verksamhetsplaner vara klara. Arbetet kommer att vävas in som en naturlig del av planeringsprocessen framöver. Länk till prioriteringsarbetet i Västerbotten: 4

5 Nya perspektiv i Värmland För drygt två år sedan skickade Nätverken och SKL ut en förfrågan om vilka som ville delta i ett utvecklingsprojekt kring den gemensamma befolkningens behov i ett län. Värmland blev intresserade och efter en intern process i länet så beslutade alla 16 kommuner, landstinget samt region Värmland att de skulle medverka i utvecklingsarbetet Nya perspektiv. Värmlands högsta politiska ledning och tjänstemannaledning har vid fyra tillfällen under ett år träffats lunch lunch med fokus på värmlänningen, de gemensamma utmaningarna samt varandras förutsättningar. En viktig del har även varit att belysa och förstärka befolkningsföreträdarrollen. Inbjudan till seminarierna har gjorts utifrån funktion och det har skapat en exklusivitet som bidragit till att så många deltagit (ca 140 personer vid varje tillfälle). Gunilla Svantorp redogjorde för seminarierna och deras innehåll som alla fokuserat på de fyra gemensamma utmaningarna: den sårbara familjen, psykisk ohälsa, riskbruk och riskbeteende samt äldres hälsa. Första seminaret handlade om omvärld/invärld, vad menar vi med de fyra utmaningarna. Andra seminariet fördjupade kunskaperna med fakta om värmlänningen och jämförelser i landet och länet. Tredje seminariet fokuserade på vad befolkningen, brukarna och patienterna tycker om vård och omsorg men även goda exempel där samverkan mellan kommuner och landstinget gett ett mervärde för behovsgrupperna. Arenor i länet belystes också, vilka träffas, hur ser dagordningen ut och vilka beslut tas var. Fjärde och sista seminariet fokuserade på uppföljning och utvärdering samt hur det fortsatta samarbetet skulle bedrivas. I alla seminarier har lokala föreläsare varvats med externa eller nationella. Gunilla sammanfattar några punkter om vad som varit bra: det gemensamma mötet, mycket stort deltagande av de inbjudna, hög klass på medverkande och upplägg och inte minst - Nya perspektiv = begrepp i länet. Vad som inte varit så bra är att några nyckelpersoner har deltagit sporadiskt, att vissa inte har förankrat vidare i den egna organisationen och att man kanske borde ha fokuserat mer på de största hindren. Arbetet går nu vidare och de håller kvar vid de fyra utmaningarna. Inga nya beslut behöver tas, däremot ska de gamla omsättas i handling. De befintliga samverkansarenorna ska fortsätta utvecklas (och någon ny har tillkommit då bl a socialchefer och divisionschefer fått ett forum). Ett ärende bereds nu där förslaget är att konstellation Nya perspektiv ska mötas i januari varje år. Gunillas OH-bilder bifogas. Länk till dokumentationen från seminarierna: Utvecklingsarbetet genomförs även i Falkenberg, där en geografisk nämnd samt Falkenbergs komun medverkar. Då sista seminariet genomförts kommer Anne Bylund tillsammans med Märit Melbi, SKL att dokumentera utvecklingsarbetets framgångsfaktorer och även anordna ett nationellt seminarium för att sprida erfarenheterna från dessa två arbeten. 5

6 Övriga frågor Nätverksfilmen Nätverksfilmen har använts vid ett par tillfällen runt om i landet och vi fick ta del av deras erfarenheter. Det är viktigt att fundera på syftet när filmen ska visas, hur upplägg m m ska vara. Därför har ett dokument tagits fram med tips och idéer för att stödja detta. Tips och idéer för användandet av filmen bifogas. Temaseminarium 12 december Seminariet med Nationell informationsstruktur 12 december kl är i princip färdigplanerad. Inbjudan kommer inom kort. Årsmöte 4-5 december 4 december kl december kl hålls årsmöte. Samordningsgruppen ser gärna att delar av programmet blir en fördjupning i hur arbetet i Västerbotten lagts upp och erfarenheter från processen så långt den hunnit i början på december. För anteckningarna svarade Anne Bylund, koordinator 6