Gemensamt möte med samordningsgrupperna Nätverket Hälsa och Demokrati och Uppdrag Hälsa

Transkript

1 10 DECEMBER 2007 Minnesanteckning från Gemensamt möte med samordningsgrupperna Nätverket Hälsa och Demokrati och Uppdrag Hälsa Tid och plats 6 december 2007 kl december 2007 kl 13.00, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Namn Landsting/Region Namn Landsting/Region Birgitta Lundkvist Dalarna Anna-Karin Klomp Uppsala Ann Margret Knapp Gävleborg Monika Ekström Värmland Inger Johansson Halland Lena Rudner Värmland Pernilla Sjöberg Kronoberg Kerstin Falkland Västmanland Anders Öberg Norrbotten Annette Ternstedt Västra Götaland Bernt Wallström Norrbotten Ulrik Hammar Västra Götaland Kjell-Åke Nilsson Robertsfors Curt Hedström Västra Götaland Berit Wirödahl Skåne Bertil Jonsson Västra Götaland Pia Lidwall Stockholm Anna-Lena Sörenson Östergötland Lars Joakim Lundquist Stockholm Agneta Niklassson Östergötland Johan Edstav Uppsala Christian Gustafsson Östergötland Nätverket Uppdrag Hälsa Namn Landsting/region Namn Landsting/region Gunilla Esbjörn Dalarna Kerstin Bünsow Uppsala Birgitta Göthman Dalarna Bo Enheim Västernorrland Åke Lundquist Gävleborg Lars Törnvall Västra Götaland Lena Kierkegaard Halland Christer Bergquist Västra Götaland Anders Heldebro Robertsfors Olle Bingerud Örebro Ingvor Bjugård SKL Bengt-Göran Emtinger Östergötland Håkan Rundberg Skåne Monica Jönsson Östergötland Mårten Gerle Skåne Anne Bylund Nätverken Nätverkens OH-bilder Det gemensamma samordningsgruppsmötet inleddes med att Anna-Lena Sörenson, ordförande för Nätverket Hälsa och Demokrati visade Nätverkens OH-bilder. Dessa är utsända till samordningsgrupperna och kommer även att läggas in på inom kort (då vi bytt teknisk miljö för vår hemsida). Patientens rättigheter Toivo Heinsoo, ordförande i styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde samt regeringens utsedda utredare kring patientens rättigheter berättade om sitt uppdrag kring patientens rättigheter. Uppdraget innebär bl a att ge förslag på hur patientens inflytande och ställning i vården kan stärkas. De ska bl a granska hur nuvarande lagstiftning med rätt till fast läkarkontakt, second opinion m m efterföljs. Vidare ska de lämna förslag till en stärkt fast vårdkontakt, som ibland ska kunna fungera 1

2 som en vårdlots samt överväga behovet av kompletteringar och ändringar i nuvarande lagstiftning om patientansvarig läkare. Även en analys över behov av kompletteringar till Ansvarskommitténs förslag om patientlag ska göras. Toivo berättade bl a om positiva effekter som kan nås när patienter involveras mer. Det handlar om kvalitativa resultat och rent medicinska. Hur kan vi bli bättre på att informera, att kommunicera med patienterna. Hur ska vi ställa krav på vårdproducenter kring behandlingsprogram, resultat osv? Del två i uppdraget är att föreslå hur fri etableringsrätt i primärvården kan införas. Här ingår bl a att föreslå åtgärder som främjar konkurrens på lika villkor för all offentlig finansierad primärvård, att överväga vilka krav som skall ställas på annan specialisering än allmänmedicin för att fritt få etablera sig inom primärvården som fast vårdkontakt samt undersöka om andra yrkesgrupper, som exempelvis sjuksköterskor, ska ges motsvarande möjlighet. Här kommer man även att beakta hur relevant lagstiftningen i Norge är utformad exempelvis vad avser fri etablering. Tanken är att stödja, inte störa, dagens utveckling. Det är svårt att definiera primärvårdens uppdrag idag. Samordningsgrupperna lyfte viktiga områden kring primärvårdens ansvar, t ex hälsofrämjande arbete, ansvar för områden med socioekonomiskt svaga grupper, multipelt sjuka personer, första linjens psykiatri m m. Toivo understryker att det är viktigt att staten inte detaljreglerar, det är en fråga för lokal/regional nivå. Någon lyfte frågan om vad valfrihet egentligen är? Många vårdcentraler ser likadana ut, vad är valet då? Hur ska vi stimulera utvecklingen? Och hur kan lagen om hälso- och sjukvårdsansvar hanteras i förhållande till fri etableringsrätt? Det tredje området är att lämna förslag om lagreglering av det fria vårdvalet och att analysera tillämpningen av vårdgarantin samt lämna förslag till lagreglering. Här ska regleringen innehålla beskrivning av vårdgivarens skyldigheter att informera patient om valmöjligheter, kösituation, behandlingsalternativ och annat av betydelse för patientens möjligheter att fritt välja vård och utnyttja vårdgarantin Toivos förhoppning är att hans förslag ska vara hållbara under lång tid framöver ochh då är det viktigt att det inte innehåller allt för kontroversiella lösningar. Utredningen lämnar sitt förslag om etableringsfrihet den 15 april 2008 och utredningen i sin helhet ska vara klar 15 december Utredningen kommer bl a att anlägga ett patientperspektiv och nyttja olika aktörers breda kompetens. De kommer även att organisera möjligheter för intresserade att kontinuerligt bidra med synpunkter och idéer. Toivo avslutade med lämna sin mailadress (toivo.heinsoo@social.ministry.se) och uppmuntrade oss att ta kontakt med honom och lämna synpunkter som kan vara till nytta för utredningen. Toivos OH-bilder bifogas. Behovsanalys Monica Jönsson, utredare vid Landstinget i Östergötland berättade om arbetet med behovsanalys inom psykisk ohälsa. Många programarbeten har varit väldigt omfattande och resultatet blir ofta fylliga dokument med medicinskt innehåll. När de började arbetet med behovsanalysen var det därför viktigt att hitta en bra pedagogik och ett innehåll som förtroendevalda kunde ta till sig och även använda själva i sin roll som befolkningsföreträdare. Resultatet 2

3 skulle bli ett underlag som de förtroendevalda kunde ta ansvar för, och kring frågor som de hade komptens att ta beslut om. Man jobbade med analyser utifrån olika perspektiv, brukare/patienter, profession m fl. Vikten av att se en fråga från olika perspektiv kan inte nog understrykas, vilket Monica exemplifierade med två bilder på ett berg och lyfte fram hur olika man kan se på saker och ting genomfördes den första analysen och 2006 gjordes en komplettering och revidering. Analysen breddades till området utanför den specialiserade psykiatrin och avsåg barn, ungdomar och vuxna. Följande områden har beskrivits: barn och ungdomar, unga vuxna, äldre och psykisk ohälsa, beroende och missbruk, psykiskt störda lagöverträdare, självmordsprevention, närståendes delaktighet samt läkemedel. Efter analysen kom man fram till följande utvecklingsområden: Gemensamma lösningar tillsammans med kommunerna. Utveckla och förstärka basverksamheten för barn, ungdomar och unga vuxna. Utveckla och förstärka den konsultativa rollen av BUP. Närståendes delaktighet. Säkerställa likvärdig och evidensbaserad vård för äldre med psykisk ohälsa genom äldrepsykiatrisk kompetens. Nya läkemedel ökade kostnader. Implementera riktlinjer. Utveckla vårdprocesser psykiskt störda lagöverträdare. I de efterföljande diskussionerna framkom bl a att det är bra med Socialstyrelsens riktlinjer som riktar sig till beslutsfattare samt att behovsanalys är ett bra kunskapsunderlag inför politiska beslut. Monicas OH-bilder bifogas. Målbild i Gävleborg Ann-Margret Knapp, finanslandstingsråd i Gävleborg berättade om hur den nya majoriteten arbetat fram en en vision Ett livskraftigt Gävleborg. Tidigare har landstingsplanen innehållit mycket text och varit svår att kommunicera inåt i organisationen. De visste vad de ville uppnå - God tillgänglighet, Gott bemötande, Helhet, Hållbarhet och Goda arbetsplatser. Kunde de utmana sig själva och tänka nytt i hur detta skulle presenteras? Det kunde de och resultatet blev en skrift som utgår från visionen med exempel och bilder. Målbilden kommuniceras ut till de anställda på olika sätt och budget, överenskommelser m m har med honnörsorden och viljeinriktningen som en röd tråd. Nästa steg är nu att utveckla budgetprocessen, som ofta hittills präglats av en snabb process utifrån tjänstemannaunderlag. De har döpt arbetet till poliprio och målet är att ha en utvecklad process till 2009 års budgetarbete där även det svåra området prioriteringar tydligare ska ingå. Målsättningen är också att få en bred politisk förankring i processen. Fas 1 kommer att innehålla kunskap om befolkningens behov och hur de ska kommunicera arbetet med befolkningen. De definierade fördjupningsområdena är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer samt psykiatriska diagnoser. 3

4 Passet avslutades med diskussioner i gruppen som i huvudsak omfattade frågor kring uppföljning både av målbilden, men också generellt. Hur kan uppföljningen utvecklas så att vi kan följa resultat ur ett befolknings- och behovsperspektiv? Ann-Margrets OH-bilder bifogas. Nationella medicinska indikationer och prioriteringar Christer Bergquist, professor i kvinnosjukvård och medicinsk rådgivare i Västra Götalandsregionen samt Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med nationella medicinska indikationer. Arbetet har pågått i två år och syftet har varit att se över den stora variationen som finns inom medicinsk praxis i Sverige. De som samverkar i arbetet är SKL, Socialstyrelsen samt Svenska läkaresällskapets sektioner. Passet inleddes genom att Christer visade på skillnader i medicinsk praxis över landet genom två exempel; urininkontinens och tonsillektomier. Detta visade inte på en jämlik vård. För lika vård på lika villkor krävs ett envetet arbete med att ta fram nationella indikationer inom hälso- och sjukvården. Christer betonade att detta är en uppgift för professionen själva. Ett annat problem idag är att köerna många gånger inte är uppdaterade, utan vid körensning kan man finna många som faktiskt inte ska ha den behandling de är uppsatta för (t ex avlidna, redan behandlade). Arbetet med inidkationer och körensningar kan med andra ord korta köer och dessutom bidra till en jämlik och faktabaserad vård. Christer sammanfattar arbetet med nationella medicinska indikationer på följande sätt: Nationella medicinska indikationer skall från en professionell utgångspunkt ange vid vilken grad av ett visst tillstånd en åtgärd är indicerad att erbjuda patienten. Dessa faktaunderlag utarbetas utan hänsyn till vare sig vertikala eller horisontella prioriteringar eller politiska överväganden. Vertikala och horisontella prioriteringar kommer först in i bilden efter det att nationella medicinska indikationer fastställts och om utbudsbegränsningar måste göras pga exempelvis ekonomiska eller politiska överväganden. Nationella vårdgarantin träder i kraft först efter det att beslut om besök eller behandling fattats och reglerar då hur länge en patient maximalt skall behöva vänta. Christer berättar vidare om hur man i Västra Götaland tagit fram en modell för prognos och behovsbedömning av planerad vård. Detta resulterar i underlag för nämndernas beställningar, för Vårdslussen, för garanti/valfrihetsfrågor samt underlag för regionala och nationella jämförelser. Christers OH-bilder bifogas. Övriga frågor Anna-Lena Sörenson och Lena Kierkegaard uppdaterade samordningsgrupperna bl a om valfrågor från de olika årsmötena som hållits tidigare. Marie Ljungberg-Schött, Stockholm ersätter Lars Joakim Lundquist, Stockholm i Nätverket Hälsa och Demokratis arbetsutskott. Eva Stjernström, Värmland samt Bengt-Göran Emtinger Östergötland ersätter Håkan Rundberg, Skåne samt Lena Kierkegaard, Halland i Nätverket Uppdrag Hälsas arbetsutskott. Ordförande till Nätverket Uppdrag Hälsa väljs i januari. 4

5 Temaseminarierna för 2008 hålls följande dagar: 18 april kl , 18 septemer kl samt 5 november kl Nätverkskonferensen hålls 6-7 februari Då det blivit något fel i utsändningen av inbjudningar ombedes alla hjälpa till att sprida en elektroniska inbjudan som Anne skickat ut och också att anmäla sig till konferensen innan sista anmälningsdag 21 december. Monica Ekström, Värmland berättade att de nu haft det första seminariet inom ramen för Nya Perspektiv 144 deltog av ca 160 möjliga! Samordningsgruppen fortsätter att följa arbetet med stort intresse. För anteckningarna svarade Anne Bylund, koordinator 5