Verksamhetsberättelse 2004

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland (adjungerad) - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg - Skåne - Blekinge Nätverken S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ /

2 2 (8) Inledning Nätverket Hälsa och Demokrati är ett nätverk för förtroendevalda som arbetar med hälso- och sjukvård i ett befolknings-, behovs- och uppdragsgivarperspektiv. Att utveckla uppdraget som befolkningsföreträdare och därmed den demokratiska styrningen av hälso- och sjukvården är viktigt för oss. Frågor som vi arbetar med handlar om befolkningens hälsa, behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, prioriteringar, uppdrag/överenskommelser och att utveckla former för dialog med bland annat medborgarna. Löpande arbetar vi med olika utvecklingsprojekt, seminarier, kurser och en gång vart annat år arrangeras en nationell konferens för personer, politiker och tjänstemän, i ledande ställning inom hälso- och sjukvård Vi samarbetar med Nätverket Uppdrag Hälsa som jobbar med motsvarande frågor men då utifrån ett tjänstemannauppdrag. Vi har funnits sedan 1998 och hette tidigare Beställarnätverket för politiker. Våra utvecklingsområden Vi har identifierat sex olika utvecklingsområden som vi beslutat ägna särskild uppmärksamhet åt under innevarande mandatperiod. Områdena, som drivs tillsammans med tjänstemannanätverket och andra samarbetspartners är: Roller och ansvar Dialog och samverkan Hälso- och sjukvårdsprogram Prioritering Ersättningssystem Uppföljning Aktiviteterna inom respektive område består av projekt, seminarier och kurser/utbildningar. Projekten är i allmänhet parkerade i något landsting med lokalt ansvariga projektledare men där flera landsting aktivt deltar. Uppdraget till projektansvariga formuleras tillsammans med tjänstemannanätverket och avrapporteras kontinuerligt Området roller och ansvar har sin bas på hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen på Lf med Landstinget i Västmanland som lokalt projektansvarig. För nätverkets del har projektet resulterat i ett exempel på hur en sammanhållen lednings- och styrprocess kan se ut. Ett annat projekt från Västmanland och som har nära koppling till området dialog och samverkan är en rapport benämnd Medborgarviljan i Västmanland som tar upp de förtroendevaldas olika roller, de politiska partiernas roller och som på ett heltäckande sätt redovisar olika metoder för dialog. I Örebro läns landsting följs politikernas förväntningar på utvecklingen av den egna rollen i den nya organisationen, Medborgarmodellen.

3 3 (8) Liknande redovisningar av arbeten kring att utveckla dialogen och medborgarnas inflytande har också redovisats från andra landsting. Att under 2004 fokusera på området dialog och samverkan bestämdes i ett tidigt skede och ska mer ses som en naturlig och kontinuerligt pågående process i det befolknings- och behovsorienterade synsätt som är själva utgångspunkten för nätverkets uppdrag. Inga av de modeller och verktyg som utvecklas inom något av de andra områdena, ex vis inom området prioritering, har något värde om de inte går att kommunicera och göra begripliga för alla de olika aktörer och intressenter som finns i hälso- och sjukvården. Under hösten har genomförts ett seminarium på temat Hur skapar vi en bred och meningsfull dialog med medborgarna. Samverkan har etablerats med Demokratiberedningen på LF/SK och ett gemensamt seminarium planeras under våren Dialog och samverkan är mångfacetterat och spänner över många olika områden. Dialogen med medborgarna och formerna för detta behöver fortsätta att diskuteras de kommande åren. Detsamma gäller samverkan med andra aktörer inom hälso- och sjukvården, kommuner, försäkringskassa m fl. Hälso- och sjukvårdsprogram syftar till att göra programarbetet till ett kraftfullt verktyg för ledning och styrning. Avslutade och pågående programarbeten har inventerats och håller på att förtecknas. Gemensamma begrepp och definitioner behöver utvecklas. Hur vi kommer vidare från program till avtal och hur uppdraget skall formuleras och de politiska prioriteringarna skall bli tydliga håller på att utvecklas i ett särskilt projekt i samarbete med Lf och med region Skåne som lokalt ansvarig. Ett samarbete med Socialstyrelsen om hur arbetet med nationella riktlinjer och uppdragsbeskrivningar kan samordnas blir en viktig fråga under Subnätverk är under bildande, gemensamma seminarier med SoS och SBU har genomförts/planeras. Arbetet med öppna prioriteringar utifrån ett befolknings- och behovsperspektiv är trots att det snart är tio år sedan riksdagen fattade sitt beslut fortfarande ett outforskat område. Debatten har under året påmint om antingen Svarte Petter eller förnekelse av att det överhuvudtaget behöver göras prioriteringar till att man redan gör det. Argumenten har varit många och debatten livlig efter det att Landstinget i Östergötland hösten 2003 öppet redovisade sina prioriteringar. Rent medicinska prioriteringsbeslut förväxlas med det politiska ansvaret, hur vi tolkar begreppet prioriteringar, hur ser samspelet och ansvaret mellan olika aktörer ut är några av de frågor som behöver klaras ut. Förutom det kommer nätverkets fokus under nästa år att vara hur arbetet med horisontella prioriteringar kopplat till det politiska ansvaret utvecklas. Utvecklingen av vertikala prioriteringar och rangordningslistor inom olika sjukdomsgrupper pågår på flera håll och med starkt stöd från de professionella grupperna.

4 4 (8) Området ersättningssystem har också en tydlig koppling gentemot projekt inom LF. Kartläggningar av olika ersättningsformer och hur dessa utvecklas har genomförts och redovisats. Kreativiteten då det gäller att utveckla nya ersättningssystem är stor och mycket har prövats genom åren. Kunskapen finns om effekterna, ur olika perspektiv, däremot finns inte ett enda ersättningssystem utan dessa måste anpassas till vad man vill och vilka prioriteringar som görs för olika verksamheter. Den kunskapen används inte optimalt för närvarande, snarare tenderar ersättningarna att schabloniseras och i de flesta fall av differentierad ersättning dominerar ersättning för utförd produktion. Ersättningssystemet är ett viktigt medel för att påverka och styra verksamheten och kräver fortsatt utvecklingsarbete. Detta kräver dock att ersättningssystemen står i samklang med vilka prioriteringar som görs. Görs dessa utifrån ett befolknings- /behovsperspektiv måste också ersättningar och ekonomisk uppföljning ske på samma sätt, vilket kräver ett utvecklingsarbete över flera år. Området uppföljning syftar bland annat till att identifiera uppföljningsområden av särskilt intresse ur befolknings- och behovsperspektiv och att göra strukturerade beskrivningar av identifierade områden. Vilka uppföljningar som görs inom följande områden har kartlagts under året: (1) befolkningens syn på hälso- och sjukvård, (2) befolkningens hälsoläge, (3) befolknings- och sjukdomsgrupper, (4) patienters och anhörigas synpunkter på hälso- och sjukvård, (5)vårdkonsumtion och (6) kvalitet och hur denna kunskap användes i landstingens olika ledningsoch styrdokument. Under 2005 fortsätter arbetet med att ta fram förslag på indikatorer för uppföljning av befolkningens hälsoläge och motsvarande data inom kvalitetsområdet. Hur och vilka konsumtionsdata som är lämpliga att använda i överenskommelser och avtal behöver också preciseras. Genomförda seminarier Under 2004 har tre seminarier genomförts: Närsjukvård i ett befolkningsperspektiv , Västerås Roller, lednings- och styrverktyg , Stockholm Hur skapar vi en bred och meningsfull medborgardialog? , Stockholm Seminariet kring närsjukvård inleddes med att Gösta Andersson, Dalarna och moderator, ställde frågan. Vad är närsjukvård för dig? och kunde efter en stunds diskussion konstatera att närsjukvård/närvård är olika saker för olika personer och att vi befinner oss i en uttolkningssituation vad gäller begreppen och dess konkreta tillämpning.

5 5 (8) Seminariet fortsatte med att Anneli Hellander reflekterade över: Vad, vem, vilka är det man politiskt måste utmana för att nå målen? Anneli konstaterade att ingen säger nej tack till sjukvård på nära håll och konstaterade det centrala i att diskutera vad närsjukvården är till för och vad den ska lösa för problem och vad är det då som behövs. I den efterföljande diskussionen berördes framgångsfaktorer och stötestenar. Utveckla medborgardialogen, samverka med andra aktörer, befolknings- och behovsperspektivet är bara några av de framfångsfaktorer som gruppen lyfte fram. Seminariet finns dokumenterat i form av minnesanteckningar och OH-bilder. Seminariet som handlade om roller, lednings- och styrverktyg inleddes med att Maria Blomgren, Uppsala universitet, gick igenom sin nyutkomna bok Ledning på distans att skapa kunskap för politisk ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Marias arbete bekräftar de svårigheter som många noterat bland annat att organisationsperspektivet och redovisningssystemet tar över befolknings- och behovsperspektivet i de formella beslutsrummen. Vi måste skapa verktyg för att översätta all den kunskap som finns om befolkningens hälsoläge, patienternas erfarenheter mm och ännu en gång kunde konstateras behovet av en utvecklad dialog med medborgarna. Seminariet fortsatte med en redovisning av olika projekt kopplade till de utvecklingsområden som beskrivits ovan: Roller och ansvar Vilka är de olika rollerna och vilka frågor tillhör dessa, Västmanlandsprojektet, Bengt Jansson Rollen som medborgarföreträdare utifrån ett behovs- och patientperspektiv, Örebroprojektet, Örjan Garpenholt Lednings- och styrverktyg Uppdragsbeskrivning Psykisk ohälsa, Hur kan prioriteringar på övergripande nivå omformas för att bli vägledande för insatser i den dagliga verksamheten, Skåneprojektet, Mårten Gerle Ersättningsmodeller: Kartläggning av befintliga ersättningsmodeller, utvecklings- och försöksverksamheter med nya ersättningsmodeller och aktuellt forskningsläge. Seminariet om hur ví skapar en bred och meningsfull medborgardialog inleddes med att Tommy Möller, Stockholms universitet, reflekterade över frågan Vilken betydelse har synen på medborgaren och därmed vilken roll medborgaren kan/ska spela? Seminariet fortsatte med att ett antal förberedda frågeställningar spelades in och diskuterades:

6 6 (8) Roller och ansvar för medborgardialogen? Inger Gustavsson, Västra Götaland och Marie Morell, Östergötland Hur skapar vi en bred och meningsfull dialog med medborgarna? Harriet Hedlund, Västerbotten I vilka frågor och/eller situationer bör medborgaren konsulteras? Kerstin Falkland, Västmanland Seminariet finns dokumenterat i form av minnesanteckningar. Utbildningar Under året har en grundkurs i arbete med behovsperspektivet för förtroendevalda inom hälso- och sjukvården genomförts. Kursen omfattar 2 dagar plus en uppföljningsdag efter ett halvår. I kursen deltog 24 förtroendevalda och utbildningen tar upp frågor som ex.vis vad innebär politikerrollen i uppdragsarbetet och i relation till andra aktörer, vilka underlag behövs i olika delar av lednings- och styrningsarbetet samt tid för erfarenhetsutbyte och reflektion. De som deltagit värderar utbildningen högt. Från kursdeltagarna upplever man att man får en bättre förståelse för prioriteringsfrågorna och hur kopplingar kan göras mellan olika styr- och uppföljningsdokument. Den egna rollen stärks samtidigt som perspektiven vidgas och lusten/känslan för själva uppdraget ökar. Kommentarer från kursdeltagarna finns även att läsa på nätverkets hemsida. Stämman Beställarstämman 2004 ägde rum i Stockholm den 5-6 februari. Temat för årets stämma var uppföljning och utvärdering. Stämman samlade ca 500 deltagare, politiker och tjänstemän i ledande ställning, från landsting/regioner och nationella organ. I utvärderingar får stämman ett klart godkänt betyg och de allra flesta av de som svarat ger betyget 3-4 på en fyrgradig skala. Samtidigt finns i utvärderingarna tillräckligt med synpunkter på vad som skulle kunna göras bättre. Dessa kommer/har beaktats i och inför planeringen för nästa stämma i Linköping 8-9 februari Som vanligt var andelen deltagare som besvarade enkäten låg, knappt 32 %, men i absoluta tal motsvarar detta drygt 150 personer vilket ger en bra bild. Program och dokumentation finns på nätverket hemsida. Ny hemsida En ny hemsida har tagits i drift under året och håller på att successivt fyllas med innehåll. En särskild funktion som nätverksstödjare har utsetts och lokala kontaktpersoner finns ute hos medlemmarna. Hemsidan är gemensam för politiker- och tjänstemannanätverket och innehåller såväl nyheter, rapporter, utbildningar och information om vilka som är med i nätverkets olika grupper.

7 7 (8) Att administrera en hemsida för ett nätverk ställer särskilda krav på de enskilda medlemmarna. Under den närmaste framtiden behöver en diskussion föras om hur och på vilket sätt politikernätverket kan utnyttja hemsidan effektivare för informationsspridning till och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. Adressen till hemsidan är Organisation Det informella arbetssättet är grunden för nätverkets arbete. Nätverket är öppet för de landsting/regioner som vill utveckla behovs- och uppdragsgivarperspektivet och det demokratiska arbetet. Verksamheten finansieras av medlemmarna som också styr den formella organisationen, samordningsgruppen och arbetsutskottet. Samordningsgruppen I samordningsgruppen ingår en eller flera valda representanter från deltagande landsting/regioner. Ordförande i samordningsgrupp/arbetsutskott och ledamöter i nätverkets arbetsutskott utses av medlemmarna i samordningsgruppen. Samordningsgruppen har under 2004 träffats fyra gånger Västerås 1 april Stockholm 10 juni Stockholm 21 oktober Stockholm 16 december, tillika årsmöte Samordningsgruppens uppgift är att hålla samman aktiviteterna i nätverket. Exempel på frågor som behandlas är inriktning och uppdraget för de olika aktivitetsområdena, utbildningar, kurser och seminarier, nätverkets ekonomi, samverkan med andra aktörer mm. En central fråga som diskuterats under året och som kräver en forstsatt diskussion eller snarare en aktivitetsplan baserat på de diskussioner som varit handlar om hur vi kan aktivera nätverket och dess medlemmar till att bli väsentligt mycket mera aktiva än som hittills varit fallet. En väg som prövats på vissa håll och som visats sig vara framgångsrik är lokala aktiviteter framförallt för att sprida information om och från nätverket. Flera sådana initiativ är önskvärda. Annat som diskuterats är att på olika sätt synliggöra nätverket och dess arbete genom att bli mera aktiva i den offentliga debatten och opinionsbildningen.

8 8 (8) Arbetsutskottet Arbetsutskottets uppgift är att förbereda samordningsgruppens möten och att vara aktiva i genomförandet av nätverkets aktiviteter och intentioner enligt handlingsprogrammet. I arbetsutskottet har under året ingått: Anna-Lena Sörenson, ordförande Östergötland Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Lars Åke Carlsson, Västra Götalandsregionen Kerstin Falkland, Västmanland Inger Gustavsson, Västra Götalandsregionen Harriet Hedlund, Västerbotten Ann Lidman, Gävleborg Lars-Joakim Lundquist, adj Stockholm Anna-Lena Sörenson är även ordförande i samordningsgruppen. Arbetsutskottet har under 2004 träffats/möts 5 gånger Telefonmöte 15 januari Stockholm 10 mars Stockholm 24 maj (tillsammans med NUH:s AU) Telefonmöte 16 september Stockholm 22 oktober Tillsammans med Nätverket Uppdrag Hälsa finns en koordinatorsfunktion för den löpande hanteringen, samordningen, planeringen inkl. ekonomifrågorna. Linköping Nätverket Hälsa och Demokrati Anna-Lena Sörenson Ordförande