Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Transkript

1 Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

2 VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu?

3 Framtiden ser ju ljus ut! Nya möjligheter att förebygga och behandla ohälsa! Detta blir möjligt tack vare forskning och utveckling av nya arbetssätt och behandlingsmetoder! Men.kommer sjukvården kunna tillfredställa alla förväntningar?

4 Aktuella beslutsproblem Allmän vaccination mot livmoderscancer Behandling av åldersförändringar i ögats gula fläck (Lucentis) Nya cancerläkemedel

5 Men metoder leder väl till stora förbättringar i vården? Medelvårdtid vid gallsten från 10.0 till 4,4 dagar Vårdplatser från till Antalet operationer för gråstarr till på tio år. Antalet akutsjukhus har minskat från 115 till 60 på 35 år. Men produktivitetsökningar och omstruktureringar tycks inte lösa problemet med resursbrist

6 Prioriteringar handlar om att välja! Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle är tillfredställda tvingas vi att välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt..

7 Prioriteringar har alltid skett men i det tysta

8 För att befolkningen skall ha högt förtroende för vården måste prioriteringsgrunderna diskuteras öppet och de värderingar som styr såväl tillgången till vård som de prioriteringsbeslut som fattas måste kunna delas av flertalet i befolkningen för att kunna uppfattas som rimliga och rättfärdiga. Prioriteringsproposition 96/97

9 Men kommer inte alla försök att prioritera öppet att uppfattas som ett systemskifte, ett slag mot de svagaste, införande av ättestupa eller ett steg mot ett nytt fattig-sverige? eller. Ett politiskt dilemma kan det ske på ett sätt som uppfattas rättvist och accepteras av flertalet?

10 Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälsooch sjukvården PrioriteringsCentrum Rapport 2007:2 PrioriteringsCentrum NATIONELLT KUNSKAPSCENTRUM FÖR PRIORITERING INOM VÅRD OCH OMSORG

11 Resultat av kartläggningen (-) Få exempel på öppna prioriteringar Det saknas strategier Politikerna tycker det är svårt Sjukvårdspersonal får ta ansvaret Personalen dock okunnig om de etiska principerna Medborgarna inte alls engagerade Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

12 Resultat av kartläggningen (+) Staten är föregångare (SoS, LFN) Regionalt samarbete kopplat till kunskapsstyrning (EBM och metodråd) Flera pågående lokala/regionala projekt med vertikala prioriteringar Yrkesförbund och handikapporganisationer aktiva Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

13 Vem borde ta ansvar för prioriteringarna? Politikerna? Vårdpersonalen? Har patienter och medborgare någon roll?

14 Politikerna tycks sakna tillräcklig legitimitet att kunna prioritera öppet....men vårdpersonal vill ha deras hjälp. Hur gör vi då? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

15 Steg 1 kan vara att erövra intern legitimitet En första förutsättning för att besluten ska vinna allmänt stöd är att vårdpersonalen uppfattar arbetet och resultatet som rimligt och korrekt Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

16 Vad pågår för att bygga upp system och processer för öppna systematiska prioriteringar i Sverige? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

17 Nationell modell för prioriteringar Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

18 Arbetsgrupp Socialstyrelsen Södra sjukvårdsregionen Stockholms läns landsting Landstinget i Östergötland Västra Götalandsregionen Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet, SSF, (LSR, FSA) PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

19 Rekommenderad arbetsgång Steg 1: Definiera området för prioritering de delområden som den vertikala prioriteringen ska omfatta bör utformas sjukdomsorienterat och förutsätter att alla vårdens yrken och professioner involveras. PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

20 Steg 2 Vad ska vara föremål för prioriteringen? Det som rangordnas benämner vi prioriteringsobjekt som är kombinationer av hälsotillstånd och åtgärd. risk för bröstcancer och mammografi lokaliserad bröstcancer och operation avancerad bröstcancer och kemoterapi PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

21 Begrepp och faktorer Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärd Åtgärdens kostnadseffektivitet E *Aktuellt hälsotillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Risk för - förtida död - invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död -Invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - andra åtgärder t ex resor *Indirekta kostnader i förhållande till. V I D E N *Nedsatt autonomi skall bevakas *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden Patientnytta/ effekt av åtgärd S Rapport färdig PrioriteringsCentrum 2007:1

22 Overview Tillstånd och åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens av åtgärd Kostnadseffektivitet Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning 1-10, Icke göra, FoU

23 Steg 3: Faktainsamling och värdering av fakta Ett enhetligt sätt att kategorisera svårighetsgrad och nytta. Det är dock viktigt att de som arbetar med prioriteringar redovisar hur de har resonerat. PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

24 Steg 4: Sammanvägning av fakta och rangordning 10 nivåer (relativ skala) används för rangordning icke-göra-lista för metoder som inte bör utföras alls FoU-lista för metoder där det fortfarande saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården. PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

25 Steg 5:Presentation av resultatet En rangordningslista är en sammanfattning av faktaunderlaget, d v s ett lämpligt sätt att överskådligt ställa upp de fakta som tillsammans med värderingar skapar en rangordning. PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

26 Steg 6: Vad blir konsekvenserna? Vilken patientgrupp berörs och vad är deras behov? Hur stor är gruppen? Vilken patiennytta ger åtgärden? Vad är kostnaden? Alternativa vårdformer? Konsekvenser för andra aktörer? PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

27 Västerbotten 2008 Fas 1 innebar att varje basenhet skulle identifiera de åtgärder/insatser som bedömdes vara lägst prioriterade och som motsvarade 10 procent. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

28 Fas 2 Tio grupper med ca 10 chefer vardera från helt olika verksamheter arbetade under totalt tre dagar för att komma fram till ett gemensamt förslag som motsvarade 4 procent. Fas 3 Förslag till politikerna som därefter skulle reducera bortprioriteringarna till 3 procent till förmån för ett motsvarande förslag på inprioriteringar. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

29 Sluta med: Operation för patienter som har åderbråck med smärta, tyngdkänsla och inga bensår. Gastroskopi för patienter som är under 45 år, har ospecifika besvär från övre magtarmkanalen men inte bär på magsårsbakterie. Operera godartad bröstförstoring hos män. Uppföljning av kurator för patienter med tjocktarmscancer, s.k. kolorektalcancer och deras anhöriga. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

30 Om prioriteringarna i Västerbotten Från arbetsmiljösynpunkt är det olämpligt att chefer på samma nivå ska»tävla«med varandra om resurser, samtidigt som de förväntas vara solidariska och ställa sig bakom ett gemensamt gruppbeslut. Debattartikel i Läkartidning jan 2008 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

31 Inprioriteringarna«av nya åtgärder skedde utan någon öppen diskussion och tydlig beslutsprocess, dvs det som valdes bort ställdes aldrig mot det som valdes»in«i den professionella bedömningen Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

32 Slutkläm: Horisontella prioriteringar är svåra att genomföra men samtidigt mycket angelägna. Det finns ett stort behov av att bland såväl allmänhet som bland styrande och anställda inom hälso- och sjukvården öka förståelsen och få en samsyn på området. En öppen debatt är nödvändig för en fortsatt positiv utveckling av prioriteringsarbete i hälso- och sjukvård. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

33 På gång? Kronoberg Västra Götaland Södra sjukvårdregionen Östergötland Västernorrland Jämtland Västmanland Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

34 Ett prioriteringstänkande i hälso-och sjukvården är en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas en beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet Regeringens proposition till riksdagen 1996/97:60.