Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Transkript

1 Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

2 när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

3 Prioriteringar (ransonering)sker redan idag Resurserna räcker inte till allt som kan göras Prioriteringar sker men oftast dolt Riksdagsbeslut från 1997 som slår fast gemensamma etiska principer samt förespråkar en större öppenhet 3

4 För att befolkningen skall ha högt förtroende för vården måste prioriteringsgrunderna diskuteras öppet och de värderingar som styr såväl tillgången till vård som de prioriteringsbeslut som fattas måste kunna delas av flertalet i befolkningen för att kunna uppfattas som rimliga och rättfärdiga. Prioriteringsproposition 96/97 4

5 Öppenheten har ett pris Har kommunen mark till alla massgravar till alla gamla som dör? Det känns som om gamla och sjuka helst inte ska finnas, vi kan lika gärna hoppa utför Västra väggar på Omberg (ÖstgötaCorrespondenten ) 5

6 Ett politiskt dilemma Kommer inte alla försök att prioritera öppet att uppfattas som ett systemskifte, ett slag mot de svagaste, införande av ättestupa eller ett steg mot ett nytt fattig-sverige? eller kan det ske på ett sätt som uppfattas rättvist och accepteras av flertalet? 6

7 Öppna prioriteringar förefaller dock vara den enda vägen om vi ska bestämma: Vad är det för vård som vi gemensamt tycker är viktigast och som i första hand ska erbjudas i den offentliga vården? En följdfråga är då, vilken vård tycker vi gemensamt är minst viktig och kan därmed i första hand uteslutas (när inte resurserna räcker till allt)? 7

8 Det handlar kanske om hur prioriteringarna ska gå till Relevans; rimliga fakta och värderingar Öppenhet; rörande processen och resultatet Omprövning; principer för omprövning redovisade Genomförande; frivillig eller offentlig reglering 8

9 Nationellt Socialstyrelsen nationella riktlinjer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vissa vårdyrkesförbund Några brukarorganisationer 9

10 Landsting och kommuner Västerbotten Jämtland Kronoberg Västra Götaland (Sahlgrenska sjh) Västmanland Gävleborg Diskussioner pågår i flera landsting Intresse från enstaka kommuner att komma igång 10

11 Slutsats 1: Värdefullt, men öppna systematiska prioriteringar kräver mycket arbete och engagemang om det ska bli bra. 11

12 Slutsats 2: Det är nödvändigt att dela på ansvaret vid svåra beslut 12

13 Men vilket ansvar kan vi ta som medborgare och patienter? 13

14 Vilka villkor ska vara uppfyllda för att vi ska kunna ta ansvar för vård? Vilka vårdtjänster förefaller lämpligast respektive minst lämpliga att vi tar ansvar för privat? 14

15 Redan idag tar vi ansvar för en rad kostnadseffektiva åtgärder? Tandvård för vuxna Glasögon Impotensmedel Borttagning av tatueringar Många hjälpmedel Resevaccinationer Läkemedel vid lindrig smärta Operation av närsynthet Nikotinplåster Fästingvaccination

16 Argument för en ansvarprincip Istället för att betrakta individen som ett passivt objekt kan man betrakta individen som ett subjekt som tar en aktiv del i sin egen vård. Liknande principer rörande ansvar finns i andra länder

17 Vid tillämpning- ansvar för vad? Ansvar för egen hälsa NEJ Ansvar för egen vård Ja varför inte? -Utföra den egna vården -Ombesörja den egna vården -Finansera den egna vården

18 Viktigt att utveckla etiskt grundade kriterier för bedömning av egen finansiering Individen har förmåga att utöva ansvaret dvs har tillräcklig grad av autonomi Individen har information eller kan tillägna sig information om åtgärdens egenskaper Små externa effekter av insatsen Insatsen är vanlig och det finns förutsättningar för marknadslösningar Kostnaderna är överkomliga Eller att vårdinsatsen ger förbättringar utöver vad betraktar som basalt t ex estetiska operationer

19 När resurserna inte räcker Går det att uppnå en acceptabel orättvisa när vi själva tvingas ta ett större ansvar för vissa vårdinsatser?

20