Prioriteringar i team. Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

Transkript

1 Prioriteringar i team Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

2 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum Modellen fungerar inte för mer komplex verksamhet, med team och omfattande vårdbehov Stämmer detta? MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i baspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. Forskning Metodstöd Handledning Nätverk 2

3

4 Vi vill nu veta Varför ville ni göra prioriteringar i team? Vad ville ni uppnå? Hur gick ni tillväga? Vilka har fördelarna varit med att göra prioriteringar i team? Vilka svårigheter har ni stött på som hänger ihop med att prioriteringarna skulle göras tvärprofessionellt? Vilka åtgärder har gjorts för att underlätta arbetet och i vad mån var dessa åtgärder framgångsrika? Och hur är det går den nationella modellen att tillämpa också i team? 4

5 Presentation av Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne Habilitering & Hjälpmedel egen förvaltning, egen nämnd Barn- och ungdomshabiliteringen, en av 4 verksamheter + FoU 12 habiliteringsenheter utspridda i regionen enhetschefer 2010 var antalet team 31 tvärprofessionella leds av teamledare 2010 var antalet heltidstjänster 355 (390) Yrkesutvecklare - utvecklingsråd Målgrupp: Barn och ungdomar 0 19 år Rörelsehinder, utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd 2010 fick totalt 4659 barn/unga insatser Befolkningsunderlag 1,2 miljoner invånare

6 Varför? prioriteringsarbete i tvärprofessionella team Heterogen målgrupp stor variation: funktionsnedsättningar åldrar Helhetssyn utifrån varje individ och dess nätverk och den omgivning individen befinner sig i Det krävs: Rätt insatser utifrån varje individs behov Kunskaper inom medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska specialiteter aktuell vetenskap / beprövad erfarenhet God kännedom om olika yrkesgruppers kunnande samarbete Tvärprofessionella team Medvetenhet och samsyn om insatser och i vilken ordning de kan komma ifråga oavsett vilken/vilka yrkeskategori/er som ska ge dessa

7 Syfte: Säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt att vi gör rätt saker med de resurser vi har. att få kunskap om Nationella modellen för öppna prioriteringar att pröva modellen i ett tvärprofessionellt perspektiv att få en modell att använda i framtiden

8 Syfte: Säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt att vi gör rätt saker med de resurser vi har. Ej uttalat syfte men klara vinster: Ökad samsyn om metoder och prioriteringar - inom de tvärprofessionella arbetsgrupperna - inom och mellan olika team i Skåne Starkt ökad förutsättning erbjuda samma insatser i hela Skåne Ökad kunskap inom tvärprofessionella arbetsgrupper och team på enheterna Starkt ökad medvetenhet om kvalitetssäkring Administrativ modell som stärker evidensbaserad praktik

9 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N

10 Hälsotillstånd: R Barn 0 5 år med cerebral pares, GMFCS IV V Ungdomar år med cerebral pares, GMFCS IV V, medelsvår/svår utvecklingsstörning Barn 6 11 år med cerebral pares, GMFCS IV V, medelsvår/svår utvecklingsstörning U Barn 0 5 år med utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder Ungdomar år med medelsvår utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder Barn 6 11 år med medelsvår utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder N Barn 0 5 år med autismspektrumtillstånd. Ungdomar år med autismspektrumtillstånd med normal begåvning Barn 6-11 år med autismspektrumtillstånd - normal begåvning

11 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N Bildandet av regionala tvärprofessionella arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupperna enligt nationella modellen Återkoppling / diskussioner: team arbetsgrupp Ansvariga: teamets representant, enhetschef och teamledare Yrkesutvecklarnas roll, FoU Horisontell granskning Kvalitetssäkring

12 Granskning - kvalitetssäkring Granskning vertikal inom gruppen horisontell mellan grupprna Rangordningssiffror logiken i resonemanget Begreppen svårighetsgrad och effekt av insats Kvalitetsgranskning: Yrkesutvecklarna träffade respektive deltagare ur arbetsgrupperna för att diskutera ur ett yrkesspecifikt perspektiv Förhållningssätt evidens beprövad erfarenhet

13 Skrivanvisningar, Bou i Region Skåne, för kolumnen Evidens / vetenskapligt underlag för effekt i nationella modellen för prioriteringar SBU: Starkt vetenskapligt underlag motivering / referenser Måttligt starkt vetenskapligt underlag motivering / referenser Begränsat vetenskapligt underlag motivering Internationellt / referenser Otillräckligt vetenskapligt underlag motivering / referenser Beprövad erfarenhet: Internationellt perspektiv: IP exempel: Skåne a litteratur sökt, x antal studier funna IP a 7 (1-7 referensnumrering) b litteratur sökt, inga studier funna IP b c ingen litteratur sökt IP c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier IP d x (referensnumrering) Nationellt perspektiv: NP exempel: a litteratur sökt, x antal studier funna NP a 3 (8-10) b litteratur sökt, inga studier funna NP b c ingen litteratur sökt NP c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier NP d x (referensnumrering) Skåne perspektiv: SP exempel: a litteratur sökt, x antal studier funna c ingen litteratur SP a 1 (11) sökt b litteratur sökt, inga studier funna SP b c ingen litteratur sökt Sp c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier SP d x (referensnumrering) Beskriv också om erfarenheten / underlaget beskriver: samma målgrupp som i funktionstillståndet: MG ja annan målgrupp: MG annan (ange vilken) Skriv funna referenser på separat lista / bilaga i word Nationellt a litteratur sökt, x antal studier funna b litteratur sökt, inga studier funna d ingen litteratur sökt kännedom om x studier

14 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N Bildandet av regionala tvärprofessionella arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupperna enligt nationella modellen Återkoppling / diskussioner: team arbetsgrupp Ansvariga: teamets representant, enhetschef och teamledare Yrkesutvecklarnas roll, FoU Horisontell granskning Kvalitetssäkring Fortlöpande stöd av Mari Broqvist från Prioriteringscentrum

15 Fördelar Skåneövergripande tvärprofessionella arbetsgrupper - tvärprofessionella team ute på enheterna Sakliga, nyanserade, övergripande och tvärprofessionella diskussioner Helhetssyn på hälsotillståndet - på gruppnivå Mer allsidiga diskussioner tydligare formulering - objektivare Samsyn Lärande ökad kunskap om teamets samlade kompetens Tydligt att vissa insatser kan förstärka varandra paket Kvalitetssäkring Underlättar rangordning mindre revirtänkande Vidgat Skåneövergripande perspektiv Implementering

16 Svårigheter - Att hitta rätt nivå på funktionstillstånden övergripande detaljerade Prioriteringsobjekt kring grundläggande utbud som alla erbjuds Representation alla yrkesgrupper Osäkerhet egna yrkesgruppens ståndpunkt Revirtänkande Implementering i stor organisation Åtgärder ICF CY: A&D - kroppsfunktion Avgränsa hälsotillstånden ex åldersindelning Avgränsad problematik där åtgärder från en eller flera i teamet kan vara aktuella Ramverk Yrkesutvecklare till förfogande Diskussion i yrkesgrupper och med yrkesutvecklare Ledning, diskussioner, tid Ledningsansvar tid idogt arbete

17 Nationella modellen tvärprofessionella team JA den fungerar bra Syfte Prioriteringsobjekt Samling och värdering av fakta Rangordning Öppenhet

18 Presentation av Barn- och vuxenhabiliteringen i östra Östergötland (BVH-NSÖ) Uppdrag: Habiliteringsinsatser utifrån HSL till barn,ungdomar och vuxna med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning[1] som har behov av insatser från hela/delar av teamet. Råd och stödinsatser enl. LSS 9.1 till barn, ungdomar och vuxna Tre separata verksamheter i de olika länsdelarna Verksamheten är uppdelad i teamen; Rh-teamet (rörelsehindrade barn, flerfunktionshindrade ) 0-15 år Ua-teamet (utvecklingsstörning/utvecklingsförsening/autism) 0-15 år Unga/Vuxna Norra och Södra teamet, 16 år och uppåt En verksamhetschef som tillsammans med teamledarna och verksamhetsutvecklaren bildar en ledningsgrupp. Upptagningsområde: 4 kommuner - ca invånare fick 644 barn, ungdomar och vuxna insatser av habiliteringen samt 39 vuxna fick LSS-insats. 36 heltidstjänster (40)

19 Varför.. Stora förväntningarna på insatser, efterfrågan på nya metoder och insatser och ett utökat uppdrag medför att våra resurser inte räcker till. Det räcker inte med att bara springa fortare, utan vi måste ständigt omedvetet- göra prioriteringar och ompröva vårt arbete. Behov av att avgränsa och tydliggöra Habiliteringens uppdrag. Behov av att skapa utrymme för att ta tillvara/införa nya metoder och nya uppdrag.

20 Syfte: Skapa utrymme för utveckling genom att ta bort vissa av de lägst prioriterade insatserna för att kunna införa nya högre prioriterade metoder/uppdrag Skapa gemensam värdegrund/samsyn i teamet vad gäller nyttan av de insatser vi ger för olika typer av problematik hos brukarna, vilket i sin tur främjar teamutvecklingen Tydliggöra för medarbetarna vad vi ska/inte ska lägga resurserna på genom prioriteringsdiskussionerna. Säkerställa att resurser/kompetens i teamen är rätt fördelade utifrån behovens storlek

21 Hälsotillstånd: De diagnosgrupper som ingår i BVH-NSÖ s målgrupp utvecklingsstörning/utvecklingsförsening, autism med utvecklingsstörning, kromosomavvikelser, autismspektrumstörning, CP, MMC, muskeldystrofier, förvärvad hjärnskada före 25 års ålder, dysmeli, plexusskador samt reumatiska diagnoser upp till 18 år.

22 Tillvägagångssätt: Den nationella modellen för öppna prioriteringar Prioledningsgrupp - verksamhetschef, enhetschef, en metodstödjare från resp team samt handledare från PC Metodstödjarna fick särskild utbildning/handledning i modellen Prioledningen - skriftlig beskrivning av syfte och upplägg och sedan täta, regelbundna möten. Samtliga medarbetare i teamen - deltagandet obligatoriskt. Teamen skulle rangordna de insatser som vi anser mest angelägna att kunna erbjuda våra brukare, och som främjar aktivitet, delaktighet och transitionsprocessen. - nya insatser/metoder - insatser vi redan gör idag. Teamen skulle också identifiera de insatser som är lägst prioriterade och därmed kan tas bort.

23 Tillvägagångssätt Utbildning till alla medarbetare i modellen Teamen angav hälsotillstånd och åtgärd och identifierade sedan tillståndens svårighetsgrad. Började med tillstånd med högst respektive lägst svårighetsgrad och bedömde för dem nytta, evidens och kostnadseffektivitet samt rangordnade. Gemensam horisontell prioritering genom växelvisa granskningar mellan teamen Prioledningsgruppen fastställe prioriteringsrangordning Prioledningsgruppen tillsammans med samtliga medarbetare bedömde lägsta rangordningsnivåinsats Medarbetarna rensa planerade insatser utifrån listan Listan grund för pågående arbete med habiliteringsprogram

24 Fördelar: Ett teamtänk där det är teamets insats som har varit det avgörande och inte den yrkesspecifika insatsen. Samsyn om prioriteringarna och dess grunder har skapats i teamen, dels genom diskussioner i teamen och sedan även horisontellt i diskussioner mellan teamen i granskningsarbetet. Tryggheten i teamet har varit en underlättande faktor att ha svåra diskussioner som ex.vis bedömningen av svårighetsgrad. En ökad förståelse och insikt i varandras arbete som teamen har nytta av i det dagliga teamarbetet. Samarbetet i teamet har utvecklats då teamet har varit tvungna att diskutera sig fram till gemensamma lösningar i prioriteringsarbetet Teamdiskussionerna har inneburit en hjälp att hjälpa varandra att prioritera insatserna. Lättare att implementera i verksamheten

25 Svårigheter Tidskrävande Stunder av revirtänkande, rädsla för neddragning av den egna yrkesprofessioner Vissa i teamet hörs mer och andra mindre än andra. Få alla med på tåget Åtgärder för att underlätta arbetet Avsätta ordentligt med tid från början. Sanktionera från ledningshåll att detta FÅR ta tid Tydlig skriftlig arbetsbeskrivning med syftet. Arbetsgången måste revideras under resans gång Användande av gemensam matris för att bedöma tillståndets svårighetsgrad och nyttan av insatsen

26 Går det att tillämpa den nationella prioriteringsmodellen i team? JA!