Prioriteringar i team. Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prioriteringar i team. Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011"

Transkript

1 Prioriteringar i team Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

2 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum Modellen fungerar inte för mer komplex verksamhet, med team och omfattande vårdbehov Stämmer detta? MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i baspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. Forskning Metodstöd Handledning Nätverk 2

3

4 Vi vill nu veta Varför ville ni göra prioriteringar i team? Vad ville ni uppnå? Hur gick ni tillväga? Vilka har fördelarna varit med att göra prioriteringar i team? Vilka svårigheter har ni stött på som hänger ihop med att prioriteringarna skulle göras tvärprofessionellt? Vilka åtgärder har gjorts för att underlätta arbetet och i vad mån var dessa åtgärder framgångsrika? Och hur är det går den nationella modellen att tillämpa också i team? 4

5 Presentation av Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne Habilitering & Hjälpmedel egen förvaltning, egen nämnd Barn- och ungdomshabiliteringen, en av 4 verksamheter + FoU 12 habiliteringsenheter utspridda i regionen enhetschefer 2010 var antalet team 31 tvärprofessionella leds av teamledare 2010 var antalet heltidstjänster 355 (390) Yrkesutvecklare - utvecklingsråd Målgrupp: Barn och ungdomar 0 19 år Rörelsehinder, utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd 2010 fick totalt 4659 barn/unga insatser Befolkningsunderlag 1,2 miljoner invånare

6 Varför? prioriteringsarbete i tvärprofessionella team Heterogen målgrupp stor variation: funktionsnedsättningar åldrar Helhetssyn utifrån varje individ och dess nätverk och den omgivning individen befinner sig i Det krävs: Rätt insatser utifrån varje individs behov Kunskaper inom medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska specialiteter aktuell vetenskap / beprövad erfarenhet God kännedom om olika yrkesgruppers kunnande samarbete Tvärprofessionella team Medvetenhet och samsyn om insatser och i vilken ordning de kan komma ifråga oavsett vilken/vilka yrkeskategori/er som ska ge dessa

7 Syfte: Säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt att vi gör rätt saker med de resurser vi har. att få kunskap om Nationella modellen för öppna prioriteringar att pröva modellen i ett tvärprofessionellt perspektiv att få en modell att använda i framtiden

8 Syfte: Säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt att vi gör rätt saker med de resurser vi har. Ej uttalat syfte men klara vinster: Ökad samsyn om metoder och prioriteringar - inom de tvärprofessionella arbetsgrupperna - inom och mellan olika team i Skåne Starkt ökad förutsättning erbjuda samma insatser i hela Skåne Ökad kunskap inom tvärprofessionella arbetsgrupper och team på enheterna Starkt ökad medvetenhet om kvalitetssäkring Administrativ modell som stärker evidensbaserad praktik

9 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N

10 Hälsotillstånd: R Barn 0 5 år med cerebral pares, GMFCS IV V Ungdomar år med cerebral pares, GMFCS IV V, medelsvår/svår utvecklingsstörning Barn 6 11 år med cerebral pares, GMFCS IV V, medelsvår/svår utvecklingsstörning U Barn 0 5 år med utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder Ungdomar år med medelsvår utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder Barn 6 11 år med medelsvår utvecklingsstörning utan uttalat fysiskt rörelsehinder N Barn 0 5 år med autismspektrumtillstånd. Ungdomar år med autismspektrumtillstånd med normal begåvning Barn 6-11 år med autismspektrumtillstånd - normal begåvning

11 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N Bildandet av regionala tvärprofessionella arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupperna enligt nationella modellen Återkoppling / diskussioner: team arbetsgrupp Ansvariga: teamets representant, enhetschef och teamledare Yrkesutvecklarnas roll, FoU Horisontell granskning Kvalitetssäkring

12 Granskning - kvalitetssäkring Granskning vertikal inom gruppen horisontell mellan grupprna Rangordningssiffror logiken i resonemanget Begreppen svårighetsgrad och effekt av insats Kvalitetsgranskning: Yrkesutvecklarna träffade respektive deltagare ur arbetsgrupperna för att diskutera ur ett yrkesspecifikt perspektiv Förhållningssätt evidens beprövad erfarenhet

13 Skrivanvisningar, Bou i Region Skåne, för kolumnen Evidens / vetenskapligt underlag för effekt i nationella modellen för prioriteringar SBU: Starkt vetenskapligt underlag motivering / referenser Måttligt starkt vetenskapligt underlag motivering / referenser Begränsat vetenskapligt underlag motivering Internationellt / referenser Otillräckligt vetenskapligt underlag motivering / referenser Beprövad erfarenhet: Internationellt perspektiv: IP exempel: Skåne a litteratur sökt, x antal studier funna IP a 7 (1-7 referensnumrering) b litteratur sökt, inga studier funna IP b c ingen litteratur sökt IP c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier IP d x (referensnumrering) Nationellt perspektiv: NP exempel: a litteratur sökt, x antal studier funna NP a 3 (8-10) b litteratur sökt, inga studier funna NP b c ingen litteratur sökt NP c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier NP d x (referensnumrering) Skåne perspektiv: SP exempel: a litteratur sökt, x antal studier funna c ingen litteratur SP a 1 (11) sökt b litteratur sökt, inga studier funna SP b c ingen litteratur sökt Sp c d ingen litteratur sökt kännedom om x studier SP d x (referensnumrering) Beskriv också om erfarenheten / underlaget beskriver: samma målgrupp som i funktionstillståndet: MG ja annan målgrupp: MG annan (ange vilken) Skriv funna referenser på separat lista / bilaga i word Nationellt a litteratur sökt, x antal studier funna b litteratur sökt, inga studier funna d ingen litteratur sökt kännedom om x studier

14 Tillvägagångssätt: Bildande av projektledningsgrupp - styrgrupp Grundutbildning Definition av hälsotillstånd R, U och N Bildandet av regionala tvärprofessionella arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupperna enligt nationella modellen Återkoppling / diskussioner: team arbetsgrupp Ansvariga: teamets representant, enhetschef och teamledare Yrkesutvecklarnas roll, FoU Horisontell granskning Kvalitetssäkring Fortlöpande stöd av Mari Broqvist från Prioriteringscentrum

15 Fördelar Skåneövergripande tvärprofessionella arbetsgrupper - tvärprofessionella team ute på enheterna Sakliga, nyanserade, övergripande och tvärprofessionella diskussioner Helhetssyn på hälsotillståndet - på gruppnivå Mer allsidiga diskussioner tydligare formulering - objektivare Samsyn Lärande ökad kunskap om teamets samlade kompetens Tydligt att vissa insatser kan förstärka varandra paket Kvalitetssäkring Underlättar rangordning mindre revirtänkande Vidgat Skåneövergripande perspektiv Implementering

16 Svårigheter - Att hitta rätt nivå på funktionstillstånden övergripande detaljerade Prioriteringsobjekt kring grundläggande utbud som alla erbjuds Representation alla yrkesgrupper Osäkerhet egna yrkesgruppens ståndpunkt Revirtänkande Implementering i stor organisation Åtgärder ICF CY: A&D - kroppsfunktion Avgränsa hälsotillstånden ex åldersindelning Avgränsad problematik där åtgärder från en eller flera i teamet kan vara aktuella Ramverk Yrkesutvecklare till förfogande Diskussion i yrkesgrupper och med yrkesutvecklare Ledning, diskussioner, tid Ledningsansvar tid idogt arbete

17 Nationella modellen tvärprofessionella team JA den fungerar bra Syfte Prioriteringsobjekt Samling och värdering av fakta Rangordning Öppenhet

18 Presentation av Barn- och vuxenhabiliteringen i östra Östergötland (BVH-NSÖ) Uppdrag: Habiliteringsinsatser utifrån HSL till barn,ungdomar och vuxna med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning[1] som har behov av insatser från hela/delar av teamet. Råd och stödinsatser enl. LSS 9.1 till barn, ungdomar och vuxna Tre separata verksamheter i de olika länsdelarna Verksamheten är uppdelad i teamen; Rh-teamet (rörelsehindrade barn, flerfunktionshindrade ) 0-15 år Ua-teamet (utvecklingsstörning/utvecklingsförsening/autism) 0-15 år Unga/Vuxna Norra och Södra teamet, 16 år och uppåt En verksamhetschef som tillsammans med teamledarna och verksamhetsutvecklaren bildar en ledningsgrupp. Upptagningsområde: 4 kommuner - ca invånare fick 644 barn, ungdomar och vuxna insatser av habiliteringen samt 39 vuxna fick LSS-insats. 36 heltidstjänster (40)

19 Varför.. Stora förväntningarna på insatser, efterfrågan på nya metoder och insatser och ett utökat uppdrag medför att våra resurser inte räcker till. Det räcker inte med att bara springa fortare, utan vi måste ständigt omedvetet- göra prioriteringar och ompröva vårt arbete. Behov av att avgränsa och tydliggöra Habiliteringens uppdrag. Behov av att skapa utrymme för att ta tillvara/införa nya metoder och nya uppdrag.

20 Syfte: Skapa utrymme för utveckling genom att ta bort vissa av de lägst prioriterade insatserna för att kunna införa nya högre prioriterade metoder/uppdrag Skapa gemensam värdegrund/samsyn i teamet vad gäller nyttan av de insatser vi ger för olika typer av problematik hos brukarna, vilket i sin tur främjar teamutvecklingen Tydliggöra för medarbetarna vad vi ska/inte ska lägga resurserna på genom prioriteringsdiskussionerna. Säkerställa att resurser/kompetens i teamen är rätt fördelade utifrån behovens storlek

21 Hälsotillstånd: De diagnosgrupper som ingår i BVH-NSÖ s målgrupp utvecklingsstörning/utvecklingsförsening, autism med utvecklingsstörning, kromosomavvikelser, autismspektrumstörning, CP, MMC, muskeldystrofier, förvärvad hjärnskada före 25 års ålder, dysmeli, plexusskador samt reumatiska diagnoser upp till 18 år.

22 Tillvägagångssätt: Den nationella modellen för öppna prioriteringar Prioledningsgrupp - verksamhetschef, enhetschef, en metodstödjare från resp team samt handledare från PC Metodstödjarna fick särskild utbildning/handledning i modellen Prioledningen - skriftlig beskrivning av syfte och upplägg och sedan täta, regelbundna möten. Samtliga medarbetare i teamen - deltagandet obligatoriskt. Teamen skulle rangordna de insatser som vi anser mest angelägna att kunna erbjuda våra brukare, och som främjar aktivitet, delaktighet och transitionsprocessen. - nya insatser/metoder - insatser vi redan gör idag. Teamen skulle också identifiera de insatser som är lägst prioriterade och därmed kan tas bort.

23 Tillvägagångssätt Utbildning till alla medarbetare i modellen Teamen angav hälsotillstånd och åtgärd och identifierade sedan tillståndens svårighetsgrad. Började med tillstånd med högst respektive lägst svårighetsgrad och bedömde för dem nytta, evidens och kostnadseffektivitet samt rangordnade. Gemensam horisontell prioritering genom växelvisa granskningar mellan teamen Prioledningsgruppen fastställe prioriteringsrangordning Prioledningsgruppen tillsammans med samtliga medarbetare bedömde lägsta rangordningsnivåinsats Medarbetarna rensa planerade insatser utifrån listan Listan grund för pågående arbete med habiliteringsprogram

24 Fördelar: Ett teamtänk där det är teamets insats som har varit det avgörande och inte den yrkesspecifika insatsen. Samsyn om prioriteringarna och dess grunder har skapats i teamen, dels genom diskussioner i teamen och sedan även horisontellt i diskussioner mellan teamen i granskningsarbetet. Tryggheten i teamet har varit en underlättande faktor att ha svåra diskussioner som ex.vis bedömningen av svårighetsgrad. En ökad förståelse och insikt i varandras arbete som teamen har nytta av i det dagliga teamarbetet. Samarbetet i teamet har utvecklats då teamet har varit tvungna att diskutera sig fram till gemensamma lösningar i prioriteringsarbetet Teamdiskussionerna har inneburit en hjälp att hjälpa varandra att prioritera insatserna. Lättare att implementera i verksamheten

25 Svårigheter Tidskrävande Stunder av revirtänkande, rädsla för neddragning av den egna yrkesprofessioner Vissa i teamet hörs mer och andra mindre än andra. Få alla med på tåget Åtgärder för att underlätta arbetet Avsätta ordentligt med tid från början. Sanktionera från ledningshåll att detta FÅR ta tid Tydlig skriftlig arbetsbeskrivning med syftet. Arbetsgången måste revideras under resans gång Användande av gemensam matris för att bedöma tillståndets svårighetsgrad och nyttan av insatsen

26 Går det att tillämpa den nationella prioriteringsmodellen i team? JA!

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

2011:6. Att prioritera i team i tvärprofessionell verksamhet Ett exempel från habiliteringen 2011:6

2011:6. Att prioritera i team i tvärprofessionell verksamhet Ett exempel från habiliteringen 2011:6 Att prioriteria i team i tvärproffesionell verksamhet Att prioritera i team i tvärprofessionell verksamhet Ett exempel från habiliteringen 2011:6 Ulrike Edin, Anette Gunnarsdotter, Tomas Tegnevik Mari

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Vision för specialistområdet habilitering

Vision för specialistområdet habilitering Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

Habilitering & Hjälpmedel

Habilitering & Hjälpmedel Bilaga 6 Habilitering & Hjälpmedel Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Habilitering och Hjälpmedel bedriver mottagningsverksamheter för barn och vuxna i hela Skåne. I Malmö berörs Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015

Kvalitetsredovisning 2015 Bilaga 3 Kvalitetsredovisning 2015 Tertial 1 Livskvalitet i världsklass Region Skånes vision Bakgrund För att säkerställa en hälso- och sjukvård med god kvalitet använder Region Skåne ledningssystemet

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Eksätra HVB Kontaktuppgifter Besöksadress Vårdsätravägen 74 756 55 Uppsala Telefon 018-727 23 25 vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se www.sober.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk

Läs mer

Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.

Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. 1 (6) Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Mål: Habiliteringsinsatser ska ges, efter behov, till alla som ingår i BUH:s uppdrag/målgrupp. Syfte:

Läs mer

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV

ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV ÖVERGÅNG TILL VUXENLIV Ungdomar med CP och deras föräldrars upplevelse av hälsa, välbefinnande och behov Elisabet Björquist 1 Eva Nordmark 2, Inger Hallström 3 1 Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd?

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd? Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? EBH arbetsgrupp utsedd av Nätverket för Vuxenhabiliteringschefer Deltagare i arbetsgruppen Handledare,

Läs mer

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Ett samarbetsprojekt mellan FSA, LSR, SSF och Vårdförbundet Birgitta Engström Rapport 2009:3

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Läs mer

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

HEFa ett regionalt kvalitetsregister HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet

Läs mer

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Funca ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Uppdraget att bygga stödverktyget Funca kommer från Socialdepartementet. Det finns ett liknande kvalitetsregister inom kognitiva sjukdomar

Läs mer

Dag 1 : Modeller, program och utvärderingsmaterial

Dag 1 : Modeller, program och utvärderingsmaterial Utvärdering inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne Åsa Waldo 1 & Stine Thorsted 2 1 FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, asa.waldo@skane.se, 040-675 36 28 2 FoU-enheten, Habilitering

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Att kommunicera ett prioriteringsbudskap

Att kommunicera ett prioriteringsbudskap Att kommunicera ett prioriteringsbudskap PrioNet - Workshop Prioriteringscentrum PrioNet PrioNet är Prioriteringscentrums nätverk och seminarieverksamhet. Välkomna! 2 PrioNet-seminarium 10 september, Gävle

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ. Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND Rehabilitering och habilitering handlar mer om synsätt, vilja och samarbete än

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

Läs mer

Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning

Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Föredragning för nationell konferens om kompetens 2013-03-20 Per Enarsson 1 Nationell nivå Aktörer Utvområden Regional

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 2015-03-16 Verksamhetsområde PUFF Diarienummer: VON 2014/1036-2 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 2015-03-16. Vård- och omsorgskontoret

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Kompetensutveckling under 2010 samt planering av 2011 års kompetensutveckling

Kompetensutveckling under 2010 samt planering av 2011 års kompetensutveckling VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ingela Lövgren, utvecklingsledare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 3/2011 KOMPETENSUTVECKLING 2010/2011 1 (6) VON/2009:60, 2010:114-027 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA.

FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA. FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA. FUNKTIONSHINDRADES FRITID EN YRKESROLL I HABILITERINGEN 2 TILLGÄNGLIG FRITID EN SOCIAL OCH EKONOMISK VINST Aktuell forskning visar att insatser som påverkar livsstilen

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

2011:1. Öppna prioriteringar inom nya områden 2011:1. Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi

2011:1. Öppna prioriteringar inom nya områden 2011:1. Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi Öppna prioriteringar inom nya områden Öppna prioriteringar inom nya områden Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi 2011:1 Eva Andrén Mats Andrén Stefan Bragsjö Karin Björkryd Åsa

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

HEFa. Årsrapport HEFa 2006 Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7)

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7) Sid 1(7) Protokoll från styrelsemöte 2011-05-18 Plats: Göteborg, Novotel Föregående protokoll Föregående protokoll från styrelsemötet 20-21 jan 2011 godkändes och läggs till handlingarna. Barbara 1 Nya

Läs mer