Kvalitetsredovisning 2015

Transkript

1 Bilaga 3 Kvalitetsredovisning 2015 Tertial 1 Livskvalitet i världsklass Region Skånes vision

2 Bakgrund För att säkerställa en hälso- och sjukvård med god kvalitet använder Region Skåne ledningssystemet God vård, som har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Ett väl fungerande ledningssystem är en förutsättning för att vårdgivare ska kunna följa upp att kvaliteten, inklusive säkerheten, systematiskt och fortlöpande säkras och utvecklas. Den 1 januari 2012 infördes nya föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. I föreskrifterna ställs krav på dokumentation i form av en kvalitetsberättelse, där det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivits under året ska beskrivas. Av kvalitetsberättelsen ska framgå: Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som har uppnåtts Föreskriften ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbete som vårdgivare ska bedriva enligt Patientsäkerhetslagen, och en patientsäkerhetsberättelse ska årligen upprättas. För Habilitering och Hjälpmedel upprättas en separat patientsäkerhetsberättelse. I avvaktan på ett nytt regiongemensamt ledningssystem för kvalitet, kopplat till den nya föreskriften, gäller fortfarande God vårds sex kvalitetsområden inom Region Skåne. Varje område i God vård är kopplat till krav på god kvalitet som regleras i bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Kvalitetsområdena är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Region Skåne har lagt till ett sjunde område: Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2

3 Källa: Centrum för verksamhetsplanering och analys, Region Skåne Systematiskt kvalitetsarbete inom Habilitering och Hjälpmedel Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att alla medarbetare har tillgång till aktuell kunskap inom sitt arbetsområde, att de insatser som genomförs är de mest effektiva utifrån den enskilde brukarens hälsotillstånd, och att brukaren är delaktig i sin habilitering/rehabilitering. Viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet är: Kunskapsstyrning Prioriteringsarbete Habiliterings-/rehabiliteringsplanering Kunskapsstyrning Målet med kunskapsstyrningen är att uppnå effektiva processer med insatser av hög kvalitet genom att använda bästa tillgängliga kunskap. Med andra ord ska divisionens modell för kunskapsstyrning säkerställa att bästa tillgängliga kunskap om mål, förutsättningar, resultat och effekter används vid de beslut som rör brukaren. Ytterst handlar det om att ge alla brukare bästa möjliga insatser. Genom att lära av våra erfarenheter och ta del av kunskapsunderlagen, kan vi utveckla insatserna och få bekräftelse på att vi är på rätt väg. Modellen åskådliggörs i nedanstående bild. 3

4 Kunskapsstyrningsprocessen Ansvarig: Verksamhetschefer Ansvarig: FoU-chef Ansvarig: FoU-chef Källa: FoU-enheten Habilitering och Hjälpmedel Mer om divisionens arbete med kunskapsstyrning finns att läsa på VGI. Prioriteringsarbete Habilitering och Hjälpmedels prioriteringsarbete utgår från den nationella modellen för öppna prioriteringar, som är en systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Modellen är framtagen av Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen i samarbete med flertalet stora vårdaktörer inom svensk hälso- och sjukvård. Prioriteringsarbetet handlar om att säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt - att vi gör rätt saker med de resurser vi har. Modellen innebär att tillstånd-åtgärdspar inom olika hälsotillstånd bedöms och rangordnas. Arbetet syftar till att vi ska erbjuda de insatser som ger bäst nytta för brukaren, och som samtidigt är kostnadseffektiva. Bedömningen sker på gruppnivå och har sin grund i WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Bedömningsarbetet sker i Skåneövergripande tvärprofessionella arbetsgrupper. Om man arbetar enligt den nationella modellen för öppna prioriteringar säkerställs att man använder de metoder som ger bäst kostnadseffektivitet, när det finns flera metoder som skulle kunna ge samma resultat för brukaren. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering Habiliterings-/rehabiliteringsplanering innebär ett flexibelt arbetssätt och ett arbetsredskap för planering utifrån den enskildes behov, i syfte att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning. Samordning innebär att myndigheter och personal hittar sätt att arbeta där planering och insatser stämmer överens med varandra. De habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med brukaren/närstående. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering har en gemensam struktur innehållande: 4

5 Första planering Kartläggning utifrån ICF Mål och handlingsplan Uppföljning Delaktighet Planeringen utmynnar i en överenskommelse med brukaren och utgångspunkten är att brukaren ska kunna påverka sitt eget liv. Kvalitetsredovisning I enlighet med Region Skånes ledningssystem God vård, och Habilitering och Hjälpmedels modell för verksamhetsbeskrivning, redovisas Kvalitet utifrån ovanstående sju kvalitetsområden. Utöver detta finns också en redovisning av de mått som används för att visa på resultatet/effekten av de insatser som erbjuds. Kvalitetsaspekter finns i form av brukarens upplevelser av nyttan med insatserna, och om man varit delaktig i habiliteringen/rehabiliteringen. Här redovisas också divisionens interna arbete för att uppnå god effekt i behandlingsinsatserna. Begreppet kvalitet kan ha många betydelser, exempelvis upplevd kvalitet och medicinsk kvalitet. Tre olika kvalitetsbegrepp som används inom hälso- och sjukvård är: 1 Resultatkvalitet Refererar till de värden som skapas för patienten/brukaren. De kan mätas genom att fråga patienten eller genom att konstatera att sjukdomen upphört eller lindrats samt att hälsan förbättrats. Processkvalitet Handlar om den skicklighet med vilken vården genomför sina insatser. Innefattar hur ändamålsenliga vårdkedjor och vårdprocesser skapas och underhålls. En god processkvalitet är en förutsättning för goda resultat. Strukturkvalitet Hit räknas personalens kompetens, organisation, utrustning, lokaler mm., dvs. det som måste finnas för att skapa lämpliga vårdprocesser och ett gott resultat. I kvalitetsredovisningen ingår mått som ska spegla alla tre områden. Här återfinns bl.a. mått som avser brukarens upplevelser av våra insatser, mått som handlar om att insatserna ska ge god effekt och vara kostnadseffektiva, och mått som ska spegla kunskapsinnehållet i de insatser som erbjuds. Redovisningen är en del i vårt kvalitetsarbete och går ut på att vi med hjälp av kontinuerliga uppföljningar ska kunna reagera på förändringar, och vid behov sätta in lämpliga åtgärder. Kva- 1 Källa: Hälso- och sjukvårdens mål och uppföljning av kvalitet och kvantitet, Delrapport 2 i revisionsprojektet Kvalitet, kvantitet och samhällsnytta , på uppdrag av Region Skånes revisorer (Ernst & Young) 5

6 litetsredovisningen ska synliggöra eventuella brister i verksamheten och bidra till kontinuerliga kvalitetsförbättringar som kommer brukarna till godo. Redovisningen kommer att utvecklas löpande för att uppfylla de krav som ställs i lagar och föreskrifter och i det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som används inom Region Skåne. 6

7 Kvalitetsredovisning tertial 1 I kvalitetsredovisningen för tertial 1 ingår ett antal mått under områdena; kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv hälso- och sjukvård samt hälsooch sjukvård i rimlig tid. De flesta mått redovisas emellertid endast årligen och de måtten finns följaktligen inte med i denna redovisning. För områdena jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt för resultat/effekt redovisas måtten endast på årsbasis. För en mer utförlig beskrivning av de olika områdena i God vård, och samtliga mått som finns i redovisningen, se dokumentet Kvalitetsredovisning modell och definitioner som finns på VGI. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Systematisk utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats FoU-rapport Titel 2/2015 Smarta telefoner och surfplattor som hjälpmedel för personer med dövblindhet 3/2015 Föräldrastöd inom Barn- och ungdomshabiliteringen - en utvärdering av FIQ (Family Impact Questionnaire) som redskap för att rikta insatser till föräldrar Beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten FoU-rapport Titel 1/2015 Habiliteringsprocess för vuxna med Cerebral Visual Impairment i Region Skåne FoU-PM FoU-PM Titel 1/2015 Läsarundersökning av Skånes Taltidning 2/2015 Utvärdering av Lärande föräldranätverk (LFN) på facebook 7

8 Säker hälso- och sjukvård Antal brukare som har konto i Mina vårdkontakter I nuläget går det ej att få säkra uppgifter om antal konton i Mina Vårdkontakter. Avvikelser 332 ärenden har registrerats i AvIC inom avvikelseflödena: Patient: 155, därav klagomål 38 Medicinsktekniska produkter : 18 Leveranser och tjänster: 159, därav IT/telefoni 13 I redovisningen av säker hälso- och sjukvård ingår ej avvikelseflödena sjukresor, miljö och säkerhet. Lex Maria anmälningar Två Lex Maria anmälningar har gjorts: Försenad diagnos avseende Cerebral Pares Patient med känd äggallergi insjuknade i anafylaktisk reaktion efter måltid innehållande ägg Anmälningar till Läkemedelsverket En anmälan har gjorts till Läkemedelsverket: Brukare föll ur elrullstol Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnade av privatpersoner Ingen anmälan har lämnats. Genomförda riskanalyser Ingen riskanalys har genomförts. Genomförda händelseanalyser Tre händelseanalyser har genomförts inom områdena: Klagomål avseende behandlingsinsatser Orsaker till att diagnosen Cerebral Pares har missats Suicid (gemensamt med Psykiatri Skåne) Patientfokuserad hälso- och sjukvård Klagomål Klagomål ingår i AvIC under avvikelser patient, därav 38 klagomål. Ärenden i Patientnämnden Till Patientnämnden har inkommit 5 ärenden. 8

9 Effektiv hälso- och sjukvård Uteblivna vårdkontakter, andel I uteblivna vårdkontakter ingår även sena om- och avbokningar, inom 24 timmar innan vårdkontakten skulle ha skett. Uppgifterna avser uteblivna vårdkontakter inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörseloch dövverksamheten inklusive Audionommottagningen i Lund. Uteblivna vårdkontakter/sena återbud Antal 2015 jan - april Andel av utförda 2015 jan-april Andel av planerade 2015 jan-april Sena återbud ,6% 4,1% Uteblivna vårdkontakter ,1% 6,3% Summa uteblivna vårdkontakter och sena återbud Utförda vårdkontakter Planerade vårdkontakter, d.v.s. både utförda och uteblivna ,7% 10,4% Uteblivna tolkuppdrag, andel Andelen uteblivna uppdrag uppgick till 8,8 % av beställda uppdrag. I uteblivna uppdrag ingår både uppdrag där brukaren uteblivit utan att avboka, och sena avbokningar inom 24 timmar innan tolkuppdraget skulle ha utförts. Brist inom Tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men man åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Redovisningen av brist inom Tolkverksamheten baseras på samtliga uppdrag som Tolkcentralen åtagit sig. Tolkverksamheten har brustit i att kunna tillgodose behovet av tolk i 3,6 % av fallen. 9

10 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Antal väntande till 1:a kontakt Den 30 april var det totala antalet väntande till 1:a kontakt 688 personer. Andel väntande inom 60 dagar Tillgängligheten är excellent enligt Region Skånes mått och når 91 % för verksamheterna barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, samt syn-, hörseloch dövverksamhet. Även inom Hjälpmedelsverksamheten är utfallet excellent med 91 %. 10

11 Andel väntande inom 30 dagar För barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD är utfallet den 30 april excellent med 98 % för väntande inom 30 dagar. Tillgänglighet till hörselrehabilitering För hörselrehabiliteringar, som utförs av de auktoriserade audionommottagningarna, är tillgängligheten den 30 april 100 % inom 60 dagar. Tillgängligheten har varit 100 % under årets alla månader. Följsamhet till RS riktlinjer för remisshantering 2 Ledtid från remissbeslut till ankomst Habilitering och Hjälpmedel, 90 percentil. Anger ledtiden från remissbeslut hos annan vårdgivare till dess att remisser ankommer till Habilitering och Hjälpmedel. 90 percentilen innebär att 90 % av remisserna har behandlats inom angivet antal dagar. Gäller endast remisser, ej egenanmälan. Period Antal VB 90 percentil (dagar) Max (dagar) Jan April Ledtid från ankomst Habilitering och Hjälpmedel till granskning, 90 percentil Anger ledtiden från ankomst till Habilitering och Hjälpmedel till dess att remissen granskats. Gäller alla typer av vårdbegäran, remiss, egenanmälan samt redan i verksamheten. Period Antal granskade VB 90 percentil (dagar) Max (dagar) Jan April Uppgifterna avser Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörsel- och dövverksamheten inklusive Audionommottagningen i Lund. 11