Riktlinjer för prioriteringar inom Tolkverksamheten i Västra Götaland

Transkript

1 Tolkverksamheten Riktlinjer för prioriteringar inom Tolkverksamheten i Västra Götaland (ersätter Prioriteringsgrunder i Tolkverksamheten, Västra Götalandsregionen; H&H ) Fastställd av Styrelsen för Habilitering & Hälsa, 14, H&H

2 1. Bakgrund Landstinget ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763, 3 b ) 1 erbjuda tolktjänst för vardagstolkning till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade som är bosatta inom landstinget, eller stadigvarande vistas där. Lagen är en skyldighetslag, dvs att Västra Götalandsregionen är skyldiga att ansvara för att organisera tolkservicen och utifrån befintliga resurser tillhandahålla tolkservice. Begreppet vardagstolkning omfattar tolktjänst i olika situationer i livet och servicen är kostnadsfri för den privatperson som är behov av tolk. Den kan t ex innebära tolkservice inom hälso- och sjukvård, på fritid och i sociala sammanhang. Även viss tolkservice inom arbetslivet, som exempelvis samverkansmöten och fackliga möten, omfattas av begreppet. Andra arbetsplatsrelaterade tolkuppdrag som fortbildning eller då arbetstagaren ska utföra sitt arbete, är arbetsgivarens och/eller Arbetsförmedlingens ansvar. I landstingets uppdrag ingår inte heller tolkuppdrag som initierats av en myndighet (Förvaltningslagen 1986:223) 2 eller tolkning inom reguljär utbildning. Ansvars- och finansieringsprincipen innebär att varje samhällsområde ska utforma sin verksamhet så att det blir tillgänglig för alla medborgare. Kostnaderna för arbetet ska finansieras inom den ordinarie verksamheten 3. Hälso- och sjukvårdslagen 3 b Landstinget skall erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där: 1. habilitering och rehabilitering 2. hjälpmedel för funktionshindrade 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Förvaltningslagen 8 När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Ansvars- och finansieringsprincipen I den nationella handlingsplanen för funktionshinderspolitiken, Från patient till medborgare, står det så här om ansvars- och finansieringsprincipen: En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvarsoch finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18 b. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå. Lag (2000:356). 1 SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialdepartementet 2 SFS 1986:223 Förvaltningslag, Justitiedepartementet L6 3 Ansvars och finansieringsprincipen.

3 Huvudinriktningen för landstingets tolkverksamhet är att bidra till att öka individens möjligheter till delaktighet i samhället, genom att personer i behov av tolk ska få sina grundläggande behov av vardagstolkning tillgodosedda. 2. Prioriteringsgrunder Vid de tillfällen då tolkverksamheten inte kan åta sig alla beställda uppdrag, görs en prioritering som utgår från tolkuppdragets angelägenhetsgrad i förhållande till individens behov, grundat på den information som lämnats vid beställningen. Prioriteringsordningen följer den av Riksdagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar i vården 4 som består av: Människovärdesprincipen: alla människors lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behovs-/solidaritetsprincipen: resurser satsas på områden där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen: rimlig relation mellan kostnader och nytta av insatsen FN:s barnkonvention 5 och konvention om Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 är andra viktiga dokument som ligger till grund vid beslut om prioriteringsordning. Västra Götalandsregionen har antagit en policy kring FN:s barnkonvention, där man bland annat beskriver vad barnets rätt till likvärdiga villkor och barnets rätt till liv och utveckling innebär för landstinget, samt att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut. 7 Det kan i det enskilda fallet innebära att ett barns behov av tolk vid en viss aktivitet bedöms ha en högre prioritetsgrad än motsvarande aktivitet för en vuxen. Genom överenskommelse mellan landets tolkcentraler ska prioriteringsordningen i det landsting där tolktjänsten ska utföras gälla, även om tolkanvändaren inte är skriven i det landstinget. Det innebär att en person som är skriven i ett annat landting/region och som är i behov av tolkservice när den vistas inom Västra Götalandsregionen, prioriteras enligt samma prioriteringsordning som våra egna länsinvånare. På motsvarande sätt bedöms behovet av tolk hos tolkanvändare från Västra Götalandsregionen, som vistas i annat landsting, enligt det landstingets prioriteringsordning. Landstingets beslut att avslå en begäran om tolkservice kan inte överklagas, men det finns möjlighet att anmäla klagomål på utförd eller utebliven vardagstolkning till landstingets patientnämnd. Patientnämndens verksamhet regleras genom lagen om patientnämndsverksamhet m.m. (SFS 1998:1656) 8. Nämnden kan dock inte överpröva eller ändra ett beslut om vardagstolkning. 4 Socialstyrelsen, Etisk plattform för prioriteringar i vården 5 Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter 6 DS 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Socialdepartementet 7 Västra Götalandsregionen En standard för barnperspektiv utarbetat av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB 8 SFS 1998:1656, Lag om patientnämndsverksamhet m.m, Socialdepartementet

4 3. Prioriteringsordning Västra Götalandsregionen har valt att dela in tolkuppdragen i tre nivåer, där prioriteringsnivå 1 är högst prioriterad. Inom respektive nivå kan vid behov en rangordning utifrån beställningsdatum behöva göras. 3.1 Prioriteringsnivåer 1. Då tolkbrist föreligger ges akuta uppdrag alltid företräde. För att kunna säkra tillgång till tolk även för andra ärenden inom prioriteringsnivån gäller att beställningen ska göras så snart behovet är känt. Exempel på ärenden inom prioriteringsnivå 1. Uppdragstyp Sjukvårdande insatser Oåterkalleliga uppdrag Akuta myndighetskontakter Bankbesök Akuta ärenden Arbete Exempel Tolkning i situationer med risk för liv och hälsa t ex remitterad tid hos specialist Uppdrag kopplade till de grundläggande händelserna i livet eller för individen i behov av tolk vid viktiga situationer som inte återkommer t ex dop, bröllop, begravning, disputation, examination etc. Ärenden av akut karaktär inom socialtjänst, rättsväsende eller annan myndighet Situationer som väsentligt berör den personliga ekonomin t ex stölder, spärrande av bankkort etc. Andra akuta situationer av allvarlig karaktär t ex. vattenläcka i bostaden Ärenden som är avgörande för individens försörjning 2. Uppdragen rangordnas utifrån beställningdatum. För att i möjligaste mån säkra tillgången till tolk ska beställningen göras så snart behovet är känt. Exempel på ärenden inom prioriteringsnivå 2. Uppdragstyp Sjukvårdande insatser Arbete Fritidsaktiviteter Exempel Planerade besök inom hälso- och sjukvården, som kan ombokas Arbetsplatsmöten, medarbetarsamtal, fackliga möten, konferenser kontakter med arbetsmarknaden m.m. Fritidsaktiviteter för barn och unga Fritidsaktiviteter, möten och sammankomster med många tolkanvändare från Västra Götalandsregionen (med många avses 5

5 tolkanvändare eller fler). Fritidsaktiviteter där tolkanvändaren betalat en deltagaravgift och där aktiviteten betraktas som vardagstolkning och ingen annan betalningsansvarig finns enligt Ansvars- och finansieringsprincipen Uppdrag förtroende- Styrelsemöten, brukarråd, m.m. valda Politiska uppdrag Myndighetskontakter Besök eller kontakt med olika myndigheter som är planerade t ex Försäkringskassan, passansökan m.m. Rikstäckande evenemang Deltagare från stora delar av landet t. ex. Dövas dag, Pridefestival, kulturdagar, dövidrottsarrangemang 3. Uppdragen prioriteras utifrån rådande resurser och frekvens. Likvärdiga uppdrag rangordnas efter beställningsdatum. Exempel på ärenden inom prioriteringsnivå 3. Uppdragstyp Övriga uppdrag Exempel Aktiviteter inom intresseorganisationer Familjemiddagar Friskvård (massage, fotvård) Fritidsaktiviteter Föreningsmöten Gudstjänster, kyrkliga möten Idrott Lägerverksamhet Studiecirklar/kurser 3.1 Övrigt Uppdrag som innebär tolkservice utanför Sveriges gränser prövas individuellt och beslut fattas av verksamhetschefen. 9 9 Delegeringsordning och arbetsordning

6 4. Referenser Barnkonventionen (1989) FN:s konvention om rättigheter antagen av FN:s generalförsamling 20 nov 1989, Barnombudsmannen Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, UNICEF DS 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Socialdepartementet SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (Uppdaterat t o m SFS 2010:1314) Socialdepartementet SFS 1986:223 Förvaltningslag (Uppdaterat t o m 2009:798) Justitiedepartementet L6 SFS 1998:1656 Lag om patientnämndsverksamhet m.m. (Uppdaterad t o m SFS 2010:670) Socialdepartementet Socialstyrelsen, Etisk plattform för prioriteringar i vården Västra Götalandsregionen (2010) En standard för barnperspektiv utarbetat av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Delegeringsordning och arbetsordning Dnr: H&H Ansvars och finansieringsprincipen