Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Transkript

1 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg,

2 Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå!

3 Förväntningar från förskrivarna Att det ska bli lättare att motivera visst hjälpmedel eller att bevisa att det inte har så stort värde för brukaren. Att bli så säker på det att det kan användas tillsammans med pat/personal/anhöriga Att det kan ge oss verklig handledning vid förskrivning. Att vi får "gnugga" frågeställningarna ofta tillsammans med kollegor vid olika tillfällen och att detta gör oss bättre på att få mer likvärdiga bedömningar. Tror det kommer vara till stor nytta när alla är inne i det.

4 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Införande Jönköpings län Historik om beslutsstödet Prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Etiska plattformen Materialet Utbildningar

5 Införandet i Jönköpings län Beslut att införa Beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning - oktober 2014 Länets kommuner och regionen I samband med revideringen av handboken

6 Införandet i Jönköpings län Resan Översyn handbok Våren 2013 Utbildning metodstödjare Febr mars 2015 Prioritering på individnvå April Ny handbok Okt 2014 Utbildning på arbetsplatser April okt 2015

7 Historik om beslutsstödet Arbetsgrupp 2010 HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne, Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar Prövas praktiskt Habilitering och hjälpmedel Projekt

8

9 Utbildning metodstödjare (1-) 2 per arbetsplats Varje kommun Habiliteringen Logopedmottagningen Rehabmedicin Psykiatrin Hjälpmedelskonsulenterna Utbildning på varje arbetsplats

10 Syftet i Jönköpings län Skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare personen möter Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information Ett stöd i förskrivarens arbete fr manualen

11 En rimlig och rättfärdig prioritering: Att prioriteringen är öppen - d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund - grundat på den etiska plattformen Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60

12 En öppen prioritering kännetecknas av...ett medvetet val där Grunderna/ principerna är kända Konsekvenserna är kända Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård en begreppsanalys

13 Att prioritera innebär att.. Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ så att en rangordning uppstår

14 Vad styr prioriteringar inom vården? Läkarens kompetens och intresse Den egna yrkesgruppens hälsosyn Egen kompetens och intresse Patientens/ företrädares upplevelse av behov Politiska viljeyttringar och styrsystem Organisation Lagar Kostnadseffektivitet Lokaler och utrustning Kultur och traditioner på arbetsplatsen Yrkesmässig prestige Rapport 2004:3

15 Nationella modellen för öppna prioriteringar Beslutsstödet för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel En systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer och dess etiska plattform i praktiken Nationella modellen för öppna prioriteringar Riksdagens riktlinjer Etiska plattformen gruppnivå

16 Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Etiska plattformen + Ett antal punkter som ska beaktas vid prioritering Riksdagens riktlinjer

17 Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Öppna prioriteringar demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta inga prioriteringsalternativ Egenvård alltid prövas som prioriteringsalternativ Riksdagens riktlinjer

18 Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon Prioriteringar i hälso och sjukvård 1996/97:60 Vårdåtgärder utan nytta bör ej användas Livskvalitetsrealterade behov (t ex symptomlindring) ska i princip väga lika tungt som hälsorealterade behov (botande insatser) Riksdagens riktlinjer

19 Etiska plattformen Etiska plattformen

20 Den etiska plattformen 1997:142 Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. (28, 3a )

21 Etiska plattformen Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik Föreståndare för Prioriteringscentrum i Linköping

22 Etikfall

23 Finns skillnader när det gäller hjälpmedelsinsatser: Till familjen med barn och en alkoholiserad mamma men välfungerande pappa, jämfört med familjen med barn med en alkoholiserad pappa men välfungerande mamma?

24 Finns skillnader när det gäller hjälpmedelsinsatser: Till företagsledaren som drabbas av sjukdom och är i behov av hjälpmedel jämfört med hjälpen till den redan förtidspensionerade som drabbas av samma sjukdom?

25 Finns skillnader när det gäller hjälpmedelsinsatser: Till ensamboende kvinna 22 år, jämfört med ensamboende kvinna 75 år med samma typ av ohälsa?

26 Anpassning till Region Jönköpings län Beslut i styrgrupp Bearbetat manualen och bedömningsformuläret Tagit fram kortmanual Tagit ställning till när beslutsstödet ska användas Sett över gränser för kostnadseffektivitet Lagt till uppföljning och utvärdering

27 Anpassning till Region Jönköpings län Förenklat språk och hjälptexter i blanketten Förenklat och flyttat om i manualen Lagt upp litteraturreferenser på hemsidan Tabell svårighet

28 Hemsidan

29 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet användas: När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare. Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, t ex vid förfrågan från brukare/patient; vid val mellan produkter eller vid val mellan produkt och annan insats/åtgärd. Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av kr. Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet. Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket/handbok.

30 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet också användas för följande hjälpmedel under : Elektriska rullstolar Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar Handdatorer Sinnesstimulerande täcken Tryckssårsförebyggande dynor och madrasser Konsumentprodukter

31 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet också användas för följande hjälpmedel under : Elektriska rullstolar Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar Handdatorer 2017 Sinnesstimulerande täcken Elektriska rullstolar Tryckssårsförebyggande dynor och madrasser Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar Konsumentprodukter Sinnesstimulerande täcken

32 Beslutsstödets innehåll Beskrivning av problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd Svårighetsgrad före åtgärd Patientnytta av åtgärd Kostnadseffektivitet Prioriteringsgrad 1-10 Uppföljning

33

34

35 Exempel på olika svårighetsgrader Mycket stor Exempel Stor Måttlig Liten

36 Exempel på olika svårighetsgrader Mycket stor Exempel Stora ätsvårigheter kan ej få i sig tillräcklig näring ÖVERLEVNAD Stor Måttlig Liten Svårt att knyta skorna

37

38

39 Och om alla ser ut så här?

40 Metodstödjarna 2 st per kommun/mottagning/arbetsplats Metodstödjarutbildning - 2 dagar på HMC Utbilda sina kollegor och nyanställda

41 Storgruppsaktivitet halvdag 12 okt INSPIRATION! Boosta beslutsstödet! Mari Broqvist kommer ALLA förskrivare

42 Ny metodstödjarutbildning Det behövs två metodstödjare per kommun/område/arbetsplats

43 November 2015

44 November 2015

45