2011:1. nya områden 2014:2 2014: :2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011:1. nya områden 2014:2 2014:2. 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM"

Transkript

1 Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi 2011:1 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Öppna prioriteringar Att Attprioritera prioriterapå påindividnivå individnivå inom nya områden Beslutsstöd Beslutsstöd vid vidhjälpmedelsförskrivning hjälpmedelsförskrivning Eva Andrén Mats Andrén Stefan Bragsjö Karin Björkryd Åsa Johansson Anna-Karin Nilsson Annette Tjernberg Nordlund Birgitta Rosberg Monica Ahlström Ulla Pettersson Mari Broqvist Per Carlsson 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie Anette AnetteWinberg Winberg PRIORITERINGSCENTRUM :2 2014:2 Prioriteringscentrum Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för Nationellt Nationellt kunskapscentrum kunskapscentrum för för prioritering inom vård och omsorg prioritering prioriteringinom inomvård vårdoch ochomsorg omsorg Mari MariBroqvist Broqvist Ulla-Britt Ulla-BrittBlomquist Blomquist

2 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Anette Winberg Mari Broqvist Ulla-Britt Blomquist Prioriteringscentrum 2014:2 ISSN Omslagsbild: Thinkstockphotos.co.uk.

3

4 FÖRORD Hörsel-, syn- och andra typer av tekniska hjälpmedel används i ökad uträckning för att underlätta det dagliga livet för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel åligger många olika aktörer inom kommuner, landsting och staten. Eftersom det saknas en gemensam definition av vad som räknas som hjälpmedel och gemensamma regler i landet om vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas och finansieras är det respektive huvudman som bestämmer vilka hjälpmedel den ska erbjuda, vem som ska erbjudas dem och vilka avgifter som ska tas ut. I stor utsträckning fattas sådana prioriteringsbeslut på politisk nivå i respektive landsting/region och kommun och finns samlade i olika slags regelverk. Några sjukvårdshuvudmän har också en politiskt beslutad hjälpmedelspolicy som övergripande beskriver huvudmannens viljeinriktning på hjälpmedelsområdet och utgör en viktig grund för utformningen av de mer preciserade regelverken. Olika regelverk ska sedan omsättas till beslut för enskilda patienter/brukare av hälso- och sjukvårdspersonal. Den som förskriver hjälpmedel, d v s beslutar om att ett hjälpmedel ska lämnas ut till patienten/brukaren, har att ta ställning till vilken typ av hjälpmedel som är lämpligast i det enskilda fallet, avgöra kvalitet och om det finns behov av att använda hjälpmedel över huvud taget. Det innebär att förskrivaren gör mer eller mindre komplicerade prioriteringar. Sådana beslut förväntas ske i ökad omfattning i samråd med patienter/brukare vilket ställer ökade krav på tydlighet på vilka grunder besluten sker. I takt med att kostnaderna för hjälpmedel ökar och det pågår en utveckling av allt mer avancerade och dyra hjälpmedel är förskrivningsbeslut många gånger förknippade med besvärliga avvägningar mellan enskilda brukares personliga önskemål och strävan mot en vård på lika villkor med hänsyn taget till behov och kostnadseffektivitet. Inom hjälpmedelsomårdet med många aktörer involverade finns det en påtaglig risk att prioriteringarna skiljer sig åt mellan såväl olika huvudmän som enskilda förskrivare. Därför har behovet av samordning och bättre beslutsstöd uppmärksammats en längre tid. Ett av flera initiativ till att uppnå en ökad samsyn och samtidigt få till stånd en tydligare koppling till en gemensam värdegrund, den etiska plattformen för prioriteringar, har resulterat i ett mycket intressant utvecklingsarbete i Landstinget i Uppsala län. Syftet har varit att ta fram ett beslutsstöd för förskrivare med den nationella modellen för prioriteringar som utgångspunkt. Rapporten beskriver ett mödosamt men också framgångsrikt sätt att utveckla en modell för beslutsstöd på individnivå som också implementerats.

5 Projektet har tydliggjort komplexiteten hos prioriteringsbeslut som gäller hjälpmedel och att det är angeläget att hitta en rimlig av avvägning mellan detaljerade riktlinjer och behovet av enkelhet så att tidskostnaden för personalen inte blir för hög. Vidare visar projektet hur viktigt det är att få till stånd ett fungerade samspel mellan olika nivåer i organisationen. Det gäller under själva utvecklingsarbetet då verksamhetsledning, projektgrupp och medarbetare måste samarbeta mot ett gemensamt mål, men det är även viktigt att den politiska nivåns policybeslut av nödvändighet är integrerade med de prioriteringar som görs av förskrivare tillsammas med sina patienter. Jag förväntar mig att detta första exempel på beslutsstöd för prioriteringar på individnivå snart kommer att följas av fler inom andra områden av hälso- och sjukvården. Linköping Per Carlsson Chef för Prioriteringscentrum

6 I SAMMANFATTNING Att prioritera på individnivå beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Anette Winberg, Hälsa och habilitering, Landstinget i Uppsala län Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Ulla-Britt Blomquist, f d Hjälpmedelsinstitutet Dagligen görs många prioriteringar i mötet mellan personal och patienter/brukare. Alltsedan 1997 då den etiska plattformen för resursfördelning introducerades i den svenska hälso- och sjukvården har metodutveckling pågått i syfte att stödja vårdens aktörer i de svåra avvägningar som prioriteringar ofta innebär. Fokus har varit på de stora frågorna, om resursfördelning på landstingsnivå och policybeslut i olika verksamheter. Utvecklingen mot en mer behovsstyrd hjälpmedelsförskrivning i Sverige har också under senare år aktualiserat behovet av redskap för att stödja prioriteringar på individnivå som är tydligare kopplade till den etiska plattformen. Rapporten syftar till att beskriva utvecklingen av ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå, hur det har prövats och implementerats i Landstinget i Uppsala län i samband med hjälpmedelsförskrivning. Innehållet i rapporten grundar sig på mångårig, samlad erfarenheter av arbetet med beslutsstödet samt på fokusgruppsintervju med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter och en föreeftermätning i form av enkätundersökningar. Den nationella modellen för öppna prioriteringar har i detta arbete anpassats till ett beslutsstöd som är till för att användas på individnivå när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Såväl svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet ingår bland de variabler som ska bedömas och redovisas i ett bedömningsformulär. Bedömningarna görs i graderna mycket stor/mycket hög, stor/hög, måttlig, liten/låg och ingen. Varje skalsteg preciseras i en manual och styr förskrivarens bedömning mot en prioriteringsgrad. Beslutsstödet beskriver också vilka konsekvenserna av olika prioriteringsgrader blir för hjälpmedelsförskrivningen. Ett syfte med beslutsstödet är att skapa mer jämlika prioriteringar, oberoende av vilken förskrivare som patienten/brukaren möter. Beslutsstödet, infört på ett välorganiserat sätt, kan bidra till men inte ensamt skapa en sådan jämlikhet. Prioriteringsbeslut på individnivå kräver också vägledning i form av en övergripande hjälpmedelspolicy på gruppnivå. I Landstinget i Uppsala län har en sådan policy tagits fram av en politiskt sammansatt grupp. I arbetet med policyn visade sig erfarenheterna från att tillämpa beslutsstödet på individnivå vara ett värdefullt underlag för diskussionerna. Som ytterligare stöd för förskrivarna diskuteras dessutom möjligheten att skapa forum för gemensamma diskussioner kring beslutsstödet med reella fall från verksamheten som grund. Ytterligare utvärderingar i form av interbedömarreliabilitetstest är också planerade. Erfarenheterna från att använda beslutsstöd för prioriteringar på individ inom hjälpmedelsverksamhet visar att arbetssättet befunnits användbart Liknande försök med prioriteringar på individnivå bör prövas även i andra typer av verksamheter och för andra typer av åtgärder inom hälso- och sjukvård än just hjälpmedel. KONTAKTPERSON:

7 II SUMMARY Assigning priorities at the individual level decision support for the prescription of assistive devices Anette Winberg, Health and Habilitation, Uppsala County Council Mari Broqvist, National Center for Priority Setting in Health Care, Linköping University Ulla-Britt Blomquist, former Hjälpmedelsinstitutet A large number of priorities are assigned daily in interactions between health care personnel and patients/users. Since 1997, when the ethical platform for resource distribution was introduced in the Swedish health care sector, methods have been in development with the aim of supporting health care actors in the difficult decisions of assigning priorities. Focus has been on the major issues, resource distribution at the county council level and policy decisions in various operations. The trend in Sweden towards a more needs-based prescription of assistive devices has forced the development of tools to assign priorities more in line with the ethical platform also at the individual level. This report outlines a decision support system for priorities at the individual level and explains how it has been created, tested and is now being used by Uppsala County Council in connection with the prescription of assistive devices. The contents are based on experiences of working with the decision support system collected over many years, and on a focus group interview with prescribers and assistive technology consultants, and a before and after measurement in the form of surveys. The National Model for Transparent Prioritization in Swedish Health Care has with the advent of the decision support system, been adapted to be used at the individual level for the prescription of assistive devices. This means that the severity of condition, usefulness for the patient and cost-effectiveness are included in the variables subject to the decision. Assessments are made by degrees of very high, high, moderate, low and none. Each step on the scale is specified in a manual and directs the administrator in assigning a priority. The decision support system also describes what the consequences of different degrees of priority are. One aim of the decision support system has been to create more equal priorities, regardless of which administrator the patient/user deals with. The decision support system can contribute to achieving such equality but cannot create it by itself. A well-organized implementation with methodological support and a more comprehensive policy concerning assistive devices at the group level is also needed, to provide guidance as to which needs should receive a higher priority than others. In Uppsala this policy consisted of a politically decided order of priority. In the work with such overarching priorities, the experiences in applying a decision support system at the individual level were found to be a good point of departure. There are also plans of creating a forum for discussion concerning use of the decision support system grounded on real cases. The next step in Uppsala is to follow up with interrater reliability test. On national-level development of priorities at the individual level is to develop and test decision support systems in types of activities and for types of measures in health care other than assistive devices. Contact:

8 I INNEHÅLL 1. INLEDNING HJÄLPMEDELSVERKSAMHET I SVERIGE OCH UTVECKLINGEN MOT EN MER BEHOVSBASERAD FÖRSKRIVNING Historik om beslutsstöd inom hjälpmedelsområdet HÄLSA OCH HABILITERING I UPPSALA Förvaltningens uppdrag och organisation NÅGOT OM RIKSDAGENS RIKTLINJER FÖR PRIORITERINGAR OCH DEN ETISKA PLATTFORMEN TILLÄMPNING AV MÄNNISKOVÄRDESPRINCIPEN TILLÄMPNING AV BEHOVS- SOLIDARITETSPRINCIPEN TILLÄMPNING AV KOSTNADSEFFEKTIVITETSPRINCIPEN DEN ETISKA PLATTFORMEN TILLÄMPAD PÅ GRUPPNIVÅ BAKGRUND, MÅL OCH ORGANISATION FÖR INFÖRANDE AV BESLUTSSTÖD I UPPSALA BAKGRUND TILL INFÖRANDET AV BESLUTSSTÖD MÅL MED UTVECKLINGSARBETET ORGANISATION AV UTVECKLINGSARBETET BESLUTSSTÖDET VÄXER FRAM OCH IMPLEMENTERAS UTARBETANDE AV EN FÖRSTA MANUAL OCH BEDÖMNINGSFORMULÄR Anvisningar under prövotiden INTRODUKTION OCH METODSTÖD FOKUSGRUPPSINTERVJUER Användningsområde för beslutsstödet behövde avgränsas och förtydligas Mer vägledning i att ange tillstånd, mål och åtgärd efterfrågades Svårighetsgrad ur vilket perspektiv? Patientnytta ur vilket perspektiv? Öka medvetenheten om kostnadseffektivitet Säkerhet i bedömning behövde byggas in i bedömningarna Möjlig framtida användning OMARBETNING OCH FORTSATT IMPLEMENTERING BESKRIVNING AV BESLUTSSTÖDET INLEDANDE INFORMATION BESKRIVNING AV HÄLSOPROBLEM, ÅTGÄRD OCH MÅL Problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd BEDÖMNING AV SVÅRIGHETSGRAD FÖRE ÅTGÄRD Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd och frekvens med vilken problemet uppstår Sammanvägd svårighetsgrad BEDÖMNING AV PATIENTNYTTA AV ÅTGÄRD Åtgärdens effekt på gruppnivå såväl aktuellt hälsoproblem som framtida risk Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt och förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta BEDÖMNING AV KOSTNADSEFFEKTIVITET PRIORITERINGSGRAD... 44

9 II 6. UPPFÖLJANDE ENKÄTUNDERSÖKNING SÄKERHET VID BEDÖMNING, EFFEKT/NYTTA OCH KOSTNADSMEDVETENHET REFLEKTIONER ATT FÖRENKLA DET KOMPLICERADE EN SVÅR EKVATION FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER FORTSATT UTVECKLING LOKALT OCH NATIONELLT REFERENSER BILAGA 1. BEDÖMNINGSFORMULÄR

10 1 1. INLEDNING Prioriteringar görs på alla olika nivåer inom hälso- och sjukvården. I landsting och kommuner fördelas resurser mellan olika patient- och brukargrupper och prioriteringar görs i allra högsta grad även på individnivå. Sjukvårdspersonal fördelar t ex sin tid mellan de patienter och brukare som han/hon ansvarar för. I denna rapport beskrivs ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning. Beslutsstöd är ett paraplybegrepp som kan ge många associationer. Beslutsstödssystem kan handla om att underlätta den enskilde klinikerns beslut genom att leverera "rätt" information vid beslutsögonblicket. Då handlar informationen om lämpliga vårdåtgärder vid olika typer av ohälsa och faktabasen för dessa rekommendationer. Det beslutsstöd som presenterats i denna rapport har inte till syfte att ge förskrivarna rekommendationer om lämpliga hjälpmedel vid olika typer av funktionshinder. Syftet är istället att styra insamlande och analys gällande hjälpmedelsbehov i en särskild riktning, nämligen så att behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar, beaktas vid bedömningen. Det handlar med andra ord om att styra mot en behovsbaserad bedömning där, på ett kostnadseffektivt sätt, mer resurser tillförsäkras de med de största behoven av hjälpmedel. Rapporten vänder sig i första hand till personer som arbetar med eller på annat sätt har intresse av hjälpmedelsförskrivning. Vi tror att den också kan vara intressant för personer som är verksamma inom andra områden i hälso- och sjukvården och som ser behov av att göra prioriteringar på individnivå mer systematiskt och på mer explicita grunder i linje med de riktlinjer som riksdagen beslutat om. I Kaptitel 1 ges som en bakgrund en beskrivning dels av hjälpmedelsverksamhet i Sverige generellt, dels mer specifikt den förvaltning i Landstinget i Uppsala län 1 där beslutsstödet används. Kapitel 2 beskriver kort riksdagens riktlinjer för prioriteringar, särskilt den etiska plattformen som finns manifesterad i Hälso- och sjukvårdslagen och hur denna konkretiserats i en nationell modell för öppna prioriteringar. Den som är intresserad av varför ett beslutsstöd införs, vad målet med detta kan vara och hur organisationen kring ett införande kan se ut finner detta i Kapitel 3. I Kapitel 4 beskrivs hur beslutsstödet tagits fram och hur implementeringen av detta gått till i Uppsala. I Kapitel 5 beskrivs beslutsstödet i sin helhet. Här ges också motiven för varför beslutsstödet kommit att se ut som det gör för att förhoppningsvis öka förståelsen för dess utformning. Rapporten avslutas med en utvärdering (Kapitel 6) och författarnas reflektion bl a av beslutsstödets användbarhet (Kapitel 7). 1 Landstingets i Upsala län benämns synonymt med bara Uppsala alternativt Uppsala län fortsättningsvis.

11 2 Viktiga begrepp i rapporten Prioriteringar innebär att rangordna och välja ut något som sätts före annat bland relevanta alternativ. I rapporten används begreppet brukare likställt med begreppet patient och avser personer som på grund av medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning/sjukdom är i behov av hälsooch sjukvårdsinsatser. Med begreppet förskrivare menas alla olika yrkesgrupper som har kompetens att bedöma brukares behov av hjälpmedel och tilldelats rätten att förskriva hjälpmedel. Med beslutsstöd avses här ett förskrivarstöd i form av en manual, ett bedömningsformulär samt en konsekvensbeskrivning av olika prioriteringsgrader. 1.1 Hjälpmedelsverksamhet i Sverige och utvecklingen mot en mer behovsbaserad förskrivning År 2014 använder cirka 10 procent av Sveriges befolkning hjälpmedel. Landsting, regioner och kommuner har som sjukvårdshuvudmän en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL (Socialdepartementet 1982) 3b och 18b, att erbjuda individer med funktionsnedsättning habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för det dagliga livet. Landsting/regioner har ansvar för hörsel-, syn- och ortopedtekniska hjälpmedel samt hjälpmedel till barn. Ansvaret för övriga hjälpmedel är delat mellan landsting/regioner och kommuner och ansvarsfördelningen ser olika ut i hela landet. Hjälpmedel för fritiden är oftast ett egenansvar d v s att brukaren själv införskaffar och betalar dessa hjälpmedel. Hjälpmedel som behövs på arbetet omfattas inte av HSL. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har ansvaret för sådana hjälpmedel. Det saknas en juridisk definition av begreppet hjälpmedel i hälso- och sjukvården. Det är därför upp till varje sjukvårdshuvudman att besluta vilka hjälpmedel de vill erbjuda, vem som ska erbjudas dem och vilka avgifter som ska tas ut. Sådana beslut fattas på politisk nivå i respektive landsting/region och kommun och finns samlade i olika regelverk så som riktlinjer, hjälpmedelsguide, handbok eller liknande. Dessa regelverk utgår från de författningar 2 som gäller i Sverige. 2 T ex hälso- och sjukvårdslagen, lagen om medicintekniska produkter, Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:1) om ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården samt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter.

12 3 Några sjukvårdshuvudmän har också utarbetat en egen politiskt beslutad hjälpmedelspolicy. En hjälpmedelspolicy beskriver på en övergripande nivå sjukvårdshuvudmannens viljeinriktning på hjälpmedelsområdet och är en viktig grund för utformningen av de mer preciserade regelverken. Regelverken har under lång tid varit diagnos- och produktstyrda. Diagnosstyrt regelverk innebär att vissa hjälpmedel i sortimentet enbart kan förskrivas till brukare som uppfyller vissa diagnoskriterier. Det kan t ex finnas ett krav på en hörselnedsättning på en viss decibelnivå för att få ett hjälpmedel, oavsett om en individ som inte uppfyller decibelkravet kan ha likartade svårigheter och behov av hjälpmedel. Produktstyrning innebär att det upphandlade sortimentet av hjälpmedel som huvudmannen valt att tillhandahålla är avgörande för om hjälpmedlet kan förskrivas eller inte. Om grundsortimentet inte fungerar för en specifik brukare kan huvudmannen visserligen göra en direktupphandling, men endast om behovet ingår i gällande regelverk. Hjälpmedel upphandlas enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU (Socialdepartementet 2007) och det sortiment som erbjuds kan därför se olika ut i landet. Hjälpmedel är nästan alltid medicintekniska produkter och därmed CEmärkta. Det innebär att produkterna är säkra att användas som hjälpmedel för de målgrupper och det användningsområde som de är utvecklade för. Under senare år har teknikutvecklingen lett fram till konsumentprodukter som har funktioner som kan kompensera funktionsnedsättningar och därmed fylla uppgiften som hjälpmedel. Exempel är så kallade smarta telefoner och surfplattor. Det finns inte några juridiska hinder för sjukvårdshuvudmännen att erbjuda konsumentprodukter som hjälpmedel men det ställer nya krav på dem, t ex att de ska försäkra sig om att produkten inte medför någon risk för den tänkta användaren. Från början av 2000-talet har allt fler sjukvårdshuvudmän valt att övergå till ett behovsinriktat synsätt vid utarbetandet av regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Synsättet innebär att det är behovet som hjälpmedlet ska tillgodose som avgör huruvida brukaren ska få tillgång till det och inte vilken diagnos han eller hon har eller om den aktuella produkten ingår i det upphandlade sortimentet. Ett sådant behovsinriktat synsätt ökar kraven på en stringens och tydlighet i vad behovsbedömningen som förskrivaren gör ska innehålla.

13 Historik om beslutsstöd inom hjälpmedelsområdet Hjälpmedel förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal. De är oftast legitimerade yrkesutövare 3 som använder olika bedömningsinstrument för att definiera aktuellt problem och i samverkan med patienten beslutar om åtgärd. Exempel på bedömningsinstrument är ADL-taxonomin (Törnqvist och Sonn 2001), KaTid 4 (Alderman och Janeslätt 2014) och GMFCS-E&R 5 (Palisano, m fl 2007). Förskrivarna ska dessutom följa det regelverk som respektive huvudman beslutat. Stockholms läns landsting (SLL) utvecklade i början av 2000-talet Hjälpmedelsguiden, som visar prioriteringar på gruppnivå. Guiden är publicerad på internet och åskådliggör i olika trappor vilka behov som sjukvårdshuvudmannen prioriterar högst och vilka som prioriteras lägre. Det som har högst prioritet är det som finns längst ner i respektive behovstrappa. På det översta trappsteget finns fritt valda aktiviteter som vistelse i fritidshus, idrottsaktiviteter etc. SLL erbjuder i nuläget (2014) inte hjälpmedel för denna typ av aktiviteter (Stockholms läns landsting 2014). Behovstrapporna blev när de infördes ett tydligt instrument för politiken att följa upp på vilken nivå förskrivningarna av hjälpmedel sker samt vilka konsekvenser eventuella besparingar får. Regelverket och behovstrapporna ger visst stöd till förskrivarna men ger inte tillräckligt stöd för att på individnivå bedöma behov och göra prioriteringar som är tydliga och transparenta. Förskrivarna i SLL efterfrågade ett stöd för att bedöma behoven av hjälpmedel i förhållande till bland annat patientnyttan med ett hjälpmedel. Varianter av SLLs behovstrappor har utvecklats i andra landsting/regioner. Västerbottens läns landsting påbörjade ett arbete för att förändra sitt regelverk med utgångspunkt från ett behovsinriktat synsätt i början av 2000-talet. Parallellt påbörjades arbetet med att utveckla ett beslutsstöd till förskrivarna för att bedöma behovet i förhållande till angelägenhetsgrad, effekt/nytta och nyttjandegrad/frekvens (Västerbottens läns landsting 2014). Kommunförbundet i Skåne har utvecklat ett beslutsstöd för hjälpmedel som även omfattar andra insatser som bostadsanpassning, träning och behandling (Kommunförbundet Skåne 2014). Även detta beslutsstöd omfattade angelägenhet, effekt/nytta avseende patientens aktivitet, delaktighet och kroppsfunktion. De båda beslutsstöden följdes av utveckling av beslutsstöd i SLL och i Örebro läns landsting. 3 T ex. arbetsterapeut, audionom, sjukgymnast, logoped men även yrkesutövare utan legitimation kan ha förskrivningsrätt som t ex synpedagoger. 4 Ett instrument för att bedöma barns och ungdomars tidsuppfattning. 5 Ett klassifikationssystem för motorisk förmåga hos personer med cerebral pares.

14 5 Beslutsstöden i dessa landsting har varit avsedda att ge en likvärdig och korrekt bedömning och att göra det möjligt att vara tydlig på vilka grunder beslut om åtgärder fattats. Patienten kunde också bli delaktig på ett strukturerat sätt och det blev möjligt att systematisk följa upp nyttan med förskrivna hjälpmedel. När flera olika beslutsstöd utvecklats och utformats på lite olika sätt uppstod ett behov att tillsammans jämföra dessa och eventuellt utveckla ett gemensamt beslutsstöd. Med de olika landstingen/regionerna och kommunernas erfarenheter påbörjades på initiativ av dåvarande Hjälpmedelsinstitutet 6 och Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet en utveckling till ett gemensamt beslutsstöd med tydligare koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar och dess etiska plattform. Den långsiktiga ambitionen var att pröva möjligheten att skapa ett beslutsstöd som skulle kunna tillämpas för alla vårdåtgärder. I arbetet med att ta fram ett första förslag till beslutsstöd deltog förutom representant från Hjälpmedelsinstitutet och Prioriteringscentrum, även representanter från Kommunförbundet i Skåne och Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland. I arbetet deltog också förvaltningen Habilitering och hjälpmedel i Landstinget i Uppsala län som kom att bli det landsting som prövade och vidareutvecklade det beslutsstöd som togs fram i gruppen och vars arbete vi redovisar i denna rapport. 1.2 Hälsa och habilitering i Uppsala Det arbete som beskrivs i den här rapporten bedrevs mellan åren i förvaltningen Habilitering och hjälpmedel som leddes av en förvaltningschef och vid den tiden för införandet av beslutsstödet omfattade två verksamhetsområden Habiliteringen för barn och vuxna samt Hjälpmedelsverksamheten. I beskrivningen av utvecklingsarbetet är det denna organisation som menas när förvaltningen nämns. Förvaltningen har från den 1 jan 2014 omorganiserats, utökats med nya verksamheter och bildat förvaltningen Hälsa och habilitering. Indelningen i verksamhetsområden och styrningen av enheterna har därmed förändrats. Förskrivare i andra delar av landstinget och i kommunerna i länet har ett oförändrat uppdrag när det gäller hjälpmedel. Det beslutsstöd som beskrivs i rapporten används nu inom den nya förvaltningen Hälsa och habilitering 7. 6 Nationellt kunskapscenter som upplöstes maj Delar av Hjälpmedelsinstitutet fördes över till Myndigheten för delaktighet som bildades tillsammans med Handisam från maj En del av förvaltningen Hälsa och habiliterings uppdrag är att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i Uppsala län.

15 Förvaltningens uppdrag och organisation Habiliterings- och hjälpmedelsinsatserna i länet utgör en specialistfunktion med insatser av utredande, stödjande konsultativ och behandlande karaktär samt utbildning och information anpassad för individer med funktionsnedsättningar, deras anhöriga och nätverk. I samband med Ädelreformen 1992 delades ansvaret för vissa hjälpmedel upp mellan landstinget och länets kommuner. Hörhjälpmedel, synhjälpmedel och hjälpmedel för kommunikation för alla åldrar, samt hjälpmedel för förflyttning, personlig vård och kognition för åldrarna 0 20 år kvarstår i landstingets regi. Från 21 års ålder övergår ansvaret för de senare hjälpmedlen till kommunerna i länet. Hjälpmedelscentralen, Hörcentralen, Hörcentralens audionommottagning och Syncentralen hanterar alla hjälpmedel i länet inom sina respektive ansvarsområden. Hörcentralens audionommottagning är landstingets alternativ enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV (Socialdepartementet 2008). Det är en intäktsfinansierad verksamhet som finns på fyra orter i länet. Övriga enheter återfinns i Uppsala och är anslagsfinansierade. De som förskriver hjälpmedel är en yrkesmässigt heterogen grupp, verksamma inom olika förvaltningar, inom många olika specialiteter och även inom privata audionommottagningar som har avtal med landstinget. Beroende på vilka brukargrupper man möter i sin verksamhet finns kompetens för olika behov och olika typer av hjälpmedel. När det gäller hör- och synhjälpmedel finns förskrivare, budget och all hantering runt hjälpmedlen organiserat inom Hörrespektive Syncentralen. Hjälpmedelscentralen ansvarar för budget och hantering av hjälpmedel och där finns hjälpmedelskonsulenter med förskrivningskompetens, men de förskriver inte hjälpmedel direkt till brukarna. Deras uppgift är i stället att vara experter på hjälpmedlen och att ge råd, stöd och service till förskrivare och brukare. Flertalet av landstingets förskrivare av de hjälpmedel som ligger inom Hjälpmedelscentralens ansvarsområde återfinns inom Habiliteringen för barn och vuxna, men många finns också inom Neurodivisionen, Psykiatridivisionen och Kvinno- och barndivisionen på Akademiska sjukhuset. Dessutom finns enstaka förskrivare i Primärvården och på Lasarettet i Enköping.

16 2. NÅGOT OM RIKSDAGENS RIKTLINJER FÖR PRIORITERINGAR OCH DEN ETISKA PLATTFORMEN För att en prioritering ska uppfattas som rimlig och rättfärdig framhålls i riksdagens riktlinjer bl a vikten av att den är öppen och att den grundas på allmänt accepterade principer (Socialdepartementet 1982). Båda dessa uppfattningar har varit vägledande för skapandet av beslutsstödet för prioriteringar på individnivå och ett uttalat mål inom hjälpmedelsverksamheterna i Uppsala: Att prioriteringen är öppen, d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund De värderingar som ska styra prioriteringar i Sverige utgörs av en etisk plattform 8. Plattformen består av tre principer. 7 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen, alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- solidaritetsprincipen, om prioriteringar måste ske bland effektiva åtgärder skall mer av vårdens resurser ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen, vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. 2.1 Tillämpning av människovärdesprincipen Människovärdesprincipen fungerar som en övergripande princip som inte explicit finns med som ett moment i beslutsstödet men som måste beaktas i alla typer av prioriteringar som görs. Principen ger vägledning för vad som inte ensamt får avgöra prioriteringar av vård såsom personliga egenskaper och funktioner i samhället. 8 Den etiska plattformen finns redovisad i prioriteringsutredningen (Socialdepartementet 1995), regeringens proposition om prioriteringar (Socialdepartementet 1996/97) Socialutskottets betänkande (Socialutskottet 1996/97) och i Hälso- och sjukvårdslagen (Socialdepartementet 1982) i 2 8, 28 8 och 3a.

17 8 Personliga egenskaper såsom ålder, kön, livsstil eller funktion hos en grupp kan dock vara uttryck för att det finns speciella behov av hjälpmedel eller så kan de påverka nyttan med hjälpmedlen, och tillåts då påverka prioriteringen. Exempelvis kan ett hjälpmedel till ett barn med funktionsnedsättning vara mer motiverat i en viss ålder än vid en annan tidpunkt i uppväxten. Eller kan en viss livsstil göra användningen av hjälpmedel riskfylld och därmed sänka patientnyttan med hjälpmedlet och vara ett motiv för att andra vårdåtgärder istället ska ges hög prioritet. 2.2 Tillämpning av behovs- solidaritetsprincipen Riksdagen har beslutat att rättvisa i samband med resursfördelning innebär att resurser fördelas efter vårdbehov, istället för att t ex fördelas lika till alla eller till dem där störst samhällsnytta kan uppnås. Därför är behovssolidaritetsprincipen en av de etiska principer som konkretiseras i beslutsstödet. Hur svårt ett hälsoproblem är tillmäts stor betydelse, men anses inte kunna vara den enda grunden för att bedöma storleken av ett vårdbehov. Riksdagen slår fast att individens förmåga att tillgodogöra sig en behandling också ingår i behovsbegreppet: Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. (Socialdepartementet 1996/97 s 60) 2.3 Tillämpning av kostnadseffektivitetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen utgör den tredje etiska principen och anger att det bör finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Åtgärder, i det här fallet förskrivning av hjälpmedel med stor förväntad patientnytta är mer kostnadseffektiva än hjälpmedel med liten nytta om kostnaden är densamma. Ett dyrt hjälpmedel kan vara kostnadseffektivt om det ger en god hälsoeffekt jämfört med alternativa insatser. Om kostnaden är likvärdig eller lägre för den åtgärd som ger bäst patientnytta så är det enkelt att avgöra vilken åtgärd som är mest kostnadseffektiv. När kostnaden är högre för den åtgärd som ger bäst effekt är det svårare att bedöma när kostnaden per effekt är för dyr. Om svårighetsgraden är stor så accepteras lägre kostnadseffektivitet jämfört med om svårighetsgraden är liten. Det finns vissa oklarheter i riksdagens riktlinjer när det gäller vilken typ av val kostnadseffektivitetsprincipen omfattar. Helt klart är att den ska tillämpas vid val mellan olika åtgärder för den enskilda patienten.

18 9 När det gäller val mellan två eller flera individer säger riktlinjerna tydligt att också här ska kostnadseffektivitetsprincipen tillämpas om det gäller individer med samma sjukdom. Vid val mellan åtgärder som riktas mot individer med olika hälsoproblem anses däremot inte effekterna gå att jämföra på ett rättvist sätt och principen är då svår att tillämpa. Samtidigt framhåller regeringen att ett kostnadseffektivt synsätt måste genomsyra all vård för att resurserna ska användas på bästa sätt och räcka till fler (Socialdepartementet 1996/97). År 2002 utfärdade riksdagen nya riktlinjer till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) 9 där även bredare jämförelser mellan olika typer av ohälsa förordades, ett direktiv som också stöds av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2007, Socialdepartementet 2002). 2.4 Den etiska plattformen tillämpad på gruppnivå Även om det redan från början fanns en bred uppslutning inom hälso- och sjukvården kring värdegrunden för prioriteringar så visade det sig snart att den etiska plattformen i sig inte uppfattades vara ett tillräckligt konkret stöd. År 2006 enades, på initiativ av Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, ett flertal aktörer inom svensk hälso- och sjukvård, landsting och regioner kring en modell för att tolka och tillämpa den etiska plattformen för prioriteringar på policyeller gruppnivå (Carlsson m fl 2007). Ambitionen var att skapa en gemensam begreppsapparat och struktur, för att kunna göra rangordningar på mer likartade grunder. Modellen är tänkt att vara ett stöd i diskussioner kring vad som enligt den etiska plattformen ska tas hänsyn till vid prioriteringar. Modellen är flexibel när det gäller själva arbetsprocessen som kan variera i olika samanhang beroende på syfte med prioriteringsarbete och tillgång till resurser att bedriva ett prioriteringsarbete (Broqvist m fl 2011). Behov omfattar enligt riksdagens definition såväl hur svårt ett hälsoproblem är, som vilken patientnytta vårdåtgärder för det behovet ger. Modellen bygger därför på att olika tillstånd kombinerat med olika åtgärder bedöms och rangordnas. Nedanstående arbetsblad som kan används som stöd vid diskussioner visar de olika bedömningar som ingår i modellen (Figur 1). 9 TLV hette tidigare Läkemedelsförmånsnämnden.

19 10 Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad/ Effekt Kvalitet kunskapsunderlag Rangordning Kommentar/ Konsekvens Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Mycket hög Hög Måttlig Låg 1-10 Figur 1. Arbetsblad för dokumentation av nationella prioriteringsmodellens moment. Tanken med detta är att Skalsteg definieras inte utan varje verksamhet måste själva beskriva vad de lägger i begrepp som mycket stor, stor etc. I portalparagrafen i HSL 2a (Socialdepartementet 1982) lyfts kvalitetskravet på god vård fram och att den ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utgångspunkten är att prioriteringar ska vila på bästa möjliga kunskap och kvaliteten på kunskapsunderlagen behöver därför värderas i ett prioriteringsarbete; hur säker kan man vara på att en åtgärd ger den effekt man tror. Rangordning i nationella modellen görs genom att kvalitativt väga samman bedömningar av svårighetsgrad, patientnytta, kostnadseffektivitet samt kvaliteten på kunskapsunderlagen. För de som ser behov av att mer tydligt differentiera hög priorititet från låg rekommenderas en 10-gradig skala där 1 är högst och 10 lägst. Några kriterier för prioriteringsgraderna 1 till 10 finns inte. Det är dock viktigt att prioriteringsgraden logiskt kan förstås utifrån de samlade bedömningar som gjorts. Sammantaget låga värden bör aldrig resultera i en hög prioritet och visa versa; sammantaget höga värden bör inte heller resultera i låg prioritet. Idag finns erfarenhet av att tillämpa den etiska plattformen i form av nationella modellen för öppna prioriteringar i enskilda verksamheter, hela landsting/regioner, på myndighetsnivå och även inom kommunal verksamhet

20 11 (Ahlström m fl 2008, Engström m fl 2009, Andrén m fl 2010, Waldau 2009, Broqvist m fl 2009, Garpenby m fl 2010, Socialstyrelsen 2011, Lund 2010). Modellen är i första hand tänkt att användas på gruppnivå. Riksdagens etiska plattform gäller dock för prioriteringar på alla nivåer i hälso- och sjukvården; från den politiska nivån till prioriteringar som rör den enskilda patienten. Landstinget i Uppsala län är, oss veterligt, det första landsting/region som infört ett beslutsstöd för att systematiskt tillämpa plattformen på individnivå.

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Välkomna till workshop Anette Winberg, Hälsa- och habilitering, Uppsala Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköping Program 10 11.30 Inledning

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt. Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten FÖRSLAG 2016-08-22 Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten 2017-2021 Innehåll sida 1 En gemensam hjälpmedelsstrategi 1 2 Mål 2 3 Individens behov styr och vägleder 2 4 Hjälpmedel i sitt sammanhang

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Organisationsöversyn KomC Två uppdrag Kärnverksamhet Habilitering/rehabilitering Stödverksamhet Hjälpmedelsförsörjn Kraftssamling 1! Habilitering/rehabilitering är kärnverksamheten. Kraftsamling för att

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2013-09-12 HH-HOH13-116-1 Nämnden för habilitering och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 140481-A29 1(3) Landstingsfullmäktige Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Hjälpmedel i kommuner och landsting. En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning

Hjälpmedel i kommuner och landsting. En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning Hjälpmedel i kommuner och landsting En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013.

Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013. Datum Beteckning 2013-12-04 Telefon 0709719926 Styrgruppen Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013. Närvarande: Ann Letorp Seth Pettersson

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. i Landstinget i Uppsala län

Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. i Landstinget i Uppsala län Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län INLEDNING... 3 ANSVARSFÖRDELNING HUVUDMÄN... 3 BERÖRDA AV DESSA RIKTLINJER... 3 GRUNDER FÖR BEDÖMNING OCH PRIORITERINGAR VID

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer