2011:1. nya områden 2014:2 2014: :2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011:1. nya områden 2014:2 2014:2. 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM"

Transkript

1 Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi 2011:1 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Öppna prioriteringar Att Attprioritera prioriterapå påindividnivå individnivå inom nya områden Beslutsstöd Beslutsstöd vid vidhjälpmedelsförskrivning hjälpmedelsförskrivning Eva Andrén Mats Andrén Stefan Bragsjö Karin Björkryd Åsa Johansson Anna-Karin Nilsson Annette Tjernberg Nordlund Birgitta Rosberg Monica Ahlström Ulla Pettersson Mari Broqvist Per Carlsson 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie Anette AnetteWinberg Winberg PRIORITERINGSCENTRUM :2 2014:2 Prioriteringscentrum Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för Nationellt Nationellt kunskapscentrum kunskapscentrum för för prioritering inom vård och omsorg prioritering prioriteringinom inomvård vårdoch ochomsorg omsorg Mari MariBroqvist Broqvist Ulla-Britt Ulla-BrittBlomquist Blomquist

2 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Anette Winberg Mari Broqvist Ulla-Britt Blomquist Prioriteringscentrum 2014:2 ISSN Omslagsbild: Thinkstockphotos.co.uk.

3

4 FÖRORD Hörsel-, syn- och andra typer av tekniska hjälpmedel används i ökad uträckning för att underlätta det dagliga livet för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel åligger många olika aktörer inom kommuner, landsting och staten. Eftersom det saknas en gemensam definition av vad som räknas som hjälpmedel och gemensamma regler i landet om vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas och finansieras är det respektive huvudman som bestämmer vilka hjälpmedel den ska erbjuda, vem som ska erbjudas dem och vilka avgifter som ska tas ut. I stor utsträckning fattas sådana prioriteringsbeslut på politisk nivå i respektive landsting/region och kommun och finns samlade i olika slags regelverk. Några sjukvårdshuvudmän har också en politiskt beslutad hjälpmedelspolicy som övergripande beskriver huvudmannens viljeinriktning på hjälpmedelsområdet och utgör en viktig grund för utformningen av de mer preciserade regelverken. Olika regelverk ska sedan omsättas till beslut för enskilda patienter/brukare av hälso- och sjukvårdspersonal. Den som förskriver hjälpmedel, d v s beslutar om att ett hjälpmedel ska lämnas ut till patienten/brukaren, har att ta ställning till vilken typ av hjälpmedel som är lämpligast i det enskilda fallet, avgöra kvalitet och om det finns behov av att använda hjälpmedel över huvud taget. Det innebär att förskrivaren gör mer eller mindre komplicerade prioriteringar. Sådana beslut förväntas ske i ökad omfattning i samråd med patienter/brukare vilket ställer ökade krav på tydlighet på vilka grunder besluten sker. I takt med att kostnaderna för hjälpmedel ökar och det pågår en utveckling av allt mer avancerade och dyra hjälpmedel är förskrivningsbeslut många gånger förknippade med besvärliga avvägningar mellan enskilda brukares personliga önskemål och strävan mot en vård på lika villkor med hänsyn taget till behov och kostnadseffektivitet. Inom hjälpmedelsomårdet med många aktörer involverade finns det en påtaglig risk att prioriteringarna skiljer sig åt mellan såväl olika huvudmän som enskilda förskrivare. Därför har behovet av samordning och bättre beslutsstöd uppmärksammats en längre tid. Ett av flera initiativ till att uppnå en ökad samsyn och samtidigt få till stånd en tydligare koppling till en gemensam värdegrund, den etiska plattformen för prioriteringar, har resulterat i ett mycket intressant utvecklingsarbete i Landstinget i Uppsala län. Syftet har varit att ta fram ett beslutsstöd för förskrivare med den nationella modellen för prioriteringar som utgångspunkt. Rapporten beskriver ett mödosamt men också framgångsrikt sätt att utveckla en modell för beslutsstöd på individnivå som också implementerats.

5 Projektet har tydliggjort komplexiteten hos prioriteringsbeslut som gäller hjälpmedel och att det är angeläget att hitta en rimlig av avvägning mellan detaljerade riktlinjer och behovet av enkelhet så att tidskostnaden för personalen inte blir för hög. Vidare visar projektet hur viktigt det är att få till stånd ett fungerade samspel mellan olika nivåer i organisationen. Det gäller under själva utvecklingsarbetet då verksamhetsledning, projektgrupp och medarbetare måste samarbeta mot ett gemensamt mål, men det är även viktigt att den politiska nivåns policybeslut av nödvändighet är integrerade med de prioriteringar som görs av förskrivare tillsammas med sina patienter. Jag förväntar mig att detta första exempel på beslutsstöd för prioriteringar på individnivå snart kommer att följas av fler inom andra områden av hälso- och sjukvården. Linköping Per Carlsson Chef för Prioriteringscentrum

6 I SAMMANFATTNING Att prioritera på individnivå beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Anette Winberg, Hälsa och habilitering, Landstinget i Uppsala län Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Ulla-Britt Blomquist, f d Hjälpmedelsinstitutet Dagligen görs många prioriteringar i mötet mellan personal och patienter/brukare. Alltsedan 1997 då den etiska plattformen för resursfördelning introducerades i den svenska hälso- och sjukvården har metodutveckling pågått i syfte att stödja vårdens aktörer i de svåra avvägningar som prioriteringar ofta innebär. Fokus har varit på de stora frågorna, om resursfördelning på landstingsnivå och policybeslut i olika verksamheter. Utvecklingen mot en mer behovsstyrd hjälpmedelsförskrivning i Sverige har också under senare år aktualiserat behovet av redskap för att stödja prioriteringar på individnivå som är tydligare kopplade till den etiska plattformen. Rapporten syftar till att beskriva utvecklingen av ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå, hur det har prövats och implementerats i Landstinget i Uppsala län i samband med hjälpmedelsförskrivning. Innehållet i rapporten grundar sig på mångårig, samlad erfarenheter av arbetet med beslutsstödet samt på fokusgruppsintervju med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter och en föreeftermätning i form av enkätundersökningar. Den nationella modellen för öppna prioriteringar har i detta arbete anpassats till ett beslutsstöd som är till för att användas på individnivå när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Såväl svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet ingår bland de variabler som ska bedömas och redovisas i ett bedömningsformulär. Bedömningarna görs i graderna mycket stor/mycket hög, stor/hög, måttlig, liten/låg och ingen. Varje skalsteg preciseras i en manual och styr förskrivarens bedömning mot en prioriteringsgrad. Beslutsstödet beskriver också vilka konsekvenserna av olika prioriteringsgrader blir för hjälpmedelsförskrivningen. Ett syfte med beslutsstödet är att skapa mer jämlika prioriteringar, oberoende av vilken förskrivare som patienten/brukaren möter. Beslutsstödet, infört på ett välorganiserat sätt, kan bidra till men inte ensamt skapa en sådan jämlikhet. Prioriteringsbeslut på individnivå kräver också vägledning i form av en övergripande hjälpmedelspolicy på gruppnivå. I Landstinget i Uppsala län har en sådan policy tagits fram av en politiskt sammansatt grupp. I arbetet med policyn visade sig erfarenheterna från att tillämpa beslutsstödet på individnivå vara ett värdefullt underlag för diskussionerna. Som ytterligare stöd för förskrivarna diskuteras dessutom möjligheten att skapa forum för gemensamma diskussioner kring beslutsstödet med reella fall från verksamheten som grund. Ytterligare utvärderingar i form av interbedömarreliabilitetstest är också planerade. Erfarenheterna från att använda beslutsstöd för prioriteringar på individ inom hjälpmedelsverksamhet visar att arbetssättet befunnits användbart Liknande försök med prioriteringar på individnivå bör prövas även i andra typer av verksamheter och för andra typer av åtgärder inom hälso- och sjukvård än just hjälpmedel. KONTAKTPERSON:

7 II SUMMARY Assigning priorities at the individual level decision support for the prescription of assistive devices Anette Winberg, Health and Habilitation, Uppsala County Council Mari Broqvist, National Center for Priority Setting in Health Care, Linköping University Ulla-Britt Blomquist, former Hjälpmedelsinstitutet A large number of priorities are assigned daily in interactions between health care personnel and patients/users. Since 1997, when the ethical platform for resource distribution was introduced in the Swedish health care sector, methods have been in development with the aim of supporting health care actors in the difficult decisions of assigning priorities. Focus has been on the major issues, resource distribution at the county council level and policy decisions in various operations. The trend in Sweden towards a more needs-based prescription of assistive devices has forced the development of tools to assign priorities more in line with the ethical platform also at the individual level. This report outlines a decision support system for priorities at the individual level and explains how it has been created, tested and is now being used by Uppsala County Council in connection with the prescription of assistive devices. The contents are based on experiences of working with the decision support system collected over many years, and on a focus group interview with prescribers and assistive technology consultants, and a before and after measurement in the form of surveys. The National Model for Transparent Prioritization in Swedish Health Care has with the advent of the decision support system, been adapted to be used at the individual level for the prescription of assistive devices. This means that the severity of condition, usefulness for the patient and cost-effectiveness are included in the variables subject to the decision. Assessments are made by degrees of very high, high, moderate, low and none. Each step on the scale is specified in a manual and directs the administrator in assigning a priority. The decision support system also describes what the consequences of different degrees of priority are. One aim of the decision support system has been to create more equal priorities, regardless of which administrator the patient/user deals with. The decision support system can contribute to achieving such equality but cannot create it by itself. A well-organized implementation with methodological support and a more comprehensive policy concerning assistive devices at the group level is also needed, to provide guidance as to which needs should receive a higher priority than others. In Uppsala this policy consisted of a politically decided order of priority. In the work with such overarching priorities, the experiences in applying a decision support system at the individual level were found to be a good point of departure. There are also plans of creating a forum for discussion concerning use of the decision support system grounded on real cases. The next step in Uppsala is to follow up with interrater reliability test. On national-level development of priorities at the individual level is to develop and test decision support systems in types of activities and for types of measures in health care other than assistive devices. Contact:

8 I INNEHÅLL 1. INLEDNING HJÄLPMEDELSVERKSAMHET I SVERIGE OCH UTVECKLINGEN MOT EN MER BEHOVSBASERAD FÖRSKRIVNING Historik om beslutsstöd inom hjälpmedelsområdet HÄLSA OCH HABILITERING I UPPSALA Förvaltningens uppdrag och organisation NÅGOT OM RIKSDAGENS RIKTLINJER FÖR PRIORITERINGAR OCH DEN ETISKA PLATTFORMEN TILLÄMPNING AV MÄNNISKOVÄRDESPRINCIPEN TILLÄMPNING AV BEHOVS- SOLIDARITETSPRINCIPEN TILLÄMPNING AV KOSTNADSEFFEKTIVITETSPRINCIPEN DEN ETISKA PLATTFORMEN TILLÄMPAD PÅ GRUPPNIVÅ BAKGRUND, MÅL OCH ORGANISATION FÖR INFÖRANDE AV BESLUTSSTÖD I UPPSALA BAKGRUND TILL INFÖRANDET AV BESLUTSSTÖD MÅL MED UTVECKLINGSARBETET ORGANISATION AV UTVECKLINGSARBETET BESLUTSSTÖDET VÄXER FRAM OCH IMPLEMENTERAS UTARBETANDE AV EN FÖRSTA MANUAL OCH BEDÖMNINGSFORMULÄR Anvisningar under prövotiden INTRODUKTION OCH METODSTÖD FOKUSGRUPPSINTERVJUER Användningsområde för beslutsstödet behövde avgränsas och förtydligas Mer vägledning i att ange tillstånd, mål och åtgärd efterfrågades Svårighetsgrad ur vilket perspektiv? Patientnytta ur vilket perspektiv? Öka medvetenheten om kostnadseffektivitet Säkerhet i bedömning behövde byggas in i bedömningarna Möjlig framtida användning OMARBETNING OCH FORTSATT IMPLEMENTERING BESKRIVNING AV BESLUTSSTÖDET INLEDANDE INFORMATION BESKRIVNING AV HÄLSOPROBLEM, ÅTGÄRD OCH MÅL Problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd BEDÖMNING AV SVÅRIGHETSGRAD FÖRE ÅTGÄRD Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd och frekvens med vilken problemet uppstår Sammanvägd svårighetsgrad BEDÖMNING AV PATIENTNYTTA AV ÅTGÄRD Åtgärdens effekt på gruppnivå såväl aktuellt hälsoproblem som framtida risk Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt och förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta BEDÖMNING AV KOSTNADSEFFEKTIVITET PRIORITERINGSGRAD... 44

9 II 6. UPPFÖLJANDE ENKÄTUNDERSÖKNING SÄKERHET VID BEDÖMNING, EFFEKT/NYTTA OCH KOSTNADSMEDVETENHET REFLEKTIONER ATT FÖRENKLA DET KOMPLICERADE EN SVÅR EKVATION FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER FORTSATT UTVECKLING LOKALT OCH NATIONELLT REFERENSER BILAGA 1. BEDÖMNINGSFORMULÄR

10 1 1. INLEDNING Prioriteringar görs på alla olika nivåer inom hälso- och sjukvården. I landsting och kommuner fördelas resurser mellan olika patient- och brukargrupper och prioriteringar görs i allra högsta grad även på individnivå. Sjukvårdspersonal fördelar t ex sin tid mellan de patienter och brukare som han/hon ansvarar för. I denna rapport beskrivs ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning. Beslutsstöd är ett paraplybegrepp som kan ge många associationer. Beslutsstödssystem kan handla om att underlätta den enskilde klinikerns beslut genom att leverera "rätt" information vid beslutsögonblicket. Då handlar informationen om lämpliga vårdåtgärder vid olika typer av ohälsa och faktabasen för dessa rekommendationer. Det beslutsstöd som presenterats i denna rapport har inte till syfte att ge förskrivarna rekommendationer om lämpliga hjälpmedel vid olika typer av funktionshinder. Syftet är istället att styra insamlande och analys gällande hjälpmedelsbehov i en särskild riktning, nämligen så att behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar, beaktas vid bedömningen. Det handlar med andra ord om att styra mot en behovsbaserad bedömning där, på ett kostnadseffektivt sätt, mer resurser tillförsäkras de med de största behoven av hjälpmedel. Rapporten vänder sig i första hand till personer som arbetar med eller på annat sätt har intresse av hjälpmedelsförskrivning. Vi tror att den också kan vara intressant för personer som är verksamma inom andra områden i hälso- och sjukvården och som ser behov av att göra prioriteringar på individnivå mer systematiskt och på mer explicita grunder i linje med de riktlinjer som riksdagen beslutat om. I Kaptitel 1 ges som en bakgrund en beskrivning dels av hjälpmedelsverksamhet i Sverige generellt, dels mer specifikt den förvaltning i Landstinget i Uppsala län 1 där beslutsstödet används. Kapitel 2 beskriver kort riksdagens riktlinjer för prioriteringar, särskilt den etiska plattformen som finns manifesterad i Hälso- och sjukvårdslagen och hur denna konkretiserats i en nationell modell för öppna prioriteringar. Den som är intresserad av varför ett beslutsstöd införs, vad målet med detta kan vara och hur organisationen kring ett införande kan se ut finner detta i Kapitel 3. I Kapitel 4 beskrivs hur beslutsstödet tagits fram och hur implementeringen av detta gått till i Uppsala. I Kapitel 5 beskrivs beslutsstödet i sin helhet. Här ges också motiven för varför beslutsstödet kommit att se ut som det gör för att förhoppningsvis öka förståelsen för dess utformning. Rapporten avslutas med en utvärdering (Kapitel 6) och författarnas reflektion bl a av beslutsstödets användbarhet (Kapitel 7). 1 Landstingets i Upsala län benämns synonymt med bara Uppsala alternativt Uppsala län fortsättningsvis.

11 2 Viktiga begrepp i rapporten Prioriteringar innebär att rangordna och välja ut något som sätts före annat bland relevanta alternativ. I rapporten används begreppet brukare likställt med begreppet patient och avser personer som på grund av medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning/sjukdom är i behov av hälsooch sjukvårdsinsatser. Med begreppet förskrivare menas alla olika yrkesgrupper som har kompetens att bedöma brukares behov av hjälpmedel och tilldelats rätten att förskriva hjälpmedel. Med beslutsstöd avses här ett förskrivarstöd i form av en manual, ett bedömningsformulär samt en konsekvensbeskrivning av olika prioriteringsgrader. 1.1 Hjälpmedelsverksamhet i Sverige och utvecklingen mot en mer behovsbaserad förskrivning År 2014 använder cirka 10 procent av Sveriges befolkning hjälpmedel. Landsting, regioner och kommuner har som sjukvårdshuvudmän en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL (Socialdepartementet 1982) 3b och 18b, att erbjuda individer med funktionsnedsättning habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för det dagliga livet. Landsting/regioner har ansvar för hörsel-, syn- och ortopedtekniska hjälpmedel samt hjälpmedel till barn. Ansvaret för övriga hjälpmedel är delat mellan landsting/regioner och kommuner och ansvarsfördelningen ser olika ut i hela landet. Hjälpmedel för fritiden är oftast ett egenansvar d v s att brukaren själv införskaffar och betalar dessa hjälpmedel. Hjälpmedel som behövs på arbetet omfattas inte av HSL. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har ansvaret för sådana hjälpmedel. Det saknas en juridisk definition av begreppet hjälpmedel i hälso- och sjukvården. Det är därför upp till varje sjukvårdshuvudman att besluta vilka hjälpmedel de vill erbjuda, vem som ska erbjudas dem och vilka avgifter som ska tas ut. Sådana beslut fattas på politisk nivå i respektive landsting/region och kommun och finns samlade i olika regelverk så som riktlinjer, hjälpmedelsguide, handbok eller liknande. Dessa regelverk utgår från de författningar 2 som gäller i Sverige. 2 T ex hälso- och sjukvårdslagen, lagen om medicintekniska produkter, Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:1) om ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården samt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter.

12 3 Några sjukvårdshuvudmän har också utarbetat en egen politiskt beslutad hjälpmedelspolicy. En hjälpmedelspolicy beskriver på en övergripande nivå sjukvårdshuvudmannens viljeinriktning på hjälpmedelsområdet och är en viktig grund för utformningen av de mer preciserade regelverken. Regelverken har under lång tid varit diagnos- och produktstyrda. Diagnosstyrt regelverk innebär att vissa hjälpmedel i sortimentet enbart kan förskrivas till brukare som uppfyller vissa diagnoskriterier. Det kan t ex finnas ett krav på en hörselnedsättning på en viss decibelnivå för att få ett hjälpmedel, oavsett om en individ som inte uppfyller decibelkravet kan ha likartade svårigheter och behov av hjälpmedel. Produktstyrning innebär att det upphandlade sortimentet av hjälpmedel som huvudmannen valt att tillhandahålla är avgörande för om hjälpmedlet kan förskrivas eller inte. Om grundsortimentet inte fungerar för en specifik brukare kan huvudmannen visserligen göra en direktupphandling, men endast om behovet ingår i gällande regelverk. Hjälpmedel upphandlas enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU (Socialdepartementet 2007) och det sortiment som erbjuds kan därför se olika ut i landet. Hjälpmedel är nästan alltid medicintekniska produkter och därmed CEmärkta. Det innebär att produkterna är säkra att användas som hjälpmedel för de målgrupper och det användningsområde som de är utvecklade för. Under senare år har teknikutvecklingen lett fram till konsumentprodukter som har funktioner som kan kompensera funktionsnedsättningar och därmed fylla uppgiften som hjälpmedel. Exempel är så kallade smarta telefoner och surfplattor. Det finns inte några juridiska hinder för sjukvårdshuvudmännen att erbjuda konsumentprodukter som hjälpmedel men det ställer nya krav på dem, t ex att de ska försäkra sig om att produkten inte medför någon risk för den tänkta användaren. Från början av 2000-talet har allt fler sjukvårdshuvudmän valt att övergå till ett behovsinriktat synsätt vid utarbetandet av regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Synsättet innebär att det är behovet som hjälpmedlet ska tillgodose som avgör huruvida brukaren ska få tillgång till det och inte vilken diagnos han eller hon har eller om den aktuella produkten ingår i det upphandlade sortimentet. Ett sådant behovsinriktat synsätt ökar kraven på en stringens och tydlighet i vad behovsbedömningen som förskrivaren gör ska innehålla.

13 Historik om beslutsstöd inom hjälpmedelsområdet Hjälpmedel förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal. De är oftast legitimerade yrkesutövare 3 som använder olika bedömningsinstrument för att definiera aktuellt problem och i samverkan med patienten beslutar om åtgärd. Exempel på bedömningsinstrument är ADL-taxonomin (Törnqvist och Sonn 2001), KaTid 4 (Alderman och Janeslätt 2014) och GMFCS-E&R 5 (Palisano, m fl 2007). Förskrivarna ska dessutom följa det regelverk som respektive huvudman beslutat. Stockholms läns landsting (SLL) utvecklade i början av 2000-talet Hjälpmedelsguiden, som visar prioriteringar på gruppnivå. Guiden är publicerad på internet och åskådliggör i olika trappor vilka behov som sjukvårdshuvudmannen prioriterar högst och vilka som prioriteras lägre. Det som har högst prioritet är det som finns längst ner i respektive behovstrappa. På det översta trappsteget finns fritt valda aktiviteter som vistelse i fritidshus, idrottsaktiviteter etc. SLL erbjuder i nuläget (2014) inte hjälpmedel för denna typ av aktiviteter (Stockholms läns landsting 2014). Behovstrapporna blev när de infördes ett tydligt instrument för politiken att följa upp på vilken nivå förskrivningarna av hjälpmedel sker samt vilka konsekvenser eventuella besparingar får. Regelverket och behovstrapporna ger visst stöd till förskrivarna men ger inte tillräckligt stöd för att på individnivå bedöma behov och göra prioriteringar som är tydliga och transparenta. Förskrivarna i SLL efterfrågade ett stöd för att bedöma behoven av hjälpmedel i förhållande till bland annat patientnyttan med ett hjälpmedel. Varianter av SLLs behovstrappor har utvecklats i andra landsting/regioner. Västerbottens läns landsting påbörjade ett arbete för att förändra sitt regelverk med utgångspunkt från ett behovsinriktat synsätt i början av 2000-talet. Parallellt påbörjades arbetet med att utveckla ett beslutsstöd till förskrivarna för att bedöma behovet i förhållande till angelägenhetsgrad, effekt/nytta och nyttjandegrad/frekvens (Västerbottens läns landsting 2014). Kommunförbundet i Skåne har utvecklat ett beslutsstöd för hjälpmedel som även omfattar andra insatser som bostadsanpassning, träning och behandling (Kommunförbundet Skåne 2014). Även detta beslutsstöd omfattade angelägenhet, effekt/nytta avseende patientens aktivitet, delaktighet och kroppsfunktion. De båda beslutsstöden följdes av utveckling av beslutsstöd i SLL och i Örebro läns landsting. 3 T ex. arbetsterapeut, audionom, sjukgymnast, logoped men även yrkesutövare utan legitimation kan ha förskrivningsrätt som t ex synpedagoger. 4 Ett instrument för att bedöma barns och ungdomars tidsuppfattning. 5 Ett klassifikationssystem för motorisk förmåga hos personer med cerebral pares.

14 5 Beslutsstöden i dessa landsting har varit avsedda att ge en likvärdig och korrekt bedömning och att göra det möjligt att vara tydlig på vilka grunder beslut om åtgärder fattats. Patienten kunde också bli delaktig på ett strukturerat sätt och det blev möjligt att systematisk följa upp nyttan med förskrivna hjälpmedel. När flera olika beslutsstöd utvecklats och utformats på lite olika sätt uppstod ett behov att tillsammans jämföra dessa och eventuellt utveckla ett gemensamt beslutsstöd. Med de olika landstingen/regionerna och kommunernas erfarenheter påbörjades på initiativ av dåvarande Hjälpmedelsinstitutet 6 och Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet en utveckling till ett gemensamt beslutsstöd med tydligare koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar och dess etiska plattform. Den långsiktiga ambitionen var att pröva möjligheten att skapa ett beslutsstöd som skulle kunna tillämpas för alla vårdåtgärder. I arbetet med att ta fram ett första förslag till beslutsstöd deltog förutom representant från Hjälpmedelsinstitutet och Prioriteringscentrum, även representanter från Kommunförbundet i Skåne och Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland. I arbetet deltog också förvaltningen Habilitering och hjälpmedel i Landstinget i Uppsala län som kom att bli det landsting som prövade och vidareutvecklade det beslutsstöd som togs fram i gruppen och vars arbete vi redovisar i denna rapport. 1.2 Hälsa och habilitering i Uppsala Det arbete som beskrivs i den här rapporten bedrevs mellan åren i förvaltningen Habilitering och hjälpmedel som leddes av en förvaltningschef och vid den tiden för införandet av beslutsstödet omfattade två verksamhetsområden Habiliteringen för barn och vuxna samt Hjälpmedelsverksamheten. I beskrivningen av utvecklingsarbetet är det denna organisation som menas när förvaltningen nämns. Förvaltningen har från den 1 jan 2014 omorganiserats, utökats med nya verksamheter och bildat förvaltningen Hälsa och habilitering. Indelningen i verksamhetsområden och styrningen av enheterna har därmed förändrats. Förskrivare i andra delar av landstinget och i kommunerna i länet har ett oförändrat uppdrag när det gäller hjälpmedel. Det beslutsstöd som beskrivs i rapporten används nu inom den nya förvaltningen Hälsa och habilitering 7. 6 Nationellt kunskapscenter som upplöstes maj Delar av Hjälpmedelsinstitutet fördes över till Myndigheten för delaktighet som bildades tillsammans med Handisam från maj En del av förvaltningen Hälsa och habiliterings uppdrag är att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i Uppsala län.

15 Förvaltningens uppdrag och organisation Habiliterings- och hjälpmedelsinsatserna i länet utgör en specialistfunktion med insatser av utredande, stödjande konsultativ och behandlande karaktär samt utbildning och information anpassad för individer med funktionsnedsättningar, deras anhöriga och nätverk. I samband med Ädelreformen 1992 delades ansvaret för vissa hjälpmedel upp mellan landstinget och länets kommuner. Hörhjälpmedel, synhjälpmedel och hjälpmedel för kommunikation för alla åldrar, samt hjälpmedel för förflyttning, personlig vård och kognition för åldrarna 0 20 år kvarstår i landstingets regi. Från 21 års ålder övergår ansvaret för de senare hjälpmedlen till kommunerna i länet. Hjälpmedelscentralen, Hörcentralen, Hörcentralens audionommottagning och Syncentralen hanterar alla hjälpmedel i länet inom sina respektive ansvarsområden. Hörcentralens audionommottagning är landstingets alternativ enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV (Socialdepartementet 2008). Det är en intäktsfinansierad verksamhet som finns på fyra orter i länet. Övriga enheter återfinns i Uppsala och är anslagsfinansierade. De som förskriver hjälpmedel är en yrkesmässigt heterogen grupp, verksamma inom olika förvaltningar, inom många olika specialiteter och även inom privata audionommottagningar som har avtal med landstinget. Beroende på vilka brukargrupper man möter i sin verksamhet finns kompetens för olika behov och olika typer av hjälpmedel. När det gäller hör- och synhjälpmedel finns förskrivare, budget och all hantering runt hjälpmedlen organiserat inom Hörrespektive Syncentralen. Hjälpmedelscentralen ansvarar för budget och hantering av hjälpmedel och där finns hjälpmedelskonsulenter med förskrivningskompetens, men de förskriver inte hjälpmedel direkt till brukarna. Deras uppgift är i stället att vara experter på hjälpmedlen och att ge råd, stöd och service till förskrivare och brukare. Flertalet av landstingets förskrivare av de hjälpmedel som ligger inom Hjälpmedelscentralens ansvarsområde återfinns inom Habiliteringen för barn och vuxna, men många finns också inom Neurodivisionen, Psykiatridivisionen och Kvinno- och barndivisionen på Akademiska sjukhuset. Dessutom finns enstaka förskrivare i Primärvården och på Lasarettet i Enköping.

16 2. NÅGOT OM RIKSDAGENS RIKTLINJER FÖR PRIORITERINGAR OCH DEN ETISKA PLATTFORMEN För att en prioritering ska uppfattas som rimlig och rättfärdig framhålls i riksdagens riktlinjer bl a vikten av att den är öppen och att den grundas på allmänt accepterade principer (Socialdepartementet 1982). Båda dessa uppfattningar har varit vägledande för skapandet av beslutsstödet för prioriteringar på individnivå och ett uttalat mål inom hjälpmedelsverksamheterna i Uppsala: Att prioriteringen är öppen, d v s att den individ som så önskar ska få kännedom om grunder och konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvård Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund De värderingar som ska styra prioriteringar i Sverige utgörs av en etisk plattform 8. Plattformen består av tre principer. 7 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen, alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- solidaritetsprincipen, om prioriteringar måste ske bland effektiva åtgärder skall mer av vårdens resurser ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen, vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. 2.1 Tillämpning av människovärdesprincipen Människovärdesprincipen fungerar som en övergripande princip som inte explicit finns med som ett moment i beslutsstödet men som måste beaktas i alla typer av prioriteringar som görs. Principen ger vägledning för vad som inte ensamt får avgöra prioriteringar av vård såsom personliga egenskaper och funktioner i samhället. 8 Den etiska plattformen finns redovisad i prioriteringsutredningen (Socialdepartementet 1995), regeringens proposition om prioriteringar (Socialdepartementet 1996/97) Socialutskottets betänkande (Socialutskottet 1996/97) och i Hälso- och sjukvårdslagen (Socialdepartementet 1982) i 2 8, 28 8 och 3a.

17 8 Personliga egenskaper såsom ålder, kön, livsstil eller funktion hos en grupp kan dock vara uttryck för att det finns speciella behov av hjälpmedel eller så kan de påverka nyttan med hjälpmedlen, och tillåts då påverka prioriteringen. Exempelvis kan ett hjälpmedel till ett barn med funktionsnedsättning vara mer motiverat i en viss ålder än vid en annan tidpunkt i uppväxten. Eller kan en viss livsstil göra användningen av hjälpmedel riskfylld och därmed sänka patientnyttan med hjälpmedlet och vara ett motiv för att andra vårdåtgärder istället ska ges hög prioritet. 2.2 Tillämpning av behovs- solidaritetsprincipen Riksdagen har beslutat att rättvisa i samband med resursfördelning innebär att resurser fördelas efter vårdbehov, istället för att t ex fördelas lika till alla eller till dem där störst samhällsnytta kan uppnås. Därför är behovssolidaritetsprincipen en av de etiska principer som konkretiseras i beslutsstödet. Hur svårt ett hälsoproblem är tillmäts stor betydelse, men anses inte kunna vara den enda grunden för att bedöma storleken av ett vårdbehov. Riksdagen slår fast att individens förmåga att tillgodogöra sig en behandling också ingår i behovsbegreppet: Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. (Socialdepartementet 1996/97 s 60) 2.3 Tillämpning av kostnadseffektivitetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen utgör den tredje etiska principen och anger att det bör finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Åtgärder, i det här fallet förskrivning av hjälpmedel med stor förväntad patientnytta är mer kostnadseffektiva än hjälpmedel med liten nytta om kostnaden är densamma. Ett dyrt hjälpmedel kan vara kostnadseffektivt om det ger en god hälsoeffekt jämfört med alternativa insatser. Om kostnaden är likvärdig eller lägre för den åtgärd som ger bäst patientnytta så är det enkelt att avgöra vilken åtgärd som är mest kostnadseffektiv. När kostnaden är högre för den åtgärd som ger bäst effekt är det svårare att bedöma när kostnaden per effekt är för dyr. Om svårighetsgraden är stor så accepteras lägre kostnadseffektivitet jämfört med om svårighetsgraden är liten. Det finns vissa oklarheter i riksdagens riktlinjer när det gäller vilken typ av val kostnadseffektivitetsprincipen omfattar. Helt klart är att den ska tillämpas vid val mellan olika åtgärder för den enskilda patienten.

18 9 När det gäller val mellan två eller flera individer säger riktlinjerna tydligt att också här ska kostnadseffektivitetsprincipen tillämpas om det gäller individer med samma sjukdom. Vid val mellan åtgärder som riktas mot individer med olika hälsoproblem anses däremot inte effekterna gå att jämföra på ett rättvist sätt och principen är då svår att tillämpa. Samtidigt framhåller regeringen att ett kostnadseffektivt synsätt måste genomsyra all vård för att resurserna ska användas på bästa sätt och räcka till fler (Socialdepartementet 1996/97). År 2002 utfärdade riksdagen nya riktlinjer till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) 9 där även bredare jämförelser mellan olika typer av ohälsa förordades, ett direktiv som också stöds av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2007, Socialdepartementet 2002). 2.4 Den etiska plattformen tillämpad på gruppnivå Även om det redan från början fanns en bred uppslutning inom hälso- och sjukvården kring värdegrunden för prioriteringar så visade det sig snart att den etiska plattformen i sig inte uppfattades vara ett tillräckligt konkret stöd. År 2006 enades, på initiativ av Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, ett flertal aktörer inom svensk hälso- och sjukvård, landsting och regioner kring en modell för att tolka och tillämpa den etiska plattformen för prioriteringar på policyeller gruppnivå (Carlsson m fl 2007). Ambitionen var att skapa en gemensam begreppsapparat och struktur, för att kunna göra rangordningar på mer likartade grunder. Modellen är tänkt att vara ett stöd i diskussioner kring vad som enligt den etiska plattformen ska tas hänsyn till vid prioriteringar. Modellen är flexibel när det gäller själva arbetsprocessen som kan variera i olika samanhang beroende på syfte med prioriteringsarbete och tillgång till resurser att bedriva ett prioriteringsarbete (Broqvist m fl 2011). Behov omfattar enligt riksdagens definition såväl hur svårt ett hälsoproblem är, som vilken patientnytta vårdåtgärder för det behovet ger. Modellen bygger därför på att olika tillstånd kombinerat med olika åtgärder bedöms och rangordnas. Nedanstående arbetsblad som kan används som stöd vid diskussioner visar de olika bedömningar som ingår i modellen (Figur 1). 9 TLV hette tidigare Läkemedelsförmånsnämnden.

19 10 Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad/ Effekt Kvalitet kunskapsunderlag Rangordning Kommentar/ Konsekvens Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Mycket hög Hög Måttlig Låg 1-10 Figur 1. Arbetsblad för dokumentation av nationella prioriteringsmodellens moment. Tanken med detta är att Skalsteg definieras inte utan varje verksamhet måste själva beskriva vad de lägger i begrepp som mycket stor, stor etc. I portalparagrafen i HSL 2a (Socialdepartementet 1982) lyfts kvalitetskravet på god vård fram och att den ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utgångspunkten är att prioriteringar ska vila på bästa möjliga kunskap och kvaliteten på kunskapsunderlagen behöver därför värderas i ett prioriteringsarbete; hur säker kan man vara på att en åtgärd ger den effekt man tror. Rangordning i nationella modellen görs genom att kvalitativt väga samman bedömningar av svårighetsgrad, patientnytta, kostnadseffektivitet samt kvaliteten på kunskapsunderlagen. För de som ser behov av att mer tydligt differentiera hög priorititet från låg rekommenderas en 10-gradig skala där 1 är högst och 10 lägst. Några kriterier för prioriteringsgraderna 1 till 10 finns inte. Det är dock viktigt att prioriteringsgraden logiskt kan förstås utifrån de samlade bedömningar som gjorts. Sammantaget låga värden bör aldrig resultera i en hög prioritet och visa versa; sammantaget höga värden bör inte heller resultera i låg prioritet. Idag finns erfarenhet av att tillämpa den etiska plattformen i form av nationella modellen för öppna prioriteringar i enskilda verksamheter, hela landsting/regioner, på myndighetsnivå och även inom kommunal verksamhet

20 11 (Ahlström m fl 2008, Engström m fl 2009, Andrén m fl 2010, Waldau 2009, Broqvist m fl 2009, Garpenby m fl 2010, Socialstyrelsen 2011, Lund 2010). Modellen är i första hand tänkt att användas på gruppnivå. Riksdagens etiska plattform gäller dock för prioriteringar på alla nivåer i hälso- och sjukvården; från den politiska nivån till prioriteringar som rör den enskilda patienten. Landstinget i Uppsala län är, oss veterligt, det första landsting/region som infört ett beslutsstöd för att systematiskt tillämpa plattformen på individnivå.

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

2011:4. Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2011:4 PRIORITERINGSCENTRUM. Reviderad version

2011:4. Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2011:4 PRIORITERINGSCENTRUM. Reviderad version Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Reviderad version Mari Broqvist Maria Branting Elgstrand Per Carlsson

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården Bilaga till beslut av Statens medicinsk etiska råd (S 1985:A) den 23 januari 2009, Dnr 03/09. Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde 1(2) 2014-09-01 LJ 2013/919 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde Bakgrund En översyn av regelverket för hjälpmedel

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30 2011-09-30 Framtid 2012-2015 Bakgrund Tillgången till bra och väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig bostads och närmiljö är av avgörande betydelse för att förverkliga målen i äldre- och handikappolitiken.

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer