Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Transkript

1 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

2 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade - produktstyrning vs behovsstyrning - befintliga beslutsstöd Arbetsgrupp HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne, Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar Prövas praktiskt 2

3 Historik om beslutsstödet Habilitering och hjälpmedel Landstinget i Uppsala län, Projekt Behovsbaserat regelverk o hjälpmedelspolicy Tydliga riktlinjer och beslutsstöd Likvärdiga bedömningar oavsett diagnos och förskrivare Ökad kostnadsmedvetenhet hos förskrivare Välinformerade och delaktiga brukare

4

5 Resan Översyn handbok Våren 2013 Utbildning metodstödjare Febr mars 2015 Prioritering på individnvå April Ny handbok Okt 2014 Utbildning på arbetsplatser April okt 2015 Hjälpmedelscentralen

6 Lärandeseminarier 2013 Hjälpmedelscentralen

7 Jönköpings län Beslut att införa metoden - oktober 2014 Länets kommuner och regionen beslutade i samband med revideringen av handboken att införa ett beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelscentralen

8 Prioritering på individnivå Skapa mer jämnlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare personen möter Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information Ett stöd i förskrivarens arbete Hjälpmedelscentralen

9 Beslutsstödets syfte Bedöma hjälpmedelsbehov på ett mer likartat sätt Öka patienternas delaktighet i förskrivningsprocessen Förskrivning med god patientnytta och god kostnadseffektivitet Hjälpmedelscentralen

12 Anpassning till Region Jönköpings län Beslut i styrgrupp Bearbetat manualen och bedömningsformuläret Tagit fram kortmanual Sett över gränser för kostnadseffektivitet Lagt till uppföljning och utvärdering Hjälpmedelscentralen

13 Intro handbok och förberedelser Blankett Kortmanual Manual Hjälpmedelscentralen

14 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet också användas för följande hjälpmedel under : Elektriska rullstolar Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar Handdatorer Sinnesstimulerande täcken Tryckssårsförebyggande dynor och madrasser Konsumentprodukter Hjälpmedelscentralen

15 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet användas: När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare. Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, t ex vid förfrågan från brukare/patient; vid val mellan produkter eller vid val mellan produkt och annan insats/åtgärd. Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av kr. Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet. Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket/handbok. Hjälpmedelscentralen

16 Förväntningar från förskrivarna Att det ska bli lättare att motivera visst hjälpmedel eller att bevisa att det inte har så stort värde för brukaren. Att bli så säker på det att det kan användas tillsammans med pat/personal/anhöriga Att det kan ge oss verklig handledning vid förskrivning. Att vi får "gnugga" frågeställningarna ofta tillsammans med kollegor vid olika tillfällen och att detta gör oss bättre på att få mer likvärdiga bedömningar. Tror det kommer vara till stor nytta när alla är inne i det. Hjälpmedelscentralen

17 Förväntningar från förskrivarna Hjälpmedelscentralen

18 Förväntningar från era verksamheter Hur tänker ni använda beslutsstödet? Hjälpmedelscentralen

19 Några begrepp Prioritering Att ge företräde åt något eller någon/några när det gäller resursfördelning, ett val baserat på en rangordning. Rangordningen visar de alternativ som ska sättas före och åtgärdas framför de alternativ som får stå tillbaka, t ex senareläggas eller inte åtgärdas alls. Ransonering En aktivitet som begränsar möjligheten att optimalt tillgodose behov. Ransonering innebär alltid någon grad av försämring för dem som den riktas mot. Effektivisering En aktivitet som tillgodoser behov till samma nivå men med en lägre resursförbrukning än tidigare, alternativt bättre tillgodoser behoven till en resursförbrukning som är lika eller lägre än alternativen. En effektivisering innebär aldrig en försämring för dem som den riktas mot. Ett vårdbehov åtgärdas optimalt om insatsen resulterar i största möjliga behovsuppfyllelse, givet de kunskapsmässiga förutsättningar som existerar vid tillfället (Liss 2004). 19

20 Att prioritera innebär att.. Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ så att en rangordning uppstår 20

21 Att ransonera vård innebär att.. medvetet inte åtgärda ett behov optimalt Möjligt Ransonerat Optimalt åtgärdat behov = bästa möjliga hälsa utifrån rådande kunskapsläge om; - rimlig tid - rimlig kvalité Optimal hälsa 21

22 Att effektivisera vården innebär att.. att förändra arbetet så; Att fler vårdbehov kan tillgodoses /bättre tillgodoses till samma eller till och med lägre kostnad eller Att vårdbehov kan oförändrat tillgodoses till lägre kostnad 22

23 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1997:142 Öppna prioriteringar Öppna prioriteringar står här för att prioriteringar, dess grunder och konsekvenser är tillgängliga och kan förklaras för alla som önskar ta del av dem. Accepterade De värderingar som styr både tillgången till hälso- och sjukvård och de prioriteringar som sker i princip måste kunna uppfattas som rättvisa av flertalet i befolkningen. 23

24 En öppen prioritering kännetecknas av...ett medvetet val där Grunderna/ principerna är kända Konsekvenserna är kända Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård en begreppsanalys 24

25 Vad styr prioriteringar inom vården Läkarens kompetens och intresse Den egna yrkesgruppens hälsosyn Egen kompetens och intresse Patientens/ företrädares upplevelse av behov Politiska viljeyttringar och styrsystem Organisation Lagar Kostnadseffektivitet Lokaler och utrustning Kultur och traditioner på arbetsplatsen Yrkesmässig prestige 25

26 Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård

27 Vad styr dina prioriteringar...när du genomför en bedömning/behandling/förskrivning.. med handen på hjärtat? Tänk på någon situation där du prioriterat. Följer vi alltid riksdagens riktlinjer för prioriteringar? 27

28 Den etiska plattformen 1997:142 Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livsklvalitet eftersträvas. (28, 3a ) Hjälpmedelscentralen

29 Människovärdesprincipen Människovärdesprincipen är en grundläggande likabehandlingsprincip som ger övergripande vägledning för vad som inte får avgöra prioriteringar av vård, såsom personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det relevanta vid prioriteringar är att människovärdet inte är knutet till människors personliga egenskaper eller funktioner i samhället utan till själva existensen. Det är viktigt att slå fast att begåvning, social ställning, inkomst, ålder etc. inte får avgöra vem som ska få vård eller kvaliteten på vården. (Socialdepartementet 1996/97, s 20) 29

30 Behovs- och solidaritetsprincipen Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8 30

31 Behovs- och solidaritetsprincipen Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8 31

32 Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. Relationen mellan behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen är sådan att patienter med svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska gå före lindrigare, även om denna vård drar väsentligt större kostnader för en given hälsovinst förutsatt att relationen mellan kostnad och hälsovinst ändå anses som rimlig. Även vid mycket svåra tillstånd finns det dock en gräns för när kostnaden för åtgärden kan anses som orimligt hög. 32

33 Hjälpmedelscentralen

34 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Hjälpmedelscentralen

35 Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. Relationen mellan behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen är sådan att patienter med svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska gå före lindrigare, även om denna vård drar väsentligt större kostnader för en given hälsovinst förutsatt att relationen mellan kostnad och hälsovinst ändå anses som rimlig. Även vid mycket svåra tillstånd finns det dock en gräns för när kostnaden för åtgärden kan anses som orimligt hög. 35

36 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt Hälso- och sjukvårdslagen ( 2a) 36

37 Etikfall 37

38 Hemläxa till 20 oktober Ta med ett fall där det var svårt att göra en bedömning och du upplever att du kunde haft nytta av beslutsstödet. 38