Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning"

Transkript

1 Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Välkomna till workshop Anette Winberg, Hälsa- och habilitering, Uppsala Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköping

2 Program Inledning och bakgrund Lunch Svårighetsgrad Patientnytta Fika Kostnadseffektivitet Prioriteringsgrad Sammanfattning Slut

3 Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt Behovsbaserat regelverk Tydliga riktlinjer och beslutsstöd Likvärdiga bedömningar Välinformerade och delaktiga brukare Kostnadsmedvetna förskrivare

4 Förutsättningar Behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Vilka behov? Vad ska finansieras med offentliga medel? Ingen policy eller politiskt förankrade riktlinjer för hjälpmedelsområdet Regelverken framtagna på enhetsnivå - ibland svårtolkade Olika regler för olika typer av funktionsnedsättningar Politiskt beslut 2011 att införa Friare val av hjälpmedel Finns som alternativ sedan 1 maj 2012 (för vissa hjälpmedel på Hjälpmedelscentralen och Syncentralen)

5 Hjälpmedelsansvar i förvaltningen Förflyttning, hygien och kognitiva hjälpmedel - till och med 20 år Kommunikationshjälpmedel - alla åldrar Synhjälpmedel - Syncentral alla åldrar Hörselhjälpmedel - Hörcentral fördjupad hörselrehabilitering - alla åldrar primär hörselrehabilitering till och med 19 år Primär hörselrehabilitering från 20 år LOV HOH har audionommottagningar på 4 orter

6 Förskrivare Arbetsplatser Habiliteringen för barnoch vuxna Syncentralen Hörcentralen Audionom-mottagningar Akademiska sjukhuset Barnsjukhuset Neurodivisionen Psykiatridivisionen Enköpings lasarett Primärvården Yrkeskategorier Arbetsterapeuter Audionomer Logopeder Optiker Sjukgymnaster Synpedagoger

7 Behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning De med störst behov ska få hjälp först hur vet vi att det blir så? Hur bedömer vi behoven? Hur prioriterar vi bland behoven? Gör vi / tycker vi / bedömer vi lika? Kontakt med Prioriteringscentrum Introduktion i nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård och i den etiska plattformen Omvärldsspaning beslutsstöd inom hjälpmedelsverksamheter

8 Varför har Prioriteringscentrum ett intresse för beslutstöd? Riksdagens riktlinjer Nationell modell på gruppnivå - policy Men på individnivå då? 8

9 Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Syfte - följa riksdagens riktlinjer - lika vård - öppenhet (förklaringar) Ska vägleda beslut om - vilken prioriteringsgrad en given åtgärd ska ges för en patient/brukare - prioriteringar mellan två eller flera åtgärder för en patient/brukare - prioriteringar mellan två eller flera patienter/brukare för en viss åtgärder (t ex kö)

10 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. (28, 3a ) 10

11 Behovsprincipen Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8 11

12 Nationell modell för öppna prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård 12

13 Flera aktörer skapade modellen Socialstyrelsen PrioriteringsCentrum Svensk sjuksköterskeförening Svenska Läkaresällskapet Vårdförbundet Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland och Södra sjukvårdsregionen Läkemedelsförmånsnämnden (TLV) 13

14 Nationell modell - Arbetsblad Tillstånd + Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kostnad/effekt Kvalitet fakta Rangord - ning Nydebuterad lumbago Hjälpmedel Checklistor o evidensgraderings system om möjligt Nydebuterad lumbago Egenvårdsråd / Egna ord

15 Hur svårt är tillståndet? Tillstånd + Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Aktuellt Risk Varaktighet Mycket stor Stor Måttlig Liten

16 Mycket stor Bedömning av svårighetsgrad - Ex från Landstinget i Kalmar Nydebuterad lumbago Funktionsnedsättning Aktivitetsbegräns -ning Stor Stor Stor Stor Varak - tighet Risk Delaktighetsinskränkning Bedömning Måttlig Måttlig Liten Liten Liten risk

17 Vilken nytta gör åtgärden? Tillstånd + Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Effekt på tillståndet Effekt på risk Komplikationsrisk Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen

18 Bedömning av kostnadseffektivitet Tillstånd + Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kostnad/effekt Nydebuterad lumbago Hjälpmedel Nydebuterad lumbago Egenvårdsråd Påverkar kostnaden på avgörande sätt prioriteringen? Mycket hög Hög Måttlig Låg

19 Nationell modell - Arbetsblad Tillstånd + Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kostnad/effekt Kvalitet fakta Rangord - ning Nydebuterad lumbago Hjälpmedel Måttlig Liten (komplikationsrisk) Måttlig 10 Nydebuterad lumbago Egenvårdsråd Måttlig Måttlig Låg 5

20 Beslutstöd inom hjälpmedels verksamhet

21 Landstinget i Uppsala län - pilot Beslutstöd inom hjälpmedels verksamhet

22 Inför prövning av modellen i Uppsala Enkätundersökning till förskrivare och brukare Utarbetade PM manual Utgick från Nationella modellen och den etiska plattformen för prioriteringar Använde begreppen i WHO:s klassifikation kring funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF Definierade varaktighets- och frekvensmått Definierade grader av kostnadseffektivitet Beslutade konsekvenser av prioriteringsgraderna Utarbetade ett förskrivarstöd Startade ett projektrum på intranätet

23 Prövning Utbildade alla förskrivare i landstinget och deras chefer (ca 150 personer) Hjälpmedelsansvariga i kommunerna informerades Började använda vid ALL förskrivning av hjälpmedel (undantag hörapparater) i november 2011 Stöd till förskrivare vid yrkesträffar, arbetsplatsträffar och via arbetsrummet Information vid brukarråd Information på landstingets web Nyhetsbrev varje månad till alla intresserade

24 Prövning forts. Fokusgruppsintervjuer i maj 2012 förskrivargrupp och konsulentgrupp Syftet med beslutsstödet oklart Uppfattas som en kontroll och inte ett stöd Utvärderade ifyllda beslutsstöd (1577 st) Oklara problembeskrivningar Höga svårighetsgrader och prioriteringsgrader Egna mallar Omarbetade manual och blankett Inhämtade synpunkter från andra i landet som använder beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Ny introduktion till alla förskrivare våren 2013

25 Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå

26 Beslutsstödets innehåll Beskrivning av problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd Svårighetsgrad före åtgärd Patientnytta av åtgärd Kostnadseffektivitet Prioriteringsgrad 1-10

27 Kalle 73 år Aktuellt problem: Kan på grund av svårigheter att gå, balansproblem och ryggsmärtor inte delta i pensionärsvandringar i naturen med vännerna, och är beroende av sina barn för att kunna hämta ut medicin, handla kläder och göra större inköp. Aktuell åtgärd: Eldriven scooter. Inköpskostnad kr. Mål med åtgärd: Ökad självständighet - aktivitet och delaktighet - genom att kunna ta sig längre sträckor utomhus, t ex till köpcentret för att handla, samt genom att vara med på pensionärsvandringarna. Kalle upplever att problemet som ska åtgärdas är stort

28 Svårighetsgrad före åtgärd Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra ohälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd Frekvens med vilken problemet uppstår Sammanvägd svårighetsgrad

29 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen Svårighetsgrad före åtgärd Svårighetsgrad utifrån en tänkt skala från sämsta tänkbara till bästa tänkbara hälsa - - Risk för död Framtida risk vid utebliven åtgärd Tillståndets varaktighet vid utebliven åtgärd Sammanvägd svårighetsgrad

30 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Svårighetsgrad före åtgärd Svårighetsgrad utifrån en tänkt skala från sämsta tänkbara till bästa tänkbara hälsa Hur svårt är problemet som ska åtgärdas utifrån en tänkt skala från sämsta tänkbara till bästa tänkbara hälsa? Mycket stor Stor Måttlig Liten Problemet har en mycket stor svårighetsgrad utifrån en tänkt skala från sämsta tänkbara hälsa till bästa tänkbara hälsa stor svårighetsgrad.måttlig svårighetsgrad.liten svårighetsgrad.

31 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen Svårighetsgrad före åtgärd Svårighetsgrad utifrån en tänkt skala från sämsta tänkbara till bästa tänkbara hälsa Framtida risk vid utebliven åtgärd Tillståndets varaktighet vid utebliven åtgärd Sammanvägd svårighetsgrad Personens bedömning av svårighetsgrad Problemets frekvens Risk för framtida ohälsa vid utebliven åtgärd Grad av framtida ohälsa vid utebliven åtgärd Risk för död p g a tillståndet vid utebliven åtgärd Förkortad livstid p g a tillståndet vid utebliven åtgärd

32 Patientnytta av åtgärd Åtgärdens effekt på gruppnivå Åtgärdens effekt på identifierade risker vid utebliven åtgärd Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt Förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd

33 Sammanvägd förväntad patientnytta Sammanvägda förväntade effekten av åtgärd i relation till bedömningen av Sammanvägd svårighetsgrad Sammanvägd svårighetsgrad Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Mycket stor Mycket stor Mycket stor Stor Måttlig Ingen Stor Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Måttlig Stor Måttlig Måttlig Liten Ingen Liten Måttlig Måttlig Liten Liten Ingen

34 Bedömning av patientnytta Optimal hälsa Optimal hälsa Optimal hälsa Optimal hälsa Total ohälsa Total ohälsa Total ohälsa Total ohälsa 34

35 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen Patient -nytta Åtgärdens effekt på gruppnivå Åtgärdens effekt utifrån personens förutsättningar Åtgärden kan utföras utan betydande komplikation/biverkan Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta i relation till svårighetsgrad Aktuellt + risk i samma Fysiska/ psykiska funktioner + omgivningsfaktorer Fördjupande - Fysiska/ psykiska funktioner - Omgivningsfaktorer - Varaktighet - Frekvens - Mindre allvarlig komplikation

36 Kostnadseffektivitet Sammanvägd förväntad patientnytta i förhållande till kostnad hjälpmedlet, inträning, anpassning etc. Sammanvägd Förväntad patientnytta Kostnad i kronor I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc. < > Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen

37 Mycket hög kostnad från - kr Hög kostnad från till kr Måttlig kostnad från till kr Låg kostnad 0 -till kr Mkt stor/ Mkt hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen Kostnad Kostnadseffektivitet Kostnad i relation till alternativa vårdåtgärder

38 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet bedöms alltid utifrån det eventuella mervärde en åtgärd ger jämfört med ett alternativ. - Den mest relevanta alternativa vårdåtgärden - Inget alternativ alls 38

39 Kostnadseffektivitet Mervärde i patientnytta för aktuell åtgärd - i relation till alternativ vårdåtgärd Mycket stort Stort Måttligt Litet/inget Kostnad för aktuell åtgärd - i relation till alternativ vårdåtgärd Låg/lika /lägre Måttlig Hög Mycket hög Mycket hög kostnadseffektivitet Hög kostnadseffektivitet Måttlig kostnadseffektivitet Låg kostnadseffektivitet Ex på hög kostnadseffektivitet Den aktuella åtgärden ger en stor patientnytta jämfört med annan relevant åtgärd till måttligt högre kostnad Baspresentation LiU

40 Konsekvenser av prioriteringsgrad 1 5 Åtgärdas. I de fall prioriteringsgraden inte stöds av rådande riktlinjer ska kontakt tas med enhetschef för aktuellt hjälpmedelsområde 6 7 Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta konsulent/kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta 8 10 Åtgärdas inte med hjälpmedel bekostade av Landstinget i Uppsala län. Individen erbjuds insats i form av egenvårdsråd

41 Resultat av projektet Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel finns och används enligt specifika anvisningar Policy för hjälpmedelsförskrivning antogs vid Landstingsfullmäktige i september 2013 Allmänna riktlinjer kopplade till policyn utarbetas på landstingets ledningskontor förvaltningen medverkar

42 Beslutsstödet ska användas (LUL) Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket (Policy för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län) När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris, och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, t ex vid förfrågan från brukare/patient; vid val mellan produkter eller vid val mellan produkt och annan insats/åtgärd Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av kr

43 Fortsatt arbete Uppföljande enkätundersökning våren 2014 Undersökning av interbedömarreliabiliteten Rapport i Prioriteringscentrums serie hösten 2014

44 Framgångsfaktorer Samarbete med Prioriteringscentrum Projektplan med tydligt uppdrag Stöd och engagemang från förvaltningsledning och verksamhetschefer Projektledare på heltid Medarbetare delaktiga möjlighet att påverka Intresse från tjänstemän på landstingets ledningskontor Draghjälp av beslut kring Friare val Intresserade politiker

45 Prioriteringscentrums beslutsstöd under framtagning Nedladdningsbart med inbyggd manual fr o m Grundläggande bedömningsfaktorer Valbara bedömningsfaktorer - kompletterande - fördjupande Motiv för bedömningarna riksdagens riktlinjer

46 Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå!

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

2011:1. nya områden 2014:2 2014:2. 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM

2011:1. nya områden 2014:2 2014:2. 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi 2011:1 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars Prioriteringscentrum Linköpings universitet www.liu.se/prioriteringscentrum Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim Från val av produkt till beslut utanför sortimentet Anna Netterheim Upphandlat sortiment 10-gruppens Bas-lista Lokala riktlinjer på produkt nivå Interna hjälpmedelsgruppen Exempel på ärenden: - Dubbelutrustning

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Ett samarbetsprojekt mellan FSA, LSR, SSF och Vårdförbundet Birgitta Engström Rapport 2009:3

Läs mer

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten FÖRSLAG 2016-08-22 Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten 2017-2021 Innehåll sida 1 En gemensam hjälpmedelsstrategi 1 2 Mål 2 3 Individens behov styr och vägleder 2 4 Hjälpmedel i sitt sammanhang

Läs mer

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 140481-A29 1(3) Landstingsfullmäktige Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Förskrivare av synhjälpmedel

Förskrivare av synhjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2013-11-14 HH-HOH13-167 VOHJS13-047 Förskrivare av synhjälpmedel Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Organisationsöversyn KomC Två uppdrag Kärnverksamhet Habilitering/rehabilitering Stödverksamhet Hjälpmedelsförsörjn Kraftssamling 1! Habilitering/rehabilitering är kärnverksamheten. Kraftsamling för att

Läs mer

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Hjälpmedel Västerbotten

Hjälpmedel Västerbotten Hjälpmedel Västerbotten Vi ger stöd till våra kunder i arbetet att tillgodose personers behov av rätt hjälpmedel Bild från filindeblogg.nu Hjälpmedel Västerbotten En specialist- och serviceenhet för hjälpmedel

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt. Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Inledning Hjälpmedelsrådet består av representanter för förskrivargrupperna och skall på uppdrag av primärvårdsledningen

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-09-28 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Mari Broqvist PrioriteringsCentrum 2006:4 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland

Läs mer

BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL. Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel

BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL. Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel Stockholm 30 mars 2009 Författare: Anders Karlsson, I.G.O-R Layout: Johanna Grönkvist Fokusgrupperna

Läs mer

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Per Carlsson, Christina Kärvinge, Mari Broqvist, Kristina Eklund, Bo Hallin, Catrine Jacobsson, Gunilla Jacobsson Ekman,

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt

Läs mer

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Emma Everitt Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen YTTRANDE 2017-10- 25 Dnr S2017/03349/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen 1. Sammanfattning

Läs mer

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? 10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2013-09-12 HH-HOH13-116-1 Nämnden för habilitering och

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 2005-01-10 BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 1. Syfte Denna rutin styr regler om övertagande och betalning för hjälpmedel som medtages vid flytt inom Sverige. Det landsting

Läs mer

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland RUTIN 1 (1) Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland När det kommer till er kännedom att person folkbokförd på Gotland ska flytta till annan kommun/landsting/region och har personliga

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

Inledning. Även tolkservice för döva och hörselskadade inkluderas i policyn.

Inledning. Även tolkservice för döva och hörselskadade inkluderas i policyn. Inledning Reviderad policy ligger som grund för utarbetande av regelverk mellan länets kommuner och landstinget. Policyn beslutad år 2000 gäller i sin helhet. Syftet med reviderad upplaga är att förtydliga

Läs mer

55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning

55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning GOTLANDS KOMMUN Kommunala handikapprådet REGISTER Sammanträde 55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning 1 Plats och

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande verksamhetschef 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-02 Dnr 1500031 1 (5) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi

Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1231 Landstingsstyrelsen Motion 2015:25 av Dag Larsson (S) om en hörcentral i landstingets regi Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå 20/38 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande Övriga deltagare Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita

Läs mer