Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Transkript

1

2

3

4

5 Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog

6 Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning Styrning Systemet för styrning och ledning måste kunna hantera effektivisering, utbudsbegränsningar och prioriteringar. Tillgängliga resurser måste användas så effektivt som möjligt så att de resulterar i ökad hälsa och livskvalitet och så att utrymme kontinuerligt skapas för nya metoder och kompetenser. Det måste också vara anpassat för att möta befolkningens förväntningar på en flexibel hälso- och sjukvård vars kvalitet, effektivitet och medicinska resultat är möjliga att granska och värdera.

7 Strategiska vägval och insatser Strategiskt särskilt viktiga områden Organisering för systematiskt prioriteringsarbete Organisationskultur, som innefattar styrning/ledning, systemförståelse och kommunikation Utveckling av strategier för att säkra god ekonomisk hushållning Vidareutveckling av den organisatoriska strukturen Ledord: Tydlighet, öppenhet och förtroende

8 Strategiska vägval och insatser Förslag Prioriteringar En ändamålsenlig process, som involverar politiker, ledning/ administration och verksamhet och som innehåller metoder för systematiskt arbete med prioriteringar organiseras. Processarbetet genomförs under planeringsperioden på ett systematiskt sätt bl.a. för att klara landstingets mål om god hushållning.

9 Strategiska vägval och insatser Utgångspunkter för genomförande av prioriteringsansatsen En politisk ledning och tjänstemannaledning som tar ansvar Gemensamma mötesplatser Ett system som går i takt

10 Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

11 Bakgrund Framtiden är ljus i hälso- och sjukvården. De medicinska möjligheterna växer och vi kan hjälpa allt fler människor. Samtidigt går utvecklingen snabbare än resurserna växer. Antalet äldre ökar liksom efterfrågan och förväntningar på vård. Vi kan inte finansiera allt med skattemedel. Landstinget måste skapa en stark ekonomi som ger utrymme för utveckling. Traditionella metoder, som att förändra strukturer, effektivisera och rationalisera, räcker inte. Vi måste börja prioritera på ett nytt, öppet och strukturerat sätt.

12 Prioriteringarna ska bygga på nytta eller hälsovinst i förhållande till kostnad. Den etiska plattformens principer om människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet ska styra våra val. Grunden är att alla har lika värde och samma rätt till vård efter behov.

13 Landstingets nya sätt att prioritera är en långsiktig process som berör alla. Vi arbetar efter en gemensam metod som kräver ömsesidigt förtroende och att alla hjälps åt efter förutsättningar. I slutändan är det politikerna som fattar besluten.

14

15 Funktioner i prioriteringsprocessen Ledningsstöd och arbetsformer Landstingets ledningsgrupp: Ledningsgrupp för prioriteringsarbetet. Central prioriteringsgrupp: Samordnar processen Referensgrupp: Stöd för vetenskaplig utvärdering Metodstödjare: Konsultativt stöd till verksamhetscheferna. Controller: Tar fram volymer och kostnader till verksamhetscheferna. Personalspecialist: Konsultativt stöd till verksamhetscheferna. Granskningsledare: (Externa) stödpersoner som leder kollegial granskning och rangordning i grupperna. Processtödjare: Ser till att gruppernas gemensamma förslag ger ett samlat utfall om 4 procent.

16 Funktioner i prioriteringsprocessen, forts Politisk ledning och arbetsformer -Landstingsfullmäktige: Beslut om ramjusteringar och avgiftsförändringar -Landstingsstyrelsen: Beslut om utbudsbegränsning och nya satsningar. -Politisk styrgrupp: Beredning och processtyrning -Kommunikationsgrupp: Strategier, budskap, aktiviteter och uppföljning -Prioriteringsforum: Representanter för politisk ledning, verksamhet och tjänstemannaledning. Syfte: Fördjupad kunskap och gemensam mötesplats

17 Kommunikationsstrategi Att skapa extern legitimitet kräver intern legitimitet Tillvägagångssätt: Gemensamma, tydliga budskap som skapar engagemang i prioriteringsarbetet Samsyn i ledningsorganisationen om vad som ska göras och hur, i prioriteringsarbetet.

18 Intern information Cheferna prioriterad målgrupp - Videokonferensmöten (kunskapshöjande om prioriteringar, genomgång av process och anvisningar) samt inför politiskt beslut. Ledardagen, ledningsmöten Aktuellt via chefskanalen samt OH-material, frågor och svar mm för att möta media och för intern information Via fackliga organisationer Medarbetare intranät, personaltidning, närmaste chef

19 Intern information politiker Inför prioprocessen: Temaseminarium om prioriteringar för landstingsstyrelsen Under processen: Halvdagsseminarium för landstingsfullmäktige Inför beslut: Information om processen och resultat till alla partigrupper, enskilt och gemensamt

20 Extern information Presseminarium tidigt i processen där media ges kunskap om landstingets prioriteringsarbete och hur det hänger samman med utvecklingen av hälso- och sjukvården Politiska möten med befolkningen Landstingets kanaler vll.se, tema nummer vårt län mm Möten med handikapp- och patientföreningar och externa intressenter, kommunerna Presskonferens vid beslut

21 Tio procent Vi ska identifiera och rangordna de tio procent av nettokostnadernana som går åt till de tillstånd och åtgärder, aktiviteter eller verksamheter som prioriteras lägst på basenheten. Utgångspunkten är tillståndets svårighetsgrad, nytta eller hälsovinst i förhållande till kostnad.

22 Fyra procent Representanter för samtliga verksamheter delas in i grupper om cirka 10 deltagare vardera. Grupperna granskar kollegialt gruppdeltagarnas förslag och rangordnar dem efter angelägenhetsgrad. Varje grupp identifierar åtgärder som motsvarar fyra procent av gruppens gemensamma nettokostnader. Förslaget kommer att beröra basenheterna olika mycket.

23 Tjänstemannaledningens beredning inför prioriteringsforum Kvalitetssäkring av materialet avseende: - Samband/koppling mellan verksamheter Länsperspektiv Ekonomiska beräkningar Rensa från dubbelräkning, t ex läkemedel Verksamhetsöverföring (slutenvård-primärvård) Prioritering/effektivisering Komplettering av uppgifter (åtgärder, konsekvenser, ej fullständiga underlag) Tillförande av ett landstingsledningsperspektiv VHU Summa inför prioriteringsforum: 119 mkr

24 Prioriteringsforum Syfte: Ge verksamheterna möjlighet att presentera materialet och skapa en ny gemensam arena mellan politisk ledning, tjänstemannaledning och verksamhet. Ge den politiska ledningen ökad kunskap om materialet (åtgärder, konsekvenser, ekonomiska beräkningar mm).

25 Övergripande slutsatser av prioriteringsforum Prioriteringsforum svarar mot behovet av en ny mötesform mellan verksamhet, tjänstemannaledning och politisk ledning. Den kollegiala granskningen och första jämkningen av materialet som verksamheterna genomfört skapar tillit och överblick. Faktaunderlaget ger sammantaget en bra överblick över landstingets verksamhet Redovisningen och diskussionen kännetecknades av ömsesidig öppenhet mellan deltagarna.

26 Några resultat från utvärdering av fas 1 och 2 Steg 1, identifieringsfasen (baserat på svaren från 76 av tillfrågade 97 verksamhetschefer): 89 procent anser att öppet prioriteringsarbete är mycket eller ganska motiverat. 84 procent tyckte att de fått nya insikter om den egna verksamheten (i någon mån, i hög eller mycket hög utsträckning. Majoriteten anser att alla landstingets ansvarsområden bör omfattas av öppet prioriteringsarbete. Steg 2, horisontell granskning/jämkning i grupper (baserat på 74 svar av 92 deltagare): 88 procent är positiva till horisontellt prioriteringsarbete i allmänhet. 84 procent säger sig gärna eller förmodligen vilja delta i liknande arbete igen. Alla ansåg att de i någon mån (24 procent) i mycket hög (27 procent) eller ganska hög utsträckning (49 procent) fått ökade insikter om andras verksamheter.

27 Andra lärdomar Vi behöver se över processens alla delar inför nästa omgång: det har gått fort metoden behöver förfinas fördjupad utvärdering och uppföljning

28 Utbudsbegränsningar 2009 och 2010 Sammanfattningsvis frigörs resurser om totalt 114 mkr fördelat på 76 mkr år 2009 och 38 mkr år Detta sker bl.a. genom att upphöra med åtgärder som helt saknar medicinsk eller annan nytta motsvarande 11 mkr samt att begränsa eller helt avstå åtgärder med mycket liten till mindre nytta motsvarande 103 mkr.

29 Begränsning av åtgärder gäller i huvudsak: 1. Insatser till friska personer vissa intyg, operationer, hjälpmedel, medicinskt material och behandlingar etc. 2. Utglesning av återbesök och kontroller. 3. Egenvård eller sköterskebesök vid enklare åkommor färre läkarbesök på hälsocentraler och akutmottagningar. 4. Följsamhet till redan tagna gemensamma riktlinjer (läkemedel, provtagning etc.).

30 Konsekvenser av begränsningar: Åtgärden erbjuds inte av landstinget eller utförs med full kostnadstäckning (av patienten eller annan part). Vissa åtgärder begränsas, men det finns alltid utrymme för individuella bedömningar/i särskilt trängande fall. Större egenansvar för västerbottningarna. Tydligare gräns för landstingets åtagande gentemot medborgare. Tydligare arbetsfördelning mellan kommun och landsting

31 Nya åtgärder som kan erbjudas istället Handikapp/habilitering (4 mkr 2009) Utveckla habilitering för barn och ungdomar (2 mkr) Bygga upp habilitering för vuxna stegvist inom handikappverksamheten (2 mkr).

32 Forts nya åtgärder som kan erbjudas istället Primärvård (11 mkr 2009; 8,5 mkr 2010) Fortsätta att bygga upp förutsättningar för att identifiera och ta hand om patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (0,5 mkr). Fortsätta att satsa på förebyggande folkhälsoarbete för barn och ungdomar i primärvård och folktandvård (4 mkr). Utveckla satsningen på att förebygga psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder (3 mkr). Successivt förstärka omhändertagandet av patienter i livets slutskede i södra Lappland (0,5 mkr 2009, 0,5 mkr 2010). Förstärka hjärtsjukvården i enlighet med hjärtriktlinjerna (3 mkr 2009, 8 mkr 2010).

33 Forts nya åtgärder som kan erbjudas istället Psykiatri (14 mkr 2009; 9,8 mkr 2010) Utöka antalet vårdplatser med 13 platser i Skellefteå och 10 platser i Umeå (13 mkr 2009; 9 mkr 2010). Ekonomiskt stödja behandling av traumatiserade patienter vid Röda korsets behandlingscenter (1 mkr 2009). Förstärka vården för patienter med missbruks- och beroendeproblematik (0,8 mkr 2010).

34 Forts nya åtgärder som kan erbjudas istället Specialiserad sjukhusvård (19 mkr 2009; 10,3 mkr 2010) Förstärka kompetensen vid smärtbehandling av patienter inom cancersjukvården (0,5 mkr 2009) Fortsätta att satsa på universitetssjukhusets profilområden, inklusive det nya området infektionsmedicin (2,5 mkr 2009; 1 mkr 2010) Förstärka den specialiserade hjärtsjukvården i enlighet med hjärtriktlinjerna (1 mkr 2009, 0,5 mkr 2010). Möjliggöra nya terapiformer inom läkemedelsområdet (15 mkr 2009; 8 mkr 2010). Införa ultraljudsscreening av bukaorta (0,8 mkr 2009; 0,8 mkr 2010).

35 Forts nya åtgärder som kan erbjudas istället Diagnostik och medicinsk service (7,5 mkr 2009; 4,5 mkr 2010) Införa nya laboratoriemetoder (3 mkr 2009). Ekonomiskt stödja driften av universitetssjukhusets MR-utrustning för forskning (0,5 mkr 2009; 0,5 mkr 2010). Förstärka landstingets it-säkerhet (4 mkr 2009; 4 mkr 2010).

36 Forts nya åtgärder som kan erbjudas istället Personalfrågor (20 mkr 2009; 5 mkr 2010) Fortsätta att satsa på kompetensförsörjning (12 mkr 2009; 3 mkr 2010). Avsätta ekonomiska resurser för att klara nödvändiga personalförändringar (8 mkr 2009; 2 mkr 2010).

37 Övriga resultat Gemensam insikt om: Vikten av ett samlat arbete för att förbättra vårdsystemet för multisjuka äldre - Behov av ett samlat arbete i hela vårdsystemet för att skapa en värdig vård i livets slutskede, baserat på en gemensam etisk värdegrund

38 Utbudsförändringen i förhållande till den etiska plattformen Vi tillgodoser i högre utsträckning behoven hos svårt sjuka och människor med nedsatt autonomi människovärdesprincipen Vi stärker vården för de svårast sjuka genom att friska och lindrigt sjuka står tillbaka behovs/solidaritetsprincipen Vi skapar mer hälsa och nytta med givna resurser - kostnadseffektivitetsprincipen

39 Framgångsfaktorer min bild Öppenhet, förtroende och tydlighet Politiskt enighet och tydlighet Mognad i organisationen Genomtänkt process och kommunikationsstrategi Tidsaspekten? Omfördelning inte sparande