Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum"

Transkript

1 Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

2 Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt och kostnadseffektivitet Profession / etik / politik utmönstring Utmönstring finns etablerade åtgärder med bättre effekt Ej beroende på resursbrist Endast granskning av effekt Professionsintern bedömning Ej införande / borttagande av andra etiska skäl Ej beroende på resursbrist Granskning av allmänetiska aspekter Profession / etik / politik Utmönstring skadlig effekt / ingen eller mycket liten effekt Ej beroende på resursbrist Endast granskning av effekt (om det finns alternativa åtgärder) Professionsintern bedömning

3 Kriterier för ransonering utifrån den etiska plattformen Ransonering baseras på prioritering och den etiska plattformen ger ramen för prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Den etiska plattformen alltför abstrakt för att ge konkret vägledning i ransoneringssituationer Tolkas Konkretiseras

4 Kommande rapport Rangordna för ransonering Medförfattare: Gustav Tinghög Olika typer av ransonering Nivåransonering Tidsransonering Indikationsransonering

5 Människovärdesprincipen Ramkriterier för vad vi inte får ta hänsyn till vid en ransonering Kön Kronologisk ålder Självförvållade skador och skadlig livsstil Social och ekonomisk ställning

6 Behovs- och solidaritetsprincipen Vårdbehov Vårdbehov = behov av en vårdåtgärd för att uppnå en viss nivå av livskvalitet / en viss livslängd Nuvarande / framtida behov Livskvalitetsbehov / livslängdsbehov Bedömning av storlek För livskvalitet - kopplat till en gemensamt accepterad nivå av livskvalitet gånger den tid som behovet kvarstår För livslängd - kopplat till återstående livslängd om inget görs Påträngande- och akuthetsgrad

7 Behovs- och solidaritetsprincipen Olika kriterier för rangordning mellan olika typer av behov Livslängd - kortare återstående livslängd ges högre rangordning är längre återstående livslängd Livskvalitet - större gap mellan nuvarande nivå och den gemensamt accepterade nivån rangordnas högre än ett mindre gap Lika stora livskvalitetsbehov - väga in påträngandegrad och vid en ransonering ransonera det som har lägre påträngandegrad (dvs. effekt på marginalen) Akuthetsgrad kan endast ge upphov till tidsransonering Livskvalitetsvariationer och acceptabel miniminivå för livskvalitet

8 Kostnadseffektivitetsprincipen Ransonera åtgärder som understiger en viss minimieffekt eller vars negativa bieffekter inte motiverar den positiva effekten Bästa möjliga effekt = effekt som undanröjer vårdbehovet Åtgärder utan alternativ Kostnadseffektivitet beroende på hög kostnad / dålig effekt

9 Rangordning och ransonering Rangordna efter storleken på behov Sänk rangordningen efter hur mycket effekten avviker från bästa möjliga effekt Sänk ytterligare om hög till väldigt hög kostnad per effekt Saknas alternativa åtgärder - effekten ges mindre vikt Ransonera det på lägsta rangordningsnivå enligt följande ordning: Litet behov Liten effekt Hög kostnad per effekt Om ransonering av åtgärder mot stora behov kompensatoriska åtgärder Beslutsmodell Framtida forskning = titta vidare på detta med egenvård och egenansvar som möjliga ransoneringsalternativ

10 Etisk analys av utmönstring/ ransonering vid SU Analysen har baserats på ovanstående beslutsmodell Inte ta hänsyn till kronologisk ålder, kön, social och ekonomisk ställning, tidigare livsstil Acceptabel livskvalitet Mycket liten eller negativ effekt Rangordna och därefter ransonera: Litet behov Dålig effekt Låg kostnadseffektivitet

11 Metod Analysen av processens metodologi Analys av de 156 borttagna åtgärderna Jämförande analys mellan de 156 åtgärderna och de åtgärder som dessa valdes ut från i sista prioriteringsledet

12 Resultat processen Beskrivningarna av angelägenhets- / svårighetsgrad respektive patientnytta /effekt av åtgärd uppvisar ett motsägelsefullt samband med att åtgärderna har tagits bort och även med den överordnade rangordningssiffra som satts Problem: Fasta kategorier Bedömer grundtillstånd och inte det som påverkas av åtgärden Framhåller patienten utan att tänka relativt Rangordning efter alternativ handläggning eller inte?

13 Resultat 156 åtgärder Ineffektiva åtgärder - utmönstring Minskad uppföljning av stabila tillstånd - nivåransonering Åtgärder av kosmetisk karaktär nivå- /indikationsransonering Bedömning av livskvalitet vs medicinska tillstånd Litet behov - nivåransonering Åtgärder med mycket liten effekt - utmönstring Patienten får nöja sig med en sämre åtgärd - nivåransonering

14 Resultat 156 åtgärder Människovärdesprincipen Kronologisk ålder Tidigare livsstil Social och ekonomisk ställning Tidigare orsakade skador / sjukdomar Ersättning med egenfinansiering

15 Resultat jämförande analys Bristande konsistens Åtgärder av kosmetisk karaktär Kronologisk ålder Svaga grupper Uppföljande åtgärder Vårdnivå Tveksam patientnytta

16 Förslag för den fortsatta processen Inkonsistenser i metodologin Information om fallgropar Revidering av underlag i takt med process Slutlig genomgång för att identifiera inkonsistenser och ge transparens för det slutliga beslutet Människovärdesprincipen Information om fallgropar och implicita hänsynstaganden

17 Förslag för den fortsatta processen Inkonsistenser mellan borttagna åtgärder och åtgärder som behållits Slutlig genomgång innan beslut Dokumentation av skäl för och emot att ta bort åtgärder Bedömning av behov Information om fallgropar Möjlighet till inledande diskussion kring hur behov ska tolkas

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården PRIORITERINGSCENTRUM Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården en checklista för att ta hänsyn till etiska aspekter Hälso- och sjukvården lever med en ständig resursbegränsning samtidigt

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Etikseminarium

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Etikseminarium Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Etikseminarium Härnösand 29 september 2011 Innehåll Inledning 3 Patientnämnden Etiska Nämnden 4 Prioriteringar i vården, ett måste i framtiden 5 Vem prioriterar

Läs mer

Analys av SU / HSN prioriteringsarbete

Analys av SU / HSN prioriteringsarbete Analys av SU / HSN prioriteringsarbete Lars Sandman, professor i vårdetik / etisk rådgivare, Högskolan i Borås / Prioriteringscentrum, Linköping 1. Inledning Analysen av SU / HSNs prioriteringsarbete utgår

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7

Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7 Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7 Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7 Att tillämpa

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården Bilaga till beslut av Statens medicinsk etiska råd (S 1985:A) den 23 januari 2009, Dnr 03/09. Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Läs mer

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR JUNI 2010 Svensk sjuksköterskeförening om OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR Målet för omvårdnad Människan och hennes hälsa Hälsa ses som en process som människan själv upplever och skapar i det

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

En introduktion.  PrioriteringsCentrum PrioC HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Vårdens alltför svåra val?

Vårdens alltför svåra val? Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården PrioriteringsCentrum Mars 2007 ISSN 1650-8475

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten 1 2 Antag vi ska prioritera ett nytt hjälpmedel (glasögon) för behandling av måttlig till

Läs mer

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Prioriteringar i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val?

Prioriteringar i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val? Prioriteringar i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar

Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar För Norrbottens läns landsting Januari 2012 caj.skoglund@amsab.org 1 Vad är prioritering? Sätta före; något väljs något annat väljs

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett

Läs mer

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011 1 Ny, öppen modell för prioriteringar Prioriteringsprocess 2010 2011 2 Bakgrund Växande medicinska möjligheter och förväntningar. Allt kan inte finansieras med skatter. Landstingets ekonomi måste rymma

Läs mer

Aktuella medicinetiska frågor

Aktuella medicinetiska frågor Aktuella medicinetiska frågor Anförande SKL januari 2017 Kjell Asplund Ska surrogatmoderskap vara tillåtet i Sverige? Är medfinansiering etiskt acceptabelt i offentlig vård? Gränslandet mellan klinisk

Läs mer

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Per Carlsson, Christina Kärvinge, Mari Broqvist, Kristina Eklund, Bo Hallin, Catrine Jacobsson, Gunilla Jacobsson Ekman,

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Vad har brukaren rätt att kräva och vad har vi skyldighet att erbjuda? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad

Läs mer

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? (OCH VAD ÄR DET I SÅ FALL VI GODTAR?) DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE ARBETSGRUPPEN FÖR ORDNAT

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel.

Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel. Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel. Niklas Hedberg Avdelningschef, avdelningen för nya läkemedel Nasjonalt råd for kvalitet og prioritering, 2013-06-10 Gustaf

Läs mer

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? 10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-19 Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en genomgång av läkemedel som används vid reumatoid artrit

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2017-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Coloplast AB Box 10171 434 22 Kungsbacka SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Vård som inte kan anstå

Vård som inte kan anstå Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Varför principer? Diskussionsunderlag? brukarna Viktigt att väcka frågor Symbolisk funktion? Peka på värdemässig

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Prioriteringar i vården OM KONSTEN ATT BYGGA BROAR

Prioriteringar i vården OM KONSTEN ATT BYGGA BROAR Prioriteringar i vården OM KONSTEN ATT BYGGA BROAR Rapport från den femte nationella prioriteringskonferensen Malmö 15 16 oktober 2009 Prioriteringar i vården om konsten att bygga broar, 15 16 oktober

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR

VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE Maktfrågans centrala ställning för vårdens etik, politik och

Läs mer

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten FÖRSLAG 2016-08-22 Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten 2017-2021 Innehåll sida 1 En gemensam hjälpmedelsstrategi 1 2 Mål 2 3 Individens behov styr och vägleder 2 4 Hjälpmedel i sitt sammanhang

Läs mer

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Etiska problem med statens styrprinciper av vården? Etiska problem med statens styrprinciper av vården? Lars Sandman och Karin Bäckman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vårdgaranti etiska farhågor Att vårdgarantin ska leda till undanträngning

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-06-19

BESLUT. Datum 2014-06-19 BESLUT 1 (5) Datum 2014-06-19 Vår beteckning SÖKANDE Finox AG Technikumstrasse 2 CH-3401 Burgdorf Schweiz SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro 2013-03-06 Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel

Läs mer

Karin Lund. PrioriteringsCentrum. Rapport 2010:1 ISSN 1650-8475

Karin Lund. PrioriteringsCentrum. Rapport 2010:1 ISSN 1650-8475 Prioriteringar i samverkan mellan kommun och landsting erfarenheter av Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Karin Lund PrioriteringsCentrum Rapport 2010:1

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2016-08-25 Vår beteckning SÖKANDE AstraZeneca AB Legal Department 151 85 Södertälje SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Ett samarbetsprojekt mellan FSA, LSR, SSF och Vårdförbundet Birgitta Engström Rapport 2009:3

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport är resultatet av en teoretisk genomgång

Läs mer

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning

Läs mer

NT-rådets yttrande till landstingen gällande Nucala (mepolizumab) och Cinqaero (reslizumab) vid eosinofil astma

NT-rådets yttrande till landstingen gällande Nucala (mepolizumab) och Cinqaero (reslizumab) vid eosinofil astma YTTRANDE NT-RÅDET 2017-06-19 1 (5) NT- rådet Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket NT-rådets yttrande till landstingen gällande Nucala (mepolizumab) och Cinqaero (reslizumab) vid eosinofil astma NT-rådet

Läs mer

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Mari Broqvist PrioriteringsCentrum 2006:4 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars Prioriteringscentrum Linköpings universitet www.liu.se/prioriteringscentrum Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum

Läs mer

Etiska och samhällsekonomiska aspekter på hantering av läkemedel mot ovanliga sjukdomar

Etiska och samhällsekonomiska aspekter på hantering av läkemedel mot ovanliga sjukdomar Statens medicinsk-etiska råd och Sveriges kommuner och landsting 2014-02-04 Etiska och samhällsekonomiska aspekter på hantering av läkemedel mot ovanliga sjukdomar Konferensreferat Smer och SKL bjöd den

Läs mer

Vård som inte kan anstå

Vård som inte kan anstå Vård som inte kan anstå Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar 2014:1 i Prioriteringscentrums rapportserie Lars Sandman Eva Arvidsson Mari Broqvist

Läs mer

Öppna prioriteringar inom omvårdnad - ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet

Öppna prioriteringar inom omvårdnad - ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet Öppna prioriteringar inom omvårdnad - ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet Catrine Jacobsson PrioriteringsCentrum 2006:5 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Nuwiq Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Nuwiq Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 2015-01-29 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Octapharma Nordic AB 112 75 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lonquex Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lonquex Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta BESLUT 1 (5) Datum 2014-05-28 Vår beteckning SÖKANDE Teva Sweden AB Box 1070 251 10 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Välkomna till workshop Anette Winberg, Hälsa- och habilitering, Uppsala Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköping Program 10 11.30 Inledning

Läs mer

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer