Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning

Transkript

1 Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars Prioriteringscentrum Linköpings universitet

2 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Metodutveckling Metodstöd Forskning Utbildning och konsultinsatser Handledningsgrupper PrioNet 2

3 Varför har Prioriteringscentrum ett intresse för beslutstöd? Riksdagens riktlinjer Nationell modell på gruppnivå - policy Men på individnivå då? 3

4 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade - produktstyrning vs behovsstyrning - befintliga beslutsstöd Arbetsgrupp - HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne, Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar Prövas 4

5 Habilitering och hjälpmedel Landstinget i Uppsala län, Projekt Behovsbaserat regelverk o hjälpmedelspolicy Tydliga riktlinjer och beslutsstöd Likvärdiga bedömningar oavsett diagnos och förskrivare Ökad kostnadsmedvetenhet hos förskrivare Välinformerade och delaktiga brukare

6 Framväxten av beslutsstödet Landstinget i Uppsala län Projektledare Alla förskrivare och deras chefer i landstinget utbildades, kommunerna inbjudna Användes på ALL förskrivning förskrivningarna utvärderades Fokusgruppsintervjuer (förskrivare o konsulenter) Manual och bedömningsformulär korrigerades 6

7

8 Användningsområde Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris, och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av kr Elrullstol, elektriska vårdarmanövrerade rullstolar, handdatorer, sinnesstimulerande täcken, konsumentprodukter

9 Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå!

10 Vad menar vi egentligen. då vi säger att vi ska effektivisera? då vi säger att vi ska ransonera? då vi säger att vi prioriterar? 10

11 Att effektivisera vården innebär. att förändra arbetet så att; fler vårdbehov kan tillgodoses / bättre tillgodoses till samma eller till och med lägre kostnad vårdbehov kan oförändrat tillgodoses till lägre kostnad fler vårdbehov kan tillgodoses/ bättre tillgodoses till en högre kostnad men som anses rimlig i relation till effekten 11

12 Att prioritera innebär att.. Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ så att en rangordning uppstår 12

13 Att ransonera vård Optimal hälsa Innebär att medvetet inte åtgärda ett behov optimalt Möjligt Ransonerat Optimalt åtgärdat behov = bästa möjliga hälsa utifrån rådande kunskapsläge om; - rimlig tid - rimlig kvalité 13

14 Olika typer av ransonering Målransonering att t ex sänka målet från att kunna ha en meningsfull fritid till att endast klara personlig vård Tidsransonering köer, kortare besökstider Utspädning glesare återbesök, billigare hjälpmedel med sämre effekt/ fler biverkningar, gruppinsatser med sämre effekt Indikationsändring större/mindre problem innan behovet åtgärdas Bortval att inte alls åtgärda 14

15 Vad styr dina prioriteringar? 15

16 Vad styr prioriteringar i vården? Läkarens kompetens och intresse Den egna yrkesgruppens hälsosyn Egen kompetens och intresse Patientens/ företrädares upplevelse av behov Politiska viljeyttringar och styrsystem Organisation Lagar Kostnadseffektivitet Yttre fysiska förutsättningar Kultur och traditioner på arbetsplatsen Yrkesmässig prestige Rapport 2004:3 16

17 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar - acceptans - bättre beslut - demokratisk rätt 17

18 Öppen prioritering innebär att Prioriteringarna är resultatet av medvetna, kända val där Grunderna/ principerna är kända Konsekvenserna är kända och Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård en begreppsanalys 18

19 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar demokratisk förankring Etisk plattform 19

20 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. 20

21 Behovsprincipen Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8 21

22 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt 22

23 Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om prioriteringar? Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt Hälso- och sjukvårdslagen ( 2a) 23

24 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta inga prioriteringsalternativ Egenvård alltid prövas som prioriteringsalternativ 24

25 Prövad alternativ etik för prioriteringar men förkastad i Prioriteringsutredningen Nyttoprincipen Lotteriprincipen Efterfrågeprincipen Självbestämmandeprincipen 25

26 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand? 26

27 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer dem som kostsamma. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand? 27

28 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på åtgärder som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en låg patientnytta. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand? 28

29 Nationell modell för öppna prioriteringar = En systematisk metod för att bedöma behov utifrån den etiska plattformen på gruppnivå 29

30 Etiska plattformen konkretiserad Behovs- solidaritetsprincipen Människovärdesprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Tillståndets Patientnytta Kostnadssvårighetsgrad med insatsen effektivitet Aktuell hälsa Framtida risk Varaktighet Effekt på aktuell hälsa Effekt på risk Komplikation Kostnad i relation till effekt Mycket stor/ Stor/ Måttlig Liten/ Mycket hög Hög Låg 30

31 Arbetsblad Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad/ Effekt Rangordning Kommentar / Konsekvens Mkt stor Stor Måttlig Liten Mkt stor Stor Måttlig Liten Ingen Evidensgraderingssystem / checklistor Egna ord då systematiska kunskapsunderlag saknas Mycket hög Hög Måttlig Låg 1-10

32 1 Tillstånd Barn 0-5 år CP, GMFCS IV V, Måttlig/svår utvecklingsstörning Intervention / åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt / nytta nytta av åtgärd Evidens för effekt / vetenskapligt underlag Rangordning Kostnadseffektivitet Kommentar Nedsatta sömnfunktioner Stödsamtal till föräldrar Mycket stor Måttlig SPd (1) 5 Föräldrautbildning Mycket stor Liten NPd 7 Positionering Mycket stor Stor SPc 3 2 Duchennes muskeldystrofi med en icke fungerande psykosocial omgivning (över 16 år) Initiera kontakter till andra stödjande instanser i samhället t ex kommunen, socialtjänsten. Mycket stor Stor Allmän föreläsning om diagnosen i grupp till nätverket, 1-2 ggr Liten Beprövad erfarenhet Stor 1 Förstahandsinsats Beprövad erfarenhet Liten 9 Bortval 32

33 Beslutsstödets innehåll Beskrivning av problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd Svårighetsgrad före åtgärd Patientnytta av åtgärd Kostnadseffektivitet Prioriteringsgrad 1-10 Uppföljning

34 Kalle 9 år och går i årskurs 2, bor tillsammans med mamma, pappa och två småsystrar i ett större samhälle Ryggmärgsbråck, kan ej gå - gör alla förflyttningar med manuell rullstol - skjuts av föräldrar till och från skolan (ngn km) Trivs i skolan, men upplever att idrottslektionerna blivit svårare pga. att han har svårt att hänga med Många kompisar - svårare att hänga med i kompisarnas lekar utomhus. Rullstol har svårt att ta sig fram och är tungkörd för Kalle. Arbetsterapeuten har föreslagit att han skulle prova elrullstol för att underlätta förflyttning utomhus, men Kalle vill inte - är fullt nöjd med sin manuella rullstol. Funderingar finns kring om Kalle skulle kunna vara hjälpt av ett påhängshjul, Free Wheel. Detta hjälpmedel finns ej i ordinarie sortiment på hjälpmedelscentralen. 34

35 Freewheel Freewheel - tillbehör som enkelt monteras på rullstolens fotstöd. Det ökar framkomligheten för rullstolen på underlag som t.ex. gräsmattor, snöiga parkeringsplatser, stigar, trädgårdar, trottoarkanter m.m. Den är avsedd att användas utomhus. Monteringen och demonteringen av Freewheel är mycket lätt och kan göras av brukaren själv sittandes i rullstolen. Ej avsett som idrottsredskap eller framföras i höga farter. Kostnaden för Freewheel ligger på ca 5500 kr. 35

36 Frida Frida 28 år bor själv i egen lägenhet, arbetslös Ingen familj i staden, men mycket kontakt med syster (10 mil) Neurospsykiatrisk funktionsnedsättning - svårt att hålla saker i minnet - klarar sig själv i vardagen. Kommer ofta hem med bara en del av det hon skulle köpa inget alls. Systern hjälper att storhandla - max en gång per månad. Få tider att passa, men glömmer ibland bort basketträning (2 ggr/v) - blir inte alltid uttagen till matcher Systern har sett reklam för en handdator med förenklad kalenderfunktion, och kontaktar kommunens arbetsterapeut och ber att systern ska få en sådan. Kostnaden för en handdator ligger på ca kr. 36

37 Bedömningsformulär Prioriteringar på individnivå Problem som ska åtgärdas 1a Aktuell åtgärd Mål med åtgärd 1b 1c 37

38 Problem som ska åtgärdas Aktuellt problem/ohälsa beskrivs i form av aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar, det vill säga konsekvenser i personens vardag Ange också problemets orsak, t ex sjukdom/skada, hindrande omgivningsfaktorer (brister i miljön/personligt stöd)

39 ICF-CY

40 Kalle Problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd 1a Svårighet att delta i skolidrott p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck) Svårighet att leka utomhus med sina kompisar p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck) 1b Freewheel + inträning 2-3 ggr+ info ev till personal o föräldrar 1c Ökad delaktighet och självständighet Kunna leka med kompisar på gräsoch grusplan självständigt Kunna delta i skolidrott 40

41 Frida Problem som ska åtgärdas 1a Klarar ej att göra fullständiga inköp p g a neuropsykiatriska svårigheter - minnessvårigheter Klarar inte att komma ihåg träningstider Aktuell åtgärd 1b Handdator + inträning 10 ggr + info nätverk Mål med åtgärd 1c Klara att göra fullständiga inköp enligt lista Komma i tid till träningen 41

42 Fler exempel Problem som ska åtgärdas 1a Klarar ej att byta innerslang p g a nedsatt handfunktion (ryggmärgsskada) Patienten blir trött och kan inte vila då han är på besök i hemmet (MS) Svårt följa med i barnens lek på lekplats (CP med gångsvårighet) Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA med smärta 42

43 Aktuell åtgärd Aktuell åtgärd inklusive insatser som behöver genomföras i samband med åtgärden, t ex förskrivning inklusive inträning, utbildning till nätverket etc.

44 Mål med åtgärd Vad är det tänkt att personen ska kunna göra/delta i med hjälp av åtgärden? Beskriv vilka konsekvenser åtgärden förväntas få i personens vardag i from av aktivitets-/delaktighetsmål Förbättra Vidmakthålla Förebygga Kompensera

45 Fler exempel Aktuell åtgärd Mål med åtgärd 1b Förskrivning av extra hjul Vårdsäng Förskrivning o träning av Segway, säkerhetsinfo Tryckavlastade sittdyna + kringinfo 1c Ha en fungerande rullstol dygnet runt/ förflytta sig självständigt dygnet runt Att kunna få vila då man önskar i hemmet så att man kan vara hemma under en dag Kunna vara nära barnen då de leker på lekplatsen Att sitta utan att få trycksår 45

46 Johan 70 år Har en måttlig hörselnedsättning som successivt försämrats under 10 år. Ingen tidigare kontakt med hörselvården Har svårt att höra i sällskap, särskilt vid träff med barnen och deras familjer. Även svårt att höra TV:n; vid bilkörning och på föreläsningar Hörselundersökning; rehabiliteringsplan; utreda behov av hörapparat och hörseltekniska hjälpmedel samt behov av ytterligare stöd Fungera bättre i kommunikation med familj och vänner, höra TV:n bättre, höra i bilen och vid föreläsningar

47 Svårighetsgrad före åtgärd Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Svårighetsgrad före åtgärd 2a 2b 2c 2d 2e Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs Frekvens med vilken problemet uppstår 2f Sammanvägd svårighetsgrad 47

48 Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Personen ska själv skatta hur allvarliga konsekvenser problemet ger i form av aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar sett till den totala livssituationen Närståendes uppfattning kan dokumenteras Om personens uppfattning är helt okänd kan detta noteras eller bedömningspunkten lämnas utan att fyllas i

49 Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Mål - likvärdiga bedömningar - de med störst behov ska ha företräde Problemets svårighetsgrad ska sättas i relation till ohälsa i ett större perspektiv och sett till en större grupp Ta hänsyn till underlättande/hindrande omgivningsfaktorer, t ex tidigare förskrivna hjälpmedel som redan har minskat problemet Även en total oförmåga i en aktivitet kan anses som ett mindre hälsoproblem

50 Bedömning av svårighetsgrad Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa 50

51 Framtida risk vid utebliven åtgärd Riksdagens riktlinjer - risk för förtida död, funktionshinder/fortsatt lidande, försämrad hälsorelaterad livskvalitet Bedöm risken för framtida konsekvenser för personens hälsa och möjlighet till aktivitet/delaktighet om åtgärden INTE utförs Finns risk att livslängden förkortas?

52 Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd Hur LÄNGE kan personens aktuella problem förväntas kvarstå om den aktuella åtgärden INTE utförs? Problemet kan också vara säsongsberoende och uppstå viss tid av året. Frekvens med vilken problemet uppstår Bedöm hur ofta problemet uppstår eller gör sig påmint för personen

53 Sammanvägd svårighetsgrad Vissa variabler väger tyngre än andra: Professionens bedömning ges större betydelse än personens bedömning Frekvensen ges större betydelse än varaktigheten Personens upplevelse av problemet + problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem + framtida risk vid utebliven åtgärd = en grad Varaktighet + frekvens = en grad

54 Sammanvägd svårighetsgrad Frekvens/ Varaktighet (2d 2e) Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas, problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem och framtida risk vid utebliven åtgärd innebär X grad av konsekvens för personen (2a 2c) Mycket stor/ Mycket hög Stor/Hög Måttlig/ Medelhög Liten/Låg Ingen Mycket stor Stor Måttlig Liten

55 Kalle x=idrott m=leka Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Svårighetsgrad före åtgärd 2a 2b 2c 2d 2e Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs Frekvens med vilken problemet uppstår xm m m m x x x OO 2f Sammanvägd svårighetsgrad m x 55

56 Frida x=basket m=inköp Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Svårighetsgrad före åtgärd 2a 2b 2c 2d 2e Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs Frekvens med vilken problemet uppstår xm xm m m x x OO 2f Sammanvägd svårighetsgrad m x 56

57 Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 13 mars Prioriteringscentrum Linköpings universitet

58 Exempel på olika svårighetsgrader Exempel Mycket stor Stor Måttlig Liten Att inte kunna tillkalla hjälp Klara toabesök självständigt Inget förståligt tal Minnesproblematik svårt att passa tider (arbete, skola, vårdtider) Kommer inte ur sängen Klarar ej förflyttningar Stor smärta i sittande Hög fallrisk Trycksår Sväljsvårigheter och inte kunna äta och dricka Att inte kunna ändra kroppställning i liggande Svår ångest generellt i alla situationer Sömnsvårigheter Att inte kunna knyta skorna Insomningsproblem inom 2 timmar Sitter obekvämt under kort tid Inköp av sällanvaror Rullator smutsar till inomhus Kan inte sitta i soffa/fåtölj Svårt att sitta i baksätet i bilen

59 Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Svårighetsgrad före åtgärd 2a 2b 2c 2d 2e Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Framtida risk vid utebliven åtgärd Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs Frekvens med vilken problemet uppstår X X X X X 2f Sammanvägd svårighetsgrad X 59

60 Bedömning av patientnytta Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa 60

61 Patientnytta av åtgärd Åtgärdens effekt på gruppnivå Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt Förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd

62 Åtgärdens effekt på gruppnivå Vad vet vi om effekten av åtgärden för problem av samma karaktär som personen har? Den vanligaste effekten. Utgå från kunskapen på gruppnivå och inte utifrån den aktuella personens unika förutsättningar Utgå från bästa möjliga kunskap - vetenskap eller beprövad erfarenhet

63 Åtgärdens effekt på identifierade risker Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna

64 Åtgärdens effekt på identifierade risker Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna

65 Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Ta ställning till personens unika förutsättningar för att åtgärden ska göra avsedd nytta och uppnå uppsatt mål Kan vara större, lika eller mindre än den genomsnittliga nyttan på gruppnivå

66 Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Har personen en omgivning som kommer att underlätta/stödja att åtgärder ger förväntad effekt så att målet med åtgärden uppnås? Innefattar såväl fysiska miljön som personligt stöd

67 Åtgärden kan utföras utan skaderisk Riksdagens riktlinjer hänsyn även till biverkningar och andra komplikationer av betydelse Bedöm om åtgärden är säker eller innebär en skaderisk Ersätter inte krav på att göra riskanalys vid t ex specialanpassning

68 Förväntad varaktighet av effekt Hur LÄNGE förväntas personen ha nytta av åtgärden? Förväntad frekvens av effekt Hur OFTA förväntas personen ha nytta av åtgärden?

69 Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Summering av de 7 bedömningspunkterna Bedömningspunkterna har olika värde vid sammanvägningen : Stor effekt på gruppnivå men liten effekt vid personens funktioner sänker sammantagna värdet Liten/måttlig effekt på gruppnivå viss återhållsamhet När varaktighet och frekvens skiljer sig åt har frekvensen större värde Liten/måttlig grad kan utföras utan skaderisk återhållsamhet Personen funktioner/omgivningsfaktorer

70 Sammanvägd förväntad patientnytta Hur mycket hälsa kan personen vinna med åtgärden? Sammanvägda förväntade effekten av åtgärd i relation till bedömningen av Sammanvägd svårighetsgrad

71 Sammanvägd förväntad patientnytta Sammanvägd svårighetsgrad Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Mycket stor Mycket stor Mycket stor Stor Måttlig Ingen Stor Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Måttlig Stor Måttlig Måttlig Liten Ingen Liten Måttlig Måttlig Liten Liten Ingen

72 Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna leka med kompisar på gräs- och grusplan självständigt - mycket stor svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg 3a Åtgärdens effekt på gruppnivå x 3b 3c 3d 3e Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk 3f Förväntad varaktighet av effekt x 3g Förväntad frekvens av effekt x 3h 3i Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta X X x X X X Ingen/ Okänd 72

73 Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd Mycket stor/ Mycket hög 3a Åtgärdens effekt på gruppnivå X 3b 3c 3d 3e Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk 3f Förväntad varaktighet av effekt x 3g Förväntad frekvens av effekt x 3h 3i Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta x Stor/ Hög x Måttlig x X? X X Liten/ Låg Ingen/ Okänd 73

74 Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad Mycket stor/ Mycket hög 3a Åtgärdens effekt på gruppnivå X Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Effekt och patientnytta av åtgärd Kostnadseffektivitet Prioriteringsgrad 3b 3c 3d 3e Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk 3f Förväntad varaktighet av effekt x 3g Förväntad frekvens av effekt x 3h 3i Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta 4 Kostnadseffektivitet 5 Kostnadseffektivitet x x x X? X X 74

75 Effekt och patientnytta av åtgärd Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna delta i skolidrott Liten svårighetsgrad 3a 3b 3c 3d 3e 3f 3g 3h 3i Åtgärdens effekt på gruppnivå Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt Förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Sammanvägd förväntad patientnytta Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd 75

76 Frida handdator för att komma i tid till träningen Liten svårighetsgrad Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Effekt och patientnytta av åtgärd 3a 3b 3c 3d 3e 3f 3g 3h Åtgärdens effekt på gruppnivå Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk Förväntad varaktighet av effekt Förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd 3i Sammanvägd förväntad patientnytta 76

77 Tryckavlastande dyna ROHO för att förebygga att trycksår uppstår Mycket stor Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög Måttlig Liten/ Låg Ingen/ Okänd Effekt och patientnytta av åtgärd 3a Åtgärdens effekt på gruppnivå X 3b 3c 3d 3e Åtgärdens effekt på identifierade risker Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Åtgärden kan utföras utan skaderisk 3f Förväntad varaktighet av effekt x 3g Förväntad frekvens av effekt x 3h Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd X x x x X 3i Sammanvägd förväntad patientnytta X 77

78 Kostnadseffektivitet Sammanvägd förväntad patientnytta i förhållande till kostnad hjälpmedlet, inträning, anpassning etc. Sammanvägd Förväntad patientnytta Kostnad i kronor I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc. < > Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen

79 Prioriteringsgrad Skala 1(högst) 10 (lägst) Ska motsvara sammantagna bilden av sammanvägd svårighetsgrad, sammanvägd förväntad patientnytta samt kostnadseffektivitet Svårighetsgraden tillmäts stor betydelse Åtgärder med större nytta i förhållande till kostnaden talar för högre prioriteringsgrad Vid stor svårighetsgrad kan åtgärder med lägre kostnadseffektivitet ges högre prioritet Begränsningar för hur hög prioriteringsgrad som kan sättas i förhållande till svårighetsgraden

80 Prioriteringsgrad Liten svårighetsgrad högst prio 6 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet Måttlig svårighetsgrad högst prio 5 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet Stor svårighetsgrad högst prio 2 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet Mycket stor svårighetsgrad högst prio 1 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

81 Konsekvenser av prioriteringsgrad 1 5 Den föreslagna och bedömda åtgärden kan användas för att lösa det aktuella problemet om inte en alternativ åtgärd har en högre prioriteringsnivå. 6 7 Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta konsulent/kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta Den bedömda åtgärden skall inte genomföras. Utred/bedöm eventuellt andra alternativa åtgärder.

82