Mötesanteckning 20 september 2018

Transkript

1 MÖTEN 1(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Handläggare, titel, telefon Emma Johansson, sakkunnig Mötesanteckning 20 september 2018 Närvarande 1 representant FUB 1 representant Autism- och aspergerförening. Socialt ansvarig samordnare Vård- och omsorgskontoret Verksamhetschef VPF Vård- och omsorgskontoret Stödpedagog Vård- och omsorgskontoret 2 sakkunniga Vård- och omsorgskontoret Verksamhetsutvecklare myndighet Vård- och omsorgskontoret 2 enhetschefer habiliteringen Vård- och omsorgskontoret 1. Habiliteringen deltar Två enhetschefer från habiliteringen deltar. Det utifrån en tidigare fråga inkommen av Autism- och Aspergerföreningen, se bilaga 1. Habiliteringen informerar generellt om habiliteringens verksamhet, se bilaga. Vidare har habiliteringen ytterst få Råd och Stöd ärenden. De som ansöker om Råd & Stöd behöver oftast insatser via habiliteringen, varav stödet efter samråd med den enskilde ges via hälso- och sjukvårdslagen. En anledning enligt habiliteringen till varför de nu har ytterst få ärenden avseende Råd och Stöd är att det sedan ett antal år tillbaka i Norrköping finns en vuxenhabilitering. Föreningarna för fram vikten av att LSS Råd och Stöd används när behovet finns framför insatser inom hälso- och sjukvårdslagen. Detta då insatser via LSS Råd och Stöd är kostnadsfria för den enskilde men även utgår från LSS-lagstiftningen. Ansökan till LSS Råd och Stöd sker via: Föreningarna efterfrågar information om LSS Råd och Stöd. Den begränsade tiden föreningarna beskrivit för samtal enligt bilaga känner habiliteringen inte igen. Detta de inte har haft några Råd & Stöd ärenden inom den tidsperiod som anges i skrivelsen från Autism- och Aspergerföreningen. Postadress Besöksadress Telefon E-post Norrköpings kommun Lindövägen 5 A vardochomsorgskontoret@norrkoping.se Vård- och omsorgskontoret Telefax Internet Norrköping

2 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 2(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Ett önskemål från föreningarna är att habiliteringen deltar vid någon av samverkansträffarna under Beslut Att habiliteringen deltar på LSS-samverkan den 19 september Habiliteringsersättning FUB har inkommit med en fråga (fråga 6 bilaga 2). Helen Franzén, socialt ansvarig samordnare, informerar att vård- och omsorgsnämnden den 16 maj 2018 beslutade att inte rekvirera statsbidraget för habiliteringsersättning. Frågan togs upp för diskussion vid LSS-samverkan den 12 april. Vård- och omsorgskontoret bevakar om statsbidraget kommer att gå att ansöka om igen. 3. Brukarundersökning 2018 Stödpedagog informerar om den pågående brukarundersökning som SKL genomför inom funktionshindersområdet. Se bilaga för mer information. 4. Lediga lägenheter i bostad med särskild service Verksamhetschef VPF håller i ett samtal om situationen som uppstår när det finns lediga lägenheter i bostad med särskild service och att personer med beslut om insatsen ska flytta in. Exemplet är när det finns två boende kvar på en gruppbostad och det finns några lediga lägenheter. Hur ska vi tänka om vilka som flyttar in? De som fått ett beslut om särskilt boende är unga vuxna. Detta leder till stora åldersskillnader mellan de boende. Spelar ålder någon roll eller är det inte relevant. Om ålder spelar roll innebär det att de två kvarboende kan erbjudas att flytta till andra bostäder med särskild service och på så sätt kan unga vuxna flytta in? Enligt föreningarna behöver inte alltid ålder vara det viktigaste, utan det viktigaste är att man kan känna igen sig i varandra. Att flera ska behöva flytta och byta bostad för att andra ska flytta in upplevs inte som rättvist. Det är enligt föreningarna en svår fråga och det är viktigt att se över situationen för respektive individ. En del kanske har önskemål om att flytta och andra inte.

3 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 3(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Övriga frågor från föreningarna Frågor från FUB, se bilaga 2: 1-2: Samordnare/Koordinator Sakkunnig informerar att i dagsläget kommer Norrköpings kommun inte att delta i NKAs projekt om koordinator. Det finns i kommunen inte en sådan funktion och det finns inte heller några beslut om att inrätta en sådan. Detta är en fråga föreningarna intressepolitiskt får driva gentemot ansvariga politiker i Norrköpings kommun. 3: Nerdragning av personal på gruppbostäder Verksamhetschef informerar att vid en större förändring ska en konsekvensanalys göras. Sedan informeras om verksamhetens budget för 2018 enligt bilaga. 4: Fritidsaktiviteter Frågan diskuteras i samverkansgruppen. Samordnarenheten inom vård- och omsorgskontoret arbetar bland annat med att sammanställa den information som finns om fritidsaktiviteter för målgruppen: 775/Program%20Hösten% pdf Föreningarna vill att nämnda information ska finnas även på andra delar av norrkoping.se då det inte alltid är logiskt att man söker på stöd vid funktionsnedsättning om man letar information om en fritidsaktivitet. Vidare vill föreningarna bjuda in samordnarenheten och kultur- och fritidskontoret till en kommande samverkansträff. Beslut Samordnarenheten och kultur- och fritidskontoret ska bjudas in till en kommande samverkansträff. 5: Mötesanteckningar Sakkunnig informerar att anledningen till varför namn inte anges i dagordning och mötesanteckningar för LSS-samverkan är att dessa nu ligger på webben och hänsyn måste tas till GDPR avseende hantering av personuppgifter. För att lägga ut personuppgifter krävs skriftligt samtycke från alla som deltar på samverkansträffarna vilket administrativt inte är genomförbart.

4 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 4(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ : Utbildning av personal Frågan bordläggs. 8: Sjuksköterskor Tas upp på novembermötet då enhetschef Maria Östrand deltar. 9: Riktlinjer LSS Frågan bordläggs. 6. Lägesrapport från vård- och omsorgskontoret Frågan utgår. 7. Information om nästkommande möte 22 november, kl , Vård- och omsorgskontoret, Lindövägen 5a, lokal: Mullvaden 8. Datum för samverkansträffar februari kl lokal: Mullvaden 11 april kl lokal: Lokattten 19 september kl lokal: Mullvaden 21 november kl lokal: Björnen 9. Prenumeration på norrkoping.se Från och med hösten läggs dagordningar och mötesanteckningar från samverkan ut på norrkoping.se. Det går att prenumerera på uppdateringar av sidan och ett e-postmeddelande skickas ut när ny information lagts upp på sidan. 10. FUBs projekt Vi är med Information om FUBs projekt Vi är med skickas med som bilaga.

5 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 5(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Bilaga 1: Synpunkter från Autism- och Aspergerföreningen Insatsen Råd och Stöd Vi har tidigare pratat om att denna insats är viktig och att vi inte upplever att den används i den utsträckning den borde. Vid samtal då habiliteringen inbjöds så pratade de om att det fanns mer i HSL att bidra med än i LSS Råd och Stöd. Vilket kan stämma om det är behandlande insatser som behövs då Råd och Stöd inte är en insats som är i behandlande syfte. Så här beskriver Regionen insatsen Råd och Stöd enligt LSS på sin hemsida: Du som har en varaktig funktionsnedsättning kan få habiliteringsinsatser, rådgivning och stöd från Region Östergötland Habilitering betyder att utveckla en ny förmåga eller att stärka en förmåga man redan har. Den går ut på att förbättra den kognitiva, motoriska och sociala förmågan och hitta sätt för en person att fungera så bra som möjligt och kunna vara delaktig i samhället. Habiliteringsinsatser ges enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Personer med betydande och bestående funktionsnedsättning möjlighet att söka ytterligare stöd och service enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Lagen ger rätt till olika stödinsatser och det är kommunen som ansvarar för de flesta. Region Östergötland ansvarat för insatsen rådgivning och personligt stöd. Råd och stöd innebär att du exempelvis får: o Information för att bättre förstå din funktionsnedsättning. o Råd för att underlätta vardagen. o Information om samhället och vart du kan vända dig i olika frågor. o Stöd till föräldrar, andra närstående och nätverk. Stödet till barn, ungdomar och deras närstående syftar till att främja utvecklingen under hela uppväxttiden och underlätta det dagliga livet. Det ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Så här beskrivs insatsen på 1177: Av landstinget kan du få stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist eller arbetsterapeut. Vård för att behandla en sjukdom ingår däremot inte i LSS. För oss blir det lite märkligt när vi får höra att våra medlemmar erbjuds högst tre samtal á 45 minuter med Råd och Stöd enligt LSS. Efter dessa tre tillfällen görs en bedömning av det som kommit fram och brukaren hänvisas vidare till insatser och stöd via HSL.

6 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 6(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Det är högst troligt att våra medlemmar behöver fler än tre tillfällen á 45 minuter för att få förståelse för vad autismspektrumtillstånd är och vad det också rent individuellt innebär för just den som fått diagnosen. Det tar tid att få grepp om vilket stöd som finns att tillgå när man har en autismdiagnos. Att sen förstå vilka konsekvenser olika insatser och stöd i vardagen innebär tar också tid då autism bland annat innebär att man tar in och processar information annorlunda. Att få möjlighet att ta ställning och att greppa vad just jag behöver tar också sin tid och dessutom är det ju så att det kan behövas flera professioner som har kontakt med personen som behöver insatsen. Allt detta kan inte hinnas på endast tre tillfällen á 45 minuter. Det är inte rimligt alls. Vi vill också klargöra att det alltså inte är behandlande samtal vi tänker på utan just de rådgivande samtalen som gör att dessa ska ingå i insatsen Råd och Stöd. Efter tre tillfällen á 45 minuter skickas alltså personen numera med de nya direktiven vidare in i det som omfattar HSL trots att det faktiskt egentligen rör sig om fortsatt rådgivning. Detta är insatser som kostar individen, i form av patientavgifter, det är inte så det är menat att vara då personer inom LSS inte ska ha extra kostnader pga. sin funktionsnedsättning. Stödet till barn, ungdomar och deras närstående syftar till att främja utvecklingen under hela uppväxttiden och underlätta det dagliga livet. Det ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Det står klart och tydligt att detta är en insats som kan behövas under livets olika faser och under uppväxten för att främja utveckling, jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhället. Vi har medlemmar som avstått att ha mer kontakt med vården då att det inneburit att de måste betala patientavgifter för något de egentligen har rätt till då de omfattas av just LSS. Vi har i samtal med medlemmar låtit dem beskriva sina behov och varför de behöver stöd och vi har vid flera samtal kommit fram till att detta är helt klart en LSS insats de bör få via Råd och Stöd. De behöver inte behandling för en sjukdom utan en insats via LSS som de har rätt till och det blir helt galet att de ska betala för insats de har rätt till utan kostnader och de berättar att de känner sig stressade för att det dessutom blir tidsbegränsat till tre tillfällen. Det är dags att se till att denna insats verkligen används på det vis det är avsett och inte urholkas pga. att politiker tar beslut om att personer som ingår i personkretsarna bara har ett visst antal tillfällen på sig för att

7 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 7(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ bedömas vad gäller behov av fortsatt stöd inom ramen för HSL, när verkligheten är en helt annan och lagens intentioner definitivt inte stämmer överens med detta beslut. Detta kan vara något att ta upp på senare samverkansträffar med möjlighet att få diskutera med ansvariga politiker och ansvariga för insatsen tänker vi men lyfter det redan nu om det skulle finnas svar på detta inför denna samverkan.

8 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 8(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Bilaga 2: Punkter från FUB Förslag på punkter till LSS-samverkan den 20 sept kl från FUB. Nu hann ni skicka ut dagordning före vi kom med förslag på punkter. Alla punkterna nedan kan ju inte vara med till ett möte. Kan man tänka att en del av punkterna kommer med på novembermötet. Vi önskar att vi använder LSS-möte till samråd, samtal och diskussion hur vi förvaltar och utvecklar LSS-insatser så att mötena inte blir information till föreningarna. Tanken är ju att det som informeras om är det som vi GEMENSAMT kommit fram till ger våra barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga livskvalité. 1. Norrköping ansöker hos Socialstyrelsen för att vara med i projektet: koordinatorer för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Se nedan Kommuner intresserade av att vara med och utveckla funktionen koordinatorer till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Det söker Socialstyrelsen tillsammans med Nka. Nka avser att bidra med en projektledare under tre år. Intresseanmälan ska helst lämnas senast den 30 september. Funktionen som koordinator behöver utvecklas vidare i praktisk tillämpning. Socialstyrelsen söker tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) kommuner som är intresserade av att vara med och utveckla och pröva koordinatorfunktionen utifrån de framgångsfaktorer som identifierats. En intresseanmälan är utgångspunkt för närmare dialog om upplägg och åtagande. Den tänkta målgruppen är i första hand kommuner som ser behovet och vill vara med och utveckla ett gott stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Kanske har man redan ett liknande arbete på gång. Anmäl intresse till: marjana.tornmalm@socialstyrelsen.se Läs mer om projektet på Nka:s hemsida Läs mer om förebyggande stöd av koordinator på Socialstyrelsens hemsida Är punkten nedan samma som punkten ovan?

9 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 9(9) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Samordnare/funktionshindersombud Förslag: Vi önskar att kommunen upprättar en ny funktion, en samordnare/funktionshindersombud Motivering: Då kommunen har det yttersta ansvaret för sina medborgare så önskar vi en samordnare, informatör alternativt ombud för alla insatser, möjligheter och rättigheter som kan ges till personer med funktionsnedsättning. Önskemål är att detta samordnas med kommunens samtliga kontor, landstinget och försäkringskassan. Samordnaren/funktionshindersombudet bör ha både barn och vuxenperspektiv. 3. Neddragning av personal på vissa gruppbostäder. Konsekvensanalys? 4. Fritidsaktiviter i höst. Vad erbjuds? Hur når programmet ut till våra barn, ungdomar och vuxna? Vem har helhetsperspektiv? Kan vi bjuda in Fritidskontoret till LSS? 5. FUB önskar namn på protokollen från LSS så man ser vilka som deltagit. 6. Vad hände med habiliteringsersättningspengar från staten? Varför togs dessa inte emot? Vem utredde hur det skulle påverka den enskilde mottagaren? Habiliteringsersättningen är ju högre än i Norrköping i flera andra kommuner. 7. Utbildning av personal. T ex teckenkommunikation, tecken som stöd, motiverande samtal, vikten av motion och rätt kost. Vad görs? Vad är planerat? 8. Sjuksköterskor kopplade till gruppbostäder och serviceboende vilken utbildning har de runt våra ungdomar. Vilket ansvar har de för hälsa kopplad till kost och motion? Finns någon samordnare vi kan träffa på ett LSS-möte? 9. Uppföljning av Riktlinjer för LSS. Finns ett dokument och det är bra om vi håller det levande genom att se hur vi jobbar nu och vad som kan förbättras.

10 Habiliteringen -NSÖ Barn-ungdom och Vuxen-habiliteringen LSS-råd och stöd 2016 VT

11 Målgrupper Barn, ungdomar och vuxna med långvarig eller bestående medfödd eller tidigt förvärvad (<25 års ålder) funktionsnedsättning som har behov av planerade och från flera kompetensområden (inkl. medicinskt) sammansatta åtgärder. 2

12 Verksamhetens mål Habiliteringen ska utifrån ett livsperspektiv, bidra till ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och delaktighet i samhället. Insatserna ska möjliggöra att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning: - har den kunskap om sin funktionsnedsättning som behövs för att kunna påverka sin livssituation - kan tillvarata, utveckla och bibehålla sina förmågor - får stöd i att kompensera för sina svårigheter och undanröja hinder i miljön - kan ta en ökad plats i sitt eget liv 3

13 Insatserna ska även bidra till att närstående och övriga personer i barnets/ungdomens/den vuxnes nätverk har det stöd, den kunskap och den kompetens som behövs för att bemöta och klara de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra. Habiliteringen ska vara ett kvalitativt komplement till övrig hälso- och sjukvård och samhällets övriga stöd 4

14 Verksamhetschef Anneli Reinholdsson Enhetschefer Sofie Friman och Sofia Lundberg Ledningsgrupp Verksamhetschef och enhetschefer Utvecklingsråd Verksamhetschef, enhetschefer och 1 representant från vardera team Fortbildningsråd Enhetschefer och representanter från varje yrkeskategori RH (rörelsehinder) 0-15 år UA (autism och utv.störning) 0-15 år Unga&vuxna 16 år - 5

15 Teamen Administratör Arbetsterapeut Kurator Logoped Sjukgymnast/fysioterapeut Pyskolog Specialpedagog Sjuksköterska Läkare (gäller för barn och ungdomar upp till 18 år) Dietist (gäller barn och ungdomar upp till 18 år) 6

16 RH-teamet 0-15år Diagnoser ex: CP MMC Medfödd cerebral missbildning Plexusskada Dysmeli : Muskeldystrofier Hydrocephalus Reumatiska diagnoser Traumatisk hjärnskada Små och mindre kända diagnos-/funktionsgrupper ex: Retts syndrom 7

17 UA-teamet 0-15år Diagnoser ex: Utvecklingsstörning Påtaglig utvecklingsförsening Autism med utvecklingsstörning Kromosomavvikelser Små och mindre kända diagnoser ex: Prader Willis syndrom 8

18 Unga & Vuxna-teamet 16år -> Diagnoser ex: Utvecklingsstörning Autism med utvecklingsstörning Personer med medfödda/ tidigt förvärvade rörelsehinder ex: CP, MMC, Muskeldystrofier Personer med hjärnskador som förvärvats tom det år de fyller 25 år Från tillhör de med autismspektrumstörning psykiatrin 9

19 Vilka kan remitteras till Habiliteringen? Alla kan remitteras till Habiliteringen som tillhör vår målgrupp Tydlig frågeställning som anger behov av habiliteringsteamets samlade kompetens Behovet ska utgå från funktionsnedsättningen Habiliteringen är ett komplement till övrig Hälso- och sjukvård och ersätter INTE andra verksamheters insatser t ex psykiatri, primärvård o dyl. 10

20 Exempel på individuella insatser: Information om och samtal kring funktionsnedsättningen för att förstå sina svårigheter och vilka konsekvenser det kan ge. Utredningar och bedömningar Insatser kring beteendeproblematik. Insatser kring struktur, strategier och delaktighet i vardagen, träning av vardagsfärdigheter, utprovning av hjälpmedel Råd kring kost och hälsa Miljöbedömningar Behandling av tal- och språk och kommunikation Fysioterapeut tex. smärtreducerande behandling, träning mm Stöd till nätverket, förutsatt att brukaren är känd inom Habiliteringen Konsultation till nätverk tex skola, personal arbete och familj 11

21 Exempel på gruppinsatser: o Information om samhällets stöd o Förhållningssätt och bemötande o Sömn o Mat och kost o Toakurs o Teckenkurs o AKK o Diagnosinformation o Syskongrupp/föräldra kurs o Musiklek o Lilla gruppen o Bo i egen lägenhet o Enkel matlagning o Samtalsgrupp om diagnos 12

22 Habiliteringens arbetssätt Det görs alltid en kartläggning och en habiliteringsplan som sedan regelbundet följs upp När inga behov av habiliteringsinsatser kvarstår avslutas ärendet, men kan aktualiseras via egenremiss när nytt behov uppstår 13

23 LSS Råd & Stöd Ansökan-utredning-beslut (myndighetsutövning) Råd och stöd omfattar ej behandling, är begränsade insatser och ett komplement till övrig hälso- och sjukvård 14

24 Habilitering- LSS råd och stöd Habilitering betyder att utveckla en ny förmåga eller att stärka en förmåga man redan har. Den går ut på att förbättra den kognitiva, motoriska och sociala förmågan och hitta sätt för en person att fungera så bra som möjligt och kunna vara delaktig i samhället. Habiliteringsinsatser ges enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Personer med betydande och bestående funktionsnedsättning har möjlighet att söka stöd och service enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Lagen ger rätt till olika stödinsatser och det är kommunen som ansvarar för de flesta. Region Östergötland ansvarat för insatsen rådgivning och personligt stöd. 15

25 Vem har rätt till LSS råd och stöd Medborgare som tillhör Personkrets 1,2 och 3 - Intellektuell funktionsnedsättning - Autism - Förvärvade hjärnskador - Stora rörelsehinder 16

26 Råd och stöd innebär att du exempelvis får: Information om din funktionsnedsättning. Råd för att underlätta vardagen. Information om samhället och vart du kan vända dig i olika frågor. Stöd till föräldrar, andra närstående och nätverk. Insatserna är begränsade och av allmänt stödjande karaktär. 17

27 18 Råd och stöd är inte: - När insatsen kan tillgodoses på annat sätt eller redan är tillgodosedd - När det är en habiliteringsinsats - Behandling och träning - Samtal som innebär bearbetning och olika situationer och känslor även om de är till följd av funktionsnedsättningen - Personalutbildning - Utredningar för att fastställa diagnos - Förskrivning av hjälpmedel - Bostadsanpassning

28 Idag september 2018 har vi inga aktiva LSS Råd och stöd ärenden Under 2018 har vi fått två ansökningar. Dessa personer har fått hjälp inom Habiliteringen ansökan ansökningar 19

29 Ny kravspecifikation 2019 Målgrupp och omfattning: Diagnoser som ingår är t.ex. CP, ryggmärgsbråck, muskeldystrofier, missbildningssyndrom, neurologiska sjukdomar, utvecklingsstörning, autism med samtidig måttlig till grav utvecklingsstörning. För patienter med autism och samtidig lindrig utvecklingsstörning ansvarar Habiliteringen för eventuella behov av insatser utifrån utvecklingsstörningen. Habiliteringen ska stödja psykiatrisk verksamhet i vården av patienter med lindrig utvecklingsstörning och samtidigt autism genom att vid behov delta vid gemensam vårdplanering. 20

30 LSS samverkan sep

31 Alla har rätt till sin lägenhet Försöker ha en homogen grupp vad gäller ålder och funktionsnedsättning. Idag har vi kö Lägenhet blir lediga De personer som står i kön är av annan ålder och eller målgrupp

32 Situation som kan uppstå Fråga; - hur tänker ni om att erbjuda personer som redan bor i gruppboendet att flytta till en annan gruppbostad?

33 Ekonomi Totalt har vi inte minskat vår budget Vi har idag använt mer än vad vi har i budgeten Små enhet, rätten till heltid, sammanhållen arbetstid.

34 Exempel Boende A - Budget på 7,25 åa = 8 personer på heltid 8 åa Boende B - Budget på 6.75 åa = 7 personer på heltid 7 åa + Timanställda vikarier = åa på heltid

35 Planering Minska antalet timanställda vikarier Jobba över enhetsgränserna så att de som är över budget kan jobba på någon annan enhet, istället för en timvikarie. Införa system som stödjer oss att lägga scheman över flera enhet.

36

37 Brukarundersökning för större delaktighet av egen livskvalité

38 Nationella brukarundersökningen inom funktionshinderområdet. Deltagare i Norrköpings kommun: 2017 Ca 700 deltagare anmälda Gruppbostäder Servicebostäder Träffpunkt Mötesplats Asken Ett boendestödsteam 2018 Ca 1700 deltagare anmälda Dagliga verksamheter Gruppbostäder Servicebostäder Träffpunkt Mötesplats Asken Hela boendestöd Boende med särskild service SoL Personlig assistans

39 Fyra viktiga kvalitetsområden Undersökningen ska ge bättre insikt i hur personerna upplever sin livskvalité. Självbestämmande Bemötande Trygghet Trivsel Resultatet används i kvalitetsutveckling. Lokalt på enhet Områdesvis (Daglig verksamhet, gruppbostäder etc) Hela verksamhetsområdet Delaktighet & respekt

40 Vi vill veta personernas upplevelse av: Får du bestämma om saker som är viktiga? Får du den hjälp du vill ha hemma? Pratar personalen med dig så att du förstår? Bryr sig personalen om dig? Känner du dig trygg med personalen? Är du rädd för något hemma? Trivs du hemma? Vet du vem du ska prata med om något är dåligt hemma?

41 Pict-O-Stat & Frågeassistent Får du hjälp när du behöver? Ja Ibland Nej

42 Pict-O-Stat & Frågeassistent

43 Erfarenhetsmöte Frågeassistenterna utvärderar tillsammans sitt arbete och planerar fortsatta arbetsinsatser. Lägger upp arbetet efter personernas behov av stöd. Utvärdering via frågeformulär. Resultatet (delaktighetsmodellen) Personerna på boendet får reda på resultatet och delta i kvalitetsutvecklingen med sina synpunkter. Resultat Personalen tar del av resultatet som använder i verksamhetens kvalitetsutveckling. November December Januari Februari Resultat Utvärderas områdesvis (DV, Bost. etc) Utvärderas hela verksamhetsområdet. Tar lärdom av goda exempel. September - oktober Genomförande av undersökning Oktober Pict-o-stat -hjul Mars Samverkan - Intranätsgrupp - På chefsmöte - På stödpedagogsmöte - Personalmöten September April April- Maj Info. till frågeassistenter - Checklista - Guide för frågeassistenter - Teknik ska finnas på enheten Augusti Juli Juni Maj Maj Affisch om brukarundersökningen trycks upp på Mediaverkstaden och lämnas ut till enheterna. Maj - Augusti Information personligt + brev till personer som eventuellt vill delta i undersökningen. Får skriftlig eller muntligt svar från de personer som vill delta. Erbjuder träning att använda de hjälpmedel som behövs. Bilder, tecken, Ipad etc.

44 Resultatet redovisas i Ko Kolada Nationell jämförelse Länsjämförelse Lokal jämförelse Inflytande Livskvalité

45 Tack för att ni lyssnat!

46 Nu startar vi projektet "Vi är med!" Den 1 september startade äntligen projektet Vi är med- utveckling av en ny modell för ökad delaktighet och självständighet för vuxna med flerfunktionsnedsättning och omfattande intellektuell funktionsnedsättning! Projektets syfte är att ta fram nya metoder för att stärka kommunikationen hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning så att dessa ska kunna vara med delaktiga. Vuxna personer med flerfunktionsnedsättning och svår intellektuell funktionsnedsättning kommer att vara med i projektet. Också deras anhöriga och personal som arbetar med personer med flerfunktionsnedsättning. År 1 deltar två kommuner, dessa är Norrköpings kommun och Lerums kommun. År 2 kommer ytterligare två kommuner att knytas till projektet, Kalmar och Umeå. I Norrköping deltar dagverksamheterna Berga och Thapperska, ett gruppboende ska också bjudas in att vara med i projektet. I Lerums kommun deltar ett gruppboende Björkebacken och två dagliga verksamheter, Utsikten och Resursen. Pia Käcker är projektledare för projektet Vi är med! Hon är arbetsterapeut och forskar inom handikappvetenskap. FUB samarbetar med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Sveriges Arbetsterapeuter och DART - Kommunikations- och dataresurscenter. Pengarna för projektet kommer från Arvsfonden. Vi kommer under 3 år utveckla metoder för att öka delaktigheten för vuxna med flerfunktionsnedsättning. I projektet ska vi utveckla ett Vi är med!-metodpaket med

47 tillhörande utbildningsmodell för en ökad kommunikation och delaktighet för gruppen. Konceptet är utformat så att det ska vara enkelt att använda metoden och sprida det till professionen och anhöriga som möter personer med flerfunktionsnedsättning. Slutresultatet ska dels vara en metodhandbok dels en webbutbildning.