Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar
|
|
- Ann Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar För Norrbottens läns landsting Januari
2 Vad är prioritering? Sätta före; något väljs något annat väljs bort Prioriteringar har alltid gjorts, gap mellan behov och resurser Andra tänkbara åtgärder för att hantera gapet Tillskott av resurser Rationalisering/effektivisering Avgränsning av sjukvårdens ansvar Kvalitetsförsämringar Åtgärderna kan kombineras, gränsdragningen delvis flytande 2
3 Den moderna prioriteringsdebatten 1960 talet; dialys gjorde att patienter med kronisk njursjukdom kunde överleva Patienterna betydligt fler än antalet tillgängliga apparater USA; kommitté som gjorde valet; urvalsprincip nytta för individ och samhälle I praktiken visade sig valet bygga på bedömning av patientens sociala värde, t ex Gifta, inte ogifta Förvärvsarbetande inte arbetslösa 3
4 Tidiga modeller Oregonmodell 1987 (Medicaid) 688 kombinationer av Diagnoser/åtgärder rangordnades från högsta till lägsta Holland 1990, fyra kriterier Är behandlingen nödvändig? Är den effektiv? Är den kostnadseffektiv? Kan den överlåtas till det individuella ansvaret 4
5 Tidiga modeller Nya Zeeland 1992; låg prioritet Meningslös förlängning av livet oberoende av resursåtgången Onödig användning av medicinsk högteknologi Kirurgiska åtgärder som endast ett fåtal patienter har nytta av Åtgärder med låg kostnadseffektivitet Norge 1990 Fem prioriteringsgrupper baserat på kombinationen av svårighetsgrad och nytta 5
6 Den svenska prioriteringsmodellen 6
7 Prioritering sker på olika nivåer Nationella politisk nivå; riksdag, regering Statsbidrag som öronmärks för vissa insatser (Kömiljard, Mest sjuka äldre etc) Nationella riktlinjer Regional politisk nivå; landstingsfullmäktige, styrelse etc T ex landstingsplan, beslut om särskilda insatser; t ex utbyggnaden av PCI i Sunderbyn Administrativ nivå; t ex uppdrag i divisionsplaner Klinisk nivå; ytterst vård och behandling av den enskilda patienten Horisontella prioriteringar Mellan olika verksamhetsområden Vertikala prioriteringar Inom en sjukdomsgrupp, en klinik, en yrkesgrupp 7
8 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen; allas lika värde Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa är förmer än någon annan Ingemar Hedenius 8
9 Den etiska plattformen Behovs eller solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst Särskilt beakta behoven hos dem som inte kan göra sin röst hörd (nedsatt autonomi) Lika ska behandlas lika 9
10 Prop. 1996/97:60 Det är en form av diskriminering och oförenligt med de etiska principerna att generellt låta behoven stå tillbaka på grund av ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska och sociala förhållanden. Däremot är det förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder. 10
11 Det svårfångade begreppet behov! Behov är något man far illa av att vara utan (filosofen Georg Henrik von Wright) Det medicinska perspektivet; hälsa och livskvalitet Bota, lindra, trösta Individens egna förväntningar Behovet kan värderas olika av såväl patienten som olika vårdgivare (läkare, sjuksköterskor etc) 11
12 Den etiska plattformen Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden/åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas Mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet Bör endast tillämpas vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom 12
13 Prop. 1996/97:60 att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt får däremot aldrig innebär att man underlåter att ge vård eller försämrar kvaliteten av vården av döende, svårt och långsvarigt sjuka, gamla, dementa, utvecklingsstörda, gravt funktionshindrade eller andra i en liknande situation 13
14 Hälso och sjukvårdslagen om prioriteringar Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso och sjukvård skall ges företräde till vården. När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. 14
15 Prioriteringsgrupperna enligt prop. Priogrupp /97:60 Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi Priogrupp 2 Prevention Habilitering/rehabilitering 15
16 Prioriteringsgrupperna enligt prop. Priogrupp /97:60 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Priogrupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Skyldighet för sjukvården att snarast bedöma varje patient som söker vård Behovstäckningen ska vara större för dem som är högt prioriterade än dem som är lägre prioriterade 16
17 Kritiken mot prioriteringsgrupperna Socialstyrelsen, Statens Medicinetiska Råd Kostnadseffektivitetsprincipen bör skärpas, även avse val mellan olika typer av vårdbehov Grupperingen kan bara fungera som ett grovt rättesnöre och med klara begränsningar Blandningen av olika dimensioner patientgrupper, åtgärder, typer av vård är förvirrande Effektbegreppet behöver preciseras Hänsyn bara till individen eller andra individer respektive samhället? 17
18 Exempel på prioriteringsprocesser Landstinget Östergötland Landstinget Västerbotten Landstinget Kronoberg Landsting Västmanland Vilka erfarenheter kan vi i Norrbotten ha nytta av? 18
19 Landstinget Östergötland Prioriteringsprocessen ; politiskt beslut om vissa åtgärder som inte skulle rymmas inom det offentliga åtagandet, öppen redovisning av underlag och beslut Rangordnad lista diagnoser/åtgärder samt bedömd kostnadsreducering, kortfattade motiveringar Enorm medial negativ uppmärksamhet, svarta listan 19
20 Landstinget Östergötland Prioriteringsprocessen Exempel på prioriteringsprocedur Förutsättningsfasen Direktiv, förutsättningar, roller Underlagsfasen Dialogfasen, den interna dialogen Beslutsfasen, att fatta beslut och motivera Offentlighetsfasen Uppföljningsfasen 20
21 Landstinget Västerbotten Processen 2008 Ge utrymme för nya medicinska metoder och andra angelägna satsningar (inprioriteringar) genom att begränsa lägre prioriterade insatser Betydligt mer omfattande lista jämfört med Östergötland 2003 men obefintliga mediala reaktioner Genomtänkt och systematisk process 21
22 Landstinget Västerbotten Processen 2008 Förberedande fas, noggrann planering, bl a medicinskt programarbete Förankra en gemensam problemdefinition Politisk enighet genom öppna och systematiska prioriteringar Involvera verksamhetsföreträdare i en gemensam horisontell granskning Politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare samlade i en gemensam mötesplats Medveten kommunikationsstrategi 22
23 Landstinget Västerbotten Processen 2008 Prioritering är inte bara en teknisk aktivitet att ta fram evidens, att bedöma, att sortera och att rangordna utan i minst lika hög grad en mental aktivitet. Arbetet måste genomföras med målet att skapa tillit i organisationen alla led. Det är den viktigaste lärdomen från Västerbotten Prioriteringscentrum 2009:2 23
24 Landstinget Kronoberg Prioriteringsprocess Inspirerat av Västerbotten men med eget upplägg Utgångspunkt; identifiera verksamhet med lägst prioritet motsvarande 10% av verksamhetens nettokostnad Mikrostrategi ; påverka individer, inte förändra organisationen Ingen horisontell prioritering, svårt att se samband mellan det som valdes (inprioritering) respektive valdes bort Ingen dialog mellan verksamhet och politiker, ingen politisk beredning av förslagen Tungt ansvar för ledningsgruppen som svarade för dialogen med driftledningarna, begränsad medverkan från verksamhetsledningarna Ingen extern medverkan, t ex medborgare eller intresseorganisationer 24
25 Värdefullt Landstinget Kronoberg Erfarenheter Att få diskutera prioriteringar öppet Genomlysning av all verksamhet Onödiga åtgärder/moment kunde identifieras Nyttiga diskussioner som skapade delaktighet Negativt Den avsatta tiden var för knapp Beslutsunderlaget höll ojämn kvalitet Ingen återkoppling och diskussion om resultatet 25
26 Lanstingets Västmanland Öppen prioriteringsprocess, vertikala och horisontella prioriteringar Medborgardialog (680 personer) Bred politisk enighet om projektet med målet att bidra till en mer rättvis öppen fördelning av tillgängliga resurser Interaktion verksamhet, politiker, tjänstemannaledning 26
27 Lanstingets Västmanland Processteg 1. Ingångsvärde 1000 objekt 2. Vertikal prioritering, 800 objekt; rangordning av lägst prioriterade aktiviteter, ekonomiskt mål 10% 3. Horisontell prioritering 550 objekt ekonomiskt mål 4% 4. Politisk beredning för inbördes prioritering ekonomiskt mål 2,5% 5. Beslut januari
28 Lanstingets Västmanland Exempel på prioriteringsobjekt; ljusbehandling Hälsotillstånd årstidsbunden depression Svårighetsgrad måttlig Patientnytta liten Kostnadseffektivitet ingen Faktaunderlag SBU-rapport Rangordning 1-10 icke göra Konsekvenser inga medicinska. Möjlighet till egenvård finns; privat alt företagshälsovård Årsvolym ca 250 timmar skötare (delvis i kombination med andra objekt) 28
29 Lanstingets Västmanland Ekonomiska erfarenheter Ursprungliga beräkningar överskattade de faktiska besparingarna I bortprioritering ingick personalkostnader; i stor utsträckning omöjligt att få ut effekterna (jfr slutsatser i NLL närsjukvårdsutredning) Önskvärt att utveckla förmågan att bedöma ekonomiska effekter 29
30 Lanstingets Västmanland Övriga erfarenheter Egna resan ett lärande i sig Dialogen mellan olika aktörer skapade förståelse för olika roller Bort och inprioriteringar bör diskuteras samtidig Pressat tidschema gav sämre tid för förankring En majoritet av deltagarna ansåg att landstinget i liten utsträckning eller inte alls skapat en ökad öppenhet bland medborgarna om prioriteringar 30
31 Jämtland utbudsbegränsningar 2010 Totalt bedömd nettoeffekt av det som prioriterats bort Besparing 1,8 milj kr Beslutade inprioriteringar, årlig nettokostnad Kostnadsökning 51,7 milj 31
32 Nationell modell för öppna Framtagen 2006 av Socialstyrelsen Prioriteringscentrum prioriteringar Huvudmän (Östergötland, Stockholm, Västra Götaland m fl) Svenska Läkaresällskapet Vårdförbundet Reviderad
33 Nationell modell för öppna prioriteringar Rangordning 1 10; kvalitativt väga samman Svårighetsgrad Patientnytta Kostnadseffektivitet Kvaliteten på kunskapsunderlaget Prio 1; förhållandevis mer resurser bör fördelas till detta tillstånd åtgärdspar Prio 10; bör utföras endast om det finns resurser för åtgärder med högre prioritet 33
34 Nationella demensriktlinjer, några exempel på prioriteringar Grupp 1 Göra basal demensutredning Grupp 2 Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom Grupp 3 Uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom Grupp 4 Erbjuda individuella elektroniska trygghetssystem Prioritet 6 Erbjuda massage och aromaterapi 34
35 Nationella demensriktlinjer, några Prioritet 7 exempel på prioriteringar Erbjuda möjlighet till fysisk träning i form av individanpassade träningspromenader Prioritet 8 Erbjuda magmassage för att behandla förstoppning Icke göra Erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av vaskulär demens Erbjuda uppmärksamhetsträning 35
36 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser, några exempel på prioriteringar Prioritet 1 Erbjuda rådgivande samtal till gravida som röker Prioritet 3 Erbjuda rådgivande samtal med särskild uppföljning till vuxna personer som röker Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till personer med ohälsosamma matvanor Prioritet 4 Erbjuda rådgivande samtal till vuxna personer med riskbruk av alkohol Prioritet 8 Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till personer med otillräcklig fysisk aktivitet 36
37 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser, några exempel på prioriteringar Prioritet 8 (forts) Erbjuda kvalificerad rådgivande samtal till barn och ungdomar med ohälsosamma matvanor Prioritet 9 Erbjuda rådgivande samtal till personer med ohälsosamma matvanor Prioritet 10 Erbjuda fysisk träning inom hälso och sjukvårdens ram rökavvänjning med hjälp av akutpunkter Icke göra Rökavvänjning med snus 37
38 Är det självklar att medborgarna ska engageras? Vad krävs för att skapa legitimitet för processen? 38
39 Öppna prioriteringar och extern legitimitet Prioriteringscentrum 2011:5 Resultatet av studien tyder på att det finns betydande pedagogiska utmaningar vad gäller att förklara nödvändigheten av prioriteringar för befolkningen. Prioriteringar av sjukvård uppfattas av vissa grupper som ett hot mot principen om alla människors lika värde eller ett ofta antaget förbud mot att värdera människoliv i pengar. En del personer sätter också stor tilltro till att effektiviseringar, omfördelningar eller skattehöjningar ska kunna lösa problemet med resursbrist utan att prioriteringar blir nödvändiga. 39
40 Öppna prioriteringar och extern legitimitet Prioriteringscentrum 2011:5 Resultaten visar att beslutsfattare verkligen bör reflektera mer kring frågor om och hur mycket information som är meningsfull att tillhandahålla för allmänheten i komplexa processer, som exempelvis prioriteringar. Beslutsfattare bör reflektera mer kring frågor om och hur mycket information som är meningsfull att tillhandahålla för allmänheten i komplexa processer, som exempelvis prioriteringar. 40
41 Öppna prioriteringar och extern legitimitet Prioriteringscentrum 2011:5 Däremot fanns det en tendens till positiv effekt av att beslutsfattaren är ense om beslutet. Detta stödjer tanken om att den interna legitimiteten, det vill säga legitimiteten inom organisationen, kan vara en förutsättning för att uppnå extern legitimitet, det vill säga legitimitet hos befolkningen. 41
42 Rättvisa procedurer Prioriteringscentrum 2008:1 Inventeringen av aktuell forskning visar att det inte finns ett enkelt svar på frågan om vilka procedurer som gör att beslut om prioritering och resursfördelning som direkt eller indirekt berör människors hälsa, uppfattas som rättvisa 42
43 Prioriteringsddelgationen 2001 Det finns en stark tendens till att skjuta över ansvaret på andra grupper än den man själv representerar. Erfarenheter från olika prioriteringsprojekt visar att politikerna önskar att personalen, och då i första hand läkarna, ska ta ett ansvar för vem som ska behandlas och vem som inte ska få behandling. Personalen åandra sidan kräver en synlig politisk prioritering 43
44 Prioriteringsarbete i Norrbotten Vad är syftet? Hur lång tid får det ta? Att fundera på. Har vi tillräckliga resurser och kompens för processen? Systematisk prioriteringsprocess ställer stora krav på insatser är det värt besväret? Den interna förankringen legitimiteten; varför gör vi detta! Klargör olika aktörers roller och ansvar Medverkan från förtroendevalda, politisk beslutsprocess Dialog över ansvarsgränser? Hur och av vem ska förslagen hanteras? Vad ska behandlas politiskt? 44
45 Prioriteringsarbete i Norrbotten Att fundera på. Extern öppenhet och medverkan eller intern process? Hur om alls ska allmänheten informeras eller medverka Ska processen omfatta även det som väljs (inprioriteringar)? Separat projekt eller en del av arbetet i linjeorganisationen? Är det troligt att utfallet blir påtaligt annorlunda jämfört med hur prioriteringar hanteras och beslutas för närvarande? 45
46 Prioriteringsarbete i Norrbotten Vad kan vi lära av andra? Det finns ingen standarmodell för hur systematiskt prioriteringsarbete i sin helhet ska bedrivas. Varje landsting arbetar efter sina förutsättningar och måste göra sina egna bedömningar av hur förslag ska hanteras och vem som ska vara ansvarig för olika uppgifter Prioriteringscentrum rapport 2010:2 46
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merLisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL
Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merFörtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser
Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:27 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:9 av Stig Nyman m.fl. (kd) om prioriteringsprinciper för landstingets hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs merResultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011
1 Ny, öppen modell för prioriteringar Prioriteringsprocess 2010 2011 2 Bakgrund Växande medicinska möjligheter och förväntningar. Allt kan inte finansieras med skatter. Landstingets ekonomi måste rymma
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg, Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå! Förväntningar
Läs merÄr gräset grönare hos grannen?
Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merOm öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merRansonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merEtt utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.
Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSession 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete
Session 3 Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete Moderatorer och presentatörer: Barbro Krevers & Karin Bäckman, Prioriteringscentrum Kommentatorer: Ulrika
Läs merÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg?
ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg? Karin Lund PrioriteringsCentrum 2003:5 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 013-22 20 00 (vxl) Telefax:
Läs merEnkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merEtisk hantering av patientinformation och forskningsresultat
Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merKarin Lund. PrioriteringsCentrum. Rapport 2010:1 ISSN 1650-8475
Prioriteringar i samverkan mellan kommun och landsting erfarenheter av Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Karin Lund PrioriteringsCentrum Rapport 2010:1
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merVilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?
10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merInförande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding
Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige Martin Irding Ämnen/frågor inför idag 1. De tre grundläggande principerna (människovärde/behov- och solidaritet/kostnadseffektivitet)
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merEtik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merEtiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merPrioritering av hjälpmedelstjänster
Sida 1 2016-12-01 Prioritering av hjälpmedelstjänster Syfte med dokumentet: Riktar sig till förskrivare och verksamhetsansvariga inom kommuner och landsting samt till medarbetare inom Hjälpmedel Västerbotten
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merVårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merPrioriteringar i Hälso- och sjukvården
Prioriteringar i Hälso- och sjukvården Revisionsrapport framtagen på uppdrag av förtroendevalda revisorer i Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Andreas Endrédi Anders Axelsson Ernst & Young
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merVälkommen. Metodstödjardag 11 november 2016
Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merLÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER DEN SOM VALT att bli läkare har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper, gott omdöme och vilja att följa högt ställda etiska krav. Medlemmar
Läs merHur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merVerksamhetsplan 2008
Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merÅpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL
Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet
Läs mer