Nils-Gunnar Ernstson Kerstin Petrén Anders Eklund Ewa Printz. Anders Almberg. Gabriella Petterson

Transkript

1 Minnesanteckningar Nätverket Uppdrag Hälsas arbetsutskott Landstingsförbundet, lokal Mariaberget, plan 08, 0317 Lokal Våren, plan 10, 0318 Stockholm Deltagare: Övriga Sören Berg, ordf Nils-Gunnar Ernstson Kerstin Petrén Anders Eklund Ewa Printz Gösta Andersson Anders Almberg Frånvarande Håkan Rundberg Gabriella Petterson 1 Mötets öppnande Sören Berg hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och förklarade mötet öppnat. Eftersom detta var Nils-Gunnars första arbetsutskottsmöte gjorde Nils-Gunnar och övriga deltagare en kort presentation av sig själva och sina tidigare uppdrag. 2 Nätverkets framtida inriktning och rekrytering av ny koordinator Syftet med träffen på kvällen den 17 mars var dels att i enlighet med beslutet på förra samordningsgruppen den 18 februari diskutera nätverkets framtida inriktning och en ev. seminarieserie samt rekrytering av ny koordinator. Diskussionen från den 18 februari hade sammanfattats på följande sätt i protokollet: - Aldrig tidigare har de frågor som nätverket drivit var så tydligt på agendan som just nu Flera av de nationella aktörerna, SoS, SKL, SBU, LFN och LV driver eller planerar aktiviteter och utvecklingsarbete inom områden som är viktiga för nätverkets fortsatta utveckling. Liksom nätverkets utvecklingsarbete är viktigt för de nationella aktörerna - Hur skall nätverket samverka, samspela och samarbeta med de nationella aktörerna, vad gör dessa utan att nätverket behöver fortsätta egna aktiviteter och vad bör nätverket fokusera på

2 2 Vi ser nu en intressant rörelse och en unik möjlighet att utveckla sjukvårdssystemet utifrån ett behovs- och sjukdomsgruppsperspektiv. Hur bidrar nätverket till att utveckla en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård - Hur påverkas och hur möter nätverket de förändringar som blir allt tydligare vad avser regionalisering och den ansvarsfördelning för välfärdsfrågorna som kommer av ansvarsutredningen Våra aktivitetsområden uppföljning, ersättningsmodeller, hälso- och sjukvårdsprogram, dialog och samverkan samt prioritering står för en helhet och måste ses som det men har olika stor betydelse för de nationella aktörerna samtidigt som alla områdena trots allt måste hanteras lokalt i vardagen Dessa och säkert en hel del andra frågor behöver diskuteras mera i nätverket. Särskilt viktigt blir detta i en diskussion kring nätverkets framtida inriktning och utveckling. En del av vad vi gjort kommer förhoppningsvis att tas över och utvecklas av andra som har större kraft och kapacitet, andra frågor som med fördel drivs i ett nätverk behöver utkristalliseras. Och i punkt 10 koordinatorsfunktionen: Ett förstärkt arbetsutskott med Gösta Andersson och Anders Almberg fick i uppdrag av samordningsgruppen att fortsätta diskussionerna och att tänka fritt, laborera med olika alternativ avseende koordinatorsfunktionen, fundera på viktiga frågeställningar för en seminarieserie som skall resultera i ett förslag på vad nätverkets roll och uppgift skall vara i framtiden, dvs. den nya rollen/uppgiften. Finns eller finns det inte en sådan uppgift/roll? Diskussionen inleddes med att var och en av de närvarande gav sina personliga reflektioner kring nätverket och framtidsfrågorna med koppling till kravprofilen på den kommande koordinatorn. Den centrala och viktigaste frågan som måste besvaras först konstaterades vara: Vad vill vi?. Följande synpunkter noterades: Nätverket sitter idag inne med en stor portion erfarenhet hos flera olika personer som det är viktigt att ta vara på. En avvägning mellan förnyelse och kontinuitet måste alltid göras. Kunskap om såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet är viktig Idag har mycket av det tänkande som utvecklats av beställarrörelsen anammats av de traditionellt sett icke s.k. beställarlandstingen. Dock finns en stor skillnad i och av erfarenheten av dessa arbetssätt hos olika landsting beroende på den tid det tar att utveckla olika processer. Det finns också skillnader mellan stora och små landsting. Erfarenhetsutbytet är fortsatt viktigt. Sedan finns hela systembyggandet med nya lokala koncept för välfärdssystemet samtidigt som det finns ett behov av gemensamma prioriteringar, definitioner och begrepp. På systemnivå identifierades de ökade planeringsytorna för den

3 3 högspecialiserade vården och det behov som följer därav att harmonisera olika styrsystem Fokuseringen på befolkningsföreträdaruppgiften som kan sägas spränga rakt in i folkhavet är en helt ny uppgift som inte är enkel att hantera. Gränserna mellan landsting och kommun håller på att luckras upp Utbildnings- och kompetensfrågorna är fortsatt viktiga. Hur kommer ansvarsutredningen att påverka? Vilken profil skall en ny koordinator ha? Visionär eller förvaltare. Behövs nätverket över huvudtaget? Vad är nyttan? Förvaltning eller utrikespolitik? Hur kan det politikernära uppdraget kombineras med en ökad mångfald på utförarsidan. Överskattar vi takten i förändringarna, problematisera inte för mycket, hantera både stora och små, nya och gamla medlemmar. Hur tänker och hur utvecklar olika samarbetspartners våra gemensamma frågor. Är det möjligt att generationsväxla ett nätverk? Ganska tidigt stod det klart att det behövs någon form av seminarieserie för att lyfta ett antal viktiga frågeställningar och att dessa måste diskuteras i en större grupp och med olika grupper alltefter frågornas art. Att definiera frågorna och att driva seminarierna blir en viktig uppgift för den nya koordinatorn. Ett antal personer hade anmält sitt intresse för tjänsten som koordinator till Sören B som gick igenom de olika intressenterna och deras erfarenheter och kompetenser. Kravprofilen på den/de person (-er) som skall hantera koordinatorsfunktionen är inte alldeles enkel. För att klara uppgiften att mejsla ut framtidsfrågorna och de temaseminarier som följer av detta krävs erfarenhet och kunskap om nätverket och dess aktiviteter. Dessutom måste vederbörande ha god kännedom om olika personer i och omkring nätverket. Samtidigt finns ett inte oansenligt inslag av organisering och förvaltning som måste fungera fortlöpande. Dessutom kan inom loppet av ett år förutsättningarna för funktionen som sådan se helt annorlunda ut än vad som för närvarande går att överblicka. I den efterföljande diskussionen enades gruppen om en lösning i form av en kombination med två av de intresserade. Den ena uppdraget skulle koncentreras på framtidsfrågorna, seminarieserien och nätverkens nuvarande strategiska aktivitetsområden. För uppdraget krävs bra kunskap och erfarenhet av nätverket. Det andra uppdraget där kravet på erfarenhet från nätverket inte är lika stort och där möjlighet skulle finns att på ett naturligt sätt, om det visar sig, ta ansvar för

4 4 ett framtida nätverk/motsv. efter det att resultatet av seminarieserien är avslutad. Dessutom skulle vederbörande sköta de övriga frågor som ligger på koordinatorn, ex vis. förbereda, planera och sköta sekreterareuppdraget i nätverkets samordningsgrupp och arbetsutskott, delta i nätverkets olika utbildningsaktiviteter, samordna nuvarande aktivitetsområden, ansvara för nätverkets löpande ekonomi, på olika sätt stödja medlemmarna samt ansvara för koordinatorsfunktionen och de personer som tillhör denna. Nuvarande koordinator kommer t v att kvarstå med ansvar för Nätverket Hälsa och Demokrati. Sören B tar under nästa vecka kontakt med de intresserade och diskuterar arbetsutskottets förslag till lösning av koordinatorsfrågan under tiden fram till nästa års stämma. Sören B och Anders diskuterar upplägget av seminarieserien med innehåll och målgrupp med intresserad koordinator i god tid före nästa samordningsgrupp. Förslag till ny(a) koordinator(er) och prel. innehåll i en seminarieserie tas upp på nästa samordningsgrupp. 3 Minnesanteckningar Minnesanteckningar från 3 februari godkändes. 4 Möte med enheten för demokrati och styrning, SKL Den nya enheten för demokrati och styrning, SKL, kommer att hantera många av de frågor som nätverket ägnat/ägnar mycket tid åt. Detta gäller också mycket av det utvecklingsarbete som gjorts inom kraftsamlingsområdet ledning och styrning som avrapporterades på erfarenhetskonferensen den 17 februari på Arlanda, och som på ett eller annat sätt kräver fortsatta insatser. Nätverket och enskilda medarbetare på den nya enheten har till och från haft sporadiska kontakter med varandra, kontakter som nu bör få en något tydligare form. Flera av medarbetarna på enheten har tidigare huvudsakligen erfarenhet av kommunal verksamhet, vilket är mycket värdefullt för nätverket och dess framtida utveckling. Syftet med denna första träff var att orientera varandra om vad som sker inom våra respektive områden och att identifiera frågor av gemensam karaktär. Utan inbördes ordning, prioritering eller några anspråk på att vara heltäckande fann vi följande områden: - Demokrati och särskilt hur demokratifrågor kommer in i ledning och styrning - Mångfald-, konkurrens- och upphandlingsfrågor - Avtal och överenskommelser - Uppdragsbeskrivningar - Ersättningsmodeller - Uppföljningsfrågor - Utbildningar/kurser

5 5 - Dialog och samverkan D v s snart sagt alla de frågor som direkt eller indirekt finns i vårt handlinsprograms olika strategiska aktivitetsområden. Representationen i nätverkets samordningsgrupp från SKL: s sida efter Sven-inge Carlson berördes i förbigående utan att några beslut fattades. Bo-Per Larsson, Märit Melbi och Lena Svensson är utifrån var och ens ansvarsfrågor viktiga kontaktpersoner för nätverket. Närmast deltar några av oss på uppföljningsseminariet av erfarenhetskonferensen på Kungsörstorp den 14/15 april och en ny träff med SKL och arbetsutskottet bör planeras och genomföras före sommaren. 5 Samordningsgruppen den 7/8 april Vid arbetsutskottets februarimöte uppdrogs åt Ewa P att göra en kort gallup för att sondera frågor som medlemmarna vill ha belysta. Efter genomgång av materialet kom arbetsutskottet fram till att tema och därmed en stor del av tiden vid aprilmötet ägnas åt frågor kring uppföljning. Koordinatorn kontaktar snarast berörda personer i och utanför nätverket och planerar innehåll och upplägg. 6 Gemensam eftermiddag den 26 maj och utvecklingsdagen den 2 september med NHD Eftermiddagen den 26 maj är gemensam med politikernätverkets samordningsgrupp och enligt plan skall läget i aktivitetsområdena avrapporteras. Ambitionen bör vara att få med även vad som skett i utvecklingen av uppdragsbeskrivningar, avtalsmallar mm och det arbete som gjorts inom SKL inom ramen för det s.k. hälsobokslutsprojektet. Det senare initierades för några år sedan som en fortsättning på nätverkets projekt om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier från handlingsprogrammet Den 2 september är vår årliga utvecklingsdag tillsammans med politikernätverket och målet är att uppdragsbeskrivningsprojektet för tre sjukdomsgrupper tillsammans med SoS då skall ha kommit så långt att det blir ett tillfälle för att göra en politisk bedömning av det material som kommit fram och en diskussion om hur materialet kan utnyttjas i den lokala styr- och ledningsprocessen. 7 Övriga samarbetspartner Efter en kortare genomgång av läget i nätverkets samarbete med ett antal nationella aktörer, se verksamhetsberättelsen för 2004, fick koordinatorn i uppdrag att kontakta Nysam, LfU och Apoteksbolaget för en avstämning och eventuellt gemensamma möten med respektive parts arbetsutskott. 8 Rapporter Nätverket Hälsa Demokrati träffades den 10 mars. Paul Håkansson, ordf. Hälsooch sjukvårdsberedningen, SKL, deltog i mötet och reflekterade över samarbetet mellan nätverket och SKL med fokus på demokratisk styrning av hälso- och

6 6 sjukvården. Dessutom deltog Per Carlsson och hade en föredragning om prioriteringar och dess legitimitet, intern och extern. Till protokollet, som finns på hemsidan, är deras respektive OH-bilder bifogade. Workshopen om medborgardialog som nätverket, hälso- och sjukvårdsberedningen och demokratiberedningen arrangerade tillsammans 16/17 mars hade enligt underhandsrapporter fungerat väl och en bra grund för fortsatt arbete med denna svåra fråga har lagts. Ett startmöte i arbetet med att utveckla uppdragsbeskrivningar för sjukdomsgrupperna hjärta/kärl, astma/kol och stroke genomfördes den 14 mars. Mårten Gerle presenterade uppdragsbeskrivningsmodellen enligt det s.k. Skåneprojektet, Anna-Lena Sörenson gav de politiska synpunkterna på uppdragsbeskrivningens roll och från SoS gick PO Wester igenom arbetet med prioriteringar och nationella riktlinjer. Berörda resurspersoner från Stockholm, VGR och Uppsala gavs tillfälle att diskutera och börja grovplanera sitt arbete. Ett god start på ett viktigt och koncentrerat arbete. Noterades den uppföljningskonferens som planeras till den 14/15 april på Kungsörstorp för att avsluta och planera för fortsättningen inom de olika projekt som redovisades på erfarenhetskonferensen från kraftsamlingsområdet den 17 februari på Arlanda. Delades ut ett informationsblad innehållande vårens kurser i nätverken med uppmaning att sprida, informera och anmäla deltagare samt ett aktuellt kalendarium innehållande årets planerade möten och aktiviteter. Vid anteckningarna Anders Eklund Koordinator