Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kramfors

Transkript

1 INBJUDAN Tid KL (INKLUSIVE GEMENSAM LUNCH) Plats KRAMFORS, BKU-KONTORET BIBLIOTEKSGATAN 10 Deltagare Jonas Malmin Torild Blomqvist Lennart Moberg Ulf Andersson Peter Ledin Inger Bergström Yngve Tyni Inger Edvinsson Gunnar Stattin Hans Fälldin Bo Häggqvist Ted Olows Lisbeth Boman Arbetsförmedlingen Kramfors Arbetsförmedlingen Sollefteå Primärvården Västernorrland Försäkringskassan Ådalens gymnasieskolor Sollefteå sjukhus Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kramfors Vård- och Omsorg/soc, Kramfors kommun BKU-förvaltningen Kramfors kommun Vård- och äldreförvaltningen Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Sollefteå kommun Kultur- Utbildnings- och Fritidsförvaltningen Sollefteå kommun Barn- och skolförvaltningen Sollefteå kommun Åke Johansson Finsam Sollefteå och Kramfors Värd för mötet är Gunnar Stattin. Mötet avslutas med en gemensam lunch på restaurang Gladan. OBS! Anmäl om du kan vara med på mötet resp. den gemensamma lunchen. Det är bra om du även meddelar förhinder att delta den här dagen.

2 1. Minnesanteckningarna från senaste mötet 19 september Sammanfattning av mötet med politikerna den 1/10 Vi har fått två konkreta frågor från våra politiker och som kan tjäna som pilotfall för hur vi ska kunna få igång den operativa verksamheten: Uppdrag: a. Utveckling av Familjecentraler - hur kan vi utveckla den som redan finns i Kramfors? - vad behövs för att också få igång en central i Sollefteå Utifrån komplexiteten kring många individers situation så är det angeläget att vi försöker se till individens hela kontext. Att arbeta utifrån ett familjeperspektiv är framgångsrikt men vi behöver stärka samverkan för att nå större effektivitet. b. Fler elever till vårdutbildningarna - hur får vi fler elever till omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Behoven inför framtiden är stora för att fylla en förväntad arbetskraftsbrist inom vården. 3. Aktuella/Nytillkomna ärenden kring behov av samverkan. exempel på aktuella områden: - Utredningsförslag om samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten Utredningen föreslår att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten förs samman till en myndighet och integreras såväl organisatoriskt som i det operativa tillsynsarbetet. - LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem. - Arbetsförmedlingen inrättar en nationell beredskapsorganisation för varsel - Projekt eller projektidéer av allmänt intresse 4. Våra interna arbeten - Förebyggande arbetet /Kvalitetsarbetet Spridning av resultat från utvärderingar utanför den egna organisationen. Hur jobbar var och en med dessa frågor? - Jämställdhet/Integration/Delaktighet Det finns utbildningar och program för att jobba med dessa frågor. SKL har vissa resurser för stöd när det gäller just utbildningar inom området. Program för Hållbar Jämställdhet SKL har sökt och beviljats medel av Regeringen för att fram till december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Program för Hållbar Jämställdhet är ett led i att SKL:s arbete med att stödja kommuner och landsting i genomförandet av ett målinriktat, uthålligt och kunskapsbaserat arbete för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.

3 Programmet syftar till att kvalitetssäkra offentligt finansierade verksamheter på kommunal och landstingskommunal nivå för att garantera att verksamheten svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Ett delsyfte är att programmet ska bidra till att vidareutveckla ledningssystem och verktyg för verksamhets- och kvalitetsutveckling så att jämställdhetsperspektivet beaktas. Ekonomiskt stöd kan sökas för utvecklingsarbete som främjar hållbar jämställdhet för medborgare/brukare och som använder jämställdhetsintegrering som strategi. Målgruppen är i första hand politiker och chefer och andra som leder, följer upp och utvecklar verksamheten 5. Kommunikationsplanen. Vid samverkansmötet i maj beslöts att var och en ska fundera över hur vi ska få till en gemensam kommunikationsplan Bifogat finns ett exempel att utgå ifrån. 6. Gemensamt lunch lunchmöte januari 2009 Planering inför detta möte Åke har prel. OK från Ingvar Nilsson att vara med båda dagarna som motor och byggare för vårt fortsatta arbete med Ådalssamverkan. Finansiering? 7. Övriga frågor a. Mötestider 2009 Förslag till chefstjänstemännen i Ådalssamverkan: vecka 11, 20, 34 (exkl. 20/8), 39, 46 Förbundet i Sollefteå har prel. spikat följande datum: 29/1, 26/3, 28/5, 20/8, 8/10, 27/11 BKU-förvaltningen Kramfors kommun står som värd för dagens möte som avslutas med en gemensam lunch. Välkomna! Inger Bergström, ordf.

4 Förslag till kommunikationsplan sändare meddelande medium mottagare effekt återkoppling 15 steg till kommunikationsplanering (källa: www5.goteborg.se) Med planerad kommunikation kan vi göra många vinster. Vi förhindrar misstag och missförstånd, förtydligar mål och ansvar och får nöjdare medarbetare och brukare. Genom att få olika aktiviteter att samverka kan vi på sikt se till att våra mål för organisationen uppfylls. När vi arbetar på ett aktivt och planerat sätt med kommunikation kan vi också själva styra vissa händelseförlopp och få större handlingsutrymme, istället för att arbeta reaktivt och försöka rätta till problem i efterhand. I bland inträffar oförutsedda händelser, eller fattas snabba beslut, som kräver omedelbara åtgärder. Då är det viktigt att kommunikationen ändå sker på ett genomtänkt sätt. Den här checklistan är tänkt som ett stöd vid sådana tillfällen. Den kan också användas som grund vid mer långsiktig planering och vid upprättandet av en kommunikationsplan. 1. Vilka berörs av händelsen/beslutet? Prioriterade målgrupper. Internt: t ex alla eller vissa medarbetare. Externt: t ex föräldrar, anhöriga, vissa brukare mm mm. 2. Hur kommer målgrupperna att reagera? (Diskutera tänkbara reaktioner) 3. Hur ser målgruppernas informationsbehov ut? Hur ser kunskapsnivån ut? Hur hög är målgruppens motivation? 4. Hur ser våra behov ut? Vad är våra mål - vad vill vi uppnå med kommunikationen? 5. Vad vill vi kommunicera till målgrupperna? Vilka är våra huvudbudskap? Minimera till tre-fyra olika budskap som ska kommuniceras. 6. Hur bör vi målgruppsanpassa vår kommunikation? Språk, innehåll, utformning, val av kanaler mm

5 7. Om vi ska informera externt hur och vad kommunicerar vi internt för att få medarbetarna att agera som vidareförmedlare och representanter för verksamheten? 8. Vilka aktiviteter bör genomföras? T ex informationsmöte, telefonsamtal, mejl, annons, trycksak, hemsida, personaltidning, pressmeddelande, presskonferens mm mm. Finns det några gratistillfällen då vi kan nå våra målgrupper? 9. Ansvarsfördelning. Vem bär ansvaret för att aktiviteterna genomförs på rätt sätt? Vilka kontakter behöver tas? 10. Tidplan. När ska aktiviteterna genomföras? Vad har redan gjorts? 11. Hur stor är informationsbudgeten? 12. Finns det några överhängande hot eller risker? T ex negativ uppmärksamhet i massmedia, missnöjda kunder. 13. Hur hanterar vi och/eller eliminerar vi riskerna? 14. Vilka förutsättningar krävs för att lyckas med kommunikationsplanen? 15. Hur följer vi upp? Hur kan insatserna utvärderas och analyseras i efterhand? Övrigt:

6 Ex. på blankett: UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdrag till: Uppdragsrubrik: Datum för uppdragsdialog: Beskrivning av uppdraget: - Bakgrund - Syfte - Mål - Avgränsningar - Frågeställningar att särskilt beakta Tidplan: - Uppdragsdialog - Uppföljningsdialog - Slutredovisning Ekonomi: Arbetssätt/metod: Underskrifter.. XX. XX