Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (6) Datum: Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Mäseln kommunhuset, kl Ordförande: Berit Martinsson 1:e vice ordförande Ann-Britt Johansson (FP) Ledamöter: Bert Egnell (M), Edite Järpehag (KD), Gudrun Skoog (MP), Jonny Persson (S), Lennart Bodling (SD) och Per-Åke Andersson (V) och Solveig Axelsson Koordinator: Carina Olofsson HR-strateg Karin Nilsen Minnesanteckningar för demokratiberedningen 1. Förändringar av dagordningen Följande två ärenden på dagordningen behandlas inte vid dagens möte: Nr 3: Genomgång måluppfyllelse i styrkort påverkan och förtroende i SCB:s medborgarundersökning Nr 4: Medborgardialoger genomgång av policy, SKL:s material med mera. Följande ärende läggs till dagordningen: E-utbildning inom medborgardialog Sveriges kommuner och landsting, modul 1: Nyttan med medborgardialog 2. Uppdrag om mångfald information om HRavdelningens arbete med mångfald Karin Nilsen, HR-strateg, informerar om HR-avdelningens arbete med mångfaldsfrågor. Inom HR-avdelningen är det Karin som i en del i sin tjänst har samordningsansvaret för mångfaldsfrågorna. HR-avdelningen samordnar det personalinriktade arbetet för mångfaldsfrågor och ansvarar bland annat för att ta fram kommunens jämställhets- och mångfaldsplan. För tillfället ansvarar avdelningen även för att samordna verksamheternas mångfaldsarbete riktat till kommunens invånare. Kommunen har ett avtal med Byrån mot diskriminering i Östergötland och kontakter med byrån hanteras via Karin. Postadress Finspångs kommun, Finspång Besöksadress Bergslagsvägen Tfn Fax E-post kommun@finspang.se Webbplats

2 2 (6) Finspångs kommun deltar tillsammans med 10 kommuner i länet i samarbete med programmet Vinna-Vinna. Det är ett program och utbildning som vill utveckla synsätt i frågor som rör mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. Som ett första steg deltar Karin i utbildningen men fler medarbetare kommer att utbildas. Nu är det på gång att två medarbetare från sektor kultur och bildning ska delta i programmet. Frågor och dialog Med utgångspunkt från Jämställdhets- och mångfaldsplanen lyfts frågan hur kommunen kan jobba med mångfaldsfrågan inom rekryteringsområdet? Karin svarar att HR-avdelningen stöder chefer med att utforma kravprofiler, beskrivning av aktuell tjänst, så att det inte finns diskriminerande krav i annonsen. Ett konkret exempel är att om en tjänst inte omfattar utpräglat skrivarbete ska det inte vanemässigt finnas ett krav i annonsen att den sökande ska kunna uttrycka sig med bra svenska i skrift. I rekryteringsprocessen används inte metoden att avpersonifiera ansökningar (att namn och ålder tas bort) eftersom forskning visar på att den metoden inte fungerar som ett redskap för att öka mångfalden. Utgångspunkten är kompetensbaserad rekrytering. Det handlar om att tydligt definiera vilken kompetens som efterfrågas och att sedan hålla denna definition för ögonen genom hela processen: från behovsanalysen, via urvalsarbetet med intervjuer och referenstagning fram till den slutliga utvärderingen. Med detta arbetssätt minskar risken att påverkas av irrelevanta faktorer som kön, ålder, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Arbetar kommunen med att kompetensutveckla anställd personal så att de kan söka andra tjänster inom kommunen i syfte att öka mångfalden inom homogena yrkesgrupper, till exempel för att få fler män att arbeta inom förskolan eller äldreomsorgen? Karin svarar att det är svårt att se hur kommunen ska kunna bekosta enskilda individers utbildningar. Det blir en särbehandling. Hur ser utvecklingen ut för andelen heltidstjänster? Karin svarar att trenden pekar på att deltidstjänsterna ökar men det är små förändringar och under en begränsad tidperiod vilket gör att det ännu inte går att dra några generella slutsatser. I Jämställdhets- och mångfaldsplanen hänvisas till att en lönekartläggning är gjord år Frågan ställs om det är den senast genomförda lönekartläggningen? Karin svarar att ett omfattade arbete av lönekartläggning har genomförts under Det är inte helt avslutat, bland annat pågår fortfarande arbetet med att vikta kompetens.

3 3 (6) Får ansvariga utbildning för hur de ska använda Jämställdhets- och mångfaldsplanen, till exempel med stöd från Byrån mot diskriminering? Hur sprids kunskap till personalen? Tar cheferna upp frågorna i planen? Karin svarar att det är chefernas ansvar att jobba med planen, till exempel på arbetsplatsträffar. Alla arbetsplatser har också utsedda jämställdhets- och mångfaldsombud. De är ett stöd för cheferna i frågor som gäller jämställdhet och mångfald och ska se till att frågan diskuteras på arbetsplatsträffar. Som ytterligare stöd har HR-avdelningen från och med april lagt ut månadens jämställdhets- och mångfaldsfrågor på intranätet. Frågorna ska diskuteras på arbetsplatsträffen under månaden HR-avdelningen har också delat ut ett mångfaldspel till alla chefer. Det är en kortlek med olika diskussionsfrågor som kan användas både på arbetsplatsträffar och i andra möten. Avslutningsvis ställs frågan vad som bedöms vara den stora utmaningen för mångfaldsarbetet i kommunen? Karin svarar att en utmaning är hur cheferna ska få stöd så att frågorna blir en regelbunden och naturlig del i verksamheten. En del i utmaningen är att chefernas ansvar omfattar många olika frågor som de ska bevaka och ta hänsyn till. 3. Föregående minnesanteckning Inga synpunkter framförs angående minnesanteckningarna från mötet 30 mars. Minnesanteckningarna läggs till handlingarna. 4. Förslag att avveckla E-forum avstämning angående förankring i partierna Vid föregående möte påbörjades en redovisning av hur respektive parti ställer sig till förslaget att avveckla e-forum. Vid det tillfället var dels en del partier inte representerade vid mötet och dels hade några ledamöter inte haft möjlighet att ta upp frågan i sitt parti. Därför behandlas förslaget även vid dagens möte. Bakgrunden till förslaget att ta bort forumet är att det genom åren har varit svårt för partierna att få fram representanter som har möjlighet att regelbundet besvara de frågor som skickas in via forumet. Dessutom är majoriteten av frågorna som skickas in riktade till förvaltningarnas arbete istället för frågeställningar om de politiska partiernas synpunkter. Om det handlar om synpunkter som kommunens tjänstemän kan besvara finns det numera möjlighet att skicka in även dessa frågeställningar via kommunens webbplats och då direkt till berörda verksamhetsområden. Ledamöterna redovisar dialogerna från respektive parti.

4 4 (6) Folkpartiet vill att e-forum ska vara kvar. Det är en viktig kanal till medborgarna. Partiet har haft en dålig svarsfrekvens men anser att det endast drabbar det egna partiet och därför är det inte ett skäl till att avveckla e-forum. Partiet har nu sett över ansvaret så att frågorna ska besvaras. Formerna för att föra vidare tjänstemannafrågor behöver ses över. Centerpartiet vill ha e-forum kvar men ansvaret för att besvara frågor måste bli bättre. Partiet har nu en representant som har möjlighet att svara på frågorna. Kristdemokraterna har också noterat att svarsfrekvensen har ökat. Därför anser partiet att forumet bör finnas kvar ett tag till för att se om denna förbättring håller i sig. Moderaterna vill ha kvar e-forum. Partiet tycker att det är en viktig kanal där partierna har ett ansvar att vara tillgängliga för medborgarna. Att det ofta lyfts upp tjänstemannafrågor kan vara ett uttryck för att medborgarna vill ha politikens synvinkel på frågan. Vänsterpartiet redovisade sina synpunkter vid föregående möte. Partiet tycker inte att e-forum fyller sin funktion. Men den senaste tiden har fler partier svarat på frågor och om det håller i sig är det bra. Då stöder partiet att forumet är kvar. Ordförande Berit Martinsson (S) konstaterar att det inte finns stöd för att avveckla e-forum och föreslår därför att frågan läggs ned. Om det visar sig att svarsfrekvensen går ned får frågan lyftas på nytt. Frågan följs upp i januari. Beredningens ledamöter stöder förslaget. Beslut E-forum ska vara kvar. Om det visar sig att svarsfrekvensen går ned får frågan lyftas på nytt. Frågan följs upp i januari E-utbildning inom medborgardialog Sveriges kommuner och landsting, modul 1: Nyttan med medborgardialog E-utbildning medborgardialog är en webbaserad utbildning från Sveriges kommuner och landsting. Utbildningen riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän i kommer och landsting som vill vara med och utveckla arbetet med medborgardialog. Den ger grundkunskaper i hur vi kan skapa system, struktur och kultur för medborgardialog som en del i styrningen. Utbildningen består av fem korta moduler som visar både nyttan med medborgardialog samt hur vi skapar goda förutsättningar för ett lyckat resultat.

5 5 (6) Demokratiberedningen går vid dagens möte igenom den första modulen. Om utbildningen är intressant kommer beredningen att fortsätta och gå igenom en modul per möte. Vid genomgången av modulen diskuterar och reflekterar beredningens ledamöter kring innehållet. Bland annat tas följande synpunkter upp: Det är önskvärt med en övergripande organisation som ger en plattform för att arbeta strategiskt och systematiskt och som ger stöd till det praktiska arbetet. Det behövs en tydligare struktur. Ett exempel är organisationen i Region Östergötland som har en form av beställarfunktion. Det behöver tydliggöras vilka frågor som ska lyftas upp till dialog. Vi måste vara tydliga med hur vi använder begreppet medborgardialog. Det är viktigt att det är tydligt att i begreppet ingår inte alla samtal med medborgare utan att det handlar om strategiska och systematiska dialoger. Medborgarna ger uttryck för att det finns ett underskott av tillfredsställelse över inflytandet i kommunala frågor, det visar sig bland annat i resultatet från SCB:s medborgarundersökning. Medborgardialogerna är ett sätt att förbättra medborgarnas möjlighet till inflytande. Efter genomförda dialoger så är det viktigt att återkoppla på vilket sätt resultaten från dialogerna har kommit till användning. Särskilt viktigt är det att möta upp de som inte har fått igenom sina förslag. Modul 1 avslutas med tre frågor att fundera på: Vad vill vi uppnå med att göra medborgare mer delaktiga? Kring vilka frågor vill vi ha medborgardialog? Hur ser förtroendevalda och medarbetare på nyttan med medborgardialog? Efter genomgången av modulen är beredningen överens om att utbildningen var intressant och att modul 2 behandlas vid nästa möte. Till nästa möte ska ledamöterna besvara frågan: Vilken nytta kan du se med att involvera medborgare i de frågor vi arbetar med?

6 6 (6) 6. Tips, idéer och goda exempel Edite tar upp en artikel från Norrköpings Tidningar (NT) som handlar om förslag att ta bort vissa bussturer i landsbygdstrafiken och vilka konsekvenser det får för en arbetspendlare. Hon tar upp artikeln som ett exempel på en frågeställning som kan hanteras i medborgardialog 7. Övriga frågor Berit efterfrågar synpunkter kring den utbildning för ledamöter i beredningar som ställdes in på grund av för få anmälda. Ett nytt tillfälle för utbildningen kommer att erbjudas under hösten. Finns det några synpunkter inför planeringen av ett nytt utbildningstillfälle, till exempel om tidpunkten kl ska ändras? Beredningens ledamöter tycker att tidpunkten är bra men betonar att det är viktigt att gå ut med en inbjudan i god tid före utbildningstillfället. 8. Nästa möte Nästa möte är 25 maj klockan Kansli- och kommunikationsavdelningen Carina Olofsson Koordinator