PROTOKOLL-ÅRSMÖTE. Samordningsgruppens sammanträde Landstingsförbundet, lokal Mallorca 16 december 2004

Transkript

1 PROTOKOLL-ÅRSMÖTE Samordningsgruppens sammanträde Landstingsförbundet, lokal Mallorca 16 december Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och förklarade mötet öppnat. 2 Val av justerare Kerstin Falkland valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll från den 21 oktober 2004 godkändes. 4 Mötestider 2005 Förslag till samordningsgruppens möten under 2005 gicks igenom. Den gemensamma utvecklingsdagen med tjänstemannanätverket den 25 augusti kolliderar med partiaktiviteter på riksplanet. Dagen ändras till den 2 september. Följande tider för samordningsgruppens möten under 2005 fastställdes: 10 mars 26 maj, gemensam em med tjänstemannanätverket 2 sept, gemensam utvecklingsdag med tjänstemannanätverket 13 okt 15 dec, årsmöte, gemensam em med tjänstemannanätverket Den 10 mars blir det tänkta temat Vad händer på hemmaplan med rapport från medlemslandstingen. Den 26 maj avrapporteras läget i aktivitetsområdena. Den 13 oktober ägnas större delen av dagen åt vad som hänt inom uppföljningsområdet olika delaktivitetsområden, befolkningens hälsa, kvalitet och konsumtion. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

2 2 Två seminariedagar fastställdes: 27 maj 24 nov Den 27 maj blir en fortsättning på tema inom området Dialog och samverkan, inriktning bestäms senare. Den 24 november ägnas åt hur arbetet med projektet uppdragsbeskrivningar för en sjukdomsgrupp utvecklats och använts. Tider för arbetsutskottets möten 2005 bestämdes till: 24 februari 12 maj, gemensamt med tjänstemannanätverket 29 september, telefonmöte 24 november, gemensamt med tjänstemannanätverket 5 Verksamhetsberättelse 2004 I verksamhetsberättelsen för 2004 sammanfattas aktiviteterna inom nätverkets olika aktivitetsområden, genomförda seminarie- och utbildningar, organisation och övriga aktiviteter. Verksamhetsberättelsen, som hade varit utsänd till dagens möte godkändes. Flera ledamöter betonade betydelsen av att göra verksamhetsberättelsen tillgänglig för flera, inte bara via hemsidan, nyhetsbrev och till direkt berörda medlemmar, utan även andra i medlemslandstingen, som LS-ordf och LD. Koordinatorn fick i uppdrag att trycka upp ett antal exemplar och att distribuera till samordningsgruppens ledamöter och andra intressenter. Anna-Lena och Anders tar ansvar för distributionen till den senare gruppen. 6 Det nya förbundet, lägesrapport Ellen Hyttsten, direktör på nuvarande Lf och sedermera även på det nya förbundet, Sveriges Kommuner och Landsting, redovisade hur det nya förbundet kommer att vara organiserat och den process som varit under året. Ellen, som är känd för de flesta, gav en kort historik av sin egen bakgrund. Hon hade också en hälsning från nya VD Håkan Sörman, som tyvärr var upptagen, att han gärna kommer till samordningsgruppens möte vid ett senare tillfälle. Ellen kunde konstatera att det varit en mödosam process under året med att skapa det nya förbundet och det mest omfattande verksamhetsplaneringsarbete som hon någonsin deltagit i. Byten på olika befattningar påverkade också processen. Bland prioriterade frågor som diskuterats nämndes bl a hur trygga välfärdens finansiering, effektivitet och kvalitetsfrågor, förstärkt samverkan i vården, ökad tillgänglighet, ökad hälsa minskad sjukfrånvaro och en hållbar tillväxt. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

3 3 Det nya förbundet kommer att ha en platt och tämligen traditionell linje/stabsorganisation med följande avdelningar: - avdelningen för vård och omsorg avdelningen för lärande och arbetsmarknad avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad avdelningen för ekonomi och styrning avdelningen för arbetsgivarpolitik avdelningen för kommunikation och omvärldsbevakning Dessutom kommer det att finnas stabsfunktioner för personal och ekonomi, juridik, sekretariat och VD-stab samt förbundsövergripande projekt. Med några få undantag är samtliga chefer utsedda och på plats. Ellen OH-bilder finns som bilaga. 7 Val av ledamöter till AU Arbetsutskottet har under 2004 haft följande sammansättning: Anna-Lena Sörensson, Landstinget i Östergötland, Ordförande Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting Kerstin Falkland, Landstinget Västmanland Lars-Joakim Lundquist, Stockholms läns landsting, adjungerad Ann Lidman, Landstinget i Gävleborg Lars Åke Carlsson, Västra Götalandsregionen Inger Gustavsson, Västra Götalandsregionen Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Enligt beslut i samordningsgruppen ska vid årsmötet i december väljas nya ledamöter till arbetsutskott för mandatperioden Valberedningens, Ingela Eriksson (s) och Marie Morell (m), förslag presenterades av Marie Morell. Ann Lidman, Lars Åke Carlsson och Inger Gustavsson lämnar arbetsutskottet. Som nya ledamöter föreslogs Jan-Åke Simonsson, VGR och Lars-Joakim Lundquist, Stockholm, tidigare adjungerad ledamot. Ytterligare en ledamot skall utses under hand, dock senast till nästa AU den 24 februari. Övriga medlemmar omvaldes, liksom ordförande. Arbetsutskottets medlemmar för är: Anna-Lena Sörensson, Landstinget i Östergötland, Ordförande Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting Kerstin Falkland, Landstinget Västmanland Lars-Joakim Lundquist, Stockholms läns landsting, Jan-Åke Simonsson, Västra Götalandsregionen Vakant Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

4 4 Till valberedning för års val utsågs: Marie Morell, Östergötland, sammankallande Ann Lidman, Gävleborg 8 Samarbete med SoS kring nationella riktlinjer och uppdragsbeskrivningar för en sjukdomsgrupp Efter en del inledande och förberedande informella diskussioner hur nationella kunskapsunderlag på ett naturligt sätt kan integreras i landstingens ledning och styrning utvecklades dessa tankar och idéer i en pm Uppdragsbeskrivningar baserade på SoS: s riktlinjer ett samarbete mellan nätverket uppdrag hälsa och SoS ytterligare av koordinatorn och Göran Maathz. PM hade utsänts till dagens möte. Göran Maathz beskrev SoS arbete med nationella riktlinjer och det underlag och de kunskaper som finns i dessa och som är viktiga att beakta och ta med i det lokala arbetet när det politiska uppdraget till vården skall preciseras och följas upp. Göran presenterade även en del konkreta exempel på skillnader som finns i praxis inom och mellan olika sjukhus inom en region. Underlaget hade diskuterats i samband med att SoS arrangerat lokala konferenser kring de nationella riktlinjerna. Parallellt med SoS arbete har det s k Skåneprojekt tagit fram en förslag till vad som bör ingå i det politiska uppdraget till vården, eller en basversion av en uppdragsbeskrivning avseende en sjukdomsgrupp Samarbetsprojektet handlar om att föra ihop dessa två projekt och under en begränsad period ta fram uppdragsbeskrivningar inom de områden som SoS arbetet fram nationella riktlinjer och att dessa om möjligt kan användas i det lokala arbetet ute i landstingen i planeringen redan inför Noterades att frågan också diskuterats i tjänstemannanätverket. Flera hade utryckt intresse att delta i och ta ansvar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den efterföljande diskussionen kom till största delen, av naturliga skäl, att handla om det politiska perspektivet i projektet. Med utgångspunkt från de politiska mål och visioner för en hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov är projektet ett exempel på ett nödvändigt verktyg för att översätta de övergripande politiska prioriteringarna till praktisk verklighet. Rollen och uppdraget som politiker kommer att utvecklas, nya krav kommer att ställas, områden för en utvecklad medborgardialog identifieras och viktig kunskap utvecklas för diskussionen/mötet och överenskommelsen med verksamheternas företrädare. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

5 5 Projektet kommer att fortlöpande avrapporteras till samordningsgruppen både för att påverka inriktningen och kunna använda den kunskap och erfarenheter som växer fram kontinuerligt. En särskild temadag, den 24 nov., med fokus på uppdragsbeskrivningar bestämdes också, se punkt 4. Ordförande påminde också om den erfarenhetskonferens som anordnas den 17 februari 2005 av Lf och där Skåneprojekt kommer att vara en del av det som presenteras. Programmet har skickats ut via e-post den 10 december. Görans OH-bilder bifogas. 9 Kunskapsgenererande strukturer för ledning och styrning Johan Calltorp informerade om de två projekt som han utsetts att leda fram till årsskiftet 05/06. Det ena projektet handlar om en utvidgning av den nationella vårdgarantin och det andra projektet är ett uppdrag från Lf och Socialdepartementet om att göra en översyn av den kunskapsgenererande strukturen för styrning, ledning och uppföljning. Johan inledde med en återblick på vad som hänt under 90-talet och pekade på flera av de utvecklingsinsatser både i form av ny kunskap och nya verktyg som tagits fram tack vare beställarrörelsen. Det långa kompetensutvecklingsprogrammet, framtagandet av den sk beställarcykeln, varpå följde en utveckling av modeller för behovsanalyser, prioriteringar, utvärderingar och uppföljningar med ett befolknings- och behovsperspektiv i fokus. Johan lyfte också fram den utvärdering av verksamheten vid Prioriteringcentrum som Finn Kamper-Jörgensen gjort under våren 2004 inför ett förnyat ställningstagande/avtal för centrumet. I utvärderingen står bland annat: Utifrån en internationell bedömning är utvecklingen i Sverige unik. Etiska överväganden ingår i flera länders prioriteringsöverväganden, men den distinkta och tydliga genomslagskraften i svensk lagstiftning om H&S och utvecklingen på landstingsnivå måste betraktas som unik Även frågor kring roller och ansvar har blivit tydligare och på frågan var den demokratiska styrning skall ligga betonades vikten av politikernas makt över beställningen i stället för över drifts- och underhållsfrågor. Johan gick därefter in på en redovisning av projektet om en utvidgad vårdgaranti eller det sk indikationsprojektet. Tanken är att utveckla nationella indikationer för vård och behandling inom olika specialiteter och dess företrädare. Projektsamordnare har utsetts i de sex regionerna, en nationell projektgrupp och en styrgrupp likaså. Vidare finns kontaktpersoner i respektive landsting. Projektet är ett led i utvecklingen av vertikala prioriteringar inom en specialitet och kräver en utveckling som inte enbart baseras på köer och tillgänglighet utan också tar hänsyn till hälsoekonomi, kvalitet, epidemiologi och etik. Projektet är ett nödvändigt och viktigt led på vägen mot horisontells politiska prioriteringar mellan olika behovsgrupper. Påpekades betydelsen av att detta perspektiv finns med i projektet redan i detta inledande skede. Projektet skall också utveckla väntetidsmätningarna, bland annat utifrån ett flödesperspektiv, och förbättra, utveckla och rensa i köstatistiken. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

6 6 En förhoppning om ökad produktivitet och effektivitet inom befintliga ramar blev Johans slutord innan han gick över till det andra projektet. Den snabba förändringen, den kraftfulla utvecklingen och de stora utmaningarna sett både i ett historiskt och i ett framtidsperspektiv i kombination med att dagens samlade kunskap inte används på ett optimalt sätt är en del av bakgrunden till det andra projektet som handlar om den kunskapsgenererande strukturen i svensk hälso- och sjukvård. Till projektet har även knutits Göran Maathz som tillsammans med Johan beskrev tankarna bakom och idéerna kring projektet. I presentationen lyftes fram behovet av ett ökat samspel mellan olika aktörer, akademin, professionen, politiken och administrationen inte minst då det gäller forskning och ledarskap. Bättre underlag och fakta i beslutsfattandet med bibehållet utrymme för värderingar och mindre tyckande från olika håll poängterades också. Projektet kommer att inledas med en inventering av vad som finns gjort/vad som finns idag. En hel del går att hitta i HSU 2000, Ansvarskommitténs arbete, Forskningspolitiska propositionen, Internationella erfarenheter mm. Ett första kartläggning av vad som finns i befintliga sjukvårdsregioner i form av stödjande strukturer på universitet, högskolor, särskilda forskningsenheter och olika centra inom, eller finansierade av, landstingen pågår tillsammans med representanter från tjänstemannanätverket. Enligt projektdirektiven bör föreslås en lämplig nationell samordning och kraftsamling av de landstingsvisa och regionala initiativen. Johans bilder bifogas. 10 Rapporter Informerades från styrgruppen för 2006-års stämma senaste möte. OH-bilder som sammanfattar stämmans fokus, innehåll och målgrupp och minnesanteckningar från styrgruppsmötet kommer successivt att läggas ut på hemsidan och en första inbjudan kommer i början av nästa år. Konferensens huvudfokus föreslås vara Medborgaren och folkstyret. Tre övergripande temaområden har dessutom identifierats hitintills. 1) Demokrati och medborgarinflytande 2) Ledning och styrning utifrån medborgarnas behov av insatser vid ohälsa och sjukdom 3) Folkstyrets relation till den medicinska utvecklingen För kännedom hade inbjudan till en workshop om medborgardialog inom hälsooch sjukvården till ett antal ledande politiker i landet den mars hade skickats ut till dagens möte. Förhoppningen är att ett antal centrala frågeställningar kommer att identifieras i samband med workshopen och därefter bearbetas och presenteras vid stämman 2006 i Linköping. Samtliga LSordföranden har informerats. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

7 7 Informerades om att överenskommelsen med Lf om samverkan för 2005 är klar och undertecknad. Överenskommelsen läggs ut på hemsidan. 11 Avslutning Ordföranden framförde ett tack till Ann, Inger och Lars Åke, för deras insatser i arbetsutskottet under åren. Avgående ledamöter tackade ordföranden för gott samarbete under åren. Jan-Åke Simonsson, nyvald till arbetsutskottet tackade ordföranden och önskade En God jul och Ett Gott Nytt År. Ordföranden avslutade mötet. Anna-Lena Sörenson Kerstin Falkland Anders Eklund Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

8 8 Närvarande vid samordningsgruppens möte Anna-Lena Sörenson Lars Åke Carlsson Kerstin Falkland Kjell-Åke Nilsson Jan-Åke Simonsson Ann Lidman Lars-Joakim Lundquist Harriet Hedlund Inger Gustavsson Marie Morell Agneta Jansson Ellen Hyttsten, p 6 Johan Calltorp, p 8-9 Göran Maathz,p8-9 Sören Berg,p 1-7 Anders Eklund Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

9 Avd för vård och omsorg Stab Informatik och uppföljn. Vård och socialtjänst Hälsa och jämställdhet Verksamhetsutveckling Avd för lärande och arbetsmarknad (Processindelad) Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Stab Livsmiljö och trygghet Förnyelse och tillväxt Planering och hållbar utveckling IT och kommunikationer Kommunalteknik VD VD-staben Personal- och ekonomienheten Förbundssekretariatet Juridiska enheten Avd för ekonomi och styrning Demokrati och styrning (Ekonomi och statistik: indelning återstår) Avd för arbetsgivarpolitik Stab Arbetsliv Arbetsrätt Förhandling Avd för kommunikation och omvärldsbevakning (Ev. sektionsindelning återstår)

10 Trygga välfärdens finansiering (ES) Effektivitet och kvalitet (DS) Ansvarskommittén och självstyret (DS) Ett lyckat avtal 2005 (AG) Förbättrad personal- och kompetensförsörjning (LA) Förstärkt samverkan i vården (VO) Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (VO) Ett mer flexibelt utbildningssystem (LA) Fler i jobb och ökad integration i arbetslivet (LA) Ökad hälsa minskad sjukfrånvaro (AG) Hållbar tillväxt (SB)

11 Varför finns vi? Var vill vi vara 2011? Hur vill vi uppfattas av medlemmarna och omvärlden? Vad ska vi uppnå på längre sikt mot visionen? Vad ska vi genomföra och uppnå 2005? Hur organiserar vi verksamheten? Hur följer vi upp verksamhetens resultat 2005?

12 Mårten Gerle Ingvar Thell

13 Bakgrund Arbetet ingår i Landstingsförbundets kraftsamlingsområde Ledning Enligt arbetsplanen behövs verktyg som utgör ett underlag, för exempelvis en sjukdomsgrupp, för att de prioriteringar som görs på övergripande nivå skall uppfattas, omformas och bli vägledande för insatser i den dagliga verksamheten

14 Värdlandsting/Gästlandsting Region Skåne är värdlandsting för arbetet med uppdragsbeskrivningar med exemplet psykisk ohälsa Under arbetet besöker projektledningen ett flertal gästlandsting och hämtar in erfarenheter från andra landsting som arbetar med uppdrag kring psykisk ohälsa ställer samman den nationella kunskapen

15 Uppdragsbeskrivning En uppdragsbeskrivning ska: skapa en långsiktig och realistisk målsättning för hälso- och sjukvården inom ramen för tillgängliga resurser på ett öppet sätt redovisa prioriteringar som måste göras för att nå olika hälsoeffektmål, kvalitetsmål och ekonomiska mål vara det politiska beslut som lämnas över till vårdens leverantörer för att omsättas i vårdinsatser

16 Problemområden som behandlas Dubbla roller Behovsanalys Prioriteringar Behovet av tydliga mål Uppföljning Olika arenor i hälso- och sjukvården

17 Den teoretiska och empiriska bakgrunden är entydig. Det behövs ett verktyg som: kan tjäna som en brygga mellan kunskapsunderlag och kontrakt har ett befolkningsperspektiv fokuserar på behov ger underlag för tydliga prioriteringar förstärker de olika aktörernas ansvarsområden inom hälso- och sjukvården

18 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 1. Övergripande syfte Formulering av övergripande syfte Tillvägagångssätt Målgrupp Tidsperiod för åtagande 2. Horisontell prioritering

19 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 3. Förutsättningar Behovsgrupp Hälsoläge Behovsanalys Vårdutbud Förväntad utveckling Ekonomiska aspekter/ Ersättningssystem

20 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 4. Mål Hälsoeffektmål Kvalitetsmål Medicinsk kvalitet och omvårdnadskvalitet Systemkvalitet (processkvalitet och strukturkvalitet, inkluderar t.ex. mål för tillgänglighet) Patientupplevd kvalitet

21 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 5. Prioriterade insatser Specifika, prioriterade insatser riktade mot en särskild grupp eller ett särskilt problemområde inom sjukdomsgruppen 6. Systematisk uppföljning/resultat av insatser Flerdimensionell uppföljning är ett måste. Resultatet av uppföljningen skall direkt kopplas till dels den ekonomiska ersättningen och dels utformningen av följande avtal

22 Det fortsatta arbetet De problemområden som vi vill fokusera på är : Målformuleringsprocessen, hur har den sett ut och vem har haft ansvar De olika rollernas betydelse i uppdragsbeskrivningen, d.v.s. vem gör vad och när Uppföljningen av mål Kan landstingen använda sig av den föreslagna basmodellen?

23 Utarbeta riktlinjer för vård och behandling av patienter med svåra kroniska sjukdomar som kostar mycket (Dagmar) Beslutsstöd för prioriteringar (Dagmar) Nationellt kunskapsstöd för sjukvårdshuvudmännens arbete med hälso- och sjukvårdsprogram och prioriteringar Bidra till att resurserna används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut

24 Verka för att riktlinjerna i ökad utsträckning ligger till grund för sjukvårdshuvudmännens planering och lokala vårdprogram (Regleringsbrevet för 2004) Redovisa till regeringen hur riktlinjerna används och påverkar medicinsk praxis (Regleringsbrevet för 2004)

25 Prop. 1999/00 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården Regeringen om Socialstyrelsens arbete med prioriteringar i hälso- och sjukvården: skall bidra till att frågan om prioriteringar integreras i sjukvårdshuvudmännens planeringsarbete på alla nivåer med medvetna och öppna prioriteringar som följd.

26 Publicerade: Hjärtsjukdomar (2004) Venös tromboembolism/blodproppssjukdom (2004) Astma och KOL (2004) Pågående: Stroke (2005) Cancer (prostata-, kolorektal-, och bröstcancer) (2006) Depressionssjukdomar och ångesttillstånd Planerade: Demens Uppdateras: Hjärtsjukdomar (ny version december 2006)

27 Rangordningslista (prio 1 10 samt ingen prioritet ) Lista på åtgärder som inte bör utföras Kvalitetsindikatorer

28 Åtgärder som visats vara inneffektiva baserat på god vetenskaplig dokumentation (evidensgrad 1-2, alternativt gott eller mycket gott vetenskapligt underlag) Diagnostiska åtgärder som saknar rutinmässig klinisk indikation Åtgärder för vilka det vetenskapliga stödet är ofullständigt eller saknas (evidensgrad 3-4, alternativt vissteller lägre vetenskapligt underlag Områden där forskning och utveckling pågår

29 Lärande Kvalitetsförbättring Verksamhetsutveckling Uppföljning Styrning Underlag för avtal och ersättning Informerade val av vård och vårdgivare

30 Väl underbyggda rekommendationer Tas fram i en multidisciplinär process med medverkan från ett stort antal experter Patienter/närstående medverkar Beslutsfattare involveras tidigare i processen Rekommendationer ingen ribba Öppen redovisning av påverkan på medicinsk praxis Underlag för tillsyn

31 Vertikala prioriteringar Prevention Diagnostik Behandling Rehabilitering Verksamhetsansvar ndningsorganenssjukdomar Horisontella prioriteringar Psykisk ohälsa Hjärtsjukdomar Politiskt ansvar

32 en. PATIENTER (%) VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET 100% 80% Andel på annan vårdavdelning 60% 40% Andel på strokeenhet 20% 0%

33 en. PATIENTER VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET PÅ LANDSTINGSNIVÅ Kronoberg Västerbotten Gotland Halland Gävleborg Blekinge Östergötland Västernorrland Jönköping V. Götaland Västmanland Skåne Södermanland Örebro Stockholm Uppsala Värmland Kalmar Dalarna Jämtland Norrbotten procent

34 ANDEL PATIENTER VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET en. Uppgift saknas Andel på stroke-enhet Medelvärde för alla sjukh 76%

35 Prioriteringscentrums utvärdering av implementeringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård Implementeringen förutsätter ett samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården Begränsade erfarenheter av att arbeta med systematiska prioriteringar den regionala dialogen mellan olika aktörer uppstår inte per automatik på grund av NR. En mycket större beredskap hos vårdprofessionerna att handla med stöd av NR jämfört med politiker och administratörer. Vårdprofessioner och politik-administration befinner sig inte i fas.

36 Öppna prioriteringar syftar till att säkra angelägen vård och sätta gränser för den offentliga vården på ett rättvist sätt Gap mellan högt prioriterade insatser och den kliniska verkligheten Hur säkra att resurserna fördelas till de högst prioriterade insatserna? Hur säkra att beslut om avgränsningar av det offentliga åtagandet kan fattas på ett sätt som kan uppfattas som rättvist och legitimt? Vilken typ av beslutsunderlag krävs? Vem ska fatta besluten? Hur detaljerade ska de politiska besluten vara?

37 Utvidgad vårdgaranti - inklusive behandlingsgaranti 3 mån - föreslagen från 1 november 2005 Resurser för förberedelsearbete avsatt i Dagmar Politisk signal - tillgängligheten till elektiv vård måste öka, liksom till första linjens sjukvård. Kötraditionen underminerar hälso- och sjukvårdssystemets trovärdighet. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

38 Erfarenheter kring köfenomenets mångdimensionella orsaker finns samlade i Sverige från 1992 och framåt. Internationell utveckling av metoder att förändra och förbättra situationen. Väntetider i Vården (ViV), process- och genombrottstekniker, Socialstyrelsens riktlinjearbete, Svenska Läkaresällskapets prioriteringsarbete, enskilda landsting som Östergötland och Västra Götaland kring vårdprogram och prioriteringar. Landstingen ekonomiskt pressade, men resurstillskott sker de kommande åren. Särskilda resurssatsningar på tillgängligheten. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

39 Samlat och pedagogiskt visa de insatser som sammantaget gör att garantitiderna till besök och behandling kan bli verklighet ( skruva ihop verktygslådan ) Nationellt arbete kring tydliga medicinska indikationer för behandling inom de viktigaste områdena för planerad vård Initiera, stimulera och koordinera arbete i alla landsting så att de olika verktygen används optimalt En tonvikt ligger på konkret handling och genomförande, ej utredning. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

40 Indikationer för remiss och behandling diagnosområden med långa köer och patientrörlighet Uppdrag till utvecklingscentra för kvalitetsregister och specialitetsföreningar (prel ortopedi, ögon, kírurgi, gynekologi, hjärtsjukdomar, urologi, reumatologi, hörselvård) Konsekvensbeskrivningar och volymer, mått för uppföljning Ortopedi och ögon klara innevarande år, successivt resultat från övriga under våren 2005 Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

41 ViV:s metodik kring sanering av väntelistor intensifieras i alla landsting Väntetider över 1 år avvecklas under första halvåret 2005? Elektroniska remissmallar utvecklas och sprids stegvis som ett strategiskt hjälpmedel Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

42 Strategiskt hjälpmedel att förstå, analysera och styra vårdprocessen Tolv lokala utvecklingsprojekt kring detta Koordinering med processaktiviteter och genombrott? Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

43 Väsentliga tekniker att åstadkomma förändrat arbetssätt Det finns ett antal öar och utvecklingscentra etablerade i enskilda landsting Koordinering med aktiviteter kring flödesmodellen? Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

44 Behovet av en ny databas för information som stöd för patienternas val av vårdgivare Uppgifter för jämförelser och uppföljning av planerad vård? Kopplingar till andra nationella initiativ inom området Utvidgad och reell vårdgaranti/jc

45 Koordinering, samordning, kraftsamling och genomförande är nyckelorden Projektsamordnare i de sex regionerna Nationell projektgrupp Kontaktpersoner i varje landsting Styrgrupp Utvidgad och reell vårdgaranti/jc