PROTOKOLL-ÅRSMÖTE. Samordningsgruppens sammanträde Landstingsförbundet, lokal Mallorca 16 december 2004
|
|
- Mattias Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROTOKOLL-ÅRSMÖTE Samordningsgruppens sammanträde Landstingsförbundet, lokal Mallorca 16 december Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och förklarade mötet öppnat. 2 Val av justerare Kerstin Falkland valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll från den 21 oktober 2004 godkändes. 4 Mötestider 2005 Förslag till samordningsgruppens möten under 2005 gicks igenom. Den gemensamma utvecklingsdagen med tjänstemannanätverket den 25 augusti kolliderar med partiaktiviteter på riksplanet. Dagen ändras till den 2 september. Följande tider för samordningsgruppens möten under 2005 fastställdes: 10 mars 26 maj, gemensam em med tjänstemannanätverket 2 sept, gemensam utvecklingsdag med tjänstemannanätverket 13 okt 15 dec, årsmöte, gemensam em med tjänstemannanätverket Den 10 mars blir det tänkta temat Vad händer på hemmaplan med rapport från medlemslandstingen. Den 26 maj avrapporteras läget i aktivitetsområdena. Den 13 oktober ägnas större delen av dagen åt vad som hänt inom uppföljningsområdet olika delaktivitetsområden, befolkningens hälsa, kvalitet och konsumtion. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
2 2 Två seminariedagar fastställdes: 27 maj 24 nov Den 27 maj blir en fortsättning på tema inom området Dialog och samverkan, inriktning bestäms senare. Den 24 november ägnas åt hur arbetet med projektet uppdragsbeskrivningar för en sjukdomsgrupp utvecklats och använts. Tider för arbetsutskottets möten 2005 bestämdes till: 24 februari 12 maj, gemensamt med tjänstemannanätverket 29 september, telefonmöte 24 november, gemensamt med tjänstemannanätverket 5 Verksamhetsberättelse 2004 I verksamhetsberättelsen för 2004 sammanfattas aktiviteterna inom nätverkets olika aktivitetsområden, genomförda seminarie- och utbildningar, organisation och övriga aktiviteter. Verksamhetsberättelsen, som hade varit utsänd till dagens möte godkändes. Flera ledamöter betonade betydelsen av att göra verksamhetsberättelsen tillgänglig för flera, inte bara via hemsidan, nyhetsbrev och till direkt berörda medlemmar, utan även andra i medlemslandstingen, som LS-ordf och LD. Koordinatorn fick i uppdrag att trycka upp ett antal exemplar och att distribuera till samordningsgruppens ledamöter och andra intressenter. Anna-Lena och Anders tar ansvar för distributionen till den senare gruppen. 6 Det nya förbundet, lägesrapport Ellen Hyttsten, direktör på nuvarande Lf och sedermera även på det nya förbundet, Sveriges Kommuner och Landsting, redovisade hur det nya förbundet kommer att vara organiserat och den process som varit under året. Ellen, som är känd för de flesta, gav en kort historik av sin egen bakgrund. Hon hade också en hälsning från nya VD Håkan Sörman, som tyvärr var upptagen, att han gärna kommer till samordningsgruppens möte vid ett senare tillfälle. Ellen kunde konstatera att det varit en mödosam process under året med att skapa det nya förbundet och det mest omfattande verksamhetsplaneringsarbete som hon någonsin deltagit i. Byten på olika befattningar påverkade också processen. Bland prioriterade frågor som diskuterats nämndes bl a hur trygga välfärdens finansiering, effektivitet och kvalitetsfrågor, förstärkt samverkan i vården, ökad tillgänglighet, ökad hälsa minskad sjukfrånvaro och en hållbar tillväxt. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
3 3 Det nya förbundet kommer att ha en platt och tämligen traditionell linje/stabsorganisation med följande avdelningar: - avdelningen för vård och omsorg avdelningen för lärande och arbetsmarknad avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad avdelningen för ekonomi och styrning avdelningen för arbetsgivarpolitik avdelningen för kommunikation och omvärldsbevakning Dessutom kommer det att finnas stabsfunktioner för personal och ekonomi, juridik, sekretariat och VD-stab samt förbundsövergripande projekt. Med några få undantag är samtliga chefer utsedda och på plats. Ellen OH-bilder finns som bilaga. 7 Val av ledamöter till AU Arbetsutskottet har under 2004 haft följande sammansättning: Anna-Lena Sörensson, Landstinget i Östergötland, Ordförande Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting Kerstin Falkland, Landstinget Västmanland Lars-Joakim Lundquist, Stockholms läns landsting, adjungerad Ann Lidman, Landstinget i Gävleborg Lars Åke Carlsson, Västra Götalandsregionen Inger Gustavsson, Västra Götalandsregionen Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Enligt beslut i samordningsgruppen ska vid årsmötet i december väljas nya ledamöter till arbetsutskott för mandatperioden Valberedningens, Ingela Eriksson (s) och Marie Morell (m), förslag presenterades av Marie Morell. Ann Lidman, Lars Åke Carlsson och Inger Gustavsson lämnar arbetsutskottet. Som nya ledamöter föreslogs Jan-Åke Simonsson, VGR och Lars-Joakim Lundquist, Stockholm, tidigare adjungerad ledamot. Ytterligare en ledamot skall utses under hand, dock senast till nästa AU den 24 februari. Övriga medlemmar omvaldes, liksom ordförande. Arbetsutskottets medlemmar för är: Anna-Lena Sörensson, Landstinget i Östergötland, Ordförande Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting Kerstin Falkland, Landstinget Västmanland Lars-Joakim Lundquist, Stockholms läns landsting, Jan-Åke Simonsson, Västra Götalandsregionen Vakant Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
4 4 Till valberedning för års val utsågs: Marie Morell, Östergötland, sammankallande Ann Lidman, Gävleborg 8 Samarbete med SoS kring nationella riktlinjer och uppdragsbeskrivningar för en sjukdomsgrupp Efter en del inledande och förberedande informella diskussioner hur nationella kunskapsunderlag på ett naturligt sätt kan integreras i landstingens ledning och styrning utvecklades dessa tankar och idéer i en pm Uppdragsbeskrivningar baserade på SoS: s riktlinjer ett samarbete mellan nätverket uppdrag hälsa och SoS ytterligare av koordinatorn och Göran Maathz. PM hade utsänts till dagens möte. Göran Maathz beskrev SoS arbete med nationella riktlinjer och det underlag och de kunskaper som finns i dessa och som är viktiga att beakta och ta med i det lokala arbetet när det politiska uppdraget till vården skall preciseras och följas upp. Göran presenterade även en del konkreta exempel på skillnader som finns i praxis inom och mellan olika sjukhus inom en region. Underlaget hade diskuterats i samband med att SoS arrangerat lokala konferenser kring de nationella riktlinjerna. Parallellt med SoS arbete har det s k Skåneprojekt tagit fram en förslag till vad som bör ingå i det politiska uppdraget till vården, eller en basversion av en uppdragsbeskrivning avseende en sjukdomsgrupp Samarbetsprojektet handlar om att föra ihop dessa två projekt och under en begränsad period ta fram uppdragsbeskrivningar inom de områden som SoS arbetet fram nationella riktlinjer och att dessa om möjligt kan användas i det lokala arbetet ute i landstingen i planeringen redan inför Noterades att frågan också diskuterats i tjänstemannanätverket. Flera hade utryckt intresse att delta i och ta ansvar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den efterföljande diskussionen kom till största delen, av naturliga skäl, att handla om det politiska perspektivet i projektet. Med utgångspunkt från de politiska mål och visioner för en hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov är projektet ett exempel på ett nödvändigt verktyg för att översätta de övergripande politiska prioriteringarna till praktisk verklighet. Rollen och uppdraget som politiker kommer att utvecklas, nya krav kommer att ställas, områden för en utvecklad medborgardialog identifieras och viktig kunskap utvecklas för diskussionen/mötet och överenskommelsen med verksamheternas företrädare. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
5 5 Projektet kommer att fortlöpande avrapporteras till samordningsgruppen både för att påverka inriktningen och kunna använda den kunskap och erfarenheter som växer fram kontinuerligt. En särskild temadag, den 24 nov., med fokus på uppdragsbeskrivningar bestämdes också, se punkt 4. Ordförande påminde också om den erfarenhetskonferens som anordnas den 17 februari 2005 av Lf och där Skåneprojekt kommer att vara en del av det som presenteras. Programmet har skickats ut via e-post den 10 december. Görans OH-bilder bifogas. 9 Kunskapsgenererande strukturer för ledning och styrning Johan Calltorp informerade om de två projekt som han utsetts att leda fram till årsskiftet 05/06. Det ena projektet handlar om en utvidgning av den nationella vårdgarantin och det andra projektet är ett uppdrag från Lf och Socialdepartementet om att göra en översyn av den kunskapsgenererande strukturen för styrning, ledning och uppföljning. Johan inledde med en återblick på vad som hänt under 90-talet och pekade på flera av de utvecklingsinsatser både i form av ny kunskap och nya verktyg som tagits fram tack vare beställarrörelsen. Det långa kompetensutvecklingsprogrammet, framtagandet av den sk beställarcykeln, varpå följde en utveckling av modeller för behovsanalyser, prioriteringar, utvärderingar och uppföljningar med ett befolknings- och behovsperspektiv i fokus. Johan lyfte också fram den utvärdering av verksamheten vid Prioriteringcentrum som Finn Kamper-Jörgensen gjort under våren 2004 inför ett förnyat ställningstagande/avtal för centrumet. I utvärderingen står bland annat: Utifrån en internationell bedömning är utvecklingen i Sverige unik. Etiska överväganden ingår i flera länders prioriteringsöverväganden, men den distinkta och tydliga genomslagskraften i svensk lagstiftning om H&S och utvecklingen på landstingsnivå måste betraktas som unik Även frågor kring roller och ansvar har blivit tydligare och på frågan var den demokratiska styrning skall ligga betonades vikten av politikernas makt över beställningen i stället för över drifts- och underhållsfrågor. Johan gick därefter in på en redovisning av projektet om en utvidgad vårdgaranti eller det sk indikationsprojektet. Tanken är att utveckla nationella indikationer för vård och behandling inom olika specialiteter och dess företrädare. Projektsamordnare har utsetts i de sex regionerna, en nationell projektgrupp och en styrgrupp likaså. Vidare finns kontaktpersoner i respektive landsting. Projektet är ett led i utvecklingen av vertikala prioriteringar inom en specialitet och kräver en utveckling som inte enbart baseras på köer och tillgänglighet utan också tar hänsyn till hälsoekonomi, kvalitet, epidemiologi och etik. Projektet är ett nödvändigt och viktigt led på vägen mot horisontells politiska prioriteringar mellan olika behovsgrupper. Påpekades betydelsen av att detta perspektiv finns med i projektet redan i detta inledande skede. Projektet skall också utveckla väntetidsmätningarna, bland annat utifrån ett flödesperspektiv, och förbättra, utveckla och rensa i köstatistiken. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
6 6 En förhoppning om ökad produktivitet och effektivitet inom befintliga ramar blev Johans slutord innan han gick över till det andra projektet. Den snabba förändringen, den kraftfulla utvecklingen och de stora utmaningarna sett både i ett historiskt och i ett framtidsperspektiv i kombination med att dagens samlade kunskap inte används på ett optimalt sätt är en del av bakgrunden till det andra projektet som handlar om den kunskapsgenererande strukturen i svensk hälso- och sjukvård. Till projektet har även knutits Göran Maathz som tillsammans med Johan beskrev tankarna bakom och idéerna kring projektet. I presentationen lyftes fram behovet av ett ökat samspel mellan olika aktörer, akademin, professionen, politiken och administrationen inte minst då det gäller forskning och ledarskap. Bättre underlag och fakta i beslutsfattandet med bibehållet utrymme för värderingar och mindre tyckande från olika håll poängterades också. Projektet kommer att inledas med en inventering av vad som finns gjort/vad som finns idag. En hel del går att hitta i HSU 2000, Ansvarskommitténs arbete, Forskningspolitiska propositionen, Internationella erfarenheter mm. Ett första kartläggning av vad som finns i befintliga sjukvårdsregioner i form av stödjande strukturer på universitet, högskolor, särskilda forskningsenheter och olika centra inom, eller finansierade av, landstingen pågår tillsammans med representanter från tjänstemannanätverket. Enligt projektdirektiven bör föreslås en lämplig nationell samordning och kraftsamling av de landstingsvisa och regionala initiativen. Johans bilder bifogas. 10 Rapporter Informerades från styrgruppen för 2006-års stämma senaste möte. OH-bilder som sammanfattar stämmans fokus, innehåll och målgrupp och minnesanteckningar från styrgruppsmötet kommer successivt att läggas ut på hemsidan och en första inbjudan kommer i början av nästa år. Konferensens huvudfokus föreslås vara Medborgaren och folkstyret. Tre övergripande temaområden har dessutom identifierats hitintills. 1) Demokrati och medborgarinflytande 2) Ledning och styrning utifrån medborgarnas behov av insatser vid ohälsa och sjukdom 3) Folkstyrets relation till den medicinska utvecklingen För kännedom hade inbjudan till en workshop om medborgardialog inom hälsooch sjukvården till ett antal ledande politiker i landet den mars hade skickats ut till dagens möte. Förhoppningen är att ett antal centrala frågeställningar kommer att identifieras i samband med workshopen och därefter bearbetas och presenteras vid stämman 2006 i Linköping. Samtliga LSordföranden har informerats. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
7 7 Informerades om att överenskommelsen med Lf om samverkan för 2005 är klar och undertecknad. Överenskommelsen läggs ut på hemsidan. 11 Avslutning Ordföranden framförde ett tack till Ann, Inger och Lars Åke, för deras insatser i arbetsutskottet under åren. Avgående ledamöter tackade ordföranden för gott samarbete under åren. Jan-Åke Simonsson, nyvald till arbetsutskottet tackade ordföranden och önskade En God jul och Ett Gott Nytt År. Ordföranden avslutade mötet. Anna-Lena Sörenson Kerstin Falkland Anders Eklund Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
8 8 Närvarande vid samordningsgruppens möte Anna-Lena Sörenson Lars Åke Carlsson Kerstin Falkland Kjell-Åke Nilsson Jan-Åke Simonsson Ann Lidman Lars-Joakim Lundquist Harriet Hedlund Inger Gustavsson Marie Morell Agneta Jansson Ellen Hyttsten, p 6 Johan Calltorp, p 8-9 Göran Maathz,p8-9 Sören Berg,p 1-7 Anders Eklund Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se
9 Avd för vård och omsorg Stab Informatik och uppföljn. Vård och socialtjänst Hälsa och jämställdhet Verksamhetsutveckling Avd för lärande och arbetsmarknad (Processindelad) Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Stab Livsmiljö och trygghet Förnyelse och tillväxt Planering och hållbar utveckling IT och kommunikationer Kommunalteknik VD VD-staben Personal- och ekonomienheten Förbundssekretariatet Juridiska enheten Avd för ekonomi och styrning Demokrati och styrning (Ekonomi och statistik: indelning återstår) Avd för arbetsgivarpolitik Stab Arbetsliv Arbetsrätt Förhandling Avd för kommunikation och omvärldsbevakning (Ev. sektionsindelning återstår)
10 Trygga välfärdens finansiering (ES) Effektivitet och kvalitet (DS) Ansvarskommittén och självstyret (DS) Ett lyckat avtal 2005 (AG) Förbättrad personal- och kompetensförsörjning (LA) Förstärkt samverkan i vården (VO) Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (VO) Ett mer flexibelt utbildningssystem (LA) Fler i jobb och ökad integration i arbetslivet (LA) Ökad hälsa minskad sjukfrånvaro (AG) Hållbar tillväxt (SB)
11 Varför finns vi? Var vill vi vara 2011? Hur vill vi uppfattas av medlemmarna och omvärlden? Vad ska vi uppnå på längre sikt mot visionen? Vad ska vi genomföra och uppnå 2005? Hur organiserar vi verksamheten? Hur följer vi upp verksamhetens resultat 2005?
12 Mårten Gerle Ingvar Thell
13 Bakgrund Arbetet ingår i Landstingsförbundets kraftsamlingsområde Ledning Enligt arbetsplanen behövs verktyg som utgör ett underlag, för exempelvis en sjukdomsgrupp, för att de prioriteringar som görs på övergripande nivå skall uppfattas, omformas och bli vägledande för insatser i den dagliga verksamheten
14 Värdlandsting/Gästlandsting Region Skåne är värdlandsting för arbetet med uppdragsbeskrivningar med exemplet psykisk ohälsa Under arbetet besöker projektledningen ett flertal gästlandsting och hämtar in erfarenheter från andra landsting som arbetar med uppdrag kring psykisk ohälsa ställer samman den nationella kunskapen
15 Uppdragsbeskrivning En uppdragsbeskrivning ska: skapa en långsiktig och realistisk målsättning för hälso- och sjukvården inom ramen för tillgängliga resurser på ett öppet sätt redovisa prioriteringar som måste göras för att nå olika hälsoeffektmål, kvalitetsmål och ekonomiska mål vara det politiska beslut som lämnas över till vårdens leverantörer för att omsättas i vårdinsatser
16 Problemområden som behandlas Dubbla roller Behovsanalys Prioriteringar Behovet av tydliga mål Uppföljning Olika arenor i hälso- och sjukvården
17 Den teoretiska och empiriska bakgrunden är entydig. Det behövs ett verktyg som: kan tjäna som en brygga mellan kunskapsunderlag och kontrakt har ett befolkningsperspektiv fokuserar på behov ger underlag för tydliga prioriteringar förstärker de olika aktörernas ansvarsområden inom hälso- och sjukvården
18 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 1. Övergripande syfte Formulering av övergripande syfte Tillvägagångssätt Målgrupp Tidsperiod för åtagande 2. Horisontell prioritering
19 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 3. Förutsättningar Behovsgrupp Hälsoläge Behovsanalys Vårdutbud Förväntad utveckling Ekonomiska aspekter/ Ersättningssystem
20 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 4. Mål Hälsoeffektmål Kvalitetsmål Medicinsk kvalitet och omvårdnadskvalitet Systemkvalitet (processkvalitet och strukturkvalitet, inkluderar t.ex. mål för tillgänglighet) Patientupplevd kvalitet
21 Uppdragsbeskrivning: Basmodell 5. Prioriterade insatser Specifika, prioriterade insatser riktade mot en särskild grupp eller ett särskilt problemområde inom sjukdomsgruppen 6. Systematisk uppföljning/resultat av insatser Flerdimensionell uppföljning är ett måste. Resultatet av uppföljningen skall direkt kopplas till dels den ekonomiska ersättningen och dels utformningen av följande avtal
22 Det fortsatta arbetet De problemområden som vi vill fokusera på är : Målformuleringsprocessen, hur har den sett ut och vem har haft ansvar De olika rollernas betydelse i uppdragsbeskrivningen, d.v.s. vem gör vad och när Uppföljningen av mål Kan landstingen använda sig av den föreslagna basmodellen?
23 Utarbeta riktlinjer för vård och behandling av patienter med svåra kroniska sjukdomar som kostar mycket (Dagmar) Beslutsstöd för prioriteringar (Dagmar) Nationellt kunskapsstöd för sjukvårdshuvudmännens arbete med hälso- och sjukvårdsprogram och prioriteringar Bidra till att resurserna används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut
24 Verka för att riktlinjerna i ökad utsträckning ligger till grund för sjukvårdshuvudmännens planering och lokala vårdprogram (Regleringsbrevet för 2004) Redovisa till regeringen hur riktlinjerna används och påverkar medicinsk praxis (Regleringsbrevet för 2004)
25 Prop. 1999/00 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården Regeringen om Socialstyrelsens arbete med prioriteringar i hälso- och sjukvården: skall bidra till att frågan om prioriteringar integreras i sjukvårdshuvudmännens planeringsarbete på alla nivåer med medvetna och öppna prioriteringar som följd.
26 Publicerade: Hjärtsjukdomar (2004) Venös tromboembolism/blodproppssjukdom (2004) Astma och KOL (2004) Pågående: Stroke (2005) Cancer (prostata-, kolorektal-, och bröstcancer) (2006) Depressionssjukdomar och ångesttillstånd Planerade: Demens Uppdateras: Hjärtsjukdomar (ny version december 2006)
27 Rangordningslista (prio 1 10 samt ingen prioritet ) Lista på åtgärder som inte bör utföras Kvalitetsindikatorer
28 Åtgärder som visats vara inneffektiva baserat på god vetenskaplig dokumentation (evidensgrad 1-2, alternativt gott eller mycket gott vetenskapligt underlag) Diagnostiska åtgärder som saknar rutinmässig klinisk indikation Åtgärder för vilka det vetenskapliga stödet är ofullständigt eller saknas (evidensgrad 3-4, alternativt vissteller lägre vetenskapligt underlag Områden där forskning och utveckling pågår
29 Lärande Kvalitetsförbättring Verksamhetsutveckling Uppföljning Styrning Underlag för avtal och ersättning Informerade val av vård och vårdgivare
30 Väl underbyggda rekommendationer Tas fram i en multidisciplinär process med medverkan från ett stort antal experter Patienter/närstående medverkar Beslutsfattare involveras tidigare i processen Rekommendationer ingen ribba Öppen redovisning av påverkan på medicinsk praxis Underlag för tillsyn
31 Vertikala prioriteringar Prevention Diagnostik Behandling Rehabilitering Verksamhetsansvar ndningsorganenssjukdomar Horisontella prioriteringar Psykisk ohälsa Hjärtsjukdomar Politiskt ansvar
32 en. PATIENTER (%) VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET 100% 80% Andel på annan vårdavdelning 60% 40% Andel på strokeenhet 20% 0%
33 en. PATIENTER VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET PÅ LANDSTINGSNIVÅ Kronoberg Västerbotten Gotland Halland Gävleborg Blekinge Östergötland Västernorrland Jönköping V. Götaland Västmanland Skåne Södermanland Örebro Stockholm Uppsala Värmland Kalmar Dalarna Jämtland Norrbotten procent
34 ANDEL PATIENTER VÅRDADE PÅ STROKE-ENHET en. Uppgift saknas Andel på stroke-enhet Medelvärde för alla sjukh 76%
35 Prioriteringscentrums utvärdering av implementeringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård Implementeringen förutsätter ett samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården Begränsade erfarenheter av att arbeta med systematiska prioriteringar den regionala dialogen mellan olika aktörer uppstår inte per automatik på grund av NR. En mycket större beredskap hos vårdprofessionerna att handla med stöd av NR jämfört med politiker och administratörer. Vårdprofessioner och politik-administration befinner sig inte i fas.
36 Öppna prioriteringar syftar till att säkra angelägen vård och sätta gränser för den offentliga vården på ett rättvist sätt Gap mellan högt prioriterade insatser och den kliniska verkligheten Hur säkra att resurserna fördelas till de högst prioriterade insatserna? Hur säkra att beslut om avgränsningar av det offentliga åtagandet kan fattas på ett sätt som kan uppfattas som rättvist och legitimt? Vilken typ av beslutsunderlag krävs? Vem ska fatta besluten? Hur detaljerade ska de politiska besluten vara?
37 Utvidgad vårdgaranti - inklusive behandlingsgaranti 3 mån - föreslagen från 1 november 2005 Resurser för förberedelsearbete avsatt i Dagmar Politisk signal - tillgängligheten till elektiv vård måste öka, liksom till första linjens sjukvård. Kötraditionen underminerar hälso- och sjukvårdssystemets trovärdighet. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
38 Erfarenheter kring köfenomenets mångdimensionella orsaker finns samlade i Sverige från 1992 och framåt. Internationell utveckling av metoder att förändra och förbättra situationen. Väntetider i Vården (ViV), process- och genombrottstekniker, Socialstyrelsens riktlinjearbete, Svenska Läkaresällskapets prioriteringsarbete, enskilda landsting som Östergötland och Västra Götaland kring vårdprogram och prioriteringar. Landstingen ekonomiskt pressade, men resurstillskott sker de kommande åren. Särskilda resurssatsningar på tillgängligheten. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
39 Samlat och pedagogiskt visa de insatser som sammantaget gör att garantitiderna till besök och behandling kan bli verklighet ( skruva ihop verktygslådan ) Nationellt arbete kring tydliga medicinska indikationer för behandling inom de viktigaste områdena för planerad vård Initiera, stimulera och koordinera arbete i alla landsting så att de olika verktygen används optimalt En tonvikt ligger på konkret handling och genomförande, ej utredning. Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
40 Indikationer för remiss och behandling diagnosområden med långa köer och patientrörlighet Uppdrag till utvecklingscentra för kvalitetsregister och specialitetsföreningar (prel ortopedi, ögon, kírurgi, gynekologi, hjärtsjukdomar, urologi, reumatologi, hörselvård) Konsekvensbeskrivningar och volymer, mått för uppföljning Ortopedi och ögon klara innevarande år, successivt resultat från övriga under våren 2005 Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
41 ViV:s metodik kring sanering av väntelistor intensifieras i alla landsting Väntetider över 1 år avvecklas under första halvåret 2005? Elektroniska remissmallar utvecklas och sprids stegvis som ett strategiskt hjälpmedel Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
42 Strategiskt hjälpmedel att förstå, analysera och styra vårdprocessen Tolv lokala utvecklingsprojekt kring detta Koordinering med processaktiviteter och genombrott? Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
43 Väsentliga tekniker att åstadkomma förändrat arbetssätt Det finns ett antal öar och utvecklingscentra etablerade i enskilda landsting Koordinering med aktiviteter kring flödesmodellen? Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
44 Behovet av en ny databas för information som stöd för patienternas val av vårdgivare Uppgifter för jämförelser och uppföljning av planerad vård? Kopplingar till andra nationella initiativ inom området Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
45 Koordinering, samordning, kraftsamling och genomförande är nyckelorden Projektsamordnare i de sex regionerna Nationell projektgrupp Kontaktpersoner i varje landsting Styrgrupp Utvidgad och reell vårdgaranti/jc
Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås
Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm
Läs merAnteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26
Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26 Syftet med dagens möte var att avrapportera läget i nätverkens handlingsprograms olika aktivitetsområden. Programmet redovisas i bilaga 2.
Läs merVerksamhetsberättelse 2004
Verksamhetsberättelse 2004 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland (adjungerad) - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg
Läs merVerksamhetsberättelse 2005
Verksamhetsberättelse 2005 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg - Skåne - Blekinge
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merLäkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare
Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merFrågor och svar Region i Örebro län
Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merTilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merProjekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk
Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merInformationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem
Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter
Läs merUppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010
Regeringsbeslut I:2 2011-02-03 S2010/4889/FS S2010/4906/FS S2010/4961/FS m.fl. Kammarkollegiet Se bilaga 1 Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merLöftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017
Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merProtokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005
Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005 1 Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
Läs merSamordningsgruppsmöte
4 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Tid och plats 3 juni kl 12.00 4 juni kl 13.00, Sigtuna. Namn Gunilla Esbjörn Petter Karlsson Britt-Marie Brinkmo Åsa Sjöström Anders Heldebro Anne-Marie
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs mer2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)
Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet
Läs merProtokoll styrgruppsmöte 5 Projekt Uppföljning av ledtider inom klinisk patologi Etapp 3
Protokoll styrgruppsmöte 5 Projekt Uppföljning av ledtider inom klinisk patologi Etapp 3 Projektet drivs inom ramen för Patientmiljarden, Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i
Läs merRemiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården
d Regeringskansliet Remiss 2018-02-20 S2018/01188/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Christina Fredin Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården Remissinstanser: 1 Riksdagens
Läs merMinnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007
Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merSå arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business
Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Sammanfattning Vad är viktigt för ett stort (forskande läkemedels)företag? Långsiktighet Lönsamhet Vad innebär det?
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs merBetänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)
Remiss 2018-01-30 U2017/05010/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) Remissinstanser
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merFörbundsstyrelsen föreslår
Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 3 Sekreterare: Anneli Hagberg 2014-09-27 Sida 1 Motion med förslag Motion nr 21: 30 procent i våra styrelser under 35 år Motionär: Motionärer: Landstingsavdelningen Värmland,
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merVÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden
Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården
Läs merPRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merTillsyn trycksatta anordningar
Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen
Läs merMinnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004
Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merPM Vårdköerna i Sverige
PM Vårdköerna i Sverige Sammanfattning: Vårdköerna har ökat dramatiskt sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 214. Att rekrytera och behålla kvalificerad personal, att driva digitalisering med
Läs merKontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare
PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merNils-Gunnar Ernstson Kerstin Petrén Anders Eklund Ewa Printz. Anders Almberg. Gabriella Petterson
Minnesanteckningar Nätverket Uppdrag Hälsas arbetsutskott 2005-03-17--18 Landstingsförbundet, lokal Mariaberget, plan 08, 0317 Lokal Våren, plan 10, 0318 Stockholm Deltagare: Övriga Sören Berg, ordf Nils-Gunnar
Läs merNu bildar vi region i Dalarna
Nu bildar vi region i Dalarna Den 1 januari 2019 bildar vi region Då förenas Landstinget Dalarna och Region Dalarna i en ny regionorganisation. Sammanslagningen gör att kopplingen mellan hälsa, välfärd
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merRegionbildning - sammanfattning av lärandefasen
PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merYttrande över departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) 6 LS
Yttrande över departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) 6 LS 2017-0858 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-09-13 LS 2017-0858 Yttrande
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merSpelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Läs merImplementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm
Implementering - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Nationell strategi för god vård Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merResultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013
Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merKan förtroendevalda påverka vårdens resultat?
30 MARS 2007 Minnesanteckningar från seminarium om Uppdragsbeskrivningar Kan förtroendevalda påverka vårdens resultat? En kunskapsprocess för befolkningsföreträdare Tid och plats 22 mars 2007, Hornsgatan
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs mer