Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005"

Transkript

1 Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005 Lars Westerlund och Lars Palo, Västra Götalandsregionen 1

2 1. Sammanställning Allmänt Syfte och mål Innehåll Metod, verktyg och källor Redovisningssätt Användbarhet känd nytta Analys och reflektioner Medborgarundersökning Befolkningsundersökning/studier Patientundersökning Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Frågor att arbeta vidare med

3 1. Sammanställning Sammanställning av landstingens enkätsvar inom delområdena: Befolkningen syn på hälso- och sjukvården Patienters och anhörigas erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården En gemensam sammanställning har gjorts för dessa två delområden då det vid genomgång av enkätsvaren visat sig att landstingen i sina enkäter och andra sätt att fånga upp dessa gruppers synpunkter oftast inte skiljer på dessa. 1.1 Allmänt Den allmänna bild man får är att samtliga landsting är aktiva inom dessa områden. Information samlas in på olika sätt, bearbetas, sammanställs och presenteras. Det anses viktigt att fånga upp vad befolkning, patienter och anhöriga tycker om vården och detta ur flera aspekter. Ganska mycket följer samma mönster i de olika landstingen. Enkäter utgör en bas och vårdbarometern används av nästan alla landsting. Egna enkäter av olika slag kompletterar vårdbarometern. Sådana enkäter kan ibland vara landstingsövergripande, medan de ibland utgår från viss avgränsad verksamhet. Ibland används kombinerade enkäter som även innehåller frågor om hälsa och livsstil. Vanligt förekommande är också dialog med olika patient- och medborgargrupper. Det finns en kärna av frågor i enkäter och i dialogen som är gemensam för alla landsting. Det är i första hand frågorna som berör tillgänglighet, bemötande och patientupplevd kvalitet. Flertalet landsting har vid sidan av dessa frågor även andra som man har fokuserat på, som kan skilja något mellan landstingen. Vilken betydelse enkätresultaten har för konkreta åtgärder som vidtas är däremot svårare att se utifrån vad landstingen redovisat. Det synes ändå vara så att enkätsvaren är en viktig källa för förbättringsåtgärder. Denna typ av information är lättare att styra efter än t.ex. resultatet av hälsobeskrivningar. Metoderna som används är inte enhetliga och i flera fall efterlyses en samordning av dessa. Dels handlar det om att veta eller finna ut vad som är en relevant metod och dels att samordna för att skapa jämförbarhet. Redovisningen av resultaten sker alla de vägar man kan tänka sig genom landstingens ordinarie rapportering, särskilda rapporter etc. Rapporteringen sker till ledning, till politik m.fl. Även massmedia är en kanal i detta sammanhang. I de redovisningar landstingen gjort framgår ganska tydligt vilka frågeställningar man söker svar på, däremot inte så mycket om de enskilda frågornas utformning eller tillvägagångssättet. Det är heller inte säkert att landstingen alla gånger helt och hållet avser samma sak eller har samma bakomliggande frågeställning med en viss rubrik eller visst ord. Nedan följer en sammanställning av vad som redovisats av landstingen. Sammanställningen är utformad som en bruttoförteckning över vad som redovisats. Det framgår här inte vilket 3

4 landsting som redovisat vad. Dubbleringar, dvs. där flera landsting redovisat samma uppgift, är strukna och vissa formuleringar kan vara ändrade för att skapa enhetlighet i språkbruket. 1.2 Syfte och mål Ofta anges här landstingens övergripande målformuleringar för vården tillsammans med mer specifika mål för de aktuella områdena. Övergripande mål är som angetts är: Vård på lika villkor Trygghet och tillgänglighet Respekt och omtanke Delaktighet och påverkan Effektivitet Prioriteringar Bra vård Bättre verksamhetskvalitet Genom de olika undersökningar som görs vill landstingen erhålla befolkningens, patienters och anhörigas uppfattning om hälso- och sjukvården och därigenom skaffa sig en bild av hur väl man lever upp till sina mål samt skaffa sig underlag för att öka måluppfyllelsen. Mål eller syften med de undersökningar som görs är att: Skaffa kunskap för att kunna göra förbättringar Skapa underlag för planering och förbättringsområden Skaffa underlag för resursfördelning och prioritering Se trender över tiden Jämföra mellan olika grupper Få in befolkningsperspektivet genom befolkningens attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård Att ur ett beställarperspektiv ta del av hur befolkningen ser på hälso- och sjukvården, vilka problem som befolkningen anser vara störst, vilka förväntningar man har på vården och hur beställare och vårdgivare ska möta dessa förväntningar och även kunna arbeta för att anpassa/styra förväntningar för att kunna möta dessa bättre Erhålla nöjda patienter 1.3 Innehåll Kopplat till mål och informationsbehov enligt ovan vill landstingen genom sina undersökningar finna svar på nedanstående frågeställningar. Frågor direkt kopplade till dessa finns i de olika enkätundersökningar som genomförs. Får befolkningen hjälp efter behov och när den behövs Sker bemötandet med respekt och omtanke Får befolkningen den information om sjukvården man behöver Anser de som sökt vård att väntetiden varit rimlig Hur nöjd är befolkningen med telefontillgängligheten Hur ser man på utbud och tillgången till vård Vad anser patienten om den hjälp man fått för sina problem Hur väl svarar sjukvården upp mot de förväntningar man har Hur ser befolkningen på frågor om kontinuitet och val av vårdgivare 4

5 Hur tycker man att samarbetet mellan vårdgivare fungerar Hur stort är förtroendet för vården Hur trygg känner man sig som patient Hur uppfattar patienten kvaliteten på den vård som givits Vilken kunskap har befolkningen om sina rättigheter Finns synpunkter på den fysiska miljön på en vårdinrättning 1.4 Metod, verktyg och källor Som befolkningsföreträdare är uppgiften bland annat att följa och registrera befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Ett vidare syfte är att få in befolkningsperspektivet genom befolkningens upplevelser, åsikter, kunskaper, attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård. METODER Befolkningsenkät. Medborgarenkät Folkhälsoenkät Patientenkät Patientenkät med hjälp av pekdatorer. Fokusgrupper Öppna hus Befolkningsmöten Arbetsseminarium för medborgare Öppen telefon Möt dina politiker i väntrummet (på t ex en vårdcentral) Politiker och tjänstemän tar emot direkta samtal från allmänheten med synpunkter på vården Kontakter med patient- och anhörigföreningar samt pensionärsorganisationer Kontakter via Pensionärsråd och lokala handikappråd Kontakter medborgarråd Dialog med brukarföreningar Brevlåda för synpunkter Djupintervjuer Klagomål Landstingen söker även utveckla arenor för kommunikation med befolkningen - medborgardialog. VERKTYG Vårdbarometern - den vanligaste metoden för att få information och kunskap och den används av de flesta landstingen. QUL KUPP Minikupp SF 36 EQ 5D Pickerinstitutet 5

6 KÄLLOR Andra informationskällor är SOM-undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi. Undersökningarna avser befolkningens inställning och förtroende för offentlig verksamhet. Nationella kvalitetsregister är ytterligare källor att hämta information från. Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. SCB:s ULF-undersökningar är en källa för att få information om befolkningens levnadsvanor. 1.5 Redovisningssätt Redovisningar från olika former av undersökningar, möte etc sker i form av Årsbokslut Årsredovisningen Boksluten (hel-, halvårsvis och månadsrapporter) Rapporter från/om ex vis om telefontillgänglighet Olika analyser från Vårdbarometerns databas Publicering på hemsida Redovisning vid nämndmöten Dialogmöten med vårdgivare och brukarorganisationer Broschyrer/skrifter som visar på befolkningsaspekter Redovisning av nyckelindikatorer i samband med uppföljning av balanserade styrkort. Telefonkontakter/ motsvarande med politiker eller kanslierna dokumenteras på särskilda blanketter Befolkningsenkäter där resultaten har lanserats i media samt presenterats vid lokala träffar med kommuninvånarna samt presenterats på hemsida. Vilka erhåller redovisningen Rapporter sprids till Politiker Tjänstemän Massmedia (tidningar, lokalradio) Samarbetspartners som kommuner, Försäkringskassa m fl. Allmänheten Internt inom landstinget (beställare och vårdgivare) 1.6 Användbarhet känd nytta Den förväntade användbarheten varierar beroende på om uppföljningen sker på landstingsnivå eller på distriktsnivå/motsvarande. Användbarheten är ofta mer konkret på distriktsnivå. Synpunkterna från befolkningen kan t ex tas tillvara när avtal och uppdrag till vårdgivarna skall utformas. Den främsta användningen av kunskap om befolkningens syn på hälso- och sjukvård är som kunskaps- och beslutsunderlag för politikerna, både regionalt och lokalt, i arbetet med behov och prioriteringar. Kunskapen kan fungera som återkoppling på gjorda förändringar. 6

7 Kunskapen används i arbetet med att utforma uppdrag till offentliga vårdgivare respektive upphandlingar av privata vårdgivare Undersökningarna ger möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner i länet samt gentemot andra landsting för att både värdera resultat, sätta mål samt se skillnader mellan olika geografiska områden i länet. Avvikelser och trender ger snarast signaler för kompletterande informationsinsamling (t ex fältstudier inom ett geografiskt område). Undersökningar ger ökade kunskaper om skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller deras erfarenhet av och synen/förväntningarna på sjukvården. Undersökningsresultaten är ett ingångsvärde i landstingets planering. Resultaten används kontinuerligt som kunskapsunderlag, utvärderingsinstrument och i dialogmöten och de vidgar perspektiven och flyttar fokus från produktion till resultat/effekter för befolkningen av vad hälso- och sjukvården gör (ej gör). I ett landsting där utbudspunkterna förändrats pga omorganisering kan man följa dels vilka konsekvenser det får för patienter/befolkning, dels hur attityderna till hälso- och sjukvården påverkas. Det har även framförts att det är svårt att visa på direkt samband mellan just dessa undersökningsresultat och konkreta åtgärder. Resultaten har värde för att öka kunskapsbasen (politiker, tjänstemannaledning). Undersökningarna har ibland ett begränsat värde, som grov indikator på måluppfyllelse och ger inte alltid någon användbar styrningsinformation. De behöver fördjupas om det sistnämnda syftet ska uppfyllas. Ett mer utvecklat system bör möjliggöra att i tider av t ex stora strukturförändringar följa om befolkningens syn på hälso- och sjukvården förändras. 2. Analys och reflektioner En allmän reflektion är att man i de olika landstingen har hög ambitionsnivå och vilja att ta reda på vad befolkning och patienter tycker om sjukvården som underlag för att förbättra verksamheten med patienten i centrum. Landstingen genomför därför ett antal undersökningar som företrädesvis har ett patientperspektiv, men även ett medborgarperspektiv. Beskrivning av och synpunkter på dessa följer nedan. 2.1 Medborgarundersökning Oftast när man talar om kvalitet och service gör man det med utgångspunkten att det är kunden som är i centrum. Det är han/hon som definierar vad som är kvalitet och service. Den uppfattning kunden har om varans eller tjänstens kvalitet och den service han/hon får beror inte bara av varans utseende och egenskaper eller hur serviceinriktad personalen var i samband med överlämnandet av varan eller tjänsten. Kunden grundar även sin uppfattning på de förväntningar denne har och som till viss del påverkas av den som skapar och levererar varan eller tjänsten. 7

8 Om man vill mäta graden av kvalitet och service i offentlig verksamhet måste man därför fråga den enskilde medborgaren i dennes egenskap av patient, trafikant, klient etc. Det vanligaste är då att använda olika former av enkät- och intervjuundersökningar. När man går ut och frågar allmänheten om deras uppfattning om myndigheten eller förvaltningen är det viktigt att man inte bara tar reda på vad medborgaren spontant tycker om olika kvalitets- och servicefaktorer. Man måste också undersöka hur kunden värderar dessa faktorer. Det kan ju knappast vara tillfredsställande att veta att man är bra på att sköta olika uppgifter om det visar sig att många tycker att uppgifterna är oviktiga. Medborgarens förväntningar bör också kartläggas. Oftast har de grundats på tidigare erfarenheter och relationer med myndigheten eller förvaltningen. Men de kan också ha påverkats via massmedia och genom myndighetens/förvaltningens eget agerande. Medborgarundersökning ger medborgarens betyg på landstingets/regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det finns således en hel del likheter med traditionella kundundersökningar. 2.2 Befolkningsundersökning/studier I en befolkningsundersökning beskriver de vuxna invånarna själva sin hälsa. Undersökningar beskriver hälsan bland barn, sjukskrivna eller personer boende i olika länsdelar samt hur den socioekonomiska situationen ser ut. Exempel på befolkningsundersökningar: SCB:s ULF-undersökningar som ger information om befolkningens levnadsvanor SOM-institutets undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi Undersökningarna visar på befolkningens inställning och förtroende till offentlig verksamhet Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät ger information om bl a hälsa, vårdutnyttjande och levnadsvanor Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Socialstyrelsens undersökning Hur mår Sverige 2.3 Patientundersökning Undersökningar för att få kunskap om patienternas uppfattning, erfarenheter och synpunkter på vården. Patientundersökningar kan ge underlag för vårdgivaren för det egna förbättringsarbetet. Exempel på patientundersökningar är Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Lokala och centrala enkätundersökningar i det egna landstinget 2.4 Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Det är viktigt att definiera om avsikten är att genomföra en medborgar-, befolknings- eller patientundersökning. 8

9 Undersökningarna och enkäterna innehåller ofta en blandning av frågor. Ofta frågas om vilken uppfattning man har om den vård som givits, tillgänglighet m.m. och samtidigt frågor om livsstil och hälsotillstånd. Vårdbarometern ger en allmän bild landstingsnivån. Det går inte att i det materialet urskilja eller se vilka uppfattningar som finns angående enskilt sjukhus, klinik eller vårdcentral. Vårdbarometerns resultat behöver därför kompletteras med undersökningar som ger bilder av hur patienterna uppfattar vården på det lokala planet. Varje vårdcentral, klinik etc. skulle själva behöva fråga, göra egna enkätundersökningar. Först då skapas ett bra underlag för förbättringar på det lokala planet. Vårdbarometern har ett antal frågor inom följande rubriker Beteende Besök vårdcentral Besökt akutmottagning Besökt annan klinik/mottagning på sjukhus Besökt annan privat specialistläkare Patienträttigheter Råd på telefon Kontakt med vården Om vård och läkemedel Förtroende Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder, kön, inkomst och utbildning. Det är för mycket fokus på frågor om hur saker förevarit. Det borde vara fler frågor som handlar om värderingar och om hur man tycker saker borde vara. Antingen kan man utveckla vårdbarometern eller så får detta fångas upp i andra enkäter. En idé om ansvarsfördelning vid enkäter: landstinget befolkningen, vårdenheten patienten. Statens Folkhälsoinstitut genomför en folkhälsoenkät som har frågor inom följande rubriker Hälsa Vårdutnyttjande Levnadsvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Arbetsmiljö Hem och hushåll Trygghet Sociala relationer Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder och kön. Enkäten innehåller framförallt frågor om den egna hälsa och variabler som påverkar hälsa. Det är inte frågor som värderar hälso- och sjukvården. Frågor som inte finns med i vårdbarometern eller i andra enkäter och där vi uppfattar det som ganska viktigt att få reda på befolkningens syn. Vad vet medborgaren om sina rättigheter enligt lagar och lokalt fattade beslut. 9

10 Hur mycket känner medborgaren till om sjukvårdens regelverk (hur ärenden handläggs, remisser, kallelser, utbud m.m.) Vad anser medborgaren om vårdens prioriteringar Vad tycker medborgaren om avgifterna Vilken inställning har medborgaren till sjukvårdsupplysningen Hur ser medborgaren på tjänster över webben Hur viktigt är det att själv få välja allmänläkare (husläkare) eller specialist och operatör när det är aktuellt Hur viktigt är det med kontinuitet i meningen att alltid få träffa samma läkare/vårdgivare. Vid genomgång av material från inventeringen upplever vi att det finns en otydlighet och osäkerhet vad gäller metodval. Mer tankar och reflektioner I en organisation finns olika behov av information och kunskap Ägaren Beställaren/uppdragsgivaren Utföraren/producenten Vår bedömning är att de olika intressenterna i landstingen har behov av olika slags information. Upplägget och frågeställningar måste avgöras av den som är intressent till undersökningen. Det är viktigt att veta och bestämma vilken undersökning som görs för vem. Vår uppfattning från inventeringen är att i de flesta undersökningar är detta inte tydliggjort. Vår bedömning är att vi alltför ofta samlar mer information är vi klarar av att hantera, analysera och nyttja. Våra upplevelser från inventeringen är att mycket av uppföljningarna är alltför traditionella och innehåller för lite av nytänkande. Vår uppfattning är att det genomförs undersökningar där resultat redan finns. Vi bedömer att det finns behov av utbildningar och kurser om metodval och urvalsprinciper. Vår uppfattning är att fler frågor bör innebära att medborgaren tvingas att värdera och inte bara tycka. Vi upplever att undersökningar blir alltför heltäckande, vilket innebär att man tappar fokus varför man frågar. (Vem ställer frågan och varför) % av befolkningen har ingen kontakt med sjukvården under ett år och vår uppfattning är att även denna grupp måste få sin röst hörd. Fokuseras enbart på patientundersökning kommer denna grupp ej med. Våra upplevelser från inventeringen är att den vanligaste undersökningsformen är enkäter. Andra former som medborgardialog i olika former kan vara väl så bra alternativ. 10

11 3. Frågor att arbeta vidare med Metodfrågor Hur genomföra undersökningar rent praktiskt? Webb- lösningar som alternativ? Statistiskt urval. Hur fastställer vi ett riktigt sådant? Frekvens Hur ofta ska undersökningar genomföras? Hur förhåller sig enkäter som undersökningsmetod till andra vägar som används medborgarråd, pensionärsråd, fokusgrupper etc.? Samverkan Vad kan landstingen göra tillsammans med avseende på enkätutformning m.m. Rapportering Är den tillräckligt offensiv? Säljer man in resultaten? Hur aptitliga /lättillgängliga är rapporterna till sin utformning? 11

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

ARBETSMATERIAL. Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv

ARBETSMATERIAL. Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv ARBETSMATERIAL Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv 2004-08-09 Projektgruppen: Lars Palo Bengt Kron Lars Westerlund 1 FÖRTECKNING ÖVER

Läs mer

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1 Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter FÖRFATTNINGSSAMLING (6.4.7) Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter Dokumenttyp Rutin Ämnesområde Klagomål och synpunkter Ägare/ansvarig Förvaltningsområdeschef Antagen av 2012-11-27

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Bakgrund och förutsättningar Styrning och ledning av projektet Utvecklingen 2006-2013 (-16) Tre viktiga

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-07 AN-2016/322.731 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården 1 (1) Ledningsstaben MISSIV Marie Lagerfelt 2008-01-10 LiÖ 2008-69 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2006-11-28,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

PRESSINFO Offentlig sektor 2012 Datum: Publicering: Kl

PRESSINFO Offentlig sektor 2012 Datum: Publicering: Kl PRESSINFO Offentlig sektor 2012 Datum: 2012-11-19 Publicering: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE OFFENTLIG SEKTOR 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Beslutad av Lokala nämnden i Kungsbacka 2011-05-09 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 LOKALA NÄMNDENS UPPDRAG... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Vår uppgift. är en fråga om förtroende

Vår uppgift. är en fråga om förtroende Vår uppgift är en fråga om förtroende Patientnämnden Patientnämndens ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får

Läs mer

Halmstadsnämnden. Bokslut år 2010

Halmstadsnämnden. Bokslut år 2010 Halmstadsnämnden Bokslut år 2010 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Måluppfyllelse enligt beslutad nämndsplan 4 Aktivitetsplan 5 Målen nöjda och engagerade invånare samt god vård 5 Stark ekonomi 6 Intern

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012 Granskningsrapport Brukarrevision Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt okt-nov 2012 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:56 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets pensionärsorganisationer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Österåkers kommun Rev 2015-06-15 Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer