Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005"

Transkript

1 Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005 Lars Westerlund och Lars Palo, Västra Götalandsregionen 1

2 1. Sammanställning Allmänt Syfte och mål Innehåll Metod, verktyg och källor Redovisningssätt Användbarhet känd nytta Analys och reflektioner Medborgarundersökning Befolkningsundersökning/studier Patientundersökning Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Frågor att arbeta vidare med

3 1. Sammanställning Sammanställning av landstingens enkätsvar inom delområdena: Befolkningen syn på hälso- och sjukvården Patienters och anhörigas erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården En gemensam sammanställning har gjorts för dessa två delområden då det vid genomgång av enkätsvaren visat sig att landstingen i sina enkäter och andra sätt att fånga upp dessa gruppers synpunkter oftast inte skiljer på dessa. 1.1 Allmänt Den allmänna bild man får är att samtliga landsting är aktiva inom dessa områden. Information samlas in på olika sätt, bearbetas, sammanställs och presenteras. Det anses viktigt att fånga upp vad befolkning, patienter och anhöriga tycker om vården och detta ur flera aspekter. Ganska mycket följer samma mönster i de olika landstingen. Enkäter utgör en bas och vårdbarometern används av nästan alla landsting. Egna enkäter av olika slag kompletterar vårdbarometern. Sådana enkäter kan ibland vara landstingsövergripande, medan de ibland utgår från viss avgränsad verksamhet. Ibland används kombinerade enkäter som även innehåller frågor om hälsa och livsstil. Vanligt förekommande är också dialog med olika patient- och medborgargrupper. Det finns en kärna av frågor i enkäter och i dialogen som är gemensam för alla landsting. Det är i första hand frågorna som berör tillgänglighet, bemötande och patientupplevd kvalitet. Flertalet landsting har vid sidan av dessa frågor även andra som man har fokuserat på, som kan skilja något mellan landstingen. Vilken betydelse enkätresultaten har för konkreta åtgärder som vidtas är däremot svårare att se utifrån vad landstingen redovisat. Det synes ändå vara så att enkätsvaren är en viktig källa för förbättringsåtgärder. Denna typ av information är lättare att styra efter än t.ex. resultatet av hälsobeskrivningar. Metoderna som används är inte enhetliga och i flera fall efterlyses en samordning av dessa. Dels handlar det om att veta eller finna ut vad som är en relevant metod och dels att samordna för att skapa jämförbarhet. Redovisningen av resultaten sker alla de vägar man kan tänka sig genom landstingens ordinarie rapportering, särskilda rapporter etc. Rapporteringen sker till ledning, till politik m.fl. Även massmedia är en kanal i detta sammanhang. I de redovisningar landstingen gjort framgår ganska tydligt vilka frågeställningar man söker svar på, däremot inte så mycket om de enskilda frågornas utformning eller tillvägagångssättet. Det är heller inte säkert att landstingen alla gånger helt och hållet avser samma sak eller har samma bakomliggande frågeställning med en viss rubrik eller visst ord. Nedan följer en sammanställning av vad som redovisats av landstingen. Sammanställningen är utformad som en bruttoförteckning över vad som redovisats. Det framgår här inte vilket 3

4 landsting som redovisat vad. Dubbleringar, dvs. där flera landsting redovisat samma uppgift, är strukna och vissa formuleringar kan vara ändrade för att skapa enhetlighet i språkbruket. 1.2 Syfte och mål Ofta anges här landstingens övergripande målformuleringar för vården tillsammans med mer specifika mål för de aktuella områdena. Övergripande mål är som angetts är: Vård på lika villkor Trygghet och tillgänglighet Respekt och omtanke Delaktighet och påverkan Effektivitet Prioriteringar Bra vård Bättre verksamhetskvalitet Genom de olika undersökningar som görs vill landstingen erhålla befolkningens, patienters och anhörigas uppfattning om hälso- och sjukvården och därigenom skaffa sig en bild av hur väl man lever upp till sina mål samt skaffa sig underlag för att öka måluppfyllelsen. Mål eller syften med de undersökningar som görs är att: Skaffa kunskap för att kunna göra förbättringar Skapa underlag för planering och förbättringsområden Skaffa underlag för resursfördelning och prioritering Se trender över tiden Jämföra mellan olika grupper Få in befolkningsperspektivet genom befolkningens attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård Att ur ett beställarperspektiv ta del av hur befolkningen ser på hälso- och sjukvården, vilka problem som befolkningen anser vara störst, vilka förväntningar man har på vården och hur beställare och vårdgivare ska möta dessa förväntningar och även kunna arbeta för att anpassa/styra förväntningar för att kunna möta dessa bättre Erhålla nöjda patienter 1.3 Innehåll Kopplat till mål och informationsbehov enligt ovan vill landstingen genom sina undersökningar finna svar på nedanstående frågeställningar. Frågor direkt kopplade till dessa finns i de olika enkätundersökningar som genomförs. Får befolkningen hjälp efter behov och när den behövs Sker bemötandet med respekt och omtanke Får befolkningen den information om sjukvården man behöver Anser de som sökt vård att väntetiden varit rimlig Hur nöjd är befolkningen med telefontillgängligheten Hur ser man på utbud och tillgången till vård Vad anser patienten om den hjälp man fått för sina problem Hur väl svarar sjukvården upp mot de förväntningar man har Hur ser befolkningen på frågor om kontinuitet och val av vårdgivare 4

5 Hur tycker man att samarbetet mellan vårdgivare fungerar Hur stort är förtroendet för vården Hur trygg känner man sig som patient Hur uppfattar patienten kvaliteten på den vård som givits Vilken kunskap har befolkningen om sina rättigheter Finns synpunkter på den fysiska miljön på en vårdinrättning 1.4 Metod, verktyg och källor Som befolkningsföreträdare är uppgiften bland annat att följa och registrera befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Ett vidare syfte är att få in befolkningsperspektivet genom befolkningens upplevelser, åsikter, kunskaper, attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård. METODER Befolkningsenkät. Medborgarenkät Folkhälsoenkät Patientenkät Patientenkät med hjälp av pekdatorer. Fokusgrupper Öppna hus Befolkningsmöten Arbetsseminarium för medborgare Öppen telefon Möt dina politiker i väntrummet (på t ex en vårdcentral) Politiker och tjänstemän tar emot direkta samtal från allmänheten med synpunkter på vården Kontakter med patient- och anhörigföreningar samt pensionärsorganisationer Kontakter via Pensionärsråd och lokala handikappråd Kontakter medborgarråd Dialog med brukarföreningar Brevlåda för synpunkter Djupintervjuer Klagomål Landstingen söker även utveckla arenor för kommunikation med befolkningen - medborgardialog. VERKTYG Vårdbarometern - den vanligaste metoden för att få information och kunskap och den används av de flesta landstingen. QUL KUPP Minikupp SF 36 EQ 5D Pickerinstitutet 5

6 KÄLLOR Andra informationskällor är SOM-undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi. Undersökningarna avser befolkningens inställning och förtroende för offentlig verksamhet. Nationella kvalitetsregister är ytterligare källor att hämta information från. Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. SCB:s ULF-undersökningar är en källa för att få information om befolkningens levnadsvanor. 1.5 Redovisningssätt Redovisningar från olika former av undersökningar, möte etc sker i form av Årsbokslut Årsredovisningen Boksluten (hel-, halvårsvis och månadsrapporter) Rapporter från/om ex vis om telefontillgänglighet Olika analyser från Vårdbarometerns databas Publicering på hemsida Redovisning vid nämndmöten Dialogmöten med vårdgivare och brukarorganisationer Broschyrer/skrifter som visar på befolkningsaspekter Redovisning av nyckelindikatorer i samband med uppföljning av balanserade styrkort. Telefonkontakter/ motsvarande med politiker eller kanslierna dokumenteras på särskilda blanketter Befolkningsenkäter där resultaten har lanserats i media samt presenterats vid lokala träffar med kommuninvånarna samt presenterats på hemsida. Vilka erhåller redovisningen Rapporter sprids till Politiker Tjänstemän Massmedia (tidningar, lokalradio) Samarbetspartners som kommuner, Försäkringskassa m fl. Allmänheten Internt inom landstinget (beställare och vårdgivare) 1.6 Användbarhet känd nytta Den förväntade användbarheten varierar beroende på om uppföljningen sker på landstingsnivå eller på distriktsnivå/motsvarande. Användbarheten är ofta mer konkret på distriktsnivå. Synpunkterna från befolkningen kan t ex tas tillvara när avtal och uppdrag till vårdgivarna skall utformas. Den främsta användningen av kunskap om befolkningens syn på hälso- och sjukvård är som kunskaps- och beslutsunderlag för politikerna, både regionalt och lokalt, i arbetet med behov och prioriteringar. Kunskapen kan fungera som återkoppling på gjorda förändringar. 6

7 Kunskapen används i arbetet med att utforma uppdrag till offentliga vårdgivare respektive upphandlingar av privata vårdgivare Undersökningarna ger möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner i länet samt gentemot andra landsting för att både värdera resultat, sätta mål samt se skillnader mellan olika geografiska områden i länet. Avvikelser och trender ger snarast signaler för kompletterande informationsinsamling (t ex fältstudier inom ett geografiskt område). Undersökningar ger ökade kunskaper om skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller deras erfarenhet av och synen/förväntningarna på sjukvården. Undersökningsresultaten är ett ingångsvärde i landstingets planering. Resultaten används kontinuerligt som kunskapsunderlag, utvärderingsinstrument och i dialogmöten och de vidgar perspektiven och flyttar fokus från produktion till resultat/effekter för befolkningen av vad hälso- och sjukvården gör (ej gör). I ett landsting där utbudspunkterna förändrats pga omorganisering kan man följa dels vilka konsekvenser det får för patienter/befolkning, dels hur attityderna till hälso- och sjukvården påverkas. Det har även framförts att det är svårt att visa på direkt samband mellan just dessa undersökningsresultat och konkreta åtgärder. Resultaten har värde för att öka kunskapsbasen (politiker, tjänstemannaledning). Undersökningarna har ibland ett begränsat värde, som grov indikator på måluppfyllelse och ger inte alltid någon användbar styrningsinformation. De behöver fördjupas om det sistnämnda syftet ska uppfyllas. Ett mer utvecklat system bör möjliggöra att i tider av t ex stora strukturförändringar följa om befolkningens syn på hälso- och sjukvården förändras. 2. Analys och reflektioner En allmän reflektion är att man i de olika landstingen har hög ambitionsnivå och vilja att ta reda på vad befolkning och patienter tycker om sjukvården som underlag för att förbättra verksamheten med patienten i centrum. Landstingen genomför därför ett antal undersökningar som företrädesvis har ett patientperspektiv, men även ett medborgarperspektiv. Beskrivning av och synpunkter på dessa följer nedan. 2.1 Medborgarundersökning Oftast när man talar om kvalitet och service gör man det med utgångspunkten att det är kunden som är i centrum. Det är han/hon som definierar vad som är kvalitet och service. Den uppfattning kunden har om varans eller tjänstens kvalitet och den service han/hon får beror inte bara av varans utseende och egenskaper eller hur serviceinriktad personalen var i samband med överlämnandet av varan eller tjänsten. Kunden grundar även sin uppfattning på de förväntningar denne har och som till viss del påverkas av den som skapar och levererar varan eller tjänsten. 7

8 Om man vill mäta graden av kvalitet och service i offentlig verksamhet måste man därför fråga den enskilde medborgaren i dennes egenskap av patient, trafikant, klient etc. Det vanligaste är då att använda olika former av enkät- och intervjuundersökningar. När man går ut och frågar allmänheten om deras uppfattning om myndigheten eller förvaltningen är det viktigt att man inte bara tar reda på vad medborgaren spontant tycker om olika kvalitets- och servicefaktorer. Man måste också undersöka hur kunden värderar dessa faktorer. Det kan ju knappast vara tillfredsställande att veta att man är bra på att sköta olika uppgifter om det visar sig att många tycker att uppgifterna är oviktiga. Medborgarens förväntningar bör också kartläggas. Oftast har de grundats på tidigare erfarenheter och relationer med myndigheten eller förvaltningen. Men de kan också ha påverkats via massmedia och genom myndighetens/förvaltningens eget agerande. Medborgarundersökning ger medborgarens betyg på landstingets/regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det finns således en hel del likheter med traditionella kundundersökningar. 2.2 Befolkningsundersökning/studier I en befolkningsundersökning beskriver de vuxna invånarna själva sin hälsa. Undersökningar beskriver hälsan bland barn, sjukskrivna eller personer boende i olika länsdelar samt hur den socioekonomiska situationen ser ut. Exempel på befolkningsundersökningar: SCB:s ULF-undersökningar som ger information om befolkningens levnadsvanor SOM-institutets undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi Undersökningarna visar på befolkningens inställning och förtroende till offentlig verksamhet Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät ger information om bl a hälsa, vårdutnyttjande och levnadsvanor Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Socialstyrelsens undersökning Hur mår Sverige 2.3 Patientundersökning Undersökningar för att få kunskap om patienternas uppfattning, erfarenheter och synpunkter på vården. Patientundersökningar kan ge underlag för vårdgivaren för det egna förbättringsarbetet. Exempel på patientundersökningar är Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Lokala och centrala enkätundersökningar i det egna landstinget 2.4 Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Det är viktigt att definiera om avsikten är att genomföra en medborgar-, befolknings- eller patientundersökning. 8

9 Undersökningarna och enkäterna innehåller ofta en blandning av frågor. Ofta frågas om vilken uppfattning man har om den vård som givits, tillgänglighet m.m. och samtidigt frågor om livsstil och hälsotillstånd. Vårdbarometern ger en allmän bild landstingsnivån. Det går inte att i det materialet urskilja eller se vilka uppfattningar som finns angående enskilt sjukhus, klinik eller vårdcentral. Vårdbarometerns resultat behöver därför kompletteras med undersökningar som ger bilder av hur patienterna uppfattar vården på det lokala planet. Varje vårdcentral, klinik etc. skulle själva behöva fråga, göra egna enkätundersökningar. Först då skapas ett bra underlag för förbättringar på det lokala planet. Vårdbarometern har ett antal frågor inom följande rubriker Beteende Besök vårdcentral Besökt akutmottagning Besökt annan klinik/mottagning på sjukhus Besökt annan privat specialistläkare Patienträttigheter Råd på telefon Kontakt med vården Om vård och läkemedel Förtroende Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder, kön, inkomst och utbildning. Det är för mycket fokus på frågor om hur saker förevarit. Det borde vara fler frågor som handlar om värderingar och om hur man tycker saker borde vara. Antingen kan man utveckla vårdbarometern eller så får detta fångas upp i andra enkäter. En idé om ansvarsfördelning vid enkäter: landstinget befolkningen, vårdenheten patienten. Statens Folkhälsoinstitut genomför en folkhälsoenkät som har frågor inom följande rubriker Hälsa Vårdutnyttjande Levnadsvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Arbetsmiljö Hem och hushåll Trygghet Sociala relationer Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder och kön. Enkäten innehåller framförallt frågor om den egna hälsa och variabler som påverkar hälsa. Det är inte frågor som värderar hälso- och sjukvården. Frågor som inte finns med i vårdbarometern eller i andra enkäter och där vi uppfattar det som ganska viktigt att få reda på befolkningens syn. Vad vet medborgaren om sina rättigheter enligt lagar och lokalt fattade beslut. 9

10 Hur mycket känner medborgaren till om sjukvårdens regelverk (hur ärenden handläggs, remisser, kallelser, utbud m.m.) Vad anser medborgaren om vårdens prioriteringar Vad tycker medborgaren om avgifterna Vilken inställning har medborgaren till sjukvårdsupplysningen Hur ser medborgaren på tjänster över webben Hur viktigt är det att själv få välja allmänläkare (husläkare) eller specialist och operatör när det är aktuellt Hur viktigt är det med kontinuitet i meningen att alltid få träffa samma läkare/vårdgivare. Vid genomgång av material från inventeringen upplever vi att det finns en otydlighet och osäkerhet vad gäller metodval. Mer tankar och reflektioner I en organisation finns olika behov av information och kunskap Ägaren Beställaren/uppdragsgivaren Utföraren/producenten Vår bedömning är att de olika intressenterna i landstingen har behov av olika slags information. Upplägget och frågeställningar måste avgöras av den som är intressent till undersökningen. Det är viktigt att veta och bestämma vilken undersökning som görs för vem. Vår uppfattning från inventeringen är att i de flesta undersökningar är detta inte tydliggjort. Vår bedömning är att vi alltför ofta samlar mer information är vi klarar av att hantera, analysera och nyttja. Våra upplevelser från inventeringen är att mycket av uppföljningarna är alltför traditionella och innehåller för lite av nytänkande. Vår uppfattning är att det genomförs undersökningar där resultat redan finns. Vi bedömer att det finns behov av utbildningar och kurser om metodval och urvalsprinciper. Vår uppfattning är att fler frågor bör innebära att medborgaren tvingas att värdera och inte bara tycka. Vi upplever att undersökningar blir alltför heltäckande, vilket innebär att man tappar fokus varför man frågar. (Vem ställer frågan och varför) % av befolkningen har ingen kontakt med sjukvården under ett år och vår uppfattning är att även denna grupp måste få sin röst hörd. Fokuseras enbart på patientundersökning kommer denna grupp ej med. Våra upplevelser från inventeringen är att den vanligaste undersökningsformen är enkäter. Andra former som medborgardialog i olika former kan vara väl så bra alternativ. 10

11 3. Frågor att arbeta vidare med Metodfrågor Hur genomföra undersökningar rent praktiskt? Webb- lösningar som alternativ? Statistiskt urval. Hur fastställer vi ett riktigt sådant? Frekvens Hur ofta ska undersökningar genomföras? Hur förhåller sig enkäter som undersökningsmetod till andra vägar som används medborgarråd, pensionärsråd, fokusgrupper etc.? Samverkan Vad kan landstingen göra tillsammans med avseende på enkätutformning m.m. Rapportering Är den tillräckligt offensiv? Säljer man in resultaten? Hur aptitliga /lättillgängliga är rapporterna till sin utformning? 11

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Nöjdhet och förtroende

Nöjdhet och förtroende Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Riktlinjer för väntrum och andra lokaler

Riktlinjer för väntrum och andra lokaler Riktlinjer för väntrum och andra lokaler Riktlinjer för information i Västra Götalandsregionens väntrum och andra lokaler För många är väntrummen i hälso- och sjukvården eller tandvården den första kontakten

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Disposition Vår ambition är att öka kunskapen om medborgarundersökningen internt i vår organisation. Vi

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer