Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005
|
|
- Emma Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Befolkningens, patienternas och anhörigas uppfattning, upplevelser och syn på hälso- och sjukvård September 2005 Lars Westerlund och Lars Palo, Västra Götalandsregionen 1
2 1. Sammanställning Allmänt Syfte och mål Innehåll Metod, verktyg och källor Redovisningssätt Användbarhet känd nytta Analys och reflektioner Medborgarundersökning Befolkningsundersökning/studier Patientundersökning Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Frågor att arbeta vidare med
3 1. Sammanställning Sammanställning av landstingens enkätsvar inom delområdena: Befolkningen syn på hälso- och sjukvården Patienters och anhörigas erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården En gemensam sammanställning har gjorts för dessa två delområden då det vid genomgång av enkätsvaren visat sig att landstingen i sina enkäter och andra sätt att fånga upp dessa gruppers synpunkter oftast inte skiljer på dessa. 1.1 Allmänt Den allmänna bild man får är att samtliga landsting är aktiva inom dessa områden. Information samlas in på olika sätt, bearbetas, sammanställs och presenteras. Det anses viktigt att fånga upp vad befolkning, patienter och anhöriga tycker om vården och detta ur flera aspekter. Ganska mycket följer samma mönster i de olika landstingen. Enkäter utgör en bas och vårdbarometern används av nästan alla landsting. Egna enkäter av olika slag kompletterar vårdbarometern. Sådana enkäter kan ibland vara landstingsövergripande, medan de ibland utgår från viss avgränsad verksamhet. Ibland används kombinerade enkäter som även innehåller frågor om hälsa och livsstil. Vanligt förekommande är också dialog med olika patient- och medborgargrupper. Det finns en kärna av frågor i enkäter och i dialogen som är gemensam för alla landsting. Det är i första hand frågorna som berör tillgänglighet, bemötande och patientupplevd kvalitet. Flertalet landsting har vid sidan av dessa frågor även andra som man har fokuserat på, som kan skilja något mellan landstingen. Vilken betydelse enkätresultaten har för konkreta åtgärder som vidtas är däremot svårare att se utifrån vad landstingen redovisat. Det synes ändå vara så att enkätsvaren är en viktig källa för förbättringsåtgärder. Denna typ av information är lättare att styra efter än t.ex. resultatet av hälsobeskrivningar. Metoderna som används är inte enhetliga och i flera fall efterlyses en samordning av dessa. Dels handlar det om att veta eller finna ut vad som är en relevant metod och dels att samordna för att skapa jämförbarhet. Redovisningen av resultaten sker alla de vägar man kan tänka sig genom landstingens ordinarie rapportering, särskilda rapporter etc. Rapporteringen sker till ledning, till politik m.fl. Även massmedia är en kanal i detta sammanhang. I de redovisningar landstingen gjort framgår ganska tydligt vilka frågeställningar man söker svar på, däremot inte så mycket om de enskilda frågornas utformning eller tillvägagångssättet. Det är heller inte säkert att landstingen alla gånger helt och hållet avser samma sak eller har samma bakomliggande frågeställning med en viss rubrik eller visst ord. Nedan följer en sammanställning av vad som redovisats av landstingen. Sammanställningen är utformad som en bruttoförteckning över vad som redovisats. Det framgår här inte vilket 3
4 landsting som redovisat vad. Dubbleringar, dvs. där flera landsting redovisat samma uppgift, är strukna och vissa formuleringar kan vara ändrade för att skapa enhetlighet i språkbruket. 1.2 Syfte och mål Ofta anges här landstingens övergripande målformuleringar för vården tillsammans med mer specifika mål för de aktuella områdena. Övergripande mål är som angetts är: Vård på lika villkor Trygghet och tillgänglighet Respekt och omtanke Delaktighet och påverkan Effektivitet Prioriteringar Bra vård Bättre verksamhetskvalitet Genom de olika undersökningar som görs vill landstingen erhålla befolkningens, patienters och anhörigas uppfattning om hälso- och sjukvården och därigenom skaffa sig en bild av hur väl man lever upp till sina mål samt skaffa sig underlag för att öka måluppfyllelsen. Mål eller syften med de undersökningar som görs är att: Skaffa kunskap för att kunna göra förbättringar Skapa underlag för planering och förbättringsområden Skaffa underlag för resursfördelning och prioritering Se trender över tiden Jämföra mellan olika grupper Få in befolkningsperspektivet genom befolkningens attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård Att ur ett beställarperspektiv ta del av hur befolkningen ser på hälso- och sjukvården, vilka problem som befolkningen anser vara störst, vilka förväntningar man har på vården och hur beställare och vårdgivare ska möta dessa förväntningar och även kunna arbeta för att anpassa/styra förväntningar för att kunna möta dessa bättre Erhålla nöjda patienter 1.3 Innehåll Kopplat till mål och informationsbehov enligt ovan vill landstingen genom sina undersökningar finna svar på nedanstående frågeställningar. Frågor direkt kopplade till dessa finns i de olika enkätundersökningar som genomförs. Får befolkningen hjälp efter behov och när den behövs Sker bemötandet med respekt och omtanke Får befolkningen den information om sjukvården man behöver Anser de som sökt vård att väntetiden varit rimlig Hur nöjd är befolkningen med telefontillgängligheten Hur ser man på utbud och tillgången till vård Vad anser patienten om den hjälp man fått för sina problem Hur väl svarar sjukvården upp mot de förväntningar man har Hur ser befolkningen på frågor om kontinuitet och val av vårdgivare 4
5 Hur tycker man att samarbetet mellan vårdgivare fungerar Hur stort är förtroendet för vården Hur trygg känner man sig som patient Hur uppfattar patienten kvaliteten på den vård som givits Vilken kunskap har befolkningen om sina rättigheter Finns synpunkter på den fysiska miljön på en vårdinrättning 1.4 Metod, verktyg och källor Som befolkningsföreträdare är uppgiften bland annat att följa och registrera befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Ett vidare syfte är att få in befolkningsperspektivet genom befolkningens upplevelser, åsikter, kunskaper, attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård. METODER Befolkningsenkät. Medborgarenkät Folkhälsoenkät Patientenkät Patientenkät med hjälp av pekdatorer. Fokusgrupper Öppna hus Befolkningsmöten Arbetsseminarium för medborgare Öppen telefon Möt dina politiker i väntrummet (på t ex en vårdcentral) Politiker och tjänstemän tar emot direkta samtal från allmänheten med synpunkter på vården Kontakter med patient- och anhörigföreningar samt pensionärsorganisationer Kontakter via Pensionärsråd och lokala handikappråd Kontakter medborgarråd Dialog med brukarföreningar Brevlåda för synpunkter Djupintervjuer Klagomål Landstingen söker även utveckla arenor för kommunikation med befolkningen - medborgardialog. VERKTYG Vårdbarometern - den vanligaste metoden för att få information och kunskap och den används av de flesta landstingen. QUL KUPP Minikupp SF 36 EQ 5D Pickerinstitutet 5
6 KÄLLOR Andra informationskällor är SOM-undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi. Undersökningarna avser befolkningens inställning och förtroende för offentlig verksamhet. Nationella kvalitetsregister är ytterligare källor att hämta information från. Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. SCB:s ULF-undersökningar är en källa för att få information om befolkningens levnadsvanor. 1.5 Redovisningssätt Redovisningar från olika former av undersökningar, möte etc sker i form av Årsbokslut Årsredovisningen Boksluten (hel-, halvårsvis och månadsrapporter) Rapporter från/om ex vis om telefontillgänglighet Olika analyser från Vårdbarometerns databas Publicering på hemsida Redovisning vid nämndmöten Dialogmöten med vårdgivare och brukarorganisationer Broschyrer/skrifter som visar på befolkningsaspekter Redovisning av nyckelindikatorer i samband med uppföljning av balanserade styrkort. Telefonkontakter/ motsvarande med politiker eller kanslierna dokumenteras på särskilda blanketter Befolkningsenkäter där resultaten har lanserats i media samt presenterats vid lokala träffar med kommuninvånarna samt presenterats på hemsida. Vilka erhåller redovisningen Rapporter sprids till Politiker Tjänstemän Massmedia (tidningar, lokalradio) Samarbetspartners som kommuner, Försäkringskassa m fl. Allmänheten Internt inom landstinget (beställare och vårdgivare) 1.6 Användbarhet känd nytta Den förväntade användbarheten varierar beroende på om uppföljningen sker på landstingsnivå eller på distriktsnivå/motsvarande. Användbarheten är ofta mer konkret på distriktsnivå. Synpunkterna från befolkningen kan t ex tas tillvara när avtal och uppdrag till vårdgivarna skall utformas. Den främsta användningen av kunskap om befolkningens syn på hälso- och sjukvård är som kunskaps- och beslutsunderlag för politikerna, både regionalt och lokalt, i arbetet med behov och prioriteringar. Kunskapen kan fungera som återkoppling på gjorda förändringar. 6
7 Kunskapen används i arbetet med att utforma uppdrag till offentliga vårdgivare respektive upphandlingar av privata vårdgivare Undersökningarna ger möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner i länet samt gentemot andra landsting för att både värdera resultat, sätta mål samt se skillnader mellan olika geografiska områden i länet. Avvikelser och trender ger snarast signaler för kompletterande informationsinsamling (t ex fältstudier inom ett geografiskt område). Undersökningar ger ökade kunskaper om skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller deras erfarenhet av och synen/förväntningarna på sjukvården. Undersökningsresultaten är ett ingångsvärde i landstingets planering. Resultaten används kontinuerligt som kunskapsunderlag, utvärderingsinstrument och i dialogmöten och de vidgar perspektiven och flyttar fokus från produktion till resultat/effekter för befolkningen av vad hälso- och sjukvården gör (ej gör). I ett landsting där utbudspunkterna förändrats pga omorganisering kan man följa dels vilka konsekvenser det får för patienter/befolkning, dels hur attityderna till hälso- och sjukvården påverkas. Det har även framförts att det är svårt att visa på direkt samband mellan just dessa undersökningsresultat och konkreta åtgärder. Resultaten har värde för att öka kunskapsbasen (politiker, tjänstemannaledning). Undersökningarna har ibland ett begränsat värde, som grov indikator på måluppfyllelse och ger inte alltid någon användbar styrningsinformation. De behöver fördjupas om det sistnämnda syftet ska uppfyllas. Ett mer utvecklat system bör möjliggöra att i tider av t ex stora strukturförändringar följa om befolkningens syn på hälso- och sjukvården förändras. 2. Analys och reflektioner En allmän reflektion är att man i de olika landstingen har hög ambitionsnivå och vilja att ta reda på vad befolkning och patienter tycker om sjukvården som underlag för att förbättra verksamheten med patienten i centrum. Landstingen genomför därför ett antal undersökningar som företrädesvis har ett patientperspektiv, men även ett medborgarperspektiv. Beskrivning av och synpunkter på dessa följer nedan. 2.1 Medborgarundersökning Oftast när man talar om kvalitet och service gör man det med utgångspunkten att det är kunden som är i centrum. Det är han/hon som definierar vad som är kvalitet och service. Den uppfattning kunden har om varans eller tjänstens kvalitet och den service han/hon får beror inte bara av varans utseende och egenskaper eller hur serviceinriktad personalen var i samband med överlämnandet av varan eller tjänsten. Kunden grundar även sin uppfattning på de förväntningar denne har och som till viss del påverkas av den som skapar och levererar varan eller tjänsten. 7
8 Om man vill mäta graden av kvalitet och service i offentlig verksamhet måste man därför fråga den enskilde medborgaren i dennes egenskap av patient, trafikant, klient etc. Det vanligaste är då att använda olika former av enkät- och intervjuundersökningar. När man går ut och frågar allmänheten om deras uppfattning om myndigheten eller förvaltningen är det viktigt att man inte bara tar reda på vad medborgaren spontant tycker om olika kvalitets- och servicefaktorer. Man måste också undersöka hur kunden värderar dessa faktorer. Det kan ju knappast vara tillfredsställande att veta att man är bra på att sköta olika uppgifter om det visar sig att många tycker att uppgifterna är oviktiga. Medborgarens förväntningar bör också kartläggas. Oftast har de grundats på tidigare erfarenheter och relationer med myndigheten eller förvaltningen. Men de kan också ha påverkats via massmedia och genom myndighetens/förvaltningens eget agerande. Medborgarundersökning ger medborgarens betyg på landstingets/regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det finns således en hel del likheter med traditionella kundundersökningar. 2.2 Befolkningsundersökning/studier I en befolkningsundersökning beskriver de vuxna invånarna själva sin hälsa. Undersökningar beskriver hälsan bland barn, sjukskrivna eller personer boende i olika länsdelar samt hur den socioekonomiska situationen ser ut. Exempel på befolkningsundersökningar: SCB:s ULF-undersökningar som ger information om befolkningens levnadsvanor SOM-institutets undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi Undersökningarna visar på befolkningens inställning och förtroende till offentlig verksamhet Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät ger information om bl a hälsa, vårdutnyttjande och levnadsvanor Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Socialstyrelsens undersökning Hur mår Sverige 2.3 Patientundersökning Undersökningar för att få kunskap om patienternas uppfattning, erfarenheter och synpunkter på vården. Patientundersökningar kan ge underlag för vårdgivaren för det egna förbättringsarbetet. Exempel på patientundersökningar är Organisationen Sveriges kommuner och landstings undersökning Vårdbarometern Lokala och centrala enkätundersökningar i det egna landstinget 2.4 Synpunkter och reflektioner på undersökningar som genomförs Det är viktigt att definiera om avsikten är att genomföra en medborgar-, befolknings- eller patientundersökning. 8
9 Undersökningarna och enkäterna innehåller ofta en blandning av frågor. Ofta frågas om vilken uppfattning man har om den vård som givits, tillgänglighet m.m. och samtidigt frågor om livsstil och hälsotillstånd. Vårdbarometern ger en allmän bild landstingsnivån. Det går inte att i det materialet urskilja eller se vilka uppfattningar som finns angående enskilt sjukhus, klinik eller vårdcentral. Vårdbarometerns resultat behöver därför kompletteras med undersökningar som ger bilder av hur patienterna uppfattar vården på det lokala planet. Varje vårdcentral, klinik etc. skulle själva behöva fråga, göra egna enkätundersökningar. Först då skapas ett bra underlag för förbättringar på det lokala planet. Vårdbarometern har ett antal frågor inom följande rubriker Beteende Besök vårdcentral Besökt akutmottagning Besökt annan klinik/mottagning på sjukhus Besökt annan privat specialistläkare Patienträttigheter Råd på telefon Kontakt med vården Om vård och läkemedel Förtroende Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder, kön, inkomst och utbildning. Det är för mycket fokus på frågor om hur saker förevarit. Det borde vara fler frågor som handlar om värderingar och om hur man tycker saker borde vara. Antingen kan man utveckla vårdbarometern eller så får detta fångas upp i andra enkäter. En idé om ansvarsfördelning vid enkäter: landstinget befolkningen, vårdenheten patienten. Statens Folkhälsoinstitut genomför en folkhälsoenkät som har frågor inom följande rubriker Hälsa Vårdutnyttjande Levnadsvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Arbetsmiljö Hem och hushåll Trygghet Sociala relationer Dessutom finns ett antal bakgrundsvariabler som ålder och kön. Enkäten innehåller framförallt frågor om den egna hälsa och variabler som påverkar hälsa. Det är inte frågor som värderar hälso- och sjukvården. Frågor som inte finns med i vårdbarometern eller i andra enkäter och där vi uppfattar det som ganska viktigt att få reda på befolkningens syn. Vad vet medborgaren om sina rättigheter enligt lagar och lokalt fattade beslut. 9
10 Hur mycket känner medborgaren till om sjukvårdens regelverk (hur ärenden handläggs, remisser, kallelser, utbud m.m.) Vad anser medborgaren om vårdens prioriteringar Vad tycker medborgaren om avgifterna Vilken inställning har medborgaren till sjukvårdsupplysningen Hur ser medborgaren på tjänster över webben Hur viktigt är det att själv få välja allmänläkare (husläkare) eller specialist och operatör när det är aktuellt Hur viktigt är det med kontinuitet i meningen att alltid få träffa samma läkare/vårdgivare. Vid genomgång av material från inventeringen upplever vi att det finns en otydlighet och osäkerhet vad gäller metodval. Mer tankar och reflektioner I en organisation finns olika behov av information och kunskap Ägaren Beställaren/uppdragsgivaren Utföraren/producenten Vår bedömning är att de olika intressenterna i landstingen har behov av olika slags information. Upplägget och frågeställningar måste avgöras av den som är intressent till undersökningen. Det är viktigt att veta och bestämma vilken undersökning som görs för vem. Vår uppfattning från inventeringen är att i de flesta undersökningar är detta inte tydliggjort. Vår bedömning är att vi alltför ofta samlar mer information är vi klarar av att hantera, analysera och nyttja. Våra upplevelser från inventeringen är att mycket av uppföljningarna är alltför traditionella och innehåller för lite av nytänkande. Vår uppfattning är att det genomförs undersökningar där resultat redan finns. Vi bedömer att det finns behov av utbildningar och kurser om metodval och urvalsprinciper. Vår uppfattning är att fler frågor bör innebära att medborgaren tvingas att värdera och inte bara tycka. Vi upplever att undersökningar blir alltför heltäckande, vilket innebär att man tappar fokus varför man frågar. (Vem ställer frågan och varför) % av befolkningen har ingen kontakt med sjukvården under ett år och vår uppfattning är att även denna grupp måste få sin röst hörd. Fokuseras enbart på patientundersökning kommer denna grupp ej med. Våra upplevelser från inventeringen är att den vanligaste undersökningsformen är enkäter. Andra former som medborgardialog i olika former kan vara väl så bra alternativ. 10
11 3. Frågor att arbeta vidare med Metodfrågor Hur genomföra undersökningar rent praktiskt? Webb- lösningar som alternativ? Statistiskt urval. Hur fastställer vi ett riktigt sådant? Frekvens Hur ofta ska undersökningar genomföras? Hur förhåller sig enkäter som undersökningsmetod till andra vägar som används medborgarråd, pensionärsråd, fokusgrupper etc.? Samverkan Vad kan landstingen göra tillsammans med avseende på enkätutformning m.m. Rapportering Är den tillräckligt offensiv? Säljer man in resultaten? Hur aptitliga /lättillgängliga är rapporterna till sin utformning? 11
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merSamtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna
Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Medborgardialog Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna Tid: Maj 2013 Plats: Vid vårdcentraler i nämndsområdet Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
Läs merVästra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merVårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Läs merNationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27
Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merBalanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merDnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015
-03-24 Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidè... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet... 6 5. Nyckelindikatorer...
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merInformation Nationell patientenkät specialiserad vård 2012
PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell
Läs merSkånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet
Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merYttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merVårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna
Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merVad tycker du om ditt äldreboende?
Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
Läs merMedborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården
1 (1) Ledningsstaben MISSIV Marie Lagerfelt 2008-01-10 LiÖ 2008-69 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2006-11-28,
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Läs merAv reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Läs merAktuellt från revisionen
Aktuellt från revisionen Regionfullmäktige 2019-03-13 Ingela Wretling, revisionens ordförande Granskning av bemötande Syfte: Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om landstingsstyrelsen
Läs merÖppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet
Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet Göteborg den 24 oktober 2012 Mona Heurgren Enhetschef, Enheten för öppna jämförelser Socialstyrelsen Agenda Kunskapshjulet och god vård
Läs merBrukardialogberedningar i Region Östergötland
Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merÖppna jämförelser; landstingets arbete med
Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merARBETSMATERIAL. Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv
ARBETSMATERIAL Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv 2004-08-09 Projektgruppen: Lars Palo Bengt Kron Lars Westerlund 1 FÖRTECKNING ÖVER
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merBalanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merAtt redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten
KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merDecember November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården
December 2012 November 2012 Medborgarpanel 4 Synpunkter och klagomål på vården 1 Medborgarpanel 4 november 2012 Synpunkter och klagomål på vården Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merYttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting
HR, Service & Kommunikation HR- och kommunikationsdirektör Christina Hallberg 2017-11-23 ÄRENDE 12 Bilaga 1 YTTRANDE 1(2) Diarienummer 2017-10-26 LOC 1710-0978 LS 2016-0567 Informationssäkerhetsklass Öppen
Läs merDnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017
20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merBalanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merKvalitet. vid handläggning av klagomålsoch stödpersonsärenden. Mål och aktiviteter Patientärenden. Stödpersoner. Prevention.
2017-12-15 PaN A1711-0021443 Kvalitet vid handläggning av klagomålsoch stödpersonsärenden Mål och aktiviteter 2018 Patientärenden Stödpersoner Prevention Öka kunskap Främja kontakter 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av
Läs merVårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merKvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-07 AN-2016/322.731 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merKVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans
KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merBrukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende
Avdelningen beställare Avdelningen egen regi Sida 1 (5) 2018-10-29 Handläggare: Michael Boström 08 508 18 156 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-12-18 Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna
Läs merRutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.4.7) Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter Dokumenttyp Rutin Ämnesområde Klagomål och synpunkter Ägare/ansvarig Förvaltningsområdeschef Antagen av 2012-11-27
Läs merUtökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten
Läs merVård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Läs merBalanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137
Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merNämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka
Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Beslutad av Lokala nämnden i Kungsbacka 2011-05-09 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 LOKALA NÄMNDENS UPPDRAG... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merRutin m m i samband med transport av avlidna
Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-
Läs mer