ARBETSMATERIAL. Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv

Transkript

1 ARBETSMATERIAL Sammanställning av genomförd inventering av befintlig uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv Projektgruppen: Lars Palo Bengt Kron Lars Westerlund 1

2 FÖRTECKNING ÖVER LANDSTING/REGIONER OCH PERSONER SOM BESVARAT ENKÄTEN Landsting/region Blekinge Dalarna Gävleborg Kronoberg Skåne Stockholm Västmanland Västerbotten Västernorrland Örebro Östergötland Västra Götalandsregionen Borås Uddevalla Göteborg Skaraborg Uppgiftslämnare Mats Palmér Helena Thelin Gabriella Pettersson Ingemar Wilander Christina Ståhl Tore Johansson Anders Östling Pelle Hansson Fred Elmqvist Carine Norström Mats Lundborg Urban Svan Ann-Catrin Studahl Carina Hansson Håkan Hilmér Anette Ohlin-Johansson Ingrid Nielsen Till svaren i enkäten hänvisas till landstingens/regionernas hemsidor. Tillsammans med enkätsvaret har ett antal rapporter, broschyrer etc skickats med 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid nr 1. Befolkningens syn på hälso- och sjukvård 4 2. Befolkningens hälsoläge Befolknings- och sjukdomsgrupper Patienternas och anhörigas erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården Vårdkonsumtion (befolknings-/åldersgrupps-/ behovsgruppsperspektiv Kvalitet Landstingens lednings- och styrdokument med avseende på befolknings- och behovsperspektiv Kompletterande information 80 Bilaga 1 Sammanställning av rapporter och övrigt material 81 3

4 1. BEFOLKNINGENS SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Syften och mål Ange syfte och mål med uppföljning av befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Kronoberg Landstinget Kronoberg redovisar i en rapport Kronobergarnas hälsa och ohälsa en första beskrivning. Blekinge Inledningskapitlet i landstingsplanen beskriver visionen för vården i landstinget Blekinge- vad ska uppnås. Kapitlet innehåller vikten av invånarnas uppfattning: "För att landstingets verksamhet ska kunna anses vara bra, tillgänglig och hälsofrämjande krävs att Blekinges invånare uppfattar att: Vården finns till för alla och envar på lika villkor De får hjälp efter behov och när den behövs De bemöts med respekt och omtanke De kan påverka och vara delaktiga i vården Vården baseras på aktuell kunskap och utvärderade metoder, samt Verksamheten aktivt medverkar för att stödja förebyggande och hälsofrämjande åtgärder" För att uppfylla visionen för landstinget Blekinge har landstinget definierat 4 strategiska och övergripande mål. - trygghet och tillgänglighet - lika villkor - effektivitet - prioriteringar De strategiska och övergripande målen ska följas upp. Målet om trygghet och tillgänglighet ska följas upp bl a genom vårdbarometern och patientenkäter för att fånga invånarnas uppfattning om vården. Dalarna Syftet är att få befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården som bidragande faktor för planering och förbättringsområden. Målet är att få kunskap för att kunna göra förbättringar. Gävleborg Utifrån målformuleringar (här lånade av HSN norra Hälsingland) gäller det att patienterna upplever att de fått ett gott bemötande, att vården är lättillgänglig och att behandlingen ger gott resultat. 4

5 Skåne Syftet är att få ökad kunskap kring hur befolkningen uppfattar hälso- och sjukvården och se trender över tiden. Även att jämföra mellan olika grupper. Denna kunskap skall sedan finnas med i arbetet med förändringar av den skånska hälso- och sjukvården. Kunskapen kan också fungera som återkoppling på gjorda förändringar. Distriktsnämnderna använder kunskapen mer konkret i arbetet med att utforma uppdrag till offentliga vårdgivare respektive upphandlingar av privata vårdgivare Stockholm Syftet med uppföljningen är att se dels hur befolkningen upplever hälso- och sjukvården, dels på kvaliteten i den vård som erbjuds befolkningen. SLL har i Beställarplan och budget för år (antagen ) fastställt följande Inriktningsmål: God hälsa i befolkningen En värdig och kvalitativt god sjukvård i rimlig tid Vård på lika villkor och därtill följande Effektmål andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården anser sig ha tillgång till den vård de behöver anser det är lätt att få information om sjukvården sökt vård och anser att väntetiden varit rimlig är nöjda med telefontillgängligheten skall vara större än 2003 andelen av patienterna som anser sig ha fått den hjälp de förväntat vid senaste besöket anser sig ha fått ett värdigt bemötande skall vara större än 2003 Liknande effektmål har funnits i budget sedan år 2002 Västerbotten Syfte och mål är att få bidrag till att bedöma uppfyllelsen av målen Bra vård och Bättre verksamhetskvalitet. Uppföljningen sker utifrån ett befolknings- /patientperspektiv. Vidare att få underlag för fortsatt planering. 5

6 Västernorrland Någon systematiserad uppföljning av befolkningens syn på hälso- och sjukvården genomförs för närvarande inte i Landstinget Västernorrland. Örebro Örebro läns landsting ( ÖLL) genomför ingen regelbunden uppföljning av befolkningens syn på hälsooch sjukvården. Därför finns inget uttalat gemensamt syfte. I och med att Örebro läns landsting infört en ny organisationsmodell, medborgarmodellen, vars syfte bl.a. är att tydligare ta del av befolkningen behov och uppfattningar om vården, håller metoder på att utvecklas. Det sker dels genom olika dialogformer men även med undersökande metoder. Östergötland Uppföljningen ske ge information om i vad mån verksamheten lever upp till de landstingsövergripande strategierna: Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Västra Götalandsregionen Borås Nämnden är befolkningsföreträdare. Kunskap om befolkningens åsikter och erfarenheter av hälso- och sjukvården är viktiga. Nämndens mål och syften finns samlade i ett Mål- och inriktningsdokument. Det innehåller bl a övergripande mål om tillgänglighet, bemötande, förtroende. Dessutom måste även befolkningens reaktion på genomförda avtal och överenskommelser följas upp. Västra Götalandsregionen Uddevalla Hälso- och sjukvårdsnämnderna är medborgarföreträdare och har beställarrollen för all hälso- och sjukvård och tandvård, exkl högspecialiserad vård. Beställarrollen utgår från regionens ansvar som huvudman och har sitt fokus på befolkningens hälsa, vilka vårdbehov som föreligger, effekter av vårdens insatser samt prioritering och avvägning av målkonflikter (regionala och lokala visioner, policies och mål). I beställarrollen ingår att bygga och samordna de lokala vårdsystemen för patienter som har behov av flera vårdgivare. I beställardialogen ingår också att kontinuerligt ha en dialog med befolkningen kring hälsa, vårdbehov, prioriteringar etc Befolkningens syn på hälso- och sjukvården och sin hälsa följs även upp via vårdbarometern och via pensionärsråd och lokala handikappråd. Månatliga befolkningsmöten utifrån kommuner eller del av kommun samt medborgarråd inom kommuner är också vägar utifrån hur uppföljning sker. I viss utsträckning har brukarföreningar inbjudits till dialog med ledamöterna i nämnderna. Västra Götalandsregionen Göteborg En viktigt del i nämndens uppgift som befolkningsföreträdar är naturligtvis att följa och registrera befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Syfte eller mål för en sådan kartläggning skulle naturligtvis vara att bilda sig en uppfattning om vad befolkningen anser om dessa frågor. Hittills har det varit mycket svårt och kostsamt att undersöka befolkningens uppfattning i olika frågor. Det har inneburit att politikerna oftast varit hänvisade till vad som fanns att finna i press, radio och TV. Några regelrätta undersökningar av invånarnas uppfattningar gjordes ej. Ett undantag är de s k SOM-undersökningar som genomförs i Göteborgs universitets regi. Dessa undersökningar är dock för övergripande för att kunna ge en detaljerad bild av åsiktsläget. 6

7 I och med att Vårdbarometern etablerades och VGR anslöt sig till den har helt nya möjligheter öppnats. Nu finns möjlighet att till rimlig kostnad få en detaljerad uppfattning om befolkningens uppfattningar och attityder i en rad vårdfrågor. Eftersom undersökningarna upprepas varje kvaralt ger den också underlag för att studera förändringar över tid. I Vårdbarometern intervjuas en slumpvis uttagen grupp. Urvalet är 0.5% av alla i området som är över 17 år. Urvalet fördelas så att en fjärdedel intervjuas per kvartal. I siffror innebär det att det i Göteborg intervjuas personer per år. Materialet kan delas i olika undergrupper. Rapporteringen till nämnderna görs inte systematiskt utan vi går igenom olika områden som anses ligga nära nämndens frågor. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Få in befolkningsperspektivet genom befolkningens attityder och erfarenhet av hälso- och sjukvården i området som en del i politikens styrning av hälso- och sjukvård. Innehåll Ange vilka ämnesområden som belyses i uppföljningen t ex förtroende, tillgänglighet, bemötande. Dalarna Ämnesområdena är Hälsotillstånd/välbefinnande/Hälsa och miljö Sjukvårdskontakter Synpunkter på hälso- och sjukvård Synpunkter på VC/DLM Hälsorisker och förebyggande hälsovård Rök- och snusvanor Vin- och spritvanor Motionsvanor/kontaktnät m m Gävleborg I de patientenkäter som används i delar av länet, för privata läkare och sjukgymnaster, finns också frågor om delaktighet, information om diagnos/behandling, respekt i bemötandet, tillgänglighet (väntetid och/eller telefontillgänglighet) och patientupplevd kvalité. I befolkningsenkäten har det funnits frågor om attityder till länets hälso- och sjukvård och kunskapsfrågor om nämndspolitiker och om vart man kan vända sig för att klaga. Skåne Region Skåne använder som gemensamt instrument Vårdbarometern sedan år Ämnesområdena följer Vårdbarometern. I den folkhälsoenkät som genomfördes år 2000 fanns frågor om väntetider till läkare, bemötande och information. Se vidare om folkhälsoenkäten under avsnitt 2. Befolknings syn på hälso- och sjukvård mäts också på olika sätt i sjukvårdsdistrikten. Ett exempel är det nordvästra distriktet. Under en treårsperiod distribueras en enkät till befolkningen i distriktet. Det första utskicket skedde Enkäten har tre avdelningar, erfarenheter av hälso- och sjukvården, behov och efterfrågan samt prioriteringar. Extern hjälp har använts för konstruktion och hantering av enkäten. 7

8 Den årligen återkommande befolkningsenkäten vänder sig till invånare i distriktets åtta kommuner, vilket är lika med en procent av invånarna. Resultaten har lanserats i media samt presenterats vid lokala träffar med kommuninvånarna samt presenterats på en hemsida. Projektet har väckt stor uppmärksamhet, både på riksplanet och internationellt. Under 2004 drivs befolkningsdialogen som ett forskningsprojekt delfinansierat av nationellt prioriteringscentrum i Linköping. Detta år skall enkäten genomföras en andra gång riktad mot en studiegrupp och en kontrollgrupp. Studiegruppen skall få skriftlig information upprepade gånger under ett halvår samt träffa politiker och vårdpersonal. Ett syfte med forskningen är att se om fördjupad kunskap och information påverkar svaren i enkäten. I det sydvästra sjukvårdsdistriktet genomförs en medborgar- och patientenkät med hjälp av pekdatorer. Medborgarenkäten genomförs vid samtliga dialogaktiviteter som distriktsnämnden genomför, d.v.s. antalet svarande beror på antal aktiviteter. Resultaten redovisas i särskilda rapporter, presenteras på hemsidan och redovisas i nämndens balanserade styrkort. Förutom till politiker redovisas resultaten till massmedia, brukarråd m fl. Andra exempel på lokala arbetssätt är förutom resultat från Vårdbarometern på distriktsnivå även fokusgrupper, öppna hus, öppen telefon, möt dina politiker i väntrummet på t ex en vårdcentral mm. Distriktsnämndernas politiker och nämndernas kanslier får också ta emot många direkta samtal från allmänheten med synpunkter på vården. Region Skånes webbplats, har belönats med Guldlänken 2003 i klassen Demokrati. Juryns motivering var enligt följande: "Under rubriken Politik & påverkan hittar medborgarna enkelt vilka som styr och hur man följer och påverkar politiken. Webbplatsen ger på ett föredömligt sätt direkt tillgång till mötesunderlagen. Detta kompletteras med väl utformad strömmande video vars enkla navigeringsmöjligheter medger ökad insyn och delaktighet. Ett överskådligt debattforum sätter sedan pricken över i." Stockholm Av angivna effektmål framgår vilka områden som någorlunda konkret ska belysas i en uppföljning: - förtroende för vården - tillgång till vård - information om sjukvården - väntetid - telefontillgänglighet - hjälp för sina problem - bemötande - befolkningens kunskap om sina rättigheter, om vårdguiden (SLL:s internetbaserade informationsportal) samt hur väl sjukvården svarar mot befolkningens förväntningar. Västerbotten Val av vårdgivare, tillgänglighet inkl telefonframkomlighet, förtroende, nöjdhet, bemötande, delaktighet, information Örebro Det finns alltså ingen övergripande strategi, men inom Örebro läns landsting pågår regelbundet tre typer av aktiviteter som kan sägas spegla befolkningen syn på hälso- och sjukvård. Folkhälsoundersökning Vart fjärde år genomförs en folkhälsoundersökning tillsammans med CDUST länen. Ett frågeområde är befolkningens syn på vården. ÖLL har deltagit passivt i Vårdbarometern. Deltagandet håller på att utvärderas och troligen kommer ÖLL inte att delta i Vårdbarometern framöver. 8

9 Varje förvaltning har i respektive kvalitetsuppföljning med patienter/brukares syn på vården. Se nedan. Diskussioner förs om hur dessa uppföljningar kan samordnas inom ÖLL. Östergötland Ämnesområden som belyses i uppföljningen är förtroende, tillgänglighet, bemötande. Västra Götalandsregionen Borås Tillgänglighet, såsom köer, väntetider, telefontillgänglighet Bemötande Information Förtroende Västra Götalandsregionen Uddevalla Ämnesområdena är inte direkt specificerad men innehåller vanligtvis tillgänglighet, bemötande, kontinuitet, hälsa och vårdbehov, samarbete mellan vårdgivare. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Vi använder oss av vårdbarometern. Vårdcentraler: Telefontillgänglighet Väntetid från det att du ringde till besöket ägde rum Fick jag den hjälp jag hade förväntat mej vid besöket Sammanfattande betyg för vården Förtroende för vården Akutmottagning: Fick jag den hjälp jag hade förväntat mej vid besöket Sammanfattande betyg för vården Förtroende för vården Mottagning / Klinik : Fick jag den hjälp jag hade förväntat mej vid besöket Sammanfattande betyg för vården Förtroende Metod Vilka metoder eller verktyg används vid undersökning av befolkningens syn på hälso- och sjukvården, t ex Vårdbarometern? Dalarna Vi har dels vår egen befolkningsenkät för åringar samt deltar sedan 2003 i Vårdbarometern. Gävleborg Landstinget är med i Vårdbarometern, men har tidigare även haft nämndsvisa befolkningsenkäter vart annat år (Gävle varje år). Skåne Se avsnittet Innehåll 9

10 Stockholm Vårdbarometern utgör basen av undersökningarna både vad gäller antal respondenter och enkätkontinuitet och undersökningsfrekvens. Dessutom görs särskilda undersökningar om telefontillgänglighet där man inom SLL arbetar med att ta fram en likartad uppföljningsmetod. Andra verktyg är tex enkäter eller fokusgrupper som riktas till äldre, ungdomar mfl grupper inom samhället. Kontakter med patient- och anhörigföreningar, bl a i det medicinska programarbetet ger också inblick i befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Man söker även utveckla arenor för kommunikation med befolkningen. De geografiska sjukvårdsberedningarna har medborgardialog som en av sina huvuduppgifter. Även patientenkäter, en och annan fokusgrupp som riktas mot vissa vårdområden och patientgrupper ger inte enbart patientaspekter utan kan även sägas spegla befolkningens syn. Här är det vårdproducenterna som i hög grad ansvarar för datafångsten för vidare rapport till bl a beställaren. Västerbotten Vårdbarometern. Därutöver har landstingets tre folkhälsonämnder regelbundna kontakter med allmänhet, patient- och pensionärsorganisationer för att bl a få synpunkter på hälso- och sjukvården. Västernorrland Landstinget är ansluten till vårdbarometern där var och en själv kan gå in och ta del av resultaten. Östergötland Vårdbarometern. Västra Götalandsregionen Borås Vårdbarometern Enkäter Västra Götalandsregionen Uddevalla Befolkningens syn på hälso- och sjukvården och sin hälsa följs även upp via vårdbarometern och via pensionärsråd och lokala handikappråd. Månatliga befolkningsmöten utifrån kommuner eller del av kommun samt medborgarråd inom kommuner är också vägar utifrån hur uppföljning sker. I viss utsträckning har brukarföreningar inbjudits till dialog med ledamöterna i nämnderna. Västra Götalandsregionen Göteborg Vårdbarometern Västra Götalandsregionen - Skaraborg Vårdbarometern Fokusgrupper Befolkningsenkät patientupplevd kvalitet Redovisningssätt Hur sker redovisningen. Är det t ex särskilda rapporter, broschyrer, Internet och motsvarande? Vilka erhåller redovisningen? T ex politiker, internt i landstinget, massmedia Används något särskilt IT-stöd vid genomförandet av undersökningarna, t ex pekskärmar, webbaserade enkäter? 10

11 Dalarna Rapport samt publiceras på landstinget Dalarnas hemsida. Rapporten redovisas både för politiker och tjänstemän samt till massmedia. Presentation av rapporten för bl a Landstingsstyrelsen. Det är vanlig postenkät som sedan scannas in och bearbetas i SPSS. Gävleborg Redovisning politiker: vanligtvis delgivning av resultat skriftligt, ibland muntligt. Redovisning berörd verksamhet: Vi gör rapporter på vissa verksamheters resultat på patientenkäter, vanligtvis privata verksamheter där vi har initierat enkäten. Redovisningen har varierat mellan nämnderna, men oftast har den skett i form av skriftlig delgivning och/eller muntlig presentation. Det är i huvudsak nämndspolitikerna som fått resultaten. Men delar av informationen har förts in i Landstingets årsredovisning, och ibland har även media bett om att få ta del av resultat. Inga presskonferenser angående resultat i uppföljning/utvärdering under det senaste året. Används något särskilt IT-stöd vid genomförandet av undersökningarna Nej Skåne En rapport har producerats över Region Skånes resultat i Vårdbarometern. Rapporten har spridits till pressen och finns också i sammanfattning på Region Skånes hemsida Hänvisning finns också till Vårdbarometerns egen hemsida. Befolkningsenkäten i Nordväst: Se ovan Resultaten på distriktsnivå från Vårdbarometern sammanställs på olika sätt och delges bl a politikerna i distriktsnämnderna. Årsredovisningen är ett annat användningsområde. Telefonkontakter/ motsvarande med distriktsnämndspolitiker eller kanslierna dokumenteras på särskilda blanketter. Stockholm Hur sker redovisningen Här finns en flora av redovisningar. De viktigaste är i boksluten (hel- och halvårsvis) med fokus på effektmålen (vi bifogar befolkningsperspektivet från bokslutet år 2003). Årsredovisningar görs även för alla geografiska beredningar (9 stycken) och för alla kommuner/stadsdelar. Vidare görs en årsrapport för hela SLL. Vårdbarometern kan till vissa delar nås av allmänheten via tex Vårdguiden (nätbaserat kontakthjälpmedel för allmänheten. Särskilda rapporter finns tex om telefontillgänglighet, olika analyser görs av Vårdbarometerns databas. Befolkningsaspekter kan även förekomma i broschyrer/skrifter från tex Medicinskt Programarbete. En del av materialet redovisas över SLL:s hemsidor och länkar. Vilka erhåller redovisningen Politiker i utskott och olika beredningar, internt inom landstinget (beställare och vårdgivare), massmedia och allmänheten. Lokalt i kommuner och stadsdelar till vårdgivare och olika samarbetspartners som kommun, Försäkringskassa m fl. 11

12 Används något särskilt IT-stöd Svar: Nej Västerbotten Hur sker redovisningen. Inom ramen för ordinarie månads-, delårs- årsrapporter + NHP-rapport Folkhälsonämnderna lämnar särskilda underlag direkt till fullmäktige (skriftliga rapporter). Vilka erhåller redovisningen Fullmäktige, styrelse, chefer, massmedia Används något särskilt IT-stöd Nej, frågan ej aktuell Västernorrland Ingen särskild redovisning. Östergötland Redovisas två ggr/år i samband med skriftlig rapportering av nyckelindikatorer i samband med uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens balanserade styrkort.. Rapporten i sin helhet godkänns av hälso- och sjukvårdsnämnd och rapporteras även till landstingsstyrelsen. Västra Götalandsregionen Borås Särskild, samlad rapport för helt år Årsbokslut Redovisning vid nämndmöten Ingår i uppföljningen av överenskommelser, t ex NHP, Sjukvårdsupplysningen Dialogmöten med vårdgivare och brukarorganisationer Massmedia (tidningar, lokalradio) Västra Götalandsregionen Uddevalla Redovisningen sker i samband med delårsbokslut och helårsbokslut, där syftet är att utröna i vilken utsträckning nämndens mål- och inriktning uppfylls och vilka förändringar i beställningar etc som måste göras. Västra Götalandsregionen - Skaraborg I vårdbarometern kan man skapa rapporter. Vårdbarometern finns även på Internet tillgänglig för press och allmänhet. Vilka erhåller redovisningen Politiken får ta del av vårdbarometerns resultat och massmedia har visat ett intresse. Vissa resultat kan var intressant i det interna arbetet. Används något särskilt IT-stöd Vi hade planerat pekskärmar på vårdcentralerna, men var oense om hur materialet skulle presenteras. Kanske primärvården genomför enkäten i egen regi. Omfattning och urval Hur stor andel av befolkningen (många personer) tillfrågas? Dalarna Var 14 person i åldersgruppen år får enkäten ( personer, ca 7 % inom åldersgruppen). 12

13 Svarsfrekvens ca 75 %, vilkelt motsvarar att personer svarar. Gävleborg 1000 pers/år i Vårdbarometern. Varierande antal i Befolkningsenkäten (nämnderna har haft olika behov av). Patientenkäterna varierar med vårdgivarens storlek (antal patienter) och krav på precision i svaren. Skåne På Skånenivå urval enligt Vårdbarometern. I övrigt lokalt beslutat antal, se t ex det nordvästra distriktet. Stockholm Variationsvidden är stor beroende på vilken undersökning som gjorts/görs. Vårdbarometerundersökningarna är den mest kontinuerligt förekommande och omfattar i dagens läge c:a personer per år, vilket motsvarar ca 0,4 procent av länets befolkning. Urvalet görs per kommun/stadsdel för att få en jämn spridning av respondenterna. Enkäter riktade till ungdomar (ungdomsmottagningar) omfattar i princip de flesta ungdomar i flera kommuner. Västerbotten Vårdbarometern frågar 1500 personer per år. Ca 0,6% av befolkningen. Folkhälsonämnderna träffar representanter för samtliga patient- och pensionärsorganisationer. Västernorrland 1000 personer per år tillfrågas i Vårdbarometern Östergötland 250 personer per kvartal Västra Götalandsregionen Borås I Vårdbarometern telefonintervjuas 600 slumpvis utvalda personer i MÄ och i 7H årligen med stöd av ett strukturerat frågeformulär. Endast personer 18 år och äldre ingår i urvalet. Regionen har ordnat så att minst 100 personer per kommun intervjuas årligen. Västra Götalandsregionen Skaraborg När det gäller vårdbarometern så frågar man 0,5% av Sveriges befolkning. Aldrig mindre än 100 personer / kommun och år. ( inräknat befolkning, anhörig och patienter) Varierade antal i Fokusgrupperna. Periodicitet Hur ofta genomförs undersökningar för att erhålla befolkningens syn på hälso- och sjukvården? Dalarna Befolkningsenkäten till åringar har genomförts 1992, 1994, 1996, 1998, 2000 samt Nästa befolkningsenkät är ej fastställd. 13

14 Gävleborg Befolkningsenkät har varit vartannat år i tre av nämnderna, varje år i Gävle (pga kvalitetspengar knutna till resultatet). Patientenkäterna varierar. Några gör dem 2 ggr/år (kvalitetsbonus), andra en gång per år eller mer sällan. Skåne På Skånenivå intervall i Vårdbarometern. Den skånska folkhälsoenkäten ca vart fjärde år. Exemplet från det nordvästra distriktet varje år och i det sydvästra distriktet mer löpande. Stockholm Vårdbarometerundersöknigen görs 4 ggr per år, sedan år Telefontillgänglighetsstudierna brukar genomföras 1 gång per år för alla vårdcentraler. Andra undersökningar görs vid något/några tillfällen under en flerårsperiod Västerbotten Vårdbarometern 4 ggr/år. Folkhälsonämndernas träffar sker löpande; 1-2 träffar per år och organisation. Västernorrland Enligt vårdbarometern, kvartalsvis 250 personer. Östergötland En gång per kvartal. Västra Götalandsregionen Borås De ovannämnda årliga volymerna delas upp på ett intervjutillfälle per kvartal. Vissa frågor belyses varje kvartal. Djupanalyser ur databasen kan ske vid behov. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Vårdbarometern- nya resultat redovisas 4 ggr/år. Fokusgrupper vid behov. Användbarhet känd nytta för olika grupper Ge exempel på hur undersökningsresultaten har använts, t ex som kunskaps- och beslutsunderlag. Värdera kort nyttan av denna typ av uppföljning Dalarna Som ett exempel kan nämnas att arbetet med bl a telefontillgänglighet har intensifierats och flera vårdcentraler har infört Tele-Q. Det går att läsa av förbättringarna i telefontillgängligheten i den senaste undersökning. Serviceprofil görs för varje vårdcentral. Viktigt att fånga befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Liknande undersökningar görs bland 15 åringar, ibland uppföljning 2 år senare (17 åringar) samt äldre (70 84 åringar). 14

15 Gävleborg I ett landsting där utbudspunkterna förändrats pga omorganisering är det av vikt att kunna följa dels vilka konsekvenser det får för patienter/befolkning, dels hur attityderna till hälso- och sjukvården kan påverkas av detta. Skåne Den förväntade användbarheten varierar beroende på om uppföljningen sker på Skånenivå eller på distriktsnivå. Användbarheten är ofta mer konkret på distriktsnivå. Synpunkterna från befolkningen kan t ex tas tillvara när avtal och uppdrag till vårdgivarna skall utformas. I det sydvästra distriktet genomförs arbetsseminarier för medborgare och inför budgetarbetet har distriktsnämnden varje år ett seminarium för analys och åtgärdsförslag där denna kunskap används. Den främsta användningen av kunskap om befolkningens syn på hälso- och sjukvård är dock som kunskaps- och beslutsunderlag för politikerna, både regionalt och lokalt, i arbetet med behov och prioriteringar. Ett mer utvecklat system bör också göra det möjligt att i tider av t ex stora strukturförändringar följa om befolkningens syn på hälso- och sjukvården förändras. Stort behov finns av att utveckla analysmodeller eftersom det kan vara svårt att ta ställning i stora mängder av information. Metodmässig utveckling behövs också av Vårdbarometern. Stockholm Möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner i länet samt gentemot andra landsting är värdefullt för att både värdera resultat, sätta mål samt se skillnader mellan olika geografiska områden i länet. Avvikelser och trender ger snarast signaler för kompletterande informationsinsamling (t ex fältstudier inom ett geografiskt område). Vidare ger undersökningen ökade kunskaper om skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller deras erfarenheten av och synen/förväntningarna på sjukvården. Några av Vårdbarometerns frågor redovisas i de 43 kommun/stadsdelsfoldrar som tagits fram i SLL två år i rad. Foldrarna syftar till att för varje kommun/stadsdel ge en samlad bild av befolkningsutveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, hälsoutveckling, befolkningens syn på vården, lokalt utbud av hälso- och sjukvård, nyttjande av vård, kostnader för vården samt samverkan (vi bifogar exempel på folder).vårdbarometern utgör här ett av flera olika typer av kunskapsunderlag där befolkningens syn på vården även kan relateras till lokalt utbud, konsumtion och kostnad på ett enkelt och lättförståeligt sätt som stimulerar dialog och samverkan mellan olika samarbetspartners. Vårdbarometerundersökningarna har medfört att tex specifika telefonmätningar gjorts/görs. Det är ur ett beställarperspektiv väsentligt att få ta del av hur befolkningen ser på hälso- och sjukvården, vilka problem som befolkningen anser vara störst, vilka förväntningar som man har på vården och hur beställare och vårdgivare ska möta dessa förväntningar och även kunna arbeta för att anpassa/styra förväntningar för att kunna möta dessa bättre. Västerbotten Undersökningsresultaten är ett invärde i landstingets planering. Det är svårt att visa på direkt samband mellan just dessa undersökningsresultat och konkreta åtgärder. Resultaten har värde för att öka kunskapsbasen (politiker, tjänstemannaledning) Den vidgar perspektivet och flyttar fokus från produktion till resultat/effekter för befolkningen av vad hälso- och sjukvården gör (ej gör). Västernorrland Redovisas för politikerna i Hälso- och sjukvårdsdelegationen någon/några ggr/år (behovsperspektivet). 15

16 Efterfrågas allt oftare. Östergötland Har ett begränsat värde som grov indikator på måluppfyllelse men ger knappast någon användbar styrningsinformation. Behöver fördjupas om det sistnämnda syftet ska uppfyllas. Nuvarande upplägg med nyckelindikatorer syftar också till att belysa var förbättringsområden finns. Detta är ett! Västra Götalandsregionen Borås Resultaten används kontinuerligt som kunskapsunderlag, utvärderingsinstrument och i dialogmöten. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Fokusgrupper,stroke och diabetes, resultatet arbetades in i vårdprogrammet. Värdera nyttan Det är viktigt att ta vara på befolkningsperspektivet. Vad har befolkningen för erfarenhet och inställning till hälso- och sjukvård. Viktigt att befolkningen känner sig trygg med den vård som finns. 2. BEFOLKNINGENS HÄLSOLÄGE Syften och mål Ange syfte och mål med uppföljningen om befolkningens hälsoläge. Kronoberg Landstinget Kronoberg redovisar i en rapport Kronobergarnas hälsa och ohälsa en första beskrivning. Blekinge Befolkningens hälsoläge behandlas i landstingsplanens första kapitel om hälsa och ohälsa i Blekinge. Syftet med att beskriva hälsoläget är att landstinget ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Närmare beskrivning av folkhälsoarbetet finns under avsnittet folkhälsa i landstingsplanen. Dalarna Här har vi både befolkningsenkäterna samt Hälsan i Dalarna Syftet är att få fram ett underlag för planering av hälso- och sjukvårdsinsatser, ett underlag för analys av behov av hälso- och sjukvård. Målet är att kortsiktigt och långsiktigt förbättra hälsoläget. Gävleborg Syfte: ge politikerna ett underlag för att planera hälso- och sjukvården utifrån befolkningens behov. o Mål: 1.God hälsa för hela befolkningen o Mål 2. Vård på lika villkor för befolkningen i länet 16

17 Skåne Syftet är att få kunskap om skillnader i sjuklighet, dödlighet, hälsorisker och levnadsvillkor mellan olika befolkningsgrupper vilket skall användas som underlag för prioriteringar av hur tillgängliga resurser bör fördelas och olika insatser genomföras. I praktiken har ännu inte denna kunskap fått tillräcklig plats som faktor när resurserna fördelas. Stockholm I Stockholms läns landsting har, med början 1987, vart fjärde år en Folkhälsorapport getts ut. Folkhälsans utveckling över tid och geografiska jämförelser har där presenterats. Syftet med dessa rapporter har främst varit att ge ett kunskapsunderlag för hälsopolitiska åtgärder och, i synnerhet, för lokalt folkhälsoarbete. Förra året, år 2003, presenterades den senaste Folkhälsorapporten. Rapporten baseras till stor del på resultatet av en Folkhälsoenkät som skickades ut Denna enkät var större än de andra enkäter som gjorts, den sändes ut till personer. Detta för att kunna möjliggöra lokala analyser av svaren. För det totala urvalet uppnåddes en svarsfrekvens på 63%. Enkäten bestod av 100 frågor inom följande huvudområden: hälsa, levnadsvanor, trygghet, sociala relationer, boende, ekonomi, arbete, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Som ett verktyg användes i enkäten EQ-5D. Detta verktyg användes även i enkäten 1998, vilket möjliggör jämförelser på övergripande nivå. Folkhälsorapporten, som togs fram av Samhällsmedicin inom Stockholms läns landsting, har bl a presenterats till en bred samling intresserade personer i landstingshusets stora sammanträdessal, då såväl politiker från kommuner och landsting som vårdpersonal, administratörer m fl deltog. Den finns tillgänglig på Internet och finns även att beställa som rapport. Rapporten blev också uppmärksammad i media. Parallellt med Folkhälsorapporten togs också en Hälso- och sjukvårdsrapport fram. Den publicerades 2004 i två delar. Rapporten är ett brett kunskapsunderlag för diskussion om och planering av hälsooch sjukvården i Stockholms läns landsting. Del 1 behandlar frågor som Hälso- och sjukvårdens uppdrag Patienten i fokus Vad påverkar utvecklingen inom hälso- och sjukvården Prioriteringar Hälsa, sjuklighet och vård Att mäta hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet Utmaningar för hälso- och sjukvården I del 2 ges utförliga beskrivningar av utvecklingen för 13 olika sjukdoms- och behovsgrupper. Det handlar bl a om epidemiologi, riskfaktorer, utbud, vårdutnyttjande, kvalitet, resultat användning av evidensbaserade metoder. Del 2 baserar sig till stor del på arbeten från det Medicinska Program Arbetet (MPA) inom avdelningen för Medicin och Omvårdnad. Inom MPA pågår en ständig utveckling av arbetet med en beskrivning och uppföljning av befolkningens hälsa, sjuklighet,vård och klinisk praxis. Folkhälsoenkätens resultat finns nu som en databas som kan användas (och används) i många olika sammanhang. Bl a har resultat från enkäten använts i broschyrer som respektive beställaravdelning har tagit fram som en presentation av sina områden till politiker och andra. De databaser som används är bl a Folkhälsa i siffror/sos, Sjukvårdsdata i fokus/lf, ULFundersökningen, Kommunala basfakta/fhi, SCB:s olika databaser samt landstingets egna databaser som innehåller vårdkonsumtion och kostnader (Hur mår Stockholm). 17

18 Västerbotten Syfte och mål är att få bidrag till att bedöma uppfyllelsen av målet Bättre hälsa. Vidare att öka kunskapsbasen för landstingets folkhälsoarbete och för att ge vård efter behov (prioriteringsunderlag) Västernorrland Befolkningens hälsoläge följs upp och redovisas som ett folkhälsobokslut. Syftet med detta är att med nyckeltal beskriva utvecklingen av folkhälsan i Västernorrland. Folkhälsobokslutet skall fungera som en del underlaget i identifieringen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Västmanland Definition - Med befolkningens hälsoläge avser vi både hälsosituationen och sjuklighet/skador/tidig dödlighet Landstinget har ett lagstadgat länsövergripande planeringsansvar för befolkningens hälsa. En av de viktigaste delarna i landstingets lednings- och styrningsprocess är uppföljning. Kunskaper om hur befolkningens hälsa är fördelad och hur den förändras över tid blir då ett viktigt kunskapsunderlag för den framtida planeringen Örebro Underlag för att beskriva befolknings hälsoläge följer idag i tre huvudspår. Landstingets produktions- och konsumtionsstatistik. Traditionell produktionsstatistik och konsumtionsstatistik tas fram regelbundet. I och med den nya organisation har dessa uppgifter presenterats och används mer systematiserat. Med hjälp av nationella och lokala statistikkällor har ett diskussionsunderlag tagits fram för landstingets politiker. Se bifogat material. Folkhälsoundersökning vart fjärde år, se ovan. Östergötland Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget (m fl). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. För att kunna leva upp till denna lag måste landstinget skaffa sig en bild av befolkningens hälsoläge. Västra Götalandsregionen Borås För att kartlägga befolkningens hälsoläge i syfte att få fram ett underlag för bedömning av befolkningens behov av förebyggande insatser samt av hälso- och sjukvård som sedan ska ligga till grund för beställningar av bland annat hälso- och sjukvård. Västra Götalandsregionen Uddevalla För att bedöma befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och nyttan av dessa krävs ett underlagsmaterial för att, grunda uppfattningarna utifrån. Epidemiologiska data och data kring samhället där befolkningen är verksam, är en sån del. Kartläggningar görs dels utifrån befolkningens hälsoläge, som bygger på modellen kommundiagnos. Västra Götalandsregionen - Göteborg Epidemiologisk bevakning eller uppföljning av befolkningens hälsoläge görs för att: 1. Få en helhetsbild av befolkningens hälsa och välfärd 2. Få kunskap om hälsans och ohälsans fördelning mellan olika befolkningsgrupper 3. Få tidig kunskap om nya hälsohot 18

19 4. Få underlag för planering och prioritering vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, vård och rehabilitering. 5. Få möjlighet till utvärdering och uppföljning av folkhälso- och sjukvårdsinsatser. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Befolkningens hälsoläge är en viktig del i planering och styrning av hälso- och sjukvård. Vilka behov kommer att finnas i framtiden? Hur upplever befolkningen sin hälsa ( ålder, kön) Innehåll och redovisningssätt På vilka sätt beskrivs hälsoläget? T ex sjukligheten för olika sjukdomsgrupper, sjuktal, socioekonomiska faktorer, antal aborter, andel rökare i yngre befolkningsgrupper Hur sker redovisningen. Är det t ex särskilda rapporter, broschyrer, Internet och motsvarande? Vilka erhåller redovisningen? T ex politiker, tjänstemän, vårdgivare, massmedia. Dalarna Ämnesområdena i befolkningsenkäten är Hälsotillstånd/välbefinnande/Hälsa och miljö Sjukvårdskontakter Synpunkter på hälso- och sjukvård Synpunkter på VC/DLM Hälsorisker och förebyggande hälsovård Rök- och snusvanor Vin- och spritvanor Motionsvanor/kontaktnät m m Rapporten Hälsan i Dalarna består av två delar. Dels huvudrapporten med data på länsnivå samt allmänna kommentarer. Dels en bilaga som innehåller uppgifter på kommunnivå och andra mer detaljerade data och kommentarer. Båda delarna innehåller följande avsnitt Befolkningsstruktur Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoförhållanden Barn och ungdomar 0-19 år Hälsan i Dalarna presenteras som rapport och publiceras på Landstinget Dalarnas hemsida. Redovisas för både politiker och tjänstemän. För befolkningsenkäten se Befolkningens syn på sjukvården. För befolkningsenkäten se Befolkningens syn på sjukvården Gävleborg På vilka sätt beskrivs hälsoläget 1. Befolkningsförändringar, medellivslängd, prognoser 2. Levnadsförhållanden, hälsans bestämningsfaktorer (arbetslöshet, utbildn.bakgrund, ekonomisk marginal, fattiga familjer) 3. Levnadsvanor, tobak, alkohol drogkonsumtion, motionsvanor, kostvanor, övervikt, självupplev hälsa mm.(can enkäter, rökande bliv mödrar, levnadsvaneenkäter9 19

20 4. Sjuklighet, ohälsotal, sjukskrivna > 90 dgr, vårdkonsumtion, läkemedelsförskrivning, incidenstal (hjärtinfarkt, cancer, skador) 5. Dödlighet, åldersstandardiserade dödstal för för tidig död för de vanligaste diagnosgrupperna. 6. Regelbunden dialog med patientorganisationer och kommunföreträdare. Hur sker redovisningen. Rapporter på nämnds och kommunnivå med jämförelse med läns- och riksgenomsnitt. Muntlig redovisning för politiker, kommuner, folkhälsoråd, brukare. Vilka erhåller redovisningen Landstingets politiker och berörda tjänstemän, förvaltningsledningar, kommunföreträdare, folkhälsoråd, brukare och media. Västerbotten På vilka sätt beskrivs hälsoläget Ett antal bestämningsfaktorer för hälsa. Upplevd hälsa, Levnadsvanor, Levnadsvillkor (se bif rapport Liv och Hälsa i Norrland). Epidemiologiska data (se bif rapport Tillståndet i mun och käkar bland Västerbottens vuxna befolkning) Hur sker redovisningen. Särskilda rapporter Vilka erhåller redovisningen. Fullmäktige, styrelse, chefer, massmedia Västernorrland På vilka sätt beskrivs hälsoläget Hälsoläget redovisas med 15 nyckeltal som delats upp i tre huvudgrupper. Dessa är: - Grundläggande livsvillkor, - Levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker och - Specifika hälsoproblem. Hur sker redovisningen. Särskild rapport så kallat folkhälsobokslut. Rapporten finns också tillgänglig på landstingets hemsida. Vilka erhåller redovisningen. Folkhälsobokslutet redovisas och godkänns av landstingsfullmäktige. Det skickas också till tjänstemän i den egna organisationen (hälsoplanerare mm) och till Länsstyrelsen. Västmanland Beroende på användningsområde och användarens behov. Dialogen med användaren avgör innehållet. Det kan vara allt ifrån dödlighet, sjuklighet, skador, riskfaktorer till hälsofaktorer. Men även beskrivningar av områden med stora skillnader geografiskt, socialt samt områden med stark förändring, t ex över tid. Hur sker redovisningen. 20

21 De detaljerade beskrivningarna utformas i första hand utifrån hur de ska användas och vilka frågor som användaren ställer. Dialogen med de som ska använda uppgifterna är ytterst viktig. De mer övergripande beskrivningarna finns bla som korta rapporter sk Aptitretare (som visar på vad man kan få fram för uppgifter) men även som fördjupningsstudier inom ett begränsat område t ex Barns hälsa, Hälsan ur ett etniskt perspektiv. Vissa övergripande uppgifter finns även på Landstingets hemsida. Vilka erhåller redovisningen I första hand de tjänstemän som stödjer det politiska arbetet och den sammanhållande ledningsprocessen. Även utförarna använder uppgifterna om hälsoläget t ex hälsoplanerarna i deras samverkan med kommunerna. Östergötland Landstinget sammanfattar information runt olika sjukdomsgrupper i medicinska program. Dessa utgör således ett faktaunderlag, innefattande hälsolägesbeskrivning, för varje sjukdomsgrupp. (Se ) I det politiska uppdraget till verksamheten specificeras hälso/ behovsbeskrivningen ytterligare i s.k. uppdragsbeskrivningar. Beskrivningssättet kan variera mellan sjukdomsgrupperna. Förutom fakta såsom incidens, prevalens och vårdkonsumtion används även andra metoder för att beskriva ohälsan. I uppdraget finns även en mer generell, icke sjukdomstillståndsbunden, beskrivning av östgötarnas hälsa/ohälsa. De medicinska programmen finns tillgängliga på landstingets hemsida och planeringen är att det ska ske en kontinuerlig uppdatering. Uppdragsbeskrivningen beslutas politiskt och har den offentlighet som alla sådana ärenden har. Dessutom distribueras och används uppdragsbeskrivningen som ett viktigt underlag i många sammanhang, t ex i avtalsarbetet. Landstinget (via Folkhälsovetenskapligt Centrum) genomför dessutom ett antal andra studier med syfte att beskriva olika aspekter på hälsoläge i befolkningen. Ett exempel är befolkningsenkäter som ger underlag för hälsobeskrivningar. Senast genomfördes en enkät avseende den psykiska ohälsan i Östergötland. ( se ) De informationskällor som används för ovanstående beskrivningar är många och varierande. Källhänvisningar finns i rapporter, medicinska program och uppdrag. Likaså används många och varierande metoder. De i frågan omnämnda instrumenten SF36 och EQ5D används i våra befolkningsenkäter. Västra Götalandsregionen Borås Hälsoläget beskrivs utifrån: dels utifrån hälsans bestämningsfaktorer, incidens och prevalens för sjukdomsgrupper som ingår i behovsgruppsarbetet, ohälsotal, läkemedels konsumtion, ett antal indikatorer för levnadsvanor ex. aborter, antal klamydiafall, alkohol, tobaks- och drogvanor hos ungdomar, amningsfrekvens, antal rökande småbarns föräldrar, etc. socioekonomiska faktorer ligger sedan som ett bakgrundsraster. Redovisningen sker sedan i form av underlagsmaterial i nämndernas Mål och inriktningsdokument, underlag för beskrivningar och framtagande av mål för grupper föremål för särskild uppföljning, lokala folkhälsoprofiler rapporter, Hälso- och sjukvårdsnämndernas politiker, kommunpolitiker i lokala folkhälsoråd, tjänstemän, vårdgivare 21

22 Västra Götalandsregionen Uddevalla Kartläggningar görs dels utifrån befolkningens hälsoläge, som bygger på modellen kommundiagnos. Innehåller uppgifter om sjukskrivning, arbetslöshet, socialbidrag, vårdkonsumtion inom öppenvård och slutenvård (privat och offentlig), konsumtion av läkemedel, utbud av kommunal hälso- och sjukvård, regionens primärvård, tandvård, privata och offentliga specialister m m. Görs ungefär vart tredje år pga resursbrist. Västra Götalandsregionen Göteborg Ett stort antal variabler används i hälsolägesbeskrivningar m m Redovisningen sker i form av skriftligt underlag till diverse rapporter och sammanställningar, särskilda rapporter samt material utlagt på internet. Vilka erhåller redovisningen I första hand tjänstemän inom VGR och kommunerna i Göteborgs kansliområde, politiker, massmedia och allmänhet. Västra Götalandsregionen - Skaraborg Vi har på vårt kansli basfakta för åren 2002 och 2003, där det finns bl.a. redovisat : befolkningsutveckling, variabler på ekonomisk och social trygghet, kariesfria 19 åringar, barn med låg födelsevikt, långa sjukskrivningar, förtidspension, fallskador, m.m. Hur sker redovisningen. Faktabladen Vilka erhåller redovisningen. Politiker och tjänstemän har dessa faktablad Datakällor Vilken/vilka datakällor (nationella respektive egna) används för att beskriva hälsoläget? Dalarna Hälsan i Dalarna är material från befolkningsenkäter och registerstatistik se referenser i rapporten Gävleborg 1. Samhällsmedicinska avdelningens (SMG) epidemiologiska bevakning, rapport 1g/år 2. SMGs enkätundersökning om levnadsvanor 1g/5 år 3. Försäkringskassa 4. Länsarbetsnämnden 5. Kommuner (Folkhälsan i siffror) 6. Rapport från CAN om ungdomars drogvanor 7. SCB befolkningssiffror och prognos 8. LUPP (Landstingets uppföljningssystem för vårdkonsumtion) 9. Övrig produktionsstatistik från vårdgivare 22

23 Skåne Den första gemensamma folkhälsorapporten i Skåne kom år 1996 och var då ett samarbete mellan de dåvarande landstingen, Malmö stad, de två kommunförbunden och försäkringskassan. År 2000 genomförde Region Skåne tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Försäkringskassan Skåne en folkhälsoenkät som riktade sig till skåningar. Enkäten innehöll följande områden: Hälsa och läkemedel Levnadsvanor och livsstilar Ekonomiska, psykosociala och fysiska riskfaktorer utanför arbetet Arbetsliv: fysisk och psykosocial arbetsmiljö Kontakter med sjukvården Resultaten från Folkhälsoenkäten har bl a presenterats i rapporten Hälsoförhållanden i Skåne. Resultaten har också varit underlag till ett antal andra rapporter. Rapporter kring hälsoläget i Skåne och även på andra sidan Öresund: Hälsan i samhället kring Öresund Rapporten visar hur faktorer i samhället, som t ex arbetslöshet, påverkar hälsoläget i de två olika områdena Folkhälsa i Skåne 1999 med bl a beräkningar av förekomst resp kostnad för de vanligaste diagnosgrupperna. Sundhet och ohälsa kring Sundet, Förändring av medellivslängd under de senaste 15 åren, rapport september Om sundhet och ohälsa kring Sundet, rapport Skador p g a olycksfall i Skåne , rapport mars Underlaget är hämtat från system för skaderegistrering i Patientadministrativt stöd i Skåne (PASIS). Dödlighetsutvecklingen i Skåne , rapport Rapporten bygger på nationella register, redovisning på kommunnivå, redovisning av de dödsorsaker som orsakar flest dödsfall. Syftet är att fungera som diskussionsunderlag för inriktningen av det regionala folkhälsoarbetet. Forbrug av läkemedel i Skåne och Östdanmark, rapport Syftet är att följa läkemedelsförbrukningen ur ett befolkningsperspektiv. Barns hälsa och levnadsförhållanden Sydvästra sjukvårdsdistriktet. Underlaget kommer från den barndatabas med material från BVC i form av enkäter och faktiska siffror som finns i Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. I mitten av 1990-talet gjordes ett omfattande miljömedicinskt utvecklingsarbete. Nya metoder användes för att belysa hur exponering för olika yttre miljöfaktorer kan påverka befolkningens hälsoläge. Avsikten var att ge instrument för att miljöbelastning också skulle kunna ingå i folkhälsoarbetet på samma sätt som t ex levnadsvanor. Det resulterade bl a i följande rapporter: Befolkning och miljö i Malmöhus läns landstingsområde Miljö och hälsa i Skåne Detta arbete fortsätter nu vid Yrkes- och miljömedicinska institutionen vid Lunds Universitet. Regionala utvecklingsledningen driver dessutom ett GIS-arbete som underlättar lägesbestämningar och är till nytta i det miljömedicinska arbetet. Sammanhållande länk i folkhälsorapporteringen är samhällsmediciniska enheten vid universitetssjukhuset MAS i Malmö tillsammans med epidemiolog och statistiker i Region Skåne. Det finns ett utvecklat samarbetet med andra aktörer som Kommunförbundet Skåne, Försäkringskassan Skåne och Apoteksbolaget. Skriftliga rapporter har varit den vanligaste formen för att sprida materialet. Vissa av rapporterna finns med direkt åtkomst till via Internet. När det gäller resultatet av folkhälsoenkäten 2000 finns denna databas även samlad på en CD som distribuerats inom Region Skåne, till kommunerna och 23

24 försäkringskassan. Utbildning genomfördes kring användningen av CD n. En utbildning genomfördes per sjukvårdsdistrikt, där representanter för Region Skånes verksamheter i distriktet deltog, tillsammans med representanter för kommunerna och försäkringskassan. Syftet med detta var att ge möjlighet för några av de aktörer som ofta finns i kommunernas folkhälsoråd att mötas kring ett material som borde utgöra ett viktigt underlag i det egna fortsatta arbetet. Under 2003 har också sammanställts diagram som visar hälsoläget i Skånes kommuner respektive sjukvårdsdistrikt på ett antal parametrar jämfört med Skåne. Parametrarna har koppling till de nationella folkhälsomålen. Se bilaga 1. I det nordöstra sjukvårdsdistriktet görs samhällsdiagnoser per kommun och gemensamt för distriktet vart tredje år. Den senaste samhällsprognosen blev klar 2003 och bygger också på de elva folkhälsomålen. Inom ramen för Statistik i Skåne utvecklas i samarbete med olika intressenter system för att förenkla tillgänglighet och användning av statistik i olika register och databaser. Mottagare av de framtagna rapporterna är politiker, tjänstemän, verksamhetsfolk inom Region Skåne, men också Skånes kommuner som kan använda materialet i sitt arbete för att främja hälsa. Materialet används på olika sätt och vid olika tillfällen. Hösten 2004 kommer en ny folkhälsoenkät att genomföras. Enkäten kommer att gå ut till skåningar. Områdena i enkäten är förutom de som var med i den tidigare studien: Sömn och välbefinnade samt uppfattning om orsaker till långtidssjukskrivning. Särskilt fokus finns på att försöka belysa den psykiska ohälsan hos Skånes invånare. Bland de externa källorna används framförallt SCB:s databaser, Socialstyrelsens (EPC:s) Folkhälsan i siffror samt Folkhälsoinstitutets Kommunala basfakta. Västerbotten Nationella och egna register (Västerbottens hälsoundersökningar, befolkningsenkäter, epidemiologiska undersökningar) Västernorrland Eget epidemilogiskt basregister som uppdateras från EpC, SCB samt lokala data från befolkningsenkäter och drogvaneenkäter. Uppgifter från Försäkringskassan och systembolaget redovisas också. Västmanland Hur kan vi följa upp hälsoläget och sjukdomsbördan i länet? Statistiska centralbyrån (SCB) Hälso- och sjukvårdsstatistik (ansvarig myndighet är Socialstyrelsen) - Abortregistret, redovisning av utvecklingen av verkställda aborter i Sverige - Amningsstatistik, uppgifter om amningsfrekvensen från de enskilda barnavårdscentralerna som Socialstyrelsen sedan sammanställer - Assisterad befruktning, utvecklingen av assisterad befruktning i Sverige - Cancerregistret, redovisning av insjuknande och dödlighet i tumörsjukdomar med fördelning på diagnos, ålder och kön. - Medicinsk födelseregistrering, redovisning av utvecklingen av antalet förlossningar och födda barn relaterat till graviditetens längd, barnets vikt, bördens karaktär, moderns rökvanor och ålder samt missbildningsfrekvens bland de nyfödda barnen. - Sterilisteringsregistret, utvecklingen av verkställda steriliseringar i Sverige - Skaderegistret, innehåller data om allvarliga fall av skador och förgiftningar. - Patientregistret, innehåller sjukvårdskonsumtionen i länet med data om vårdutnyttjande, slutenvårdsstatistik. 24