i samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Stompunkt

Transkript

1 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund i samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Stompunkt

2 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund i samverkan Sida: 2 (8) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund Arbetsform och resultat Genomförande Specifikationsarbetet Processarbetet Remiss- och förankringsaktiviteter Kraven på ekonomiska villkor Temadeltagarnas upplevelse Rekommendationer för det fortsatta arbetet Bilagor... 8 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Grundversion

3 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund i samverkan Sida: 3 (8) 1 Bakgrund I syfte att skapa en effektivare försörjning av geodata, har samverkansgruppen mellan SKL och Lantmäteriet initierat projektet. Detta ska möjliggöra leveranser av geodata oavsett administrativa gränser och tydliggöra vem som har ansvar för uppdatering, lagerhållning och tillhandahållande av olika informationsmängder. ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Stompunkter används som utgångspunkter för inmätning och utsättning i plan och höjd och tillhandahåller koordinat och höjduppgifter i de nationella referenssystemen, SWEREF 99 och RH Lantmäteriet, kommunerna, Trafikverket m.fl. upprättar och underhåller stompunkter. Konsulter och entreprenörer som arbetar med planering, projektering och underhåll av bebyggelse och infrastruktur har i sin verksamhet behov av stompunktsuppgifter. Stompunkter är ett tema av nio som specificeras inom Svensk Geoprocess för att möjliggöra att mätningsunderlag i form av stompunktsinformation kan tillhandahållas enligt enhetliga specifikationer oavsett vilken huvudman som tillhandahåller informationen. Visionen för är att samverkansprojektet ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Visionen lyder: ska möjliggöra leveranser av enhetliga grundläggande geodata för effektivare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. Detta sker genom fördjupat samarbete och effektivare arbetsprocesser mellan i första hand kommunerna och Lantmäteriet 2 Arbetsform och resultat Temauppdragets beställare utgör tillsammans med uppdragsledarna uppdragets ledning. Temauppdrag Stompunkter har bedrivits med två uppdragsledare en för specifikationsarbetet och en för arbetet med att ta fram samverkansprocesserna. Som stöd för arbetet med Informationsmodellen har en modelleringskunnig expert ingått i uppdragsledningen. Uppdragsledarna har ansvarat för att: Detaljplanera och genomföra uppdraget baserat på projektledningens övergripande planering innehållande beslutspunkter och eventuellt andra viktiga datum enligt uppdragsbeställningen. Rapportera status till projektledningen muntligen och skriftligt 1 ggr/månaden. Projektledningen kallar till Uppföljningsmöten där uppdragsledare för alla aktuella teman rapporterar status. Inför varje uppföljningsmöte har en skriftlig statusrapport tagits fram för vidarebefordran till Uppdragsledning och Styrgrupp. Statusrapporterna har därefter publicerats på hemsidan. Informera och ha aktivitetsavstämningar löpande i sin arbetsgrupp. Som stöd till projektledningen finns rollerna Kvalitetsansvarig Specifikationer och Kvalitetsansvarig Processer som baserat på handledning och mallar stöttar temauppdragens specifikations- och processarbeten. Samordningsmöten har hållits för alla teman, där gemensamma frågor tagits upp. Arbetsgruppen har utsetts för att representera olika huvudmän för Stomnät inom Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket.

4 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund i samverkan Sida: 4 (8) Referenspersoner utses bland olika kategorier av stompunktsanvändare för att kvalitetssäkra resultaten. Träffar med arbetsgruppen har hållits dels som fysiska sammankomster, dels genom telefonmöten. Underlag har inhämtats från de olika organisationer som finns representerade i arbetsgruppen och referensgruppen. Bemanning Uppdragsledare Dataproduktspecifikation: Lars Kvarnström, LTK-Geodesi Uppdragsledare Samverkansprocess: Sara Wahlund, WSP Dokumentationsansvarig: Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Arbetsgrupp: Anders Lager, Upplands Väsby kommun Maria Uggla, Stockholms kommun Lana Louka, Eskilstuna kommun Per-Inge Jansson, Helsingborgs kommun Magnus Wilhelmsson, Malmö kommun Sven-Gunnar Johansson, Trafikverket Britt-Marie Ekman, Lantmäteriet Linda Alm, Lantmäteriet Håkan Oscarsson, Lantmäteriet Peter Andersson, Lantmäteriet Referensgrupp: Allan Almqvist, Malmö Anders Alfredsson, Lantmäteriet Martin Lidberg, Lantmäteriet Mikael Lilje, Lantmäteriet Peter Wiklund, Lantmäteriet Stefan Jernberg, Lantmäteriet Lars Jakobsson, Sjöfartsverket Andreas Fransman, NCC Bengt Eurenius, Lantmäteriet Carl-Erik Zetterlund, Lantmäteriet Ebba Löndahl-Åkerman, Södertälje kommun Göran Andersson, Kartverkstan Ingela Nässén, Lantmäteriet Ove Sundström, Lantmäteriet Pia Lidberg, Lantmäteriet Ulf Lademyr, Avesta kommun Joakim Balder, Göteborgs Spårvägar Caroline Eklund, SMHI Karl-Gustav Johansson, Lantmäteriet Lars Engberg, Lantmäteriet

5 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Utgåva P1 <SW LK> < > i samverkan Sida: 5 (8) 2.1 Genomförande Arbetet har bedrivits parallellt med specifikation och process i en gemensam arbetsgrupp. Gemensam uppstart med uppstartsmöte i Stockholm med arbetsgruppen med syftet att alla i arbetsgruppen skulle få en gemensam grund och målbild inför arbetet i temauppdraget. Därefter arbete med version 0.5. Ett flertal frågor bollade med berörda per mail. Arbetsmöte i Stockholm Uppsummering av frågetecknen kring modellering och återstående aktiviteter till version 0.5. Gemensam grafisk tidsplan och aktivitetslista. Utredningsuppdrag på vissa deltagare i arbetsgruppen. Diskussion om alternativ för samverkan, fördelar och knäckfrågor som underlag till analys av samverkansprocessen. Släppa version Därefter remiss till referensgrupp och arbetsgrupp samt granskning av modellering. Remissomgång summerad i telefonmöte med intresserade i arbetsgrupp och referensgrupp Därefter kompletterande skriftliga kommentarer. Justering av dokumenten enligt kommentarer. Släppte version 0.8 något sent på grund av många sena remisskommentarer. Skjutet till (planerat till ). Förberedelse förankring- via epost till referensgrupp och övriga som visat intresse under arbetet samt till Lantmäteriets Geodesienhet och HMK-projektet via möte. Tyvärr sent möte (151116) då HMK-projektet arbetar intensivt i början av november med egen release. Dokumenten skickade till förankringsgruppen Har fungerat bra: Engagerad arbetsgrupp. Bra stöd i form av mallar och erfarenheter från föregående temauppdrag. Kan bli bättre: Svårt att få ut information enligt kommunikationsplan. Många aktiviteter skulle samordnas med övriga inom Sv. Geoprocess och har ställts in eller så har tema Stompunkt försvunnit på grund platsbrist i artiklar och föredrag. Vi har försökt men inte riktigt lyckats engagera privat sektor, mätkonsulter och instrumentleverantörer som har referensstationer. Fortsatt förankring krävs här Specifikationsarbetet Efter uppstartsmöte med workshop har arbetsgruppen levererat sammanställningar av respektive organisations stompunktsinformation. Utifrån detta underlag har ett första utkast av informationsmodell skapats. I samband med arbetsmötet i september har aktiviteter delats ut till deltagare i arbetsgruppen vilka kunde avsätt lite mer tid. Britt-Marie och Linda har gått igenom överlapp och dubbleringar i informationsmodellen, såsom tidsangivelse och historik samt den information som hanterar bilder, beskrivningar och punktskisser. Anders Lager har gått igenom komplexet av markeringar. Per-Inge Jansson har sammanställt en kodlista med mätmetoder. Britt- Marie och Linda har även granskat terminologi och språk i specifikationsdokumentet. Granskningar av specifikationsdokumentet har gjorts av arbetsgrupp, delar av referensgruppen samt av Olle Johansson (kvalitetsansvarig specifikationer), K-G Johansson och Lars Engberg från Lantmäteriet. Förankringsmötet med HMK och Geodetisk infrastruktur genomfördes alldeles i anslutning till att remissen av HMK-Geodesi Stommätning gått ut varför samordning av dokumenten inte hade kunnat genomföras fullt ut. Trots detta kunde konstateras att det var stor överensstämmelse mellan dokumenten. Det som fortfarande kan behöva koordineras mellan DPS:en och HMK är t.ex: Benämningar av stomnätstyper, punktkategorier och punkttyper Eventuell justering kraven på lägesnoggrannhet för olika stompunkter för anpassning till slutligt HMK dokument.

6 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Utgåva P1 <SW LK> < > i samverkan Sida: 6 (8) Vid avslutningsmötet med arbetsgruppsmötet togs frågan om presentationsregler också upp och resulterade i att några enkla rekommendationer förslogs, vilka nu också har förts in i DPS:en. Eftersom Stompunkter är sist i turordningen för teman i har vi haft fördelen att få hjälp av väl genomarbetad handledning och dokumentmall. Tidigare gjorda dataproduktspecifikationer har också varit till stöd i vissa delar. Reflektioner: Bra jobbat av arbetsgruppen. Stort engagemang hela tiden. Otur att vi tidsmässigt låg före HMK Geodesi i tidsplaneringen, men vi hade i viss mån tillgång till arbetsdokument därifrån, som underlättade Processarbetet Arbetet startades vid uppstartsmötet där en workshop om avgränsningar, och en om intressenter i temat hölls. Processarbetet har därefter till största delen utförts av uppdragsledaren, med stöd av arbetsgruppen i form av workshops och avstämningar vid arbetsmöten. Värdefulla synpunkter har framkommit vid remissen av version 0.5 vilket ledde till en omarbetning av processkartan. Analysrapporten bygger främst på diskussioner i arbetsgruppen och delar av referensgruppen Bra stöd har funnits i dokumentmallar, handledning och uppföljningsmöten för UL-process. Vi har utnyttjat möjligheten att ta tillvara erfarenheter från andra temauppdrag. Ibland är det en fördel att vara sist! Reflektioner: Stompunkter förvaltas inte bara av kommuner och Lantmäteriet varför processarbetet har spänt över en större del av mätningsbranschen. Inom mätning är beställarorganisationer vanliga vilket innebär att den ansvariga organisationen tappar kompetens och kunskap sina egna stomnät. Detta är realitet i varierande grad i Sveriges kommuner och inom olika myndigheter. För att visualisera i vilka processer stompunkter används och var mätning och beräkning av punkterna utförs, har även nymätning eller nybestämning av befintlig punkt tagits med i processkartan trots att samverkansprocessen egentligen strikt berör beställning och tillhandahållande. En knäckfråga för att få till bra samverkan är kompetens. Både beställare och den tillhandahållande organisationen behöver ha kompetens om de punkter som delas och om mätmetoder, för att kunna nyttja punkterna på rätt sätt. 2.2 Remiss- och förankringsaktiviteter Temauppdraget har kontinuerligt informerat referensgruppen om sitt arbete i nyhetsbrev. I september/oktober genomfördes remiss av process och specifikation version 0.5. I november distribuerades dokumenten i version 0.8 till referensgruppen och andra intresserade, samt publicerades på hemsidan. Version 0.8 diskuterades också vid förankringsmöte med Lantmäteriets sektion för Geodetisk infrastruktur och arbetsgruppen som ansvarar för HMK Geodesi. Försök har gjorts att informera om temauppdraget vid Geodesidagarna och inom ramen för Svensk geoprocess marknadsaktörträff vid Geoinfo. Båda tillfällena ställdes in, Geodesidagarna på grund av att vi var för sent ute, och marknadsaktörsträffen på grund av bristande intresse. En information om temat vid nästa års Geodesidagar borde prioriteras, då majoriteten av temats användare och instrument tillverkarna nås av detta evenemang. Alternativt rekommenderas en artikel i tidningen Sinus, något som prioriterades ner av tidsskäl under temauppdraget. Temauppdragets kommunikationsplan innehåller ytterligare förslag till möjliga förankringsaktiviteter vid införande av samverkansprocessen. Målgruppen är mätningsteknikbranschen i Sverige, såväl privata som offentliga aktörer. Reflektioner: Remisstiden avslutades med telefonmöte, vilket gjorde att många valde att vänta med att lämna in skriftliga synpunkter tills efter diskussionen vid mötet. Många värdefulla synpunkter kom

7 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Utgåva P1 <SW LK> < > i samverkan Sida: 7 (8) fram vid detta möte vilket gjorde tiden knapp för att hantera svaren som skriftligen kom in därefter. Vi skulle gett mer tid för remissvar och planerat in mötet i början av remisstiden. Förankring med HMK- geodesiprojektet skulle gjorts tidigare under hösten, men projektgruppen kunde inte avsätta tid innan de slutfört sin första version av HMK. Detta var inte idealiskt för framdriften i tema Stompunkt. 2.3 Kraven på ekonomiska villkor För tema Stompunkter redovisade Håkan Oscarsson med arbetsgrupp, Allan Almqvist, Ulf Lademyr och Sara Wahlund nyttoeffekterna. Eftersom nyttorna med samverkansformerna i detta tema behandlas i respektive kapitel i analysdokumentet har vi valt att inte särredovisa nyttoeffekterna i ett eget dokument. Sist i analysdokumentet finns dock ett kort avsnitt med förslag till fortsatt hantering av frågan. Reflektioner: Temadeltagarnas upplevelse Vad har varit bra Gruppen har aktiv, intresserad och gjort ett bra jobb Temaansvariga tycker sig ha fått en hel del hjälp och uppskattar inte minst möjlighet att diskutera med arbetsgruppen Vad kan bli bättre Svårt att ge synpunkter på komplexa dokument. Utbildning i informationsmodellering hade underlättat en bit in i uppdraget. Ibland behöver temaansvariga peka med hela handen och dela ut uppgifter. Många har deltagit endast i arbetsmöten. Vi efterfrågar möjlighet att diskutera utredningsaktiviteter i hela arbetsgruppen. Vi kunde haft avstämningar per telefon efter hemläxa. Vi har fortfarande inte riktigt koll på hur respektive verksamhet jobbar med stompunkter. Vi kunde startat med kort redovisning laget runt. Trafikverkets båda grenar, Väg och Järnväg, arbetar något olika med olika behov. Även de olika kommunerna har olika arbetssätt som hade behövt belysas mer vid uppstarten av projektet. Ibland har vi svävat ut en hel del i våra diskussioner. Efter första mötet kunde temaansvariga styrt upp arbetet mer inom temats begränsningar. 3 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Visst fortsatt arbete kan behövas för koordinering mellan HMK-Geodesi och Tema stompunkt, när det gäller bl.a. termer och begrepp och kvalitetsmått enligt ISO En fråga som inte är fullt utredd är hur unika identiteter för punkter med samma markering ska hanteras. Kommunikation och fortsatt förankring i den privata mätbranschen som kommer att bli påverkad av införande bör prioriteras. Detta kan t.ex. göras i form av medverkan i Geodesidagarna och en artikel i tidningen Sinus. Likaså bör uppmärksammas att de personer som ute i kommunerna arbetat med införande av RH 2000 och SWEREF 99 är rätt målgrupp att uppmärksamma om nyttan med samverkan kring stompunkter. Dessa personer finns listade i loggen för ERS-uppdraget. En angelägen fråga som bör beaktas för alla huvudmän för stompunkter, kommuner såväl som statliga verk och myndigheter som etablerar stompunkter, är hur verksamheten med upprättande och underhåll av stomnät i framtiden ska anpassas till ett förändrat behov av stompunktsinformation.

8 Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Utgåva P1 <SW LK> < > i samverkan Sida: 8 (8) Den tekniska utvecklingen av GNSS-tekniken ställer nya krav på stomnäten och det behövs nya strategier för hur dessa kan anpassas till nya krav och behov. 4 Bilagor Ref. Dokumentnamn, beteckning och namn Utgåva, datum Kommunikationsplan Tema Stompunkt