Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Transkript

1 Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem i kommunerna bidrar till enhetliga geodata! Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Linda Alm, Lantmäteriet C. Workshop: Vad händer när enhetliga specifikationer och processer finns framme? Allan Almqvist, Malmö stad

2 Varför byta referenssystem? Enhetliga referenssystem är en viktig framgångsfaktor för att åstadkomma en effektiv geodataförsörjning. Det betonas i såväl den nationella geodatastrategin som i näringsdepartementets digitala agenda: Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser.

3 Hur bedrivs arbetet med ERS? (Enhetliga ReferensSystem) Lantmäteriet (Geodesienheten, geodatasamordnarna samt div-f), SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och 8 kommunexperter samarbetar för att hjälpa kommunerna. Kostnadsfri hjälp t.ex. i form av besök i kommun för genomgång och även för att bistå i framplockning av arkivhandlingar. Dessutom ingår beräkningar (förutom avgift för framtagning av transformationssamband, utöver det första, till SWEREF 99), råd om lämpliga insatser för såväl kompletterande mätningar som praktiskt genomförande av ett referenssystembyte samt tips om information till berörda m.m. Hjälpen anpassas efter varje kommuns förutsättningar och behov. Dokumentation i olika former från kommuner och Lantmäteriet finns att tillgå på Lantmäteriets hemsida.

4 Regeringsbeslut Svensk geoprocess ska: Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem. Bidra till att alla kommuner och myndigheter senast juni 2016 har infört SWEREF 99 och RH Redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast 1 september Om det bedöms att alla kommuner/myndigheter inte kommer att ha genomfört övergång till de nya referenssystemen till halvårsskiftet 2016, redovisa det till Regeringskansliet senast 1 oktober 2015.

5 SWEREF 99 i kommuner Läget Infört (272) Samband levererat (5) Arbete pågår (4) Ingen uppgift (9) ERS målbild: 2015 samtliga kommuner har infört SWEREF 99

6 RH 2000 i kommuner Läget Infört (166) Samband levererat (28) Arbete pågår (18) Ingen uppgift (78) ERS målbild: ytterligare 65 kommuner har infört RH resterande kommuner har infört RH 2000 före halvårsskiftet 2016.

7 Myndigheters användning av SWEREF 99 5 Har ni som organisation bytt till SWEREF 99? 8 Ja Nej Berörs ej 33 ERS målbild juni 2016: Samtliga berörda myndigheter har infört SWEREF 99

8 Myndigheters användning av RH Har ni som organisation bytt till RH 2000? Ja Nej 27 Berörs ej 4 ERS målbild juni 2016: Samtliga berörda myndigheter har infört RH 2000

9 Hur ser kommunernas verklighet ut? Sveriges 290 kommuner har mycket varierande förutsättningar och möjligheter att genomföra referenssystembyte. Kommunernas landarealer varierar från 8.7 km² till km². Folkmängden varierar från ca 2400 invånare till ca invånare. Vissa kommuner är tätt bebyggda och expanderar, medan andra är glesbygder där det inte händer så mycket. En del kommuner kan ha större behov än andra att utföra analyser av t.ex. översvämningsrisker. Standarden på befintliga stomnät och digitala data kan vara så låg att det rent av kan vara bättre att börja om från början.

10 Hur ser kommunernas verklighet ut? Större kommuner har ofta egen kompetens, medan andra har brister i sin kompetens och därför är beroende av konsulthjälp. Det kan vara svårt att avgöra vad man ska beställa från konsult. Fattiga kommuner saknar ekonomiska/personella resurser. I en del kommuner projekterar man redan i de nya referenssystemen, även om en officiell övergång inte skett. Här finns risk för missförstånd med omräkningar i höjd utan fastställda skift. Nybyggnadskartor med VA-uppgifter har upprättats i RH 2000 med hjälp av konsult, fast vare sig VA-sidan eller kartsidan gått över till RH 2000! Hur har höjdkorrektioner räknats ut? VA-sidan är en viktig part i övergången till RH 2000 och måste vara med på tåget.

11 Hur ser kommunernas verklighet ut? Uppgifter om befintliga stomnät (kartor, mätningar, beräkningar, andra handlingar) kan ha slängts eller stuvats undan på fel ställen i samband med omorganisationer, flyttar, konsultbyte eller andra förändringar. Andra projekt/förändringar som kartsystembyte m.m. prioriteras för tillfället högre än referenssystembyte. Det är svårt att få tiden att räcka till för referenssystembyte i den dagliga löpande verksamheten. Sårbart med få anställda. Insikten om fördelar/nyttor med SWEREF 99 och RH 2000 för den kommunala verksamheten/ekonomin är inte så stor. Varierande vilja hos politiker eller beslutsfattare att genomföra referenssystembyte. Vem äger frågan? Var finns drivkraften?

12 Exempel på nyttor med SWEREF 99 och RH 2000, (ger en högre kvalité på grundläggande geodata) Tillgång till data från olika statliga myndigheter Säkrare mätresultat vid GNSS-mätning och med noggrannaste geoidmodellen ger högre kvalité på grundläggande geodata Underlättar datautbyte mellan kommunen och projektörer m fl i omvärlden Nationella höjdmodellen ger höjddata för översvämningsanalyser, terrängmodeller och höjdkurvor

13 Nationella höjdmodellen (NH) Till vänster ett område med Fastighetskartans höjdkurvor, ekvidistans 5 m. Till höger motsvarande område och ett exempel på mjukgjorda höjdkurvor, ekvidistans 1 m, ur NH-laserdata utan efterföljande editering.

14 Exempel på höjdkurvor från traditionell stereobearbetning

15 Höjdkurvor genererade ur laserdata

16 Ortofoto draperat över NH

17 3D för översvämningsanalyser

18 Vad kan hända om man inte byter? Det blir svårare och dyrare att ta del av geodata i olika former, att geodatasamverka samt att göra t.ex. översvämningsanalyser, som kräver höjddata av god kvalité. Även om en kommun bestämmer sig för att behålla sina gamla referenssystem finns det en uppenbar risk att sammanblandning av framförallt höjdsystem sker i kontakterna med omvärlden. Kan bli dyrt! Ju fler kommuner som går över till SWEREF 99 och RH 2000 desto större blir risken att t.ex. utomstående aktörer som projektörer och konsulter tar för givet att RH 2000 gäller överallt. Denna risk blir förmodligen ännu större i de kommuner som saknar kompetens om referenssystem.

19 Till er kommuner som ännu inte påbörjat en övergång till RH 2000 Ta reda på var uppgifter om kommunens stomnät kan finnas. Alla kartor/handlingar/baser/filer märks med gällande referenssystem, om det saknas. Såväl det man skickar ut som det man tar emot från t.ex. konsulter måste vara märkt. Lägg stor vikt vid information till alla berörda, framförallt till projektörer, bygglovhandläggare och VA-ingenjörer. Ta vara på den hjälp som nu erbjuds från Svensk geoprocess. Det är inte så komplicerat att byta om man bara är noggrann!

20 Var kan det finnas uppgifter om stomnätet? Leta! Ge inte upp!

21 Till er kommuner som ännu inte gått över till de nya referenssystemen: Ett referenssystembyte bör ses som en investering som ganska snart kan ge vinster i form av förenklad och säkrare hantering av geodata i kommunen och därmed också minskade kostnader. Hellre påbörja ett referenssystembyte, som får ta sin tid och kanske behöver mogna inom kommunen samt ta tillvara den kunskap som ännu kan finnas kvar, än att inte göra något alls!

22 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Frågor TACK! Ebba Löndahl Åkerman, teknisk lantmätare/södertälje kommun, Linda Alm, Geodetisk infrastruktur/lantmäteriet,