Diskussionsfrågor till grupparbete

Transkript

1 Diskussionsfrågor till grupparbete Gruppindelning: Grupp Linda Linda Alm LM, Hans Lovén SKL, Anders Lager Upplands Väsby, Mats Sevefeldt Jönköping, Per-Inge Jansson Helsingborg. Grupp Stefan. Stefan Jernberg, Henrik Thulin Nacka, Anders Alfredsson LM, Håkan Oskarsson LM, Sven- Gunnar Johansson Trafikverket. Grupp Lars Lars Kvarnström Helsingborg, Magnus Wilhelmsson Malmö, Peer Hammarbäck Skellefteå, Peter Andersson LM. Frågorna till grupparbetet anknyter till de frågeställningar som togs upp i samband med den enkät som skickats ut till referensgruppen och som behandlade punktkvalitet, attribut, tillhandahållande och krav på debitering. Svaren på frågorna från de olika grupperna sammanställs nedan under respektive fråga. Diskussionerna i de tre grupperna runt de olika frågeställningarna har delvis tagit olika riktning varför sammanställningen är en tolkning av vad som kan utläsas från de ifyllda blanketterna som lämnats in från de tre grupperna 1. Punkthierarki och punktkvalitet Vad gäller efter SWEREF/RH2000 övergångarna? a) Skiljer vi på passpunkter och transformerade punkter för planpunkterna respektive utjämnade fixar och skiftade fixar för höjdfixnätet? Delar vi in våra stompunkter enligt någon annan hierarkisk ordning? Allmänt: Samtliga huvudmän för stomnät, kommunerna, LM och trafikverket, skiljer på stompunkter i plan och stompunkter i höjd. Det plana stomnätets punkter är ibland, men långt ifrån alltid, också höjdsatta med lägre kvalitet (beroende på markeringssätt). Stompunkter i höjd har sällan plankoordinater med hög kvalitet, ofta är plankoordinaterna för höjdfixarna endast digitaliserade från översiktligt kartmaterial. Detta gäller för många riksavvägningsfixar. De kommunala höjdfixarna saknar i många kommuner plankoordinater och kan endast lokaliseras med stöd av punktskisser, vilka kan vara skannade. Höjdfixar som har nyberäknats i samband med övergången till RH 2000 har emellertid åtminstone en grov koordinatangivelse i den punktlista som ligger till grund för omräkningen. Plana stomnätet: Helsingborg, Skellefteå, Jönköping och Upplands Väsby har likartad kvalitetsklassning av punkter och skiljer på passpunkter och transformerade punkter eller kan enkelt ta fram denna information som attribut till punkterna. Punkter som inte utjämnats genom nätberäkning eller bedöms ha låg kvalitet tillhandahålls inte för extern användning och bör heller inte ingå i stompunktstjänsten Jönköping, Helsingborg, Upplands Väsby. Malmö liksom Nacka hänför samtliga plana stompunkter till samma kvalitetsklass och skiljer inte

2 mellan mätta passpunkter och transformerade punkter, men informationen finns liksom hos de flesta kommuner lagrad i transformationssambandet. Trafikverket har ingen historik beträffande punkternas tillkomstsätt i databasen men data finns att plocka fram vid behov. Höjdstomnät: Klassningen av punktinformationen för punkter i höjd hanteras på motsvarande sätt som punkterna i plan. I samband med övergången till RH 2000 har kvalitetsklassningen av höjdfixarna i höjdstomnätet dokumenterats och förbättrats (Nacka). b) Hur mäts och klassificeras nytillkomna stompunkter i plan efter övergången till SWEREF 99? För Trafikverket finns ingen skillnad på hur mätning och klassificering av punktinformationen utförs före respektive efter övergången till SWEREF 99. Skellefteå underhåller efter övergången till SWEREF 99 endast sitt väggpunktsnät i tätort vilket görs på motsvarande sätt som före övergången. Nacka liksom många andra kommuner har efter övergången till SWEREF 99 ingen plan för underhåll av stomnätet. Helsingborg har i viss utsträckning underhållit det överordnade stomnätet och gjort insatser för att etablera tillfälliga bruksnät inom större projekteringsområden. c) Hur mäts och klassificeras nytillkomna höjdfixar efter övergången till RH 2000? Viss nymätning av höjdstomnät har gjorts i några kommuner bl.a. Malmö och Helsingborg inför övergången till RH Kommunernas höjdstomnät har annars normalt räknats om med användning av tidigare mätta höjdskillnader och anslutits till RH 2000 vid övergången. Liksom för det plana stomnätet saknas ännu strategier och planer för underhåll av höjdnätet i de flesta kommuner. 2. Debitering Efter att ha studerat enkätsvaren från referensgruppen är det tydligt att det finns två läger, ta betalt för punkterna eller inte. Hur kan en kommuns krav på debitering lösas? Kostnaderna för administration av debiteringen vägs i många knappast upp av intäkterna medan de större kommunerna får in betydande belopp. I Stockholm rör det sig om ca 5milj kr. En positiv effekt av att debitera för punktinformaitonen är att man per automatik får återkoppling om punktmarkeringar är oanvändbara eller skadade. Olika modeller och teknik för debitering togs upp debitering per punkt, registreringsavgift, abonnemang och kortbetalning (Stockholm) nämndes.

3 En nackdel med debitering är att man underlåter att använda stomnät och därigenom riskerar att mätningar utförs utan kontroll och på ett sätt som äventyrar mätningskvaliteten. En web-tjänst som är lättillgänglig, snabb och med fri tillgång till informationen skapar därför förutsättningar för att öka mätningarnas tillförlitlighet. Mycket av vad som mäts in av konsulter kommer i slutänden att hamna i kommunernas geodatabaser. Fri tillgång till stompunkter ger därför indirekt bättre och mer tillförlitliga geodata. Förutom Stockholm har också Malmö och några ytterligare kommuner tydligt deklarerat att man inte vill släppa debiteringskravet. I det fall att man inte kan få till stånd en betalfunktion i en kommande gemensam web-tjänst kan man tänka sig att de kommuner som tar betalt endast visar förekomsten av punkterna och hänvisar direkt till respektive kommun för leverans och debitering av informationsuttaget Olika prismodeller för olika kommuner skall inte tillåtas i tjänsten alternativen fritt respektive hänvisning förordas av många. 3. Punktbeskrivningar/punktskisser Finns behovet att tillhandahålla punktbeskrivningar/punktskisser i tjänsten? Hur löser vi tillhandahållandet i så fall? Uppfattningar om behovet av punktskisser varierar. I Jönköping och Helsingborg anser man att punktskisser är överflödiga för planstompunkter som enkelt kan lokaliseras med hjälp av koordinaterna. För höjdstompunkter som ofta endast har grova digitaliserade plankoordinater fyller punktskissen emellertid ett behov. Som alternativ till punktskisser kan en översiktlig kartbild med aktuella punkter inlagda tillsammans med en punktlista med koordinater vara tillräckligt för att hitta punkterna i terrängen. I Nacka anser man att systemet bör kunna tillhandahålla punktskisser av något slag om tjänsten skall bli användbar. En detaljerad bakgrundkarta i tjänsten bör enkelt kunna generera en tillfällig punktskiss. I många kommuner finns analoga inskannade punktskisser med angivna äldre koordinat- eller höjduppgifter. Sådana punktskisser lämnas idag endast ut genom personlig kontakt. (Upplands Väsby m.fl.)

4 4. Direktuttag alternativt beställning? Vilka är argumenten för respektive emot nedanstående två alternativ? -en tjänst för direktuttag där kunden själv kan ladda ned sina punkter. -en tjänst där kunden lägger en beställning via ett gränssnitt och respektive kommun sedan administrerar beställningen. Direktuttag: + Kundvänligt + Rationellt + Snabbt + Enkelt + Mindre administration Ingen återrapportering Svårigheter med att integrera betalningsrutiner Beställning: + Direktkontakt med kunden + Manuell kontroll av utlämnade punkter + Tekniskt enkel debiteringsrutin vid betalning Dyrare administrativ hantering Omständligt och tidskrävande för kund 5. Attribut Diskussionspunkten syftar till att se vilka attribut som är av intresse att inkludera i en tjänst. Värdera respektive attribut i listan nedan med skalan 1-5 där 1 motsvarar inte viktigt och 5 mycket viktigt. De olika gruppernas värdering separeras i tre kolumner: Grupp 1 LA, Grupp 2 SJ, Grupp 3 LK Attribut Värdering Punkt Grupp1 Grupp2 Grupp3 Punktnummer Punktnamn 1 3 Andra identiteter (identisk markering) Punkttyp (höjdfix, triangelpunkt, GNSS-punkt etc) Markeringstyp Eventuella excentriska markeringar Riktning/avstånd/höjddiff till identifierbar punkt i kartan Läge

5 Kommun Län Lägesbeskrivning Punktskiss Anmärkning Information om distansbricka Lämplighet för GNSS Historik Markerad år Mätår Återfunnen Ej återfunnen Förstörd 1 5 Avvägd år Punktbeskrivning upprättad punktbeskrivning reviderad Referenssystem och klass Ursprungssystem Klass SWEREF Klass RH Klass Ursprungssystem Metod Aktualitet (preliminär, aktuell, varit aktuell) 1 5? Beräkning Projekt Beräkningshandskrift Beräkningsår 1 2 Metod Höjdmetod Kompletterande allmänna synpunkter: Hans Lovén SKL Storstäderna, Stockholm, Göteborg, Malmö måste vara med. De har en stor del av landets punkter och de används mycket. Tror att kunderna har stort intresse av en nationell tjänst. Jönköping För småkommuner kan en sådan här tjänst innebära mera jobb om de idag inte lämnar ut punkter alls. Gemensam synpunkt. Alla kommuner kanske inte kan var med vilket måste accepteras, det får bli vita fläckar på kartan.