Geodataavtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare

Transkript

1 Geodataavtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare Bakgrund - Uppsägningar av befintliga MBK-avtal - Behov att förnya avtalen Workshop med Infrastrukturbyggare okt 2010 Deltagare: Fortum, Eon, Stokab, Trafikverket, Vattenfall, Skanova, Lantmäteriet, Stockholms Vatten. - Standardiserat format vid överföring av geodata - Ny mall för normal-geodataavtal och prismodeller - På sikt samordna leverans av geodata till ledningsägare/infrastrukturbyggare Beställning av projektgenomförande av SKL

2 Projektorganisation Huvudman för Projektet är SKL Beställare: Marianne Leckström Tidplan Objektspecifikation klart Projektledare: Hans Lovén Styrgrupp: Hans Lovén SKL, Sven-Erik Johansson Kfsk, Marianne Leckström SKL, Per Hennigsson SKL, Allan Almqvist Malmö, Marie Malmberg Falun, Lars Börjesson Skövde, Rune Olsson Gotland, Jan Karlsson Hässleholm, Göran Leiner Nässjö. Referensgrupp: Jerry Sandin Borås, Eddie Larsson Gävle, Anders Carlström, Västerås, Björn Wieslander Trosa, Gunnar Blide Göteborg, Lena Larsén/Maria Roslund Stockholm, alla ledningsägare / infrastrukturbyggare, Ulf Eriksson / Linn Varhaugvik / Pellas Mats Andersson Lantmäteriet. Projektgrupp för objektspecifikation: Hans Lovén SKL, Sven-Erik Johansson Kfsk, Lars Börjesson Skövde, Göran Leiner Nässjö, Göran Oredsson Huddinge, Ulf Eriksson Lantmäteriet, Jan Karlsson Hässleholm. Projektgrupp för ny mall normal-geodataavtal: Hans Lovén SKL, Per Hennigsson SKL, Arne Jonsson Huddinge, Allan Almqvist Malmö, Göran Norberg Örnsköldsvik, Göran Persson Mariestad, Sven-Erik Johansson Kfsk.

3 Objektspecifikation Utkast 11 Syfte är att kunna leverera en kartbild som innefattar en storskalig komplett Primär- / Baskarta med ett mindre antal objekttyper som ger tillräcklig information för aktuella nyttjare. Målsättningen är att kommunerna kan leverera de tema/objekt som finns redovisade i objektspecifikationen. Idag kan inte alla kommuner leverera samtliga tema/objekt. Geodata ska levereras i ett gemensamt format XML/GML som beskrivs i annat dokument. (KommunGML för Infrastrukturbyggare). Data levereras i de flesta fall i 2D. KommunGML ska också ge möjlighet att leverera i 3D. Som optioner finns t.ex. Ythanterat fastighetsskikt med koppling till fastighetsregister. Adressdatabas, Byggnadsregister, 3D terängmodeller, Ortofoto mm.

4 Objektspecifikation Utkast 11 Totalt 13 Tema, exempel nedan på Byggnad resp Kommunikation

5 Möte KommunGML Föreslaget format GML Utbyte via GML-filer Totaluttag Ingen hantering av borttag, nya och ändrade

6 Möte Varför just GML? Vanligt förekommande för utbyte av geografisk information Lantmäteriet (bl.a. NDRK, BAL) Finns standard kring GML (OpenGIS) GML-data kan någorlunda läsas och förstås av människor (självdokumenterande) till skillnad mot binära filformat Många standardverktyg kan användas finns ett flertal gratis GML Viewers För geografiskt utbyte används idag ofta olika filformat (dwg, MIF, Shape m fl)

7 Möte Leverantörs- och systemneutralt format Lev. 1 System 1 Konverterare GML-datafil Lev. 2 System 2 Konverterare GML-datafil Lev. 3 System 3 Konverterare GML-datafil Varje leverantör/system skriver sin GML-konverterare för att kunna leverera, krävs dessutom en inläsningsrutin för mottagaren för att få in datat i sitt system

8 Möte GML-fil med Byggnad

9 Möte Lägesstatus KommunGML Bygga klart schema baserat på Objektspecifikation Baskarta Bygga klart prototyp för att kontrollera schemat Export Import Dokumentation Valideringstjänst av KommunGML datafiler Beräknas att vara klart till mitten av juni för leverans till Infrastrukturbyggarna.

10 Möte Fortsättning Nytt referensgruppsmöte i september Möte med Leverantörer för framtagning av konverterare. Både för leverans och mottagande Frågetecken: - Hur skall Baskarta layoutas - Skall WMS-tjänster erbjudas i nästa steg

11 Sammanställning av produktionssystem för storskalig Baskarta

12 Förslag Prismodell för geodataavtal Grundförutsättningar Det storskaliga kommunala grundmaterialet måste användas av alla aktörer med hänsyn till behoven vid gemensam planering, projektering och redovisning av samtliga ledningsslag Ledningsägare/Infrastrukturbyggare som har kontinuerliga behov av geodata tecknar långsiktiga nyttjanderättsavtal med kommunerna Kopplingar till geodataavtal bör göras i markavtalen Enligt tidigare beräkningar ska ledningsägare, el och tele, bidra till kommunens finansiering av grundläggande geodata med ca 20 % av kommunens kostnader

13 Prismodell för geodataavtal Förslag på parametrar Tätort i ha enl SCB, Ha Antal invånare, I Verksamhetsfaktor, tabell V (typ av användning) Förändringsgrad, antal nybyggda lägenheter enl SCB/1000 invånare, tabell F Täthetsfaktor, antal inv/ha tätort, tabell T Kvalitet, fullständighet, aktualitet, ABT-poäng, tabell Q Geodatafaktor, G Områdesfaktor, del av kommun Mpbb, milliprisbasbelopp, (priskorrigeringsfaktor) Kommunal faktor, n Pris= Ha*V*F*T*Q*G*O*Mpbb*n

14 Tabell V, verksamhetsfaktor Verksamhet Faktor Va, 3 ledningar 2 El 1 Fjv 1 El + Fjv 1,5 Elektr. komm. 1 Väg 1 Jvg 1 Väg + jvg 1,5 Anm. Faktor 1 per ledningsslag och 50% rabatt på följande

15 Tabell F, förändringsfaktor ant nyb läg/antal 1000 inv Faktor ,0 3-1,1 Anm. Antal lägenheter som vägt medeltal över 4 senaste åren

16 Tabell T, täthetsfaktor Ant inv/ha tätort Faktor ,X ,Y 30-1,Z

17 Tabell Q, kvalitetsfaktor Snitt ABT, NDRK Faktor 1-1, , , ,1

18 Tabell G, Geodatafaktor Tema enl objspec Faktor Alla tema 0,9-2 tema eller fler 0.7

19 Tabell O, Områdesfaktor Del av kommun Faktor % ha, antal tätorter 0.1-1