Uppdraget Kravförstudie WMS-tjänst stompunkt <visa information om landets stompunkter från kommunerna och Lantmäteriet>

Transkript

1 Karin Bergström/Peter Andersson Sida: 1 (5) Uppdraget Kravförstudie WMS-tjänst stompunkt <visa information om landets stompunkter från kommunerna och Lantmäteriet> Idén med uppdraget är att effektivisera tillhandahållande och öka tillgängligheten till information om landets stompunkter och därmed bidra till att minimera dubbelarbete och felmätning genom att ta fram krav/synpunkter på WMS-tjänst med information om landets stompunkter samt att verka för att den utvecklas och driftsätts.

2 Karin Bergström/Peter Andersson Sida: 2 (5) 1 Godkännande av uppdragsbeställning Beställare: Karin Bergström VA Uppdragsledare: Peter Andersson 2 Bakgrund Behovet av stompunkter håller på att förändras genom införande av satellitbaserade mätmetoder, men punkterna har fortfarande stor betydelse inom tätorter när kraven på mätningsnoggrannhet och kontrollerbarhet är höga. Vid utsättning av fastighetsgränser och byggnader samt vid krav på noggrann höjdbestämning är man ofta beroende av tillgång till tillförlitliga utgångspunkter för mätning. Punkterna behövs också som kontrollpunkter vid mätning med GNSS-teknik eller när denna teknik inte är tillgänglig. För konsulter och entreprenörer är behovet stort att snabbt kunna få tillgång till stompunktsuppgifter. Idag då användaren av stompunkter inte har tillgång till en samlad bild över stompunkter finns risk för såväl onödigt dubbelarbete, som felmätningar. Det finns idag bara ett fåtal kommuner som har utvecklat någon form av stompunktstjänst, vilket betyder att arbetet för användarna/kunderna vid beställning av stompunktsinformation blir onödigt tidskrävande. Vid seminarieserien Samhällsmätning 2020 deltog personer från flera kommuner och i princip alla uttryckte en positiv inställning till att vilja/kunna tillhandahålla/använda information om kommunala stompunkter samlat via en gemensam wms-tjänst. Några av kommentarerna var bl.a. Att förutsättningarna ser mycket olika ut i kommunerna Att en hög avgift för stompunktsinformationen motverkar syftet att säkerställa en god kontrollerbarhet, vilken blir bättre ju fler kontrollpunkter som finns tillgängliga Att punkterna används i stor utsträckning av entreprenörer som utför inmätningsarbeten som ska resultera i komplettering av kommunernas databaser och att det därför ligger i kommunernas intresse att kunna tillhandahålla kontrollpunkter fritt eller till en låg kostnad Att de intäkter som försäljningen av stomnätsuppgifter ger är obetydliga och minskande på grund av att GNSS-tekniken, men att de större kommunerna är mer tveksamma till att lämna ut informationen utan avgift eftersom deras intäkter är förhållandevis stora samt att vissa redan infört automatiska rutiner för tillhandahållande och i vissa fall även för debitering Att det är viktigt att stompunkter som lämnas ut måste vara kvalitetsdeklarerade, dvs. olika kvalitetsnivåer måste kunna utläsas. Kommunerna har också svårt att garantera punkternas tillförlitlighet. Användaren måste därför alltid vara medveten om den risken och i alla lägen se till att endast kontrollpunkter som inbördes överensstämmer används. Inom framfördes tidigt behovet av att verka för att ta fram en gemensam wms-tjänst med information om landets stompunkter. Föreliggande uppdrag/kravförstudie tar fram ett underlag till den efterföljande utvecklingsetappen där en wms-tjänst för stompunkter utvecklas.

3 Karin Bergström/Peter Andersson Sida: 3 (5) 3 Uppdraget Idén är att effektivisera tillhandahållande och öka tillgängligheten till information om landets stompunkter och därmed bidra till att minimera dubbelarbete och felmätning genom att ta fram krav/synpunkter på WMS-tjänst med information om landets stompunkter samt att verka för att den utvecklas och driftsätts. Kravförstudien ska fokusera på att ta fram kraven på WMS-tjänsten (informationsinnehåll, kvalitetskrav på informationen och rutiner/avtal för att löpande säkerställa kvaliteten m.m.). Viktigt att kravarbetet utgår från användarnas behov vilken information används och vilka är kvalitetskraven på den. I arbetet ingår att beskriva den samlade kravbilden och ange lämpliga ambitionsnivåer för realisering över tiden, dvs. etappvis uppbyggnad och utveckling av WMS-tjänsten. Under 2012 genomfördes en förstudie på Lantmäteriet med uppdraget att undersöka möjligheten att skapa ett gränssnitt till det Digitala Geodetiska Arkivet (DGA), ett API som skulle göra det möjligt för andra att utveckla applikationer mot DGA. Förstudien tittade också på möjligheten att kunna söka punkter i DGA via ett utvecklat kartstöd. Rekommendationen blev att gå vidare med utvecklingsinsatsen som nu är planerad att genomföras under Genomförd förstudie hade ett visst IT-tekniskt fokus, dess resultat tas nu in i denna kravförstudie. 3.1 Effektmål/nyttan Uppdragets mål är att effektivisera tillhandahållandet och öka tillgängligheten till information om landets stompunkter (primärt kommunernas och Lantmäteriets), och därmed bidra till att minimera felmätning och dubbelarbete. 3.2 Resultat Resultatet utgörs av en kravspecifikation på WMS-tjänst med information om landets stompunkter (primärt kommunernas och Lantmäteriets). Kravspecifikationen ska överlämnas till ansvariga för produkt-/tjänsteutveckling inom Lantmäteriet och utgöra en viktig del av den slutliga specifikationen av tjänsten. Kravspecifikation i form av en rapport som behandlar och tydliggör följande: Kraven på informationsinnehållet (totalt och minimum, dvs. olika ambitionsnivåer) Kraven på rutiner/avtal/ansvariga för att löpande säkerställa kvaliteten rutiner för att löpande förvalta/drifta informationen/tjänsten Några frågeställningar som ska belysas o Hur ska man hantera punkter med olika kvalitet o Vilket är behovet av metadata o Ersättningsprinciper o Krav på att bara hantera punkter i RH 2000 och SWEREF 99 o Hur ska informationen tillgängliggöras initialt och på sikt o Särskilda krav på gränssnitt och funktionalitet o Vilket ansvar har kommunen och Lantmäteriet kontra användaren av informationen

4 Karin Bergström/Peter Andersson Sida: 4 (5) 3.3 Arbetsform Uppdragsledning för delprojektet Enhetliga ReferensSystem (ERS) utgör även uppdragsledning för detta uppdrag. Uppdragsledaren rapporterar till uppdragsledningen och leder/styr arbetsgruppens arbete. Uppdragets karaktär kräver både direkta och indirekta kontakter med slutanvändarna för att få kunskap om kraven. Ett antal referenspersoner (från kommunerna och Lantmäteriet) med erfarenheter/kunskaper om stompunktregister/tjänster ska kunna engageras av arbetsgruppen. Intervjuer/enkäter eller motsvarande ska tillämpas för att fånga synpunkter/krav från kommunerna, kommunernas kunder och Lantmäteriet (ev. också Trafikverket). Dessutom ska löpande ske med inblandade i Lantmäteriets produkt-/tjänsteutveckling. 3.4 Tidsplan Kravförstudien bedrivs under perioden 15 oktober januari Enligt uppgift (maj 2013) är bedömningen att en första version av en WMS-tjänst med information om stompunkter kan tidigast vara i drift i slutet av Medverkande Medverkande Uppdragsledning: Karin Bergström, Verksamhetsansvarig (beställare) Hans Lovén, Verksamhetsansvarig Mikael Lilje, Enhetschef geodesienheten Lantmäteriet Ulf Eriksson, Ansvarig regionala geodatasamordnarna Lantmäteriet Antal pd Kostnad tkr Uppdragsledare: Peter Andersson, 8 35 Arbetsgrupp: Lars Kvarnström, konsult Linda Alm Geodesienheten Lantmäteriet Anders Alfredsson Geodesienheten Lantmäteriet Stefan Jernberg, div-f Lantmäteriet Referenspersoner (allokeras vid behov) Anders Lager, Upplands Väsby Per Hammarbäck, Skellefteå Mats Sevefeldt, Jönköping Magnus Wilhelmsson Malmö Mikael Johnsson, Nacka Henrik Thulin, Nacka Per-Inge Jansson, Helsingborg Maria Uggla, Stockholm (from jan 2014) Håkan Oscarsson, regional Geodatasamordnare Lantmäteriet Inledande kick-off-möte (WS) samt övriga omkostnader för t.ex. resor, lokalkostnader, mm

5 Karin Bergström/Peter Andersson Sida: 5 (5) ~SUMMA Finansiering & tidredovisning Arbetet bedrivs som ett uppdrag och medverkande från Lantmäteriet redovisar nedlagd tid på sprojektet ; projektnummer 6P40501, arbetsorder 6P40501A, Ro 54, aktivitet 1656 och egen organisatorisk enhet. Lantmäteriets tilldelade MSB-medel används vid finansiering för medverkande från kommunerna och konsulter.