Samverkansprojektet Svensk geoprocess. Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet
|
|
- Björn Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet
2 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Visionen Svensk geoprocess ska möjliggöra leveranser av enhetliga grundläggande geodata för effektivare, enklare och säkrare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. Detta sker genom fördjupat samarbete och effektivare arbetsprocesser mellan i första hand kommunerna och Lantmäteriet. Ebba Löndahl Åkerman, teknisk lantmätare i Södertälje kommun och medverkande i ERS (Enhetliga ReferensSystem) arbetsgrupp
3 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Regeringen har genom beslut den 3 oktober 2013 givit Lantmäteriet i uppdrag att påskynda arbetet med att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem. Uppdraget ska utföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
4 Samverkansprojektet Svensk geoprocess, ERS-status februari 2014 ERS (Enhetliga ReferensSystem) målbild är: samtliga 290 kommuner har infört SWEREF 99 och att ytterligare 60 kommuner har infört RH ytterligare 70 kommuner har inför RH att resterande kommuner har infört RH 2000 före halvårsskiftet.
5 Vad gör vi inom ERS-projektet? Jo, vi hjälper de kommuner, som ännu ej bestämt sig för en övergång till de nya nationella referenssystemen SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, att komma igång samt de kommuner som påbörjat en övergång, men inte kommit längre av olika skäl, att komma vidare.
6 Varför SWEREF 99 och RH 2000? Med SWEREF 99 och RH 2000 skapas en bra grund för säkrare mätresultat, noggrannare kartor, enklare hantering av data, enklare datautbyte med omvärlden, minskade omräkningskostnader, minskad risk för missförstånd och fel (framförallt i krissituationer). Rikets nya koordinatsystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000 är av mycket god kvalité och har mycket god geometri. SWEREF 99 och RH 2000 fungerar som felfria mallar vid jämförelse med andra referenssystem i landet. Härigenom får man en kontroll av de lokala stomnäten i plan och höjd. Bristande homogeniteter och deformationer i stomnäten rätas upp genom en övergång till de nya nationella referenssystemen.
7 Jämförelse mot mallen SWEREF 99 Variationer i restfelsmodell med absolutbelopp (utan viktning) Södertälje kommun
8 Jämförelse mot mallen RH 2000 Deformationer i Södertälje höjdsystem 1900 efter Lantmäteriets beräkningar år 2010 och jämförelse med mallen RH 2000
9 Satellitmätning De nya nationella referenssystemen ger, genom deras höga kvalité och goda geometri, bättre resultat vid satellitmätning (GNSS=Global Navigation Satellite System), som idag blivit en mycket vanlig mätningsmetod i kommunerna. (GPS är det amerikanska GNSSsystemet.)
10 Nationella höjdmodellen (NH) Bild från Gävle kommun Tillgång till NH, som enbart levereras i RH NH ger bl.a. möjlighet att: - framställa terrängmodeller - generera höjdkurvor av god kvalitet - utföra översvämningsanalyser
11 Nationella höjdmodellen (NH) Till vänster ett område med Fastighetskartans höjdkurvor, ekvidistans 5 m. Till höger motsvarande område och ett exempel på mjukgjorda höjdkurvor, ekvidistans 1 m, ur NH-laserdata utan efterföljande editering.
12 Exempel på höjdkurvor från traditionell stereobearbetning
13 Höjdkurvor genererade ur laserdata
14 Flygfotografering Samordning av flygfotografering kommuner emellan för bl.a. framställning av ortofoto sker redan idag och kommer eventuellt att samordnas även mellan statliga Lantmäteriet och kommunerna, vilket också torde bli billigare för alla inblandade parter. En förutsättning är att alla parter använder sig av samma referenssystem. I annat fall måste omräkning i efterhand göras till äldre referenssystem, vilket medför extra arbetsinsatser och extra kostnader samt i många fall en försämrad noggrannhet.
15 Geodatasamverkan Kommuner är i allmänhet beroende av uppgifter från flera håll för den löpande verksamheten men även för analyser och planering. Genom Geodatasamverkan kan kommuner, som infört SWEREF 99 och RH 2000, enklare och mer effektivt få tillgång till geodata från olika myndigheter. Organisationer som tillhandahåller geodata är bl.a. Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Trafikverket m.fl. Den 4 mars 2014 hade 160 kommuner gått med i Geodatasamverkan via samverkansavtal. Se Den årliga avgiften ersätter för många kommuner tidigare årliga avgifter för ett flertal separata avtal. Genom samverkansavtal ingår t.ex. avgifter för SWEPOS Nätverks-RTK, laserdata från NH, GSD-Ortofoto, GSD-Fastighetskartan, ArkivSök m.m.
16 Referenssystembyte är en investering! Ett referenssystembyte bör ses som en investering som ganska snart kan ge vinster i form av minskade kostnader, genom: kommunens förenklade och utökade datautbyte med omvärlden. Man slipper omräkningar. säkrare mätresultat vid GNSS-mätning tillgång till NH-data kvalitetshöjningen av grundläggande geodata att kompetens kan avvaras eller delas med andra minskad risk för missförstånd och dyrbara fel
17 Resurser och kompetens Kommuner med små resurser, och som därför också kanske saknar tillräcklig kompetens om mätning och referenssystem, är troligen de som allra mest borde tjäna på att gå över till SWEREF 99 och RH 2000.
18 Resurser och kompetens Att dra sig för referenssystembyte p.g.a. att kommunen saknar geodetisk kompetens borde inte vara ett skäl att låta bli! Tvärtom! Just därför är det extra viktigt att ta vara på den hjälp som nu erbjuds för att kunna åtnjuta de fördelar som många andra kommuner redan börjat ta vara på efter referenssystembyte.
19 Kompetenshöjning En övergång till SWEREF 99 och RH 2000 har ofta den positiva bieffekten att berörd personal får en kompetenshöjning på köpet. Frågor, som tidigare inte har behövt stötas och blötas, synliggörs nu på ett sätt som gagnar alla som i sitt arbete använder sig av lägesangivelser i plan och höjd.
20 Måste man kunna mycket? Man behöver inte och kan inte heller av olika skäl ha kunskap om referenssystem i varenda kommun. Det viktiga är att man är medveten om vikten av noggrannhet, information och märkning av data samt tar tillvara den hjälp som ändock finns att få. I övrigt räcker det i princip för de flesta handläggare i kommunen att känna till att SWEREF 99 och RH 2000 ger nya koordinatvärden och nya höjduppgifter i förhållande till tidigare referenssystem. Alla nyanställda måste få kännedom om att det funnits tidigare referenssystem i kommunen. Särskilt viktigt är detta vad gäller höjduppgifter, som är betydligt lättare att blanda ihop än koordinatvärden. Det syns inte på en höjduppgift vilket höjdsystem den relaterar till!
21 Hur ska man göra? En trolig utveckling är att alla kommuner förr eller senare kommer att införa de nya nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH Det blir förmodligen inte lättare ju längre man väntar. En god början är att i första hand ta kontakt med geodatasamordnarna för respektive län och därefter även ta kontakt med Lantmäteriets geodesienhet och/eller kommunexperterna för en genomgång av läget och vad som måste till för att komma igång alternativt komma vidare. Att våga börja kan även ge en större insikt i vad ett referenssystembyte kan innebära i form av positiva följdeffekter.
22 Övergång till SWEREF 99 och RH 2000 I princip består ett referenssystembyte av 3 delar: 1. Inmätning av strategiskt belägna, varaktigt markerade brukspunkter inför SWEREF 99-övergång. Inventering och sammanställning av gamla mätningar + eventuellt kompletterande avvägningar inför RH 2000-övergång. Lantmäteriets beräkningar/analyser av kommunernas mätdata inför omräkning. 2. Basgenomgångar, förberedelser för omräkningar, kontakt med bl.a. Lantmäteriet angående registerkarta, LINA-registret m.m., fastställande av datum för byte av referenssystem samt omräkning. Märkning av alla befintliga kartor och handlingar med de referenssystem de är upprättade i (om uppgiften saknas), ev revidering av punktbeskrivningar samt bortslipning av ev fysiska höjduppgifter. 3. Information i god tid till alla tänkbara berörda såsom kommunala förvaltningar, statliga myndigheter, företag, projektörer och privatpersoner (t.ex. i samband med bygglov). Det kan ske via utskick, på hemsidan, i mailsignaturen och i samband med leverans av nybyggnadskartor m.m. Information måste även ges framledes till nyanställda om tidigare referenssystem.
23 Är det komplicerat att byta? Lantmäteriet ställer upp med information och stöd samt beräkningshjälp, eftersom det är ett riksintresse att alla går över till SWEREF 99 och RH Kommunexperter finns till hands för råd och stöd. Många kommuner har redan bytt och har tips och råd att dela med sig av. Dessa, i form av olika dokument, finns att tillgå på Lantmäteriets hemsida. Att vara noggrann är A och O! Alla kartor/handlingar/baser/filer måste ha angivna referenssystem, på såväl det man skickar ut som det man tar emot från t.ex. konsulter. Lägg stor vikt vid information till alla berörda, framförallt till bygglovhandläggare och VA-ingenjörer, som under övergångsperioden mellan gammalt och nytt höjdsystem måste vara observanta på höjduppgifter. Nej, det är inte så komplicerat att byta om man bara är noggrann!
24 Vad kan hända om man inte byter? Även om en kommun bestämmer sig för att behålla sina gamla referenssystem finns det en uppenbar risk att sammanblandning av referenssystem sker, framförallt av höjdsystem även om kartan i planled hamnar rätt på bildskärmen. Ju fler kommuner som går över till SWEREF 99 och RH 2000 desto större blir risken att t.ex. utomstående aktörer som projektörer och konsulter tar för givet att RH 2000 gäller överallt. Denna risk blir förmodligen ännu större i de kommuner som saknar kompetens om referenssystem.
25 Redo för SWEREF 99 och RH 2000? Hellre påbörja ett referenssystembyte, som får ta sin tid och kanske behöver mogna inom kommunen, än att inte göra något alls!
26 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Hemsida e-postadress TACK!
27 WMS-tjänst Stompunkt -En kravförstudie genomförd inom Svensk geoprocess Anders Alfredsson Lantmäteriet
28 Bakgrund och syfte Idén med uppdraget är att effektivisera tillhandahållande och öka tillgängligheten till information om landets stompunkter. Minska onödigt dubbelarbete, att nya punkter läggs ut i onödan. Tids- och kostnadsbesparande i samband med beställning och leverans av stompunktsinformation. Kommuner ser ett behov av att samla och tillgängliggöra informationen på ett enhetligt sätt, vilket kom fram under seminarieserien Samhällsmätning 2020.
29 Frågeställningar i beställningen Hur ska man hantera punkter med olika kvalité Vilket är behovet av metadata Ersättningsprinciper Bara hantera punkter i SWEREF 99 och RH 2000 Hur ska informationen tillgängliggöras initialt och på sikt Särskilda krav på gränssnitt och funktionalitet Vilket ansvar har kommunen och Lantmäteriet kontra användaren av informationen
30 Arbetsform/organisation Uppdragsledning -Svensk geoprocess Uppdragsledare Arbetsgrupp Referensgrupp I arbetsgrupp och referensgrupp ingår deltagare från Lantmäteriet, kommuner, konsulter och Trafikverket.
31 Utmaningar Förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner. Hur ska debitering av uttag hanteras? Tillförlitlighet, punkternas kvalité måste vara känd vid uttag. Att hålla informationen uppdaterad.
32 Upplägg Samla in synpunkter och kommentarer med hjälp av en enkät samt workshop. Sammanställa synpunkter och arbeta fram idéer för hur en tänkt tjänst kan utformas. Arbetet pågick mellan oktober 2013 till och med januari 2014.
33 Synpunkter från enkät och workshop Koordinater för stompunkter finns oftast digitalt Kvalitétsinformationen som lämnas ut De flesta varierar leveranser kraftigt sker mellan olika manuellt kommuner. via e-post, De flesta några är eniga om att webtjänster det krävs finns. en gemensam klassningsmall. De flesta önskar en En del kommuner nedladdningstjänst, tar alternativt betalt för informationen, länk till befintlig tjänst hos de flesta inte. kommunen. De flesta informerar (skriftligt) om att kommunen endast ansvarar för punkternas läge när de mättes och att användaren har ett ansvar att kontrollera punkterna.
34 En sammanfattning av grundläggande krav En gemensam specifikation för informationsägarna kommunerna, Lantmäteriet och med målet att även Trafikverkets stompunkter ska ingå. Alla informationsägares stompunkter ska kunna visas Respektive informationsägare beslutar om och när de ska tillgängliggöra sin information via tjänsten. Krav på SWEREF 99 och RH 2000 Tjänsten ska vara en hämtningstjänst, ej bara ett tittskåp Ingen betalningshantering i första releasen
35 Krav på innehåll De attribut som anses viktigast att inkludera till stompunktsinformationen är: Punktnummer Punkttyp Markeringstyp Klassning Kommun Aktualitet
36 Resultat Uppdragets resultat utgörs av en kravspecifikation för en ny WMS-tjänst med stompunktsinformation från Sveriges kommuner och Lantmäteriet, men även med målsättningen att kunna inkludera Trafikverkets information. Överlämnas till ansvariga för produkt-/tjänsteutveckling inom Lantmäteriet och utgöra ett viktigt underlag för den slutliga specifikationen av tjänsten. Kravförstudien finns tillgänglig på:
37 Förslag till fortsatt hantering Kravförstudien avslutas och utvecklas vidare i Svensk geoprocess uppdrag Specifikation/Process Stompunkter, vilket innebär: Att ta fram en dataproduktspecifikation för den gemensamma stompunktsinformationen i plan och höjd. Att ta fram sammanhållen samverkansprocess insamling-lagring-tillhandahålla för stompunktsinformationen. Att behandla inblandade parters krav på ekomomiska villkor. Lantmäteriets utvecklingsansvariga bedömer att utvecklingen av WMS-tjänsten startar under 2015.
38 Läs mera om Svensk geoprocess i minifoldern!
39 Samverkansprojektet Svensk geoprocess Hemsida e-postadress TACK!
Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem
Läs merSammanfattning av enkätsvar, en kortfattad sammanfattning per fråga
Svensk geoprocess/wms-stompunkt Enkät 131112 131201 Peter Andersson av enkätsvar, en kortfattad sammanfattning per fråga Enkät 131112, inom Kravförstudie WMS-stompunkt Målgrupp: Referensgruppen med deltagare
Läs merUppdraget Kravförstudie WMS-tjänst stompunkt <visa information om landets stompunkter från kommunerna och Lantmäteriet>
Karin Bergström/Peter Andersson 2013-10-31 Sida: 1 (5) Uppdraget Kravförstudie WMS-tjänst stompunkt Idén med uppdraget är att
Läs merAvslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Läs merGeodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur. Införande av RH 2000
Införande av RH 2000 Innehåll Varför bör lokala höjdsystem bytas ut mot RH 2000? Information om de nationella höjdsystemen Vad skiljer RH 2000 mot de äldre nationella höjdsystemen? Hur sker bytet till
Läs merVälkommen till en information om Svensk geoprocess
Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess Senaste nytt från samverkansprojektet Svensk geoprocess. Hur är dagsläget och vad händer härnäst inom projektet? Allan Almqvist, stadsingenjör, Malmö stad 1. Målen
Läs merSvensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015
Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015 Senaste nytt från projektet Etableringen av mottarverksamheten fortsättningen efter 2016 ES-team och ERS-team Mätningsanvisningar Demomiljöer Svensk
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet Allan Almkvist, Malmö stad Peter Lundin, Agima Management Agenda Presentation deltagare Syfte
Läs merSvensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017
Svensk geoprocess - bidrar till ett effektivare samhälle Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017 Agenda Introduktion Lantmäteriets införande Arbetet i samverkansområdena Hur kan kommunerna förbereda
Läs merGeodesienheten informerar
Geodesienheten informerar ERS seminarium Stockholm 2014-01-30 Innehåll Gamla mätningar ger nya höjder för beräkning av höjdskift Hur kan vi hantera ofullständiga gamla nät? Införandestatistik Geodesienhetens
Läs merDiskussionsfrågor till grupparbete 2013-12-12
Diskussionsfrågor till grupparbete 2013-12-12 Gruppindelning: Grupp Linda Linda Alm LM, Hans Lovén SKL, Anders Lager Upplands Väsby, Mats Sevefeldt Jönköping, Per-Inge Jansson Helsingborg. Grupp Stefan.
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2016-06-17 Dnr 508-2015/4543 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016
Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016 Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet Karin Bergström, Lantmäteriet Olov Johansson, Metria AB Anna Wallin, Lantmäteriet
Läs merByte av höjdsystem i en kommun
L A N T M Ä T E R I E T Lantmäteriet Informationsförsörjning BYTE AV REFERENSSYSTEM 1 (7) Geodesienheten RH 2000 Per-Anders Olsson Linda Alm 2012-04-02 2014-05-14 Byte av höjdsystem i en kommun Inledning
Läs merProjektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess
Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...
Läs merAnalys Ekonomiska villkor/nytto- och finansieringsaspekter
i samverkan Sida: 1 (6) Analys Ekonomiska villkor/nytto- och finansieringsaspekter Tema Flygbild/Ortofoto i samverkan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Genomförande... 3 3 Resultat... 3 3.1 Flygfotografering
Läs merUppdraget. ERS 2016 Enhetliga referenssystem
Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 1 (6) Uppdraget ERS 2016 Enhetliga referenssystem Uppdragets idé är att 2016 verka för att resterande 13 kommuner inför SWEREF 99 och att ytterligare 50 kommuner inför
Läs merStyrgrupp Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2013-10-17 1(6) MÖTESANTECKNINGAR Kopia till Närvarande, Projectplace.se, Projektets hemsida Styrgrupp Svensk geoprocess Tid: 2013-10-08, kl. 10:15 16.30 Plats: Närvarande: Frånvarande:
Läs merPresentation av resultatet från temauppdrag Stompunkter Svensk geoprocess Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund
Presentation av resultatet från temauppdrag Stompunkter Svensk geoprocess 2015-11-25 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund Arbetsgrupp tema Stompunkter Uppdragsledare Dataproduktspecifikation:
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2011-01-18 Dnr 508-2010/2787 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2010-02-24 Dnr 508-2009/2970 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
1 (19) PM Enkätsammanställning 2013-01-23 Dnr 508-2012/4786 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merSvensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017
Svensk geoprocess - bidrar till ett effektivare samhälle Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017 Agenda Introduktion Lennart Moberg, Karlstads kommun Eva Nord, Lantmäteriet Lantmäteriets införande Ulrika Roos,
Läs meri samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Stompunkt
Tema Stompunkter SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund i samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Stompunkt Tema Stompunkter
Läs merSammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga
Svensk geoprocess/wms-stompunkt Enkät 131112 131201 Peter Andersson Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga Enkät 131112, inom Kravförstudie WMS-stompunkt Målgrupp:
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (18) PM Enkätsammanställning 2012-05-25 Dnr 508-2011/3338 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merStyrgrupp Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2013-06-17 1(7) MÖTESANTECKNINGAR Kopia till Närvarande, Projectplace.se Styrgrupp Svensk geoprocess Tid: 2013-05-15, kl. 10.15 15.30 Plats: Närvarande: Lantmäteriet Gävle Marianne Leckström
Läs merUppdragsledning Samverkan Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2017-02-27 1(7) MÖ TE S AN TE C K NI NG A R Kopia till Närvarande, Projectplace.se, projektets hemsida Uppdragsledning Samverkan Svensk geoprocess Tid: 1 februari 2017 kl. 10:00-15:30
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (19) PM Enkätsammanställning 2014-01-31 Dnr 508-2013/4315 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merStrategi för 3D-geodata
Strategi för 3D-geodata ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment Allan Almqvist, senior advisor, Malmö stadsbyggnadskontor Så arbetar vi idag med 3D i kommunerna Vad har vi för utmaningar?
Läs merHydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell
PROCESSBESKRIVNING Hydrografi Version 2015-03-20 Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merInmätning för projektering 2016:1. Anvisningar från Stadsbyggnadsförvaltningen
Inmätning för projektering 2016:1 Anvisningar från LULEÅ KOMMUN PM Dnr 1 (3) 2016-09-20 Utgåva 2016:1 Anvisningar för utförande och leverans av inmätning för projektering Allmänt Alla handlingar som tas
Läs merPM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.
PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning. Utgåva A. Temauppdrag Markanvändning. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan
Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 1 (7) Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 2 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar PA1 2014-03-28 Utkast till
Läs merGeodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan
Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan Geoinfo, Uppsala den 10 nov 2010 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodata en värdefull tillgång för alla Viktiga drivkrafter för infrastrukturen:
Läs merKatrin Falk Geodatasekretariatet Lantmäteriet
Katrin Falk Geodatasekretariatet Lantmäteriet 1 Syftet med datadelningsmodellen Geodatasamverkan Förenkla utbytet av geodata genom att minska antalet avtal mellan offentliga verksamheter Uppfylla Inspires
Läs merSlutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markdetaljer
i samverkan Sida: 1 (7) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Markdetaljer i samverkan Sida: 2 (7) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat... 3 2.1 Bemanning arbetsgrupp och uppdragsledare...
Läs merUppdraget ERS 2015. Enhetliga referenssystem
Karin Bergström 2014-12-17 Sida: 1 (6) Uppdraget Enhetliga referenssystem Uppdragets idé är att 2015 verka för att resterande kommuner inför SWEREF 99 och att ytterligare 65 kommuner inför RH 2000 genom
Läs merSvensk geoprocess. Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner
Svensk geoprocess Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner Exempel på olika samverkansformer kommuner, Lantmäteriet & andra berörda Vad händer efter
Läs merMöte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet
L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) M ÖTE SAN TECKNINGAR 2013-10-24 Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Måndag 10 oktober kl. 10:00 12:00 Plats: Närvarande:
Läs merMarkdetaljer. Version 1.0 2015-05-11 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer
PROCESSBESKRIVNING Markdetaljer Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter Markdetaljer_ 1(12) UPPHOVSMAN Svensk geoprocess
Läs merSvensk geoprocess. Samverkan och harmonisering av geodata effektiviserar samhället. Pär Hedén, Lantmäteriet. Lars Malmestål SKL, Järfälla kommun
Samverkan och harmonisering av geodata effektiviserar samhället Svensk geoprocess Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål SKL, Järfälla kommun Geoforum, Uppsala 2016-10-04 Dagens utmaningar Många aktörer
Läs merSamhällsmätning i förändring
Samhällsmätning i förändring Förord I kommunerna finns en omfattande mätningsteknisk verksamhet. Denna tillgodoser samhällets behov av detaljerade kartor och annan geografisk information geodata. Informationen
Läs merKommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata. Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatautbudet är stort och varje typ av information har olika avgifter och
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning. Geodatademo Samhällsbyggnadskartor. Utgåva A. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan
Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: 1 (6) Uppdragsbeställning Geodatademo Filnamn: 15051 Uppdragsbeställning Geodatademo 3 A.docx Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: (6) Historik
Läs merMöte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet
1 (5) M ÖTE SAN TECKNINGAR 2015-03-24 Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Torsdag 26 februari kl. 9:00 10:30 Plats: Närvarande: Frånvarande Lync
Läs merTaxa för verksamhetsområdet geodata i Sundbybergs stad
Taxa för verksamhetsområdet geodata i Sundbybergs stad Antagen av kommunfullmäktige den 21 november 2016, 413, Att börja gälla från 1 januari 2017 SUNDBYBERGS STAD STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN
Läs merNybyggnadskarta vad är det?
Nybyggnadskarta vad är det? Redovisning i form av karta och beskrivning av rådande förutsättningar för ett byggnadsprojekt och avsett att utgöra underlag för situationsplan till bygglovsansökan. Nybyggnadskartan
Läs merSverige byter referenssystem
Kommunerna har en nyckelroll Sverige byter referenssystem Förenklad användning av lägesbunden information FOTO: Björn Hårdstedt Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information.
Läs merStyrgrupp Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2013-04-25 1(7) MÖTESANTECKNINGAR Kopia till Närvarande, Projectplace.se Styrgrupp Svensk geoprocess Tid: 2013-04-10, kl. 10.00 16.00 Plats: Närvarande: SKL Stockholm Marianne Leckström
Läs merUppdragsbeställning Svensk geoprocess Svensk geoprocess Uppdragsbeställning Temauppdrag Flygbild/Ortofoto
Karin Bergström/Anna Wallin 201-09-17 Sida: 1 (7) Uppdragsbeställning Temauppdrag Flygbild/Ortofoto Karin Bergström/Anna Wallin 201-09-17 Sida: 2 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar
Läs merAnalys. Samverkansprocess. tema Stompunkt. Utgåvehistorik för dokumentet 2015-11-23. Utgåva Datum Kommentar. 1.0 2015-11-23 Första avslutade version
Sara Wahlund i samverkan Sida: 1 (14) Analys Samverkansprocess tema Stompunkt Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 1.0 Första avslutade version Filnamn: C:\Users\gunillal\Projectplace\Downloads\Read-only
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Kommunikation (Väg/Järnväg) Utgåva A. Temauppdrag Kommunikation
Karin Bergström/Suzana Velevska 20-06-01 Sida: 1 (8) Uppdragsbeställning Temauppdrag Kommunikation (Väg/Järnväg) Karin Bergström/Suzana Velevska 20-06-01 Sida: 2 (8) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva
Läs merNY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000)
NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000) Per-Ola Eriksson, Seminarium NNH 2011 ULI 2011-09-22 Frågor som vi ska belysa här Hur bra är Ny Nationell Höjdmodell?
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Adress. Utgåva A. Temauppdrag Adress. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan
Ulrika Roos/Anna Wallin 20-06-01 Sida: 1 (7) Uppdragsbeställning Temauppdrag Adress Ulrika Roos/Anna Wallin 20-06-01 Sida: 2 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar PA1 20-01-14 Utkast
Läs merÄr du höjdrädd. Janos Böhm. Kartdagarna och GIT-Mässan mars, 2012
Är du höjdrädd Janos Böhm Kartdagarna och GIT-Mässan 27-29 mars, 2012 Övergång till RH2000 Hur gör skåningar? Busschaufför Bosse Johansson från Bergkvara buss är försiktig när han kör ut från terminalområdet.
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Ulrika Johansson Julie Mostert Regionala geodatasamordnare Öppna geodata Vad är problemet? Andelen avgiftsfinansiering är mycket hög (ca 360 Mkr = ca 65 % av finansieringen)
Läs merSweRef99-SS - samordningsbehov
SweRef99-SS - samordningsbehov 1. En projektplan som överordnat beskriver aktiviteter och då framförallt tidplaner i jan-feb 2009, då det kritiska skedet är. 2. Vi önskar att SLK stöttar med kompetens
Läs merBeställning av laserdata från Lantmäteriets skanning
Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning I takt med att landet täcks av laserdata ur Lantmäteriets rikstäckande skanning så kommer dessa data att utgöra en viktig informationskälla för många
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
2015-06-26 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan Reviderad upplaga för hösten 2015 våren 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1
Läs merFlygbild/ Ortofoto. Version 1.0 2014-11-12 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer
PROCESSBESKRIVNING Flygbild/ Ortofoto Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH
Läs merHMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor
HMK handbok i mät- och kartfrågor Geodesi: Teknisk specifikation och metodval Arbetsdokument juli 2015 Förord juli 2015 HMK-Geodesi arbetsdokument 2015 består av fyra dokument som tillsammans utgör HMK-Geodesi.
Läs merMorgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige
Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige Lars E. Engberg Lantmäteriet lars.engberg@lm.se Geodesi 2010 Vision är att tillgodose samhällets behov av en enhetlig, hållbar geodetisk infrastruktur samt
Läs merAgenda Tjänstebaserad uppdatering Avtalsläge ABT (Adress, Byggnad, Övrig Topografi) Svensk geoprocess
Agenda Tjänstebaserad uppdatering Avtalsläge ABT (Adress, Byggnad, Övrig Topografi) Svensk geoprocess Ulrika Roos, Geografisk information, division Geodata Division Geodata, Geografisk Information Tjänstebaserad
Läs merPresentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer
Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess 2015-05-27 Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist,
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Laserdata/Höjdmodell. Utgåva A. Temauppdrag Laserdata/Höjdmodell
Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 1 (8) Temauppdrag Laserdata/Höjdmodell Filnamn: Laserdata Höjdmodell A.docx Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 2 (8) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar
Läs merSvensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Byggnad. Utgåva A. Temauppdrag Byggnad. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan
Ulrika Roos/Linn Varhaugvik 20-06-01 Sida: 1 (8) Fastställd av styrgruppen 20-02-10 Uppdragsbeställning Temauppdrag Byggnad Ulrika Roos/Linn Varhaugvik 20-06-01 Sida: 2 (8) Fastställd av styrgruppen 20-02-10
Läs merUtan data inget GIS. KlimatGIS-dagarna den januari 2012 Ulf Sandgren, Lantmäteriet
Utan data inget GIS Data för klimatanpassning och några problem Inspire och Geodatastrategin Vad har vi gjort för att göra det enklare att söka, titta på, bedöma kvaliteten och använda geodata? KlimatGIS-dagarna
Läs merGeodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin
Läs merNy nationell höjdmodell (NNH) Gävle kommun - användarerfarenheter
2011-09-20 Ny nationell höjdmodell (NNH) Gävle kommun - användarerfarenheter Ungefär 1/3 av Gävles yta har skannats och materialet levererades i januari 2011. Innehåll: o Projekt - Nya nivåkurvor till
Läs merLantmäteriets uppdrag Digitalt först. -Att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess
Lantmäteriets uppdrag Digitalt först -Att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess Digitaliseringens principer Digitala möten utgår från medborgaren Tänk Digitalt först Hämta informationen vid källan
Läs merGeodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet
Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Julie Mostert Innehåll Lantmäteriets Geodata som ingår i FUK Geodata för nedladdning Geodatatjänster Övrigt av intresse
Läs merUtbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.
PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress
Läs merHMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument
HMK-nytt I HMK-nytt dokumenteras fortlöpande justeringar av senast gällande dokument, tills ny årsversion ges ut. Med justeringar avses rättning av skrivfel samt mindre justeringar av informationskaraktär
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Skåne sydväst, Svedala 2018-06-05 Julie Mostert, regional geodatasamordnare Digitalt först, Regeringsuppdrag, och den nationella geodatastrategin Digitalt
Läs merNytt från Lantmäteriet
Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar november 2011 Nytt från Lantmäteriet Regeringen och geodataområdet: It i människans tjänst
Läs merObjekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata
Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata Produktbeskrivning Utgåva 0.2 2017-06-22 NATURVÅRDSVERKET Version Datum Ändrade avsnitt Anmärkningar Författare 0.1 2017-05-21 Första
Läs merTaxa för verksamhetsområdet geodata
Taxa för verksamhetsområdet geodata Antagen av kommunfullmäktige den 19 oktober 2015, 402 Att börja gälla från 1 januari 2016 SUNDBYBERGS STAD Innehåll 1 Allmänna bestämmelser 3 2 Grunder för beräkning
Läs merData att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson
Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson Data att använda, kunskaper att inhämta Presentation av oss Byggnadsnamn Laserdata Nationella geodata i 3D
Läs merFörenklad användning av lägesbunden information
Oskarshamn och Sveriige byter referenssystem Förenklad användning av lägesbunden information Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även utbytbarheten
Läs merPresentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12. Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer
Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12 Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Uppdragspersoner: - - - Referenspersoner:
Läs merHandlingsplan Öppna geodata
version 1.0 Handlingsplan Öppna geodata Lantmäteriet SKL Kommunerna Bakgrund Lantmäteriet och kommunerna verkar på geodatamarknaden och ombesörjer tillsammans att det finns rikstäckande högkvalitativ geodata
Läs merKommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA
2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION
Läs merDigitala detaljplaner
Digitala detaljplaner -en pusselbit i den digitala samhällsbyggnadsprocessen Lägesavstämning 2018 Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Medlemsorganisation för
Läs merUppdragsledning Samverkan Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2016-10-17 1(6) M ÖTE SAN TECKNINGAR Kopia till Närvarande, Projectplace.se, projektets hemsida Uppdragsledning Samverkan Svensk geoprocess Tid: 21 september 2016 kl. 10:15-15:00 Plats:
Läs merMÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING
Uppdragsnr: 10209303 1 (7) MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING Projektnamn: Väg 939 Projektnummer: 10209303 WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen 10 302 66 Halmstad Besök: Laholmsvägen 10 Tel: +46 10 722 50 00
Läs merGeodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner Illustratör Cecilia Lundgren Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner Vad är Geodatasamverkan?
Läs merÖvergång till RH 2000
Datum: 2012-02-02. Uppdateradd 201x mm dd Handläggare: Oskar Landmesser, enheten för Geografiskk Information/Samhällsbyggnadskontoret Diarienummer: XXX XXXX Övergångg tilll RH 2000 Rikets nya höjdsystem
Läs merSvensk geoprocess banar väg för ökad geodataanvändning och effektivare samhällsbyggnadsprocess.
Svensk geoprocess banar väg för ökad geodataanvändning och effektivare samhällsbyggnadsprocess. Projektet i mål! Vad händer sen? Lantmäteridagar, Göteborg 2016 Allan Almqvist, Malmö stad Ulrika Roos, Lantmäteriet
Läs merLantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan Sida: 1 (8) Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning
2016-01-19 Sida: 1 (8) Uppdragsbeställning Filnamn: 160119 Uppdragsbeställning DPS v1_0 Godkänd v B.docx 2016-01-19 Sida: 2 (8) Historik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar PA1 2015-0-27 Version PA1
Läs merHMK SyostGIS
HMK 2014 SyostGIS 2014-11-11 C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upphandling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi,
Läs mer1(7) Kart- och Mätpolicy. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-10-31 151 Dokumentansvarig GIS ingenjör Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Allmän orientering...4 1.1 Syfte...4
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap 2015
Anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser - en del av den Digitala agendan Projektsammanfattning Projektet riktar
Läs merStockholms stad släpper geodata fritt!
Stockholms stad släpper geodata fritt! The Capital of Scandinavia Sida 1 Stadsbyggnadskontorets uppdrag Stadsbyggnadsnämnden möjliggör en växande stad för alla stockholmare i samverkan med övriga nämnder
Läs mer