Samverkansprojektet Svensk geoprocess Enhetliga specifikationer Version 0.82 Anna Wallin Lantmäteriet Olov Johansson Metria

Transkript

1 Sida: 1 (25) Handledning Enhetliga specifikationer Dataproduktspecifikationer och Samverkansprocesser Målgrupp för Handledningen är uppdragsledare och arbetsgrupper i temauppdragen

2 Sida: 2 (25) Innehåll 1 Bakgrund Förväntat resultat Dataproduktspecifikation Samverkansprocess Ekonomiska villkor Slutrapport Huvudaktiviteter Uppstart Genomförandet Kommunikationsplan för temat Temats utsedda referenspersoner Dataproduktspecifikation Sammanhållen samverkansprocess Avslut och överlämnade Verktyg / Administration Bilagor Bilaga 1. Paketstruktur för modellering av teman i Svensk geoprocess Bilaga 2. Beskrivning av modellelement i UML för informationsmodeller Bilaga 3. Figurer i dataproduktspecifikationer... 24

3 Sida: 3 (25) Versionshistorik för dokumentet Version Datum Kommentar Sign Ett första utkast. AW Kapitel uppdaterat AW Anna uppdaterar efter inkomna synpunkter AW Tillägg och kompletteringar OJ Kompletteringar AW Justerat text om remiss- och förankringsarbete efter möte med Peter L Tillägg och kompletteringar AW Tillägg och kompletteringar AW, OJ Uppdatering pågår för DPS och processarbete/aw och OJ Länk till mall_analysrapport och mall_mail_referenspersoner är inlagda 0.82 Texten för remiss- och förankringsaktiviteter är uppdaterad AW AW, OJ AW AW

4 Sida: 4 (25) 1 Bakgrund En viktig förutsättning för att nå huvudmålen i Svensk geoprocess är att det finns en Handledning som beskriver temauppdragens förväntade resultat, delmål, omfattning och aktiviteter. För varje tema finns två uppdragsledare som leder arbetet med att ta fram en dataproduktspecifikation respektive samverkansprocess. I varje tema finns en arbetsgrupp bestående av personer från kommuner, Lantmäteriet och eventuellt andra myndigheter beroende på tema. Personer i arbetsgruppen har fokus på dataproduktspecifikations- och/eller processarbetet och lägger olika mycket tid i temat, vissa bidrar mer i det operativa arbetet med att ta fram resultaten medan andra bistår med sitt expertkunnande och rådfrågas vid behov samt lämnar sina synpunkter på del- och slutresultat. Till varje tema finns även referenspersoner utsedda som används vid remiss- och förankringsaktiviteter. Som stöd för arbetet finns dessutom tre temaoberoende roller Kvalitetsansvarig dataproduktspecifikation, Kvalitetsansvarig samverkansprocess och Ansvarig för krav på nya ekonomiska villkor. Projektplanen, Uppdragsbeställningen samt Handledningen är de dokument som ska användas som stöd för uppdragsledare och arbetsgrupp i temauppdragen. I uppdragsbeställningen finns temaspecifik information medan Handledningen är temaoberoende och ska användas i alla deluppdrag under Handledningen tas fram i en första version under temauppdraget Flygbild/Ortofoto och vidareutvecklas under projekttiden utifrån erfarenheter i uppdragen. Kvalitetsansvariga för dataproduktspecifikationer och samverkansprocesser är ansvariga för att uppdatera Handledningen. Handledningen kommer att vara en leverabel till framtida förvaltningsansvariga vid projektets slut. 2 Förväntat resultat Uppgifterna i Svensk geoprocess är att i samverkan mellan kommunerna, SKL och Lantmäteriet utarbeta, skapa samsyn och fastställa dataproduktspecifikationer och samverkansprocesser för följande teman Flygbild/Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer, Laserdata/ Höjdmodell, Kommunikation (väg/järnväg), Byggnad, Adress och Stompunkter. I uppdraget ingår även att ta fram krav på nya ekonomiska villkor som är förenlig med dataproduktspecifikationen och samverkansprocessen. Mer om förväntade resultat i form av projektmål finns att läsa i Projektplanen. Där finns även effektmålen (nyttan) beskrivna. I följande kapitel beskrivs de förväntade resultaten: Dataproduktspecifikation Samverkansprocess Krav på ekonomiska villkor Slutrapport 2.1 Dataproduktspecifikation Ansvarig: Uppdragsledare för Dataproduktspecifikation Uppdraget ska resultera i en dataproduktspecifikation vilket kan liknas vid en nationell standard för utbyte av geografisk information mellan statliga och kommunala verksamheter. Dataproduktspecifikationen ska vara väl förankrad och kommunicerad med temats identifierade intressenter.

5 Sida: 5 (25) Dataproduktspecifikationen ska innehålla beskrivningar av en dataprodukt enligt den internationella standarden, SS-EN-ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder med tillägg (A1:2011). Datainnehåll och struktur kan med fördel beskrivas genom en informationsmodell i en grafisk notation (UML). Dataproduktspecifikationen skall innehålla de avsnitt som beskrivs i tabell 1. Det är obligatoriskt att i dataproduktspecifikationen uttrycka om, och i så fall i vilken grad, dataproduktspecifikationen avviker från standarden och att de avsteg som görs skall redovisas och motiveras. Figur 1 visar en dataproduktspecifikations dokumentstruktur. Tabell 1. Avsnitt i en dataproduktspecifikation Avsnitt Obligatorisk/frivillig Avser Översikt Obligatorisk Dataproduktspecifikationen och dataprodukten Omfattning Obligatorisk (Dataproduktspecifikationen) och dataprodukten Identifiering Obligatorisk Dataprodukten Datainnehåll och struktur Obligatorisk Dataprodukten Referenssystem Obligatorisk Dataprodukten Kvalitetskrav Obligatorisk Dataprodukten Datafångst Frivillig Dataprodukten Underhåll Frivillig Dataprodukten Presentationsregler Frivillig Dataprodukten Tillhandahållande Obligatorisk Dataprodukten Övrig information Frivillig Dataprodukten Metadata Obligatorisk Dataprodukten En gemensam term- och begreppskatalog för generella begrepp och termer, som används i alla teman, ska tas fram i Svensk geoprocess. Utöver det ska varje dataproduktspecifikation innehålla en egen term- och begreppslista med temaspecifika termer/begrepp som ska vara, i första hand beskrivna och exemplifierade. Om utrymme finns kan även definitioner tas fram för termerna. Listan ska även innehålla de termer/begrepp från den gemensamma term- och begreppskatalogen som används inom temat. Vid avgränsning av temat samt framtagande av temats innehåll och struktur (informationsmodell med mera) kommer flera för temat intressanta objekttyper att identifieras. En del av dessa kan vara mer lämpade att omhändertas av andra teman. För att förenkla kommunikationen mellan teman gällande dessa objekttyper finns följande stöd: En excel-fil på Projektplatsen där objekttyper (kandidatobjekttyper), som identifierats i ett tema men som föreslås hanteras av ett annat tema, kan listas. Användning av stererotypen <<placeholder>> i informationsmodell, se bilaga 2. Projektets wiki kan användas för att diskutera objekttyper mellan teman. Följande aktiviteter ska genomföras för att inga objekttyper ska hanteras av flera teman eller för att inga objekttyper ska falla mellan teman och glömmas bort: Vid temauppstart ska uppdragsledaren för dataproduktspecifikation kontrollera listan med kandidatobjekttyper för att se om eget tema omfattas av någon kandidatobjekttyp.

6 Sida: 6 (25) Kvalitetsansvarig dataproduktspecifikation kommer att kalla till regelbundna avstämningsmöten med uppdragsledare dataproduktspecifikation för aktiva teman där kandidatobjekttyper ska diskuteras. I de fall som det inte spelar någon roll bör objekttyper skapas i det tema där objekttyperna bäst passar in i informationsmodellens struktur. Som ett stöd i arbetet med att ta fram dataproduktspecifikationer har en dataproduktspecifikationsmall tagits fram. I mallen finns många gemensamma texter som kan återanvändas av de flesta teman samt vissa instruktioner om vad respektive kapitel ska innehålla.iso Specifikation av datamängder ingående delar Krav på fullständighet mm Här finns informationsmodellens objekttypsbeskrivning t.ex. ajourhållningsintervall Figur 1. Dataproduktspecifikationens dokumentstruktur (SIS TR40:2012, figur 5).

7 Sida: 7 (25) 2.2 Samverkansprocess Ansvarig: Uppdragsledare för Process Uppdraget ska resultera i en processkarta som visar hur olika aktörer samverkar kring insamling, lagring och tillhandahållande för aktuellt tema. Till processkartan ska även en processbeskrivning finnas som beskriver aktiviteterna mer ingående samt roller och ansvar för respektive aktivitet. Även samverkansprocessens intressenter och temaspecifika begrepp/termer ska framgå i processbeskrivningen. En gemensam term- och begreppskatalog för generella begrepp och termer, som används i alla teman, ska tas fram i Svensk geoprocess. Utöver det ska en egen term- och begreppslista med temaspecifika termer/begrepp som ska vara definierade, beskrivna och exemplifierade tas fram. Listan ska även innehålla termer/begrepp från den gemensamma term- och begreppskatalogen som används inom temat. Processkarta och processbeskrivning ska vara väl förankrad och kommunicerad med temats intressenter och vara förenlig med dataproduktspecifikationen och kraven på ekonomiska villkor. Mall Processkarta (Visio) Mall Processbeskrivning (Word) Förutom processkarta och processbeskrivning ska även ett analysdokument tas fram där framtida samverkansformer beskrivs mer ingående. I dokumentet ska även den framtida målbilden beskrivas samt rekommendationer från arbetsgruppen, om vilka aktiviteter som ska prioriteras av mottagarna. Upplägg och innehåll i analysen kommer att variera beroende på tema, t.ex. för tema Flygbild/Ortofoto är analysen gjord på aktiviteter där samverkan kan ske medan i tema Hydrografi görs analysen på de objekt där man ser en eventuell förändring kring samverkansformerna. Nedan finns en mall som ska ses som ett förslag på upplägg men anpassas efter aktuellt tema. Mall_analysrapport (Word) 2.3 Ekonomiska villkor Ansvarig: Ansvarig för kraven på ekonomiska villkor En person i projektet har rollen som Ansvarig för kraven på ekonomiska villkor för alla teman. Till sin hjälp finns en arbetsgrupp som består av personer från både kommuner och Lantmäteriet. Uppdraget ska resultera i en rapport per tema som belyser nuläge och målbild gällande ekonomiska villkor. De temavisa resultaten hålls ihop till en helhet för att ge ett samlat underlag till efterföljande arbete hos mottagarna. Som underlag för arbetet är föreslagna dataproduktspecifikationer och samverkansalternativen kring processerna insamling, lagring och tillhandahållande När ett temauppdrag är klart, version 1.0, levereras även resultatet från arbetet med krav på ekonomiska villkor tillsammans med dataproduktspecifikation och samverkansprocesser. 2.4 Slutrapport Ansvarig: Uppdragsledare för Specifikation och Process En slutrapport ska tas fram per tema där arbetet med att ta fram dataproduktspecifikationen, samverkansprocessen och kravarbetet till de ekonomiska villkoren ska beskrivas. Exempel är hur arbetet har bedrivits, vilka kontakter har tagits i remiss och förankringsarbetet, vad har varit lätt/svårt, lik- och olikheter i underlag och kravbilder vad gäller ambitionsnivåer, egenskaper och kvalitet samt

8 Sida: 8 (25) väsentliga avsteg i slutresultatet jämfört med nuläget. Slutrapporten skall innehålla en beskrivning av de ställningstaganden som gjorts i samband med temats avgränsning. Mallen nedan ska användas. Mall slutrapport (Word) 3 Huvudaktiviteter 3.1 Uppstart Under uppstartsperioden av varje tema ska vissa aktiviteter göras tillsammans med arbetsgruppen så att alla som jobbar med temat får samma grund och målbild. Uppstartsfasen pågår ca 2 veckor och blir ett avstamp för fortsatt arbete. Några viktiga aktiviteter under den perioden är de som beskrivs nedan. 1. Kontakta arbetsgruppen Respektive uppdragsledare kontaktar personer i arbetsgruppen som ska delta i dataproduktspecifikations- respektive processarbetet och informerar om uppdraget och förser dem med relevant dokumentation. 2. Samla arbetsgruppen till ett uppstartsmöte Aktiviteterna nedan planeras och genomförs under en dag temavis med arbetsgruppen. Berörda uppdragsledare ansvarar för att aktiviteterna genomförs. Beaktande att uppstartsmötet både innehåller en hel del information samt två modelleringsövningar kan en dag, beroende på temats komplexitet, vara i minsta laget och i så fall kommer arbetsgruppen fatta beslut om ytterligare en dag skall tas i anspråk för vidare modellering tillsammans. Innehåll för denna första dag följer nedan. Informera om: Svensk geoprocess Projektplanen med bilagor Uppdragsbeställning Diskutera deltagarnas förväntningar Förväntat resultat, mål och nyttor Uppdragets tid- och aktivitetsplan Praktiska saker (konto, möten, verktyg, dokumentation) Beröringar till andra projekt och uppdrag och hur de hänger ihop. Utbilda och informera om: Standarden för dataproduktspecifikationer ISO Metadata och datakvalitet samt omnämnda standarderna ISO och ISO Förväntat resultat - vilka resultatdokument som ska tas fram Utgångspunkt och viktiga underlag för specifikationsarbetet för det aktuella temat, till exempel Inspires dataproduktspecifikationer. Utgångspunkt och viktiga underlag för processarbetet för det aktuella temat

9 Sida: 9 (25) Temats omfattning och innehåll: För att identifiera temats omfattning och innehåll samt avgränsa temat ska en översiktlig begreppsmodellering genomföras för det aktuella temat. Stäm av resultat tidigt i arbetet, redan i version 0.5, med temats referenspersoner. Begreppsmodellering skall utgå ifrån hur man i kommunal och statlig verksamhet vill arbeta med och samarbeta kring data enligt temat. Modelleringen skall utgå från behoven ställda av Svensk geoprocess primära användningsfall: detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovsärenden. De aktiviteter som utförs och vilka informationselement som de resulterar i skall beskrivas översiktligt. Den modell som tas fram ger en helhetsbild av den framtida dataprodukten och associerad samverkansprocess och är ett stöd vid mer detaljerad informationsmodellering i respektive arbete samt fungerar som en kontroll att alla aspekter av både dataprodukten och samverkansprocessen täcks in i det fortsatta arbetet. Gör en intressentanalys för temat En intressentmodell för temat ska arbetas fram. Intressentmodellen skall beskriva: de olika intressenter som finns för både den framtida dataprodukten och samverkansprocessen kring dataprodukten, de olika roller som de olika intressenterna har i samverkansprocessen och angränsande projekt och initiativ som kan påverka eller påverkas av aktuellt tema inom Svensk Geoprocess. 3.2 Genomförandet Under genomförandet sker arbetet huvudsakligen uppdelat i två grupper, en för Dataproduktspecifikation och en för Process, men i många teman är det viss personunion i grupperna. Viss integrering måste dock göras av uppdragen. Utgångsläge och vilka underlag som ska användas per tema framgår i uppdragsbeställningen. Varje månad, inför statusmöte som hålls 1 gång/månad, ska en statusrapport per tema skrivas. Mall statusrapport (word) Kommunikationsplan för temat Uppdragsledarna för temat ansvarar för att ta fram en Kommunikationsplan för temat där planerade remiss- och förankringsaktiviteter samt användardialoger redovisas. Planen tas fram då arbetet i temat närmar sig version 0.5 och är en leverabel till temaarbetets version 0.5. Mall Kommunikationsplan tema (Word) Vilka personer som deltar i aktiviteterna beror på syftet är med aktiviteten och vilken kunskap personen har inom geodataområdet. Nedan redovisas de olika aktiviteterna närmare.

10 Sida: 10 (25) Användardialoger För att samla in eller kvalitetssäkra användarnas krav och behov av geodata inom ett visst tema eller flera teman ska s.k. användardialoger genomföras. Projektet skapar användarteam där grupperingen i teamen görs efter typ av användare, t.ex. infrastrukturbyggare, förrättningskunniga m.m. I mötet mellan uppdragen och användarteamen förs mer övergripande dialoger och diskussioner om behoven. Lämpligen sker användardialoger med flera användarteam vid samma tillfälle och anordnas av flera teman tillsammans. Större temaövergripande möten med användarteamen planeras och genomförs av uppdragsledarna tillsammans med projektets kommunikatör. Om ett tema har behov av att diskutera användares krav och behov kan personerna i användarteamen kontaktas var och en. Remiss Temats resultat ska remissas med personer utanför arbetsgruppen som har god kunskap inom geodataområdet. Dokumenten granskas mer i detalj för att få synpunkter på innehållet. Målgrupp för remissaktiviteterna är i första hand temats utsedda referenspersoner. Även andra personer kan engageras i remissaktiviteterna, t.ex. personer från andra teman - referenspersoner eller från arbetsgrupp, personer i användarteamen eller producenter och leverantörer av geodata. Remissaktiviteterna planeras och genomförs av uppdragsledarna. Tänkbara aktiviteter är utskick av resultatdokument för granskning och/eller telefonsamtal med mer riktade frågor i detaljer. Förankring En kritisk framgångsfaktor för att leverera ett bra resultat och få en lyckad implementering är att förankra arbetet hos temats intressenter. Syftet med förankring är att inhämta/fånga synpunkter på förslag på framtida samverkan samt att intressenterna ser nyttoeffekterna av att implementera temats resultat. Berörda intressenter är kommuner, Lantmäteriet och andra berörda myndigheter, mottagande förvaltningsverksamhet, lednings- och samverkansgrupper, marknadsaktörer inklusive system- och dataleverantörer m.fl. Förankringsaktiviteterna görs i slutet av arbetet förslagsvis när arbetet nått version Tänkbar aktivitet för förankringar är bl.a. att ha möten (fysiska eller via skype) och presentera resultatet mer övergripande och diskutera nyttor, möjligheter och potential med samverkan. Svensk geoprocess kommunikationsplan finns att läsa på Projektplatsen Kommunikationsplan Temats utsedda referenspersoner Temats utsedda referenspersoner bör informeras om vilka förväntningar projektet har på dem och ungefär när i tiden. Nedan finns ett förslag på ett informationsmail som kan skickas till referenspersonerna.obs! att det ligger två mail i mallen, ett ursprungsmail och ett anpassat. Mall_mail till referenspersoner

11 Sida: 11 (25) Projektledningen ansvarar att förankra resultat med styrgrupp, samverkansgrupper, kommungrupper, divisionsledning på Lantmäteriet samt övriga berörda ledningsgrupper inom Lantmäteriet Dataproduktspecifikation Dataproduktspecifikationen ska innehålla beskrivningar enligt den internationella standarden, SS- EN-ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder med tillägg (A1:2011). Standarden pekar dessutom ut att bland annat följande standarder skall användas: Metadata (ISO 19115), Regler för applikationsschema (ISO 19109), Struktur för katalogisering (ISO 19110) Datakvalitet (ISO 19157). Inom Svensk geoprocess tas inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) fram utan det sätt som dataproduktens innehåll är grafisk dokumenterat är med en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. I bilaga 2 finns en beskrivning av de modellelement som används i Svensk geoprocess informationsmodeller. Det finns en paketstruktur framtagen som skall användas vid modellering av respektive tema (bilaga 1). I Svensk geoprocess informationsmodeller bör få objekttyper, attribut och associationer vara obligatoriska för att inte riskera att temans informationsmodeller tolkas så att implementering av temats dataproduktspecifikation innebär nyinsamling av data vilket är förenat med stora kostnader. I Inspires dataproduktspecifikationer uttrycks explicita krav och rekommendationer i textrutor invävda i texten i de olika kapitlen. Svensk geoprocess dataproduktspecifikationer ska vara gjorda enligt liknande modell. En öppen informationsmodell som skärps med krav där det anses viktigt för funktionen och användbarheten hos dataprodukten samt med rekommendationer om vad som vore önskvärt för att öka funktion och användbarhet hos dataprodukten. Detta gäller framförallt kapitlet om Innehåll och struktur. Detta betyder inte att en slimmad informationsmodell alltid är eftersträvansvärt. Genom en utförlig informationsmodell täcker man upp behov som det kanske idag inte finns några datamängder för men om/när de skapas kan de utformas enligt dataproduktspecifikationen utan alltför stora förändringar av dataproduktspecifikationen. Som stöd för att använda ISO finns en teknisk rapport i form av Handbok för dataproduktspecifikation (SIS-TR 40/2012). I handboken beskrivs hur man bör göra steg för steg för att ta fram dataproduktspecifikationer och det finns exempel på redan framtagna dataproduktspecifikationer. De i handboken beskrivna stegen motsvarar ej steg 1-6 nedan. Metadata för en dataprodukt framtagen inom Svensk geoprocess skall uttryckas med hjälp av den nationella metadataprofilen kompletterat med aktualitet vilket beskrivs ytterligare i mallen för dataproduktspecifikation. Handboken kan laddas ner fritt på eller på Projektplatsen, tillgång till standarder fås vid behov från uppdragsledningen.

12 Sida: 12 (25) 1. Identifiera och analysera användarnas krav och behov Det finns många beroenden till andra projekt, uppdrag och initiativ att ta hänsyn till i arbetet. Det är viktigt att de primära intressenterna är identifierade, både användare och informationsägare för det aktuella temat, för att kunna fånga deras behov och krav. Det kan även finnas samband till övriga teman att ta hänsyn till. Ta del av och analysera resultat från bland annat: o pilotuppdragets djupintervjuer o synpunkter lämnade via hemsidan o synpunkter inkomna vid workshopar m.m. o information från uppdraget Omvärldsspaning 1 o m.fl. (se uppdragsbeställningen) Ta del av befintliga produktbeskrivningar från Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter med flera. Ta del av Inspires dataproduktspecifikationer Ta del av HMK:s arbete. Ta del av krav och synpunkter på datamängden i övrigt 2. Avgränsa temat och beskriv dess innehåll Utifrån den helhetsbild som togs fram vid uppstartsmötet skall arbetsgruppen för dataproduktspecifikation (och arbetsgruppen samverkansprocess i mån av tillgänglighet) ta fram en avgränsning av temat och representera den med en informationsmodell (se Bilaga 1 och Bilaga 2 för information om modellering i Svensk geoprocess). Avgränsningen skall godkännas av uppdragsledning och projektets styrgrupp. Informationsmodellen ska i möjligaste mån baseras på svenska och internationella standarder samt Inspires applikationsscheman. Utökningar av de uppräknade standarderna skall göras då detta anses viktigt för att göra temats informationsmodell mer läsbar och bättre anpassad till temats användningsfall. Genom att använda etablerade standarder så öppnar man också upp för att andra aktörers datamängder enligt samma standard är kompatibla med data enligt någon av Svensk geoprocess dataproduktspecifikationer även om de andra datamängderna ej följer samma dataproduktspecifikation. Exempel: Tema Hydrografi i Svensk geoprocess kommer inte att innehålla avrinningsområden som SMHI ansvarar för och tillhandahåller. Eftersom SMHI använder samma standard som den som legat till grund för tema Hydrografis informationsmodell (och datamodell) så kan dock avrinningsområden enkelt anslutas till dataprodukten Hydrografi i Svensk geoprocess. Informationsmodellen skall vara klar att spridas för förankring till version 0.5 av dataproduktspecifikationen men kommer oftast att vidareutvecklas till version 1.0. Figurer i dataproduktspecifikationen, som i stor utsträckning är diagram från informationsmodellen, ska skapas enligt instruktioner i Bilaga 3. Användarkraven omsatta till idé av slutprodukten Definiera och visualisera slutprodukterna i form av kvalitet och egenskaper. Ange vilka kraven bör vara i olika områden i landet. Definiera och visualisera den framtida Samhällsbyggnadskartan med fokus på aktuellt tema.

13 Sida: 13 (25) 3. Arbeta fram en dataproduktspecifikation version 0.5 Infoga relevanta delar/innehåll från befintliga specifikationer (Lantmäteriet och kommuner) Komplettera med det som behövs för att möta intressenternas behov Synkronisera mot Inspire och andra befintliga tillämpliga standarder Arbeta fram en temaspecifik kommunikationsplan tillsammans med uppdragsledare för processarbetet. Dataproduktspecifikation version 0.5 ska innehålla följande delar: Översikt En sammanfattande beskrivning av dataprodukten och dataproduktspecifikationen. o Följande delar ska vara ifyllda om dataproduktspecifikationen: Titel Ansvarig part Språk Ämnesområde Syfte o Följande delar skall vara ifyllda om dataprodukten Namn Beskrivning av innehåll Utsträckning Syfte Omfattning Med omfattningar har man möjlighet att dela upp en dataprodukt utifrån olika egenskaper, exempel geografiska områden, insamlande verksamhet etc. Omfattningarna gör att man har möjlighet att ställa olika krav på de olika omfattningarna av dataprodukten. Till exempel så kan olika krav ställas på underhållsintervall beroende på om dataproduktens objekttyper förekommer i tätort eller på landsbygd. En dataprodukt har alltid minst en omfattning. Är det bara en omfattning som förekommer så avses hela dataprodukten. Identifikation Detta kapitel identifierar och beskriver dataprodukten. Kapitlet innehåller många delar som även skall återfinnas i kapitlet översikt. Kapitlet skall innehålla: o Titel på dataprodukt o Sammanfattning o Syfte o Ämnesområde o Typ av geometrisk representation (Vektor eller raster) o Rumslig upplösning o Utsträckning i tid och rum

14 Sida: 14 (25) fortsättning version 0.5 ska innehålla följande delar Datainnehåll och struktur Kapitlet innehåller en beskrivning av dataproduktens datainnehåll och struktur. Innehåll och struktur beskrivs med en informationsmodell och en objekttypskatalog. Vid framtagandet av informationsmodellen utgår man från den helhetsbild (begreppsmodell) som baseras på användarbehov och begreppsmodell, som tagits fram i samband med temats uppstartsmöte. I version 0.5 behöver inte layout och uppdelning i olika diagram vara helt färdig, beroende på dataproduktens antal objekttyper, datatyper, kodlistor och associationer samt deras komplexitet. Text som beskriver varje förekommande diagram i kapitlet skall vara påbörjade och kunna vara ett stöd till förståelse för diagrammen och därmed temats avgränsning. På liknande sätt som temats informationsmodell beskriver dess innehåll bör också identifierade företeelser som ej omhändertas av aktuellt tema, beskrivas så att man inte bara talar om vad som kommer med utan också vad som inte kommer med. Även vid detta arbete utgås från helhetsbilden av temat. För att inte riskera att implementation av dataprodukten tolkas som krav på insamling av nya data så bör få objekttyper och attribut i informationsmodellen vara obligatoriska. I Inspires dataspecifikationer uttrycks krav och rekommendationer även explicit i textform i de olika kapitlen. I Svensk geoprocess dataproduktspecifikationer bör ett liknande angreppssätt användas. Referenssystem Krav på vilka referenssystem som produkten skall tillhandahållas i. Detta kapitel kommer i mångt och mycket att vara en konstant bestående av Sweref 99 TM, Sweref 99 lokala zoner samt Rh Det bör rekommenderas att även om en delomfattning av dataprodukten lagras i lokal zon av Sweref 99 så skall Sweref 99 TM finnas för tillhandahållande. Datakvalitet Vilka datakvalitetskrav ställs på dataprodukten. I första hand kommer krav på lägesosäkerhet att vara aktuellt men även i vissa fall kommer fullständighet att vara viktigt. Fullständighet gäller framförallt konstgjorda företeelser som byggnader och vägar med mera. Vid beskrivning av datakvalitetskrav ska ISO Data Quality samt HMK användas.

15 Sida: 15 (25) 4. Remissa och förankra dataproduktspecifikation version 0.5 För att informera och skapa förståelse för dataproduktspecifikationens innehåll och inhämta/fånga synpunkter på aktuell version av dataproduktspecifikationen ska olika aktiviteter för remiss göras när arbetet nått version 0.5. Initiera och genomför aktiviteter enligt framtagen Kommunikationsplan för temat. Aktiviteterna samordnas med samverkansprocessen och med annat tema om det är samma målgrupp. Stämma av avgränsning med angränsande teman inom Svensk geoprocess. Detta görs för att säkerställa att viktiga objekttyper inte hanteras av flera teman eller att viktiga objekttyper faller mellan teman. Tänkbara aktiviteter och former för remisser och förankring är bl.a. att: Hålla seminarier, videokonferenser, djupintervjuer och workshops med deluppdragets målgrupp/intressenter, se projektets Kommunikationsplan. Erbjuda publika demomiljöer som visar olika geografiska områden med syfte att visa på fall av olika kombinationer och typer av geodata, geodata i olika geografiska områden och terrängtyper (i likhet med nuvarande geodatademo på projektets hemsida). Formulera relevanta geodatafrågor/användningsfall till valda exempel och visualiseringar av geodata. 5. Beakta synpunkter från remiss och förankringsarbete Alla synpunkter och kommentarer som inkommer under remiss- och förankringsfasen skall beaktas och omhändertas av temats arbetsgrupp. Mottagna synpunkter skall redovisas i bilaga i temats slutrapport inklusive en beskrivning av hur de beaktats samt om de införts i arbetet eller förkastats. Alla omhändertaganden av synpunkter skall motiveras i slutrapport. 6. Ta fram datamodell och exempeldata enligt datamodell Om utrymme finns tidsmässigt och kompetensmässigt inom arbetsgruppen kan datamodeller tas fram. Datamodeller är ett stöd till dels användare av data men är framförallt viktiga för data- och systemleverantörer så att de kan testa dataprodukten. Med datamodeller och exempeldata minskas risken att olika leverantörer implementerar dataproduktspecifikationerna olika och ökar dataproduktens kompatibilitet med andra dataprodukter enligt andra teman. Datamodellen/-erna skapas utifrån det/de format som specificeras i dataproduktspecifikationen. 7. Färdigställ dataproduktspecifikation version 0.8 Utifrån kommentarer och synpunkter från remiss och förankring samt vidareutveckling av både de delar som version 0.5 av dataproduktspecifikationen innehåller, som de delar som inte adresserats i version 0.5, arbetas version 0.8 fram av dataproduktspecifikationen Stämma av avgränsning med angränsande teman inom Svensk geoprocess. Detta görs för att säkerställa att viktiga objekttyper inte hanteras av flera teman eller att viktiga objekttyper faller mellan teman. Uppdatera informationsmodell och krav på innehåll och struktur. Arbeta vidare med krav på datakvalitet på dataprodukten. Datakvalitetskraven skall komma ur användarkrav och möjliggöra större nytta och tillförlitlighet av resultaten som kommer av att använda dataprodukten.

16 Sida: 16 (25) Med stöd av samverkansprocessen skall följande kapitel av dataproduktspecifikationen färdigställas: o Datafångst Kapitlet ska innehålla information om hur datamängder enligt dataproduktspecifikationen skapas. Alla steg från insamling av data till inlagring i databaser kan hanteras utifrån behov. Olika delomfattningar av dataprodukten kan ha lika krav på hur dataprodukten ska skapas. o Underhåll Kapitlet skall innehålla information om hur ofta dataprodukten underhålls/uppdateras samt om det finns olika delomfattningar som har olika krav på underhåll. Aktualitet är en viktig egenskap utifrån Svensk geoprocess huvudsakliga användningsfall och skall uttryckas i metadata för dataprodukten. o Tillhandahållande Kapitlet innehåller information om hur dataprodukten skall tillhandahållas. Vilka format och medium är obligatoriska och vilka är frivilliga. Det bör rekommenderas att även frivilliga format och medier skall tillhandahållas. Kapitlet Presentationsregler skall färdigställas Presentationsregler skall beskrivas utifrån vilka andra dataprodukter som aktuell dataprodukt förväntas presenteras tillsammans, med så att så hög läsbarhet som möjligt nås. Kapitlet Metadata skall färdigställas Metadata skall anges på datamängdsnivå för dataprodukten. För metadata på datamängd ska den nationella metadataprofilen användas med eventuella ytterligare krav i textform i kapitlet Metadata. Termer och definitioner Termer och definitioner för aktuellt tema skall färdigställas. Uppdatera Kapitlen Översikt och Identifiering Uppdatera utifrån de övriga färdiga kapitlen av dataproduktspecifikationen och överväg om syfte med dataprodukten skall uppdateras eller om synpunkter inkommit som gör att syftet med dataprodukten bör ändras. Om syftet ändras så skall en bedömning göras om dataproduktspecifikationen fortfarande uppfyller syftet. Eventuellt kompletterande material från HMK (Arbetsgrupp) skall infogas i dataproduktspecifikationen. Integrera utvecklingsarbetet av dataproduktspecifikationen med Samverkansprocess och krav på ekonomiska villkor 8. Beslut om dataproduktspecifikation Beslut av styrgrupp om att fastställa version 0.8 till version 1.0. Version 0.8 ska innehålla: Samtliga obligatoriska kapitel i DPS. En slutrapport med de ställningstaganden som har tagits i arbetet med dataproduktspecifikationen med tonvikt på temats avgränsning och syftet med dataprodukten.

17 Sida: 17 (25) 9. Färdigställ dataproduktspecifikationen till version 1.0 Analysera/beakta synpunkter från styrgrupp. Färdigställ dataproduktspecifikation och slutrapport version 1.0 enligt fastställd layout. Granska dataproduktspecifikation version 1.0. Överlämna dataproduktspecifikation version 1.0 till utpekad förvaltningsorganisation. Överlämna modeller enligt fastställd struktur till utpekad förvaltningsorganisation. Överlämna slutrapport version 1.0 till utpekad förvaltningsorganisation Sammanhållen samverkansprocess 1. Arbeta fram ett första utkast av samverkansprocess version 0.5 Gör en nulägesanalys - identifiera och analysera befintliga processer som finns hos Lantmäteriet, kommuner och ev. hos andra aktörer. Ta fram ett första förslag på samverkan i en processkarta med olika alternativ för insamling, lagring och tillhandahållande för att ha som diskussionsunderlag Identifiera möjliga samverkansaktiviteter och/eller objekt där förändring kan ske kring samverkansformerna. Påbörja att beskriva aktiviteterna i processkartan mer detaljerat i en processbeskrivning. Arbeta fram en temaspecifik kommunikationsplan tillsammans med uppdragsledare för Specifikationsarbetet. Omfattning och vilka dokument som ingår i version 0.5 av arbetet är följande. Processkarta över samverkansprocess med möjliga alternativ för insamling, lagring, tillhandahållande diskussionsunderlag, version 0.5 Processbeskrivning påbörjad med nuläge beskrivet samt översiktlig beskrivning av ingående aktiviteter, version Analysera föreslagna samverkansformer, remissa och förankra förslag på samverkansprocess Analysera föreslagna samverkansformer Fördjupa arbetet för föreslagna samverkansformer i en analysrapport. I rapporten ska fördelar, knäckfrågor, eventuell teknisk utveckling och förvaltning beskrivas för de olika föreslagna samverkansformerna vid insamling, lagring och tillhandahållande. Analysera och beakta erfarenheter, krav och behov från arbetsgruppen, användare och referenspersoner. Involvera även Ansvarig för krav ekonomiska villkor i arbetet eftersom analysen av ekonomiska villkor kan påverka processen. Ta reda på om det finns några juridiska regleringar för aktuellt tema att ta hänsyn till. Beskriv en framtida målbild för temat (informationsslaget). Ta tillsammans med arbetsgruppen fram rekommendationer om vilka aktiviteter som bör genomföras på kort- och på lång sikt för att nå målen.

18 Sida: 18 (25) Remissa och förankra samverkansprocessen För att informera och skapa förståelse för samverkansprocessen och inhämta/fånga synpunkter på förslag på framtida samverkan ska process och förslag på samverkansformer remissas och förankras. Integrera arbetet med samverkansprocessen med dataproduktspecifikationen och krav på ekonomiska villkor. Initiera och genomför remissaktiviteter av analysrapporten med temauppdragets arbetsgrupp. Arbeta tillsammans med arbetsgruppen fram rekommendationer om vilka samverkansformer som ska genomföras på kort och lång sikt och skriv in i analysen. Initiera och genomför remiss och förankringsaktiviteter enligt framtagen Kommunikationsplan för temat. Aktiviteterna samordnas med dataproduktspecifikationen och med annat tema om det är samma målgrupp. Om det finns behov av hjälp för att leda mötet finns projektets kommunikatör behjälplig. Analysrapport, processkarta och processbeskrivning uppdateras efter inkomna synpunkter. Påbörja att skriva slutrapporten Slutrapporten ska skrivas tillsammans med uppdragsledare för specifikation och ekonomiska villkor. Omfattning och vilka dokument som ingår i version 0.8 av arbetet är följande Remissad och förankrad analysrapport för framtida samverkansformer med rekommendationer, version 0.8. Remissad och förankrad processkarta med processbeskrivning, version 0.8. En påbörjad slutrapport (tillsammans med specifikationsarbetet) med de ställningstaganden som har tagits i arbetet med samverkansprocessen 3. Färdigställ Samverkansprocess, analysrapport och slutrapport till version 1.0 Vid behov remissa frågeställningar och resultatdokument. Justera och uppdatera resultatdokumenten vid behov. Omfattning och vilka dokument som ingår i version 1.0 av arbetet är följande. Analysrapport med rekommendationer, version 1.0 Processkarta med processbeskrivning för samverkansprocessen, version 1.0 Slutrapport, version Avslut och överlämnade Förankra resultatet hos mottagande organisation Tillsammans med verksamhetsansvarig Svensk geoprocess (Karin Bergström) initiera och genomför förankringsaktiviteter med mottagare för temat. Resultaten version 1.0 läggs i en resultatmapp på PP Resultaten med version 1.0 godkänns av projektledningen och läggs i en resultatmapp på projektplatsen, 10. Resultat.

19 Sida: 19 (25) Följande dokument ska ligga i resultatmappen: - Dataproduktspecifikation version Samverkansprocess tre dokument: processkarta, processbeskrivning samt analysrapport, version. 1.0 klar. - Analys ekonomiska villkor, version Slutrapport, version 1.0 Redovisa arbetet för styrgruppen Uppdragsledarna samt ansvarig för arbetet med ekonomiska villkor presenterar resultaten för styrgruppen, som godkänner resultatet direkt eller efter vissa justeringar, och avslutar temauppdraget. Resultaten överlämnas till mottagande förvaltningsansvarig. Dokumentationen publiceras på Svensk geoprocess hemsida. 4 Verktyg / Administration Som projektmodell använd PPS. Som samarbetsplattform under uppdragen används Projectplace, benämns även som Projektplatsen. Vid uppstart av deluppdrag kommer arbetsgruppernas deltagare att bjudas in till projektets arbetsytor. Peter Andersson och Anna Wallin, Lantmäteriet, är administratörer och skapar behörigheter. Arbetsytorna har en förutbestämd och tydlig mappstruktur där all nödvändig information för deluppdragen finns och där finns utrymme att lagra och kommunicera arbetsmaterial. De verktyg som ska användas inom projektet är: Outlook används för möteskallelser Lync eller Projectplace används för telefonmöten MS Visio används för att dokumentera processkartor Informationsmodeller i dataproduktspecifikationer görs i UML med Enterprise Architecht ( Figurer till DPS skapas genom att exportera diagram som bilder i formatet.emf. Då behov finns skapas företrädesvis separata figurdiagram för att kunna göra urval ur informationsmodellens diagram. För skapande av datamodeller och exempeldata används lämpligt xml-verktyg och lämpligt GIS- /ETL-verktyg efter avstämning med ansvariga för demomiljöer. Val av verktyg skall dokumenteras. MS Word, MS Excel och MS PowerPoint används för övrig dokumentation. Wiki används för att hantera kommunikation inom och mellan arbetsgrupper. Används som ett komplement till projektplatsen och e-post. Dokument skall inte lagras på Wikin utan på Projektplatsen.

20 Sida: 20 (25) 5 Bilagor 5.1 Bilaga 1. Paketstruktur för modellering av teman i Svensk geoprocess Figur x. Paketstruktur i Svensk geoprocess Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I Svensk geoprocess förekomer följande paket under huvudpaketet ( hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur Svensk geoprocess olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i Svensk geoprocess. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. o TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför Svensk geoprocess tema vatten. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som skall ingå i temat realiseras i informationsmodellen. o SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. o SG_TemanamnDatatyper Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat.

21 Sida: 21 (25) o SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO Observations & Measurements skall beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av dataproduktspecifikationen, de paket som ej bär prefixet SG_ är endast informativa. 5.2 Bilaga 2. Beskrivning av modellelement i UML för informationsmodeller Denna bilaga innehåller en beskrivning av de i Svensk geoprocess använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa. Figur x. Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa (figur x). class Beskrivning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur x. Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 känner Till Klass 3 i figur x). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet

22 Sida: 22 (25) för parterna i associationen, i figur x uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i figur x) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i figur x) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskrivning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur x. Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i figur x visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av ankla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i figur x är av typen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av typen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i figur x för förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i figur x). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är

23 Sida: 23 (25) en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i figur x) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I Svensk geoprocess modeller förekommer 4 stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i Svensk geoprocess. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. <<placeholder>>, anger att klassen är identifierad av ett annat tema men att det temat anser att klassen snararer hör hemma i det tema som klassen placerats i. Exempel: Tema Markdetaljer anser att hårdgjord yta hör hemma i tema Markanvändning och Marktäcke och skapar klassen Hårdgjor yta i tema Markanvändning och Marktäckes informationsmodell med stereotypen <<placeholder>>. class Beskrivning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur x. Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i figur x består av en Klass 5 (observera multipliciteten). Klass 4 och 5 kan förekomma oberoende av om den andra klassen förekommer. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 består av noll till många Klass 7 (observera multipliciteten). Klass 7 kan dock inte finnas utan att Klass 6 finns. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.

24 Sida: 24 (25) class Beskrivning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur x. Beroende och realisering Beroende och realisering (figur x) är två andra specialiserade associationer som förekommer i Svensk geoprocess modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i figur x innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I Svensk geoprocess används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. 5.3 Bilaga 3. Figurer i dataproduktspecifikationer Vid framtagande av dataproduktspecifikationen kommer ett flertal figurer att skapas som används till att förtydliga delar av dataprodukten eller visa på dess innehåll och struktur. Samtliga figurer ska infogas som bilder och därmed också sparas som bilder i en separat katalog som ska levereras med dataproduktspecifikationen vid uppdragsslut. Figurer som är UML-diagram från EA ska skapas på följande sätt: 1. För varje tema finns ett paket under paketet Skisser / Bilder till DPS (figur x)

25 Sida: 25 (25) Figur x. Paket med bilder till dataproduktspecifikation. 2. I respektive paket skapas diagram som motsvarar figur i dataproduktspecifikation. Ibland kan man bara kopiera ett diagram ur informationsmodellen men ofta vill man skapa en lay-out beroende på vad man vill framhäva i figuren. 3. Varje diagram sparas som en bild. De format som rekommenderas är: o.png (rastergrafik) o.emf (vektorgrafik) 4. Bilderna infogas i dataproduktspecifikationen. Dessa rekommendationer kan komma att ändras utifrån begränsningar vid skapande av pdf för publicering av dataproduktspecifikation.