Expert- och styrgrupper

Transkript

1 DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE Expert- och styrgruppernas verksamhetsberättelser 2013 Kungliga bibliotekets inflytandestruktur Expert- och styrgrupper Verksamhetsberättelser 2013 POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 1 Innehåll Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet 2 Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur 5 Expertgruppen för digitalisering 7 Expertgruppen för metadata 11 Expertgruppen för utbildning och lärande 13 Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling 15

3 2 Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet - Verksamhetsberättelse Styrgruppsledamöter Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet bestod 2013 av följande ledamöter: Christer Björklund, Karolinska Institutet Marie-Louise Fendin, Handelshögskolan i Stockholm Peter Lindgren, Högskolan i Halmstad Kerstin Norén, Högskolan Väst (ordförande) Birgitta Sandstedt, Väg- och Transportforskningsinstitutet Catta Torhell, Linnéuniversitetet Wilhelm Widmark, Stockholms universitet Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, KB (adjungerad) Anna Lundén, samordnare för BIBSAM-konsortiet, KB (sekreterare) 1.2 Möten Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet har under 2013 haft 7 möten, varav 3 e- möten via konferenssystem Adobe Connect. 1.3 Utvidgad målgrupp Under 2013 hanterade styrgruppen fyra intresseansökningar från myndigheter/ forskningsinstitut, dessa accepterades som nya deltagande institutioner i BIBSAM-konsortiet inför 2014: 1. Folkhälsomyndigheten (sammanslagning av Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet) 2. Sophiahemmet högskola 3. Strålsäkerhetsmyndigheten 4. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Sammanlagt inkom 53 prisförfrågningar på olika e-resurser, vilket genererade 12 beställningar till ett värde av kronor. En utvärdering av den utökade målgruppen gjordes under Omförhandlingsstrategier Under våren utformades två utvärderingsdokument, tänkta att användas vid omförhandlingar. I dessa dokument samlas all fakta och information om ett förlag, dess representanter mm. Med all basfakta samlat i två dokument är det tänkt att omförhandlingsstrategier skall kunna arbetas fram. Representanter från styrgruppen deltog under 2013 i tre stora omförhandlingar.

4 3 ACS - Wilhelm Widmark Elsevier - Christer Björklund, Wilhelm Widmark Wiley - Wilhelm Widmark Dessutom har styrgruppen också diskuterat omförhandlingarna rörande Taylor & Francis, Mary Ann Liebert och Informa Healthcare under ett e-möte. Styrgruppen fattade vidare beslut om att inte gå vidare med förhandlingarna med Lippincott Williams & Wilkins (Ovid) och Euromonitor. Prismodeller Styrgruppen har påbörjat ett arbete där man tittar på begreppet big deal, dess för- och nackdelar. Se separat litteraturförteckning Big%20Deals.pdf. På årets sista styrgruppsmöte anordnades en workshop där de tre största avtalen för omförhandling inför 2015 (Nature, Springer och Taylor & Francis) diskuterades närmare. Dessa tre förlag tillämpar olika prismodeller och som ett resultat av detta arbete hoppas styrgruppen kunna finna nya prismodeller och/eller fördelningsnycklar. Open Access Under året har styrgruppen genom KB:s samordnare för open access fått följa CERN:s världsomspännande initiativ SCOAP 3, med syfte att konvertera partikelfysikernas forskningspublikationer till open access, vilket gått i mål och kommer att starta från och med januari Både verksamhetsområdet för open access och KB:s licensgrupp har varit engagerade i förarbetet som nationell nod för SCOAP 3 i Sverige och förmedlar de ekonomiska bidragen från de fem deltagande svenska universiteten. Projektbidrag Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet föreslog att KB skulle bevilja medel till båda de inkommande projektansökningarna, men om nödvändigt av ekonomiska begränsningar i nämnd prioritetsordning: Användarstatistik ur ett konsortieadministrativt perspektiv /Stockholms universitet tillsammans med Karolinska institutet. Ansökt belopp: :- Motivering: I nära samarbete med KB kan detta projekt lyfta statistikhanteringen på konsortienivå och leda till utvecklandet av en nationell statistikportal i likhet med JUSP (Journal Usage Statistics Portal), vilket skulle få stor nytta nationellt sett. Beslutsunderlag vid förnyelser kvalitativ och kvantitativ utvärdering av e-resurser vid högskole- och forskningsbibliotek/uppsala universtiet

5 4 tillsammans med Malmö högskola och Stockholms universitet Ansökt belopp: :- Motivering: Att utvärdera e-resurser är något som alla UH-bibliotek brottas med i vardagen. Angelägenhetsgraden är hög om projektet lyckas och det går att finna en metod för att kunna dra generella slutsatser vid utvärdering av e-resurser. Konferensdeltagande Ledamöter ur styrgruppen deltog under 2013 i följande konferenser: EBSCO Library Advisory Board, Dublin februari Cambridge Library Advisory Board, Bournemouth 7 april Brill Library Advisory Board, Bournemouth 8 april UKSG, Bournemouth 8-10 april EBSCO Strategic Directory Summit, München maj Sage Library Advisory Board, London 22 maj LIBER, München juni IOP Library Advisory Board, Lissabon 3-5 juli ICOLC, Vilnius oktober Bibliotekschefsmöte, Stockholm 21 november

6 5 Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur - Verksamhetsberättelse 2013 Uppdraget I denna grupp ska frågor kring t.ex. Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden diskuteras. Ett prioriterat område på KB är att arbeta med en nationell teknisk infrastruktur för de offentligt finansierade biblioteken. I sina nationella utvecklingsinsatser förespråkar KB öppenhet och delandekultur i tjänster och teknik. Den tekniska infrastruktur som KB utvecklar bygger på öppen data för långsiktig hållbarhet. Målet är att tillsammans arbeta för gemensamma och flexibla lösningar som ger användarna fri tillgång till information, oavsett medieformat och distributionsform. Gruppen kommer att behöva arbeta nära expertgrupperna för informationsförsörjning och resursdelning samt metadata. Denna grupp ersätter delvis Expertgruppen för Libris nationella system. Under året lades expertgruppen för informationsförsörjning ned och tre ledamöter överfördes till styrgruppen. Styrgruppen bemannas av sex personer från universitets- och högskolebibliotek, varav en ordförande (nominerade av SUHF), tre personer från folkbibliotek (SKL), en person från specialbibliotek, en person från MTM, en adjungerad KB-representant (avdelningschef Libris), samt en sekreterare (från Libris-avdelningen). Aktuell sammansättning vid årets slut: Morgan Palmqvist, Mittuniversitetets bibliotek ( ) (ordförande) Ulrika Domellöf Mattsson, Naturvårdsverkets bibliotek ( ) (vice ordförande) Lisbeth Byström, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ( ) Jette Guldborg Petersen, Lunds UB ( ) Linda Lindström, Karolinska institutet UB ( ) Peter Nilén, Malmö högskolebibliotek ( ) Anna Petrén-Kihlström, Göteborgs stadsbibliotek ( ) Åsa Hansen, Karlstads stadsbibliotek ( ) Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral ( ) Tommy Johansson, Linnéuniversitetets bibliotek ( )

7 6 Eva Matsson, Västerås stadsbibliotek ( ) Vakans SKL Maria Hedenström, LIBRIS Maria Kadesjö, sekreterare Två ledamöter lämnade styrgruppen för nya uppdrag: Gunilla Lilie Bauer, Riksdagsbiblioteket (Specialbibliotek) och Anna Christina Rutquist (SKL). Tre medlemmar har överförts från expertgruppen för informationsförsörjning och forskningsanknytning: Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SKL), Tommy Johansson (SUHF) och Eva Matsson (SKL). Styrgruppen har träffats fyra gånger under året. Alla grupper ska göra en verksamhetsberättelse för varje kalenderår. Planen ska vara ett verktyg för gruppens arbete, men också ett sätt att kommunicera med andra vilket arbete man har bedrivit. Verksamhetsberättelsen lämnas tillsammans med gruppens självutvärdering till Nationella referensgruppen senast i mars. På agendan 2013 Under året har bl a följande presenterats och diskuterats i styrgruppen: utvecklingen av ett nytt katalogsystem bestående av verktyg för katalogisering, formatfrågor och katalog, konsekvenser av utbytet av Voyager, LIBRIS programförklaring, LIBRIS roadmap, folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS, SAGA, vidareutveckling av LIBRIS fjärrlån och låntagarbeställningar, Swepub, KB:s omorganisation, öppna bibliotek, Samlad ingång, Libris CC0, Visningsgränssnitt digitala dagstidningar, Uppdraget att tillgängliggöra e-böcker i Libris. På ett möte medverkade styrgruppen för BIBSAM-konsortiet i en informations- och diskussionspunkt om mer data - bättre tjänster om vad som skulle kunna utvecklas om man hade tillgång till stora datamängder. Aktiviteter Arbetet i arbetsgruppen Folkbibliotekens deltagande i Libris följdes. En utredning om har tillsatts att beskriva konsekvenser för KB resp för biblioteken i det fall KB skulle erbjuda ett centralt index Beredning av insatsområden för KB:s projektbidragsutlysning.

8 7 Expertgruppen för digitalisering - Verksamhetsberättelse 2013 Sammanfattning Expertgruppen för digitalisering arbetar utifrån den övergripande verksamhets- och kommunikationsplanen som fastställts 2012 och som gäller till och med Expertgruppen har också fastställt specifika mål för Expertgruppen för digitalisering har i stort lyckats genomföra målen för året. Arbetet med inventeringar av digitala plattformar inom ABM-sektorn har fortsatt genom att företrädare för större nationella plattformar bjudits in till expertgruppsmötena. Arbetet med att lämna rekommendationer för projektmedelstilldelningen 2014 har genomförts enligt plan. De projekt som beviljades medel 2013 har redovisats och resultatet spridits i form av en digitaliseringskonferens. Expertgruppen för digitalisering fungerar fortsatt som referensgrupp till Digisam. Studiebesök har genomförts vid ett antal institutioner liksom en studieresa till Berlin. Ett arbete där KB avser att skapa en översikt över större digitaliseringsprojekt har inletts. En arbetsgrupp har inrättats för att undersöka förutsättningarna för en licens för digital publicering av avhandlingar mellan företrädare för universitet och högskolor och Bonus presskopia. Expertgruppens uppdrag Expertgruppens uppdrag lyder enligt följande; Hanteringen av digitalt material, dvs. både sådant som konverterats till digitalt format och sådant som fötts digitalt, är en verksamhet som är gemensam för hela ABM-sektorn, där forskningsbibliotek, folkbibliotek, arkiv, museer samt många andra institutioner och organisationer ingår. Gruppen ska utifrån bibliotekens verksamhet strategiskt överblicka och kartlägga olika digitala projekt och initiativ, ge råd beträffande urval och prioriteringar samt utforma rekommendationer kring standarder för inskanning, registrering, metadata, bevarande och tillgänglighet. Expertgruppens sammansättning De som ingått i Expertgruppen under 2013 är: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek ( ) (ordförande) Göran Konstenius Kungl. Biblioteket ( ) (sekreterare)

9 8 Maria Berggren, Uppsala universitet ( ) Mats Danielsson, Umeå universitetsbibliotek ( ) Magdalena Gram, Avdelningen för forskning, arkiv och bibliotek, Nationalmuseum Christer Larsson, Nordiska museets bibliotek ( ) Pema Malmgren, Skara stifts- och landsbibliotek ( ) Susanne Sellei, digitaliseringssamordnare Kungl. Biblioteket ( ) Richard Stones, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ( ) Anders Söderbäck, Stockholms universitetsbibliotek ( ) Mathias von Wachenfeldt, Linköpings stadsbibliotek ( ) Verksamhet Möten Expertgruppen för digitalisering har haft fyra ordinarie möten. Minnesanteckningar har publicerats och offentliggjorts på KB:s hemsida under Verksamhets- och kommunikationsplan Expertgruppen har arbetat utifrån föregående verksamhets- och kommunikationsplan där mål har satts upp för verksamheten till och med Verksamhets- och kommunikationsplanen är offentliggjord på KB:s webbplats ( ). Under 2013 avsåg Expertgruppen för digitalisering genomföra följande: Fastställa behov av arbetsgrupper Att om arbetsgrupper inrättas, fastställa uppdrag, besluta om formerna för rekrytering samt formerna för arbetsgruppernas avrapportering Följa upp projekt som beviljats utvecklingsmedel för 2013 Arbeta fram ett tema för en konferens om digitalisering Marknadsföra avslutade projekt som finansierats med utvecklingsmedel inom ramen för ovanstående digitaliseringskonferens Föreslå kriterier för ansökningar om utvecklingsmedel för 2014 Bedöma ansökningar om utvecklingssmedel för 2014 och föreslå vilka projekt som bör beviljas medel Följa arbetet inom Digisam, samt informera Digisam om expertgruppens arbete Föreslå och genomföra en studieresa Bevaka relevanta digitaliseringskonferenser

10 9 Undersöka förutsättningarna för att utveckla ett verktyg som kan ge en överblick över planerade och avslutade digitaliseringsprojekt inom bibliotekssektorn Fortsätta arbetet med att identifiera befintliga och planerade digitala plattformar inom ABMK-sektorn Löpande stämma av med andra expertgrupper för att undvika dubbelarbete och för att identifiera samarbetsområden Arbetsgrupper Den tekniska arbetsgruppen liksom arbetsgruppen för urval avslutades under våren Båda arbetsgrupperna har utfört sina uppdrag med den äran och med ett stort engagemang, och Expertgruppen förutsätter att de nätverk som bildats även framöver kan främja kunskapsutveckling och samordning mellan ingående institutioner. En ny arbetsgrupp inrättades för att se närmare på förutsättningarna för att teckna en licens mellan företrädare för universitet och högskolor samt en organisation som kan företräda författare till forskningspublikationer. Gruppen inrättades under SUB och ansvarig var Anders Söderbäck. Arbetet kom igång under våren men det visade sig snart att Bonus presskopia med fler aktuella avtalsparter inte ville inleda några diskussioner före november 2013, då den nya lagstiftningen blev klar. Anders Söderbäck lämnar 2014 sitt uppdrag och därigenom upphör SUB:s representation i expertgruppen. SUB avser dock att via Ander Söderbäck fortsatt hålla kontakt med expertgruppen under 2014 kring hur diskussionerna med Bonus presskopia avlöper. Rekommendationer kring projektmedel Expertgruppen har arbetat med formuleringar kring utlysning av projektmedel samt gett rekommendationer om medelstilldelning utifrån inkomna ansökningar. Digitaliseringskonferens En digitaliseringskonferens hölls den 4 december på Carolinabiblioteket Uppsala. Uppsala UB stod som arrangör och värd. På konferensen avrapporterades bland annat de projekt som fått utvecklingsmedel från KB för Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering vid Riksarkivet (Digisam) har bland annat till uppgift att stödja ingående institutioner (24 kulturarvsmyndigheter) i arbetet med att ta fram institutionsvisa digitaliseringsplaner. Som en del i detta har en mall för digitaliseringsplanerna tagits fram. Denna har skickats ut

11 10 till Expertgruppen för digitalisering som via Digisams blogg lämnat kommentarer. Expertgruppen för digitalisering har också bjudits in för att ge input till arbetet som utförs inom de arbetsgrupper som Digisam tillsatt. Studiebesök och studieresa Expertgruppen har under året hållit sina möten på Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Nationalmuseum., Stadsbiblioteket i Linköping och på Nordiska museets bibliotek. I samband med dessa möten har ett studiebesök vid respektive institution anordnats november gjordes en studieresa till Berlin vilken innefattade ett besök på Max Planck institut för vetenskapshistoria samt ett besök på Staatsbibliothek zu Berlin. Register för digitaliseringsprojekt KB har efter förslag från expertgruppen inlett ett arbete med att ta fram en översikt över planerade och pågående digitaliseringsprojekt/-program på nationell nivå. Idén bygger på att KB sammanställer en översikt publicerad i anslutning till expertgruppens sidor (kb.se) med länkar till den lokalt publicerade informationen. I första läget ska översikten omfatta bibliotek, men i förlängningen kan det vara aktuellt att ta ett bredare grepp som innefattar hela ABM-sektorn. Om så blir fallet bör registret också läggas ut i anslutning till Digisams hemsida. Libris är även fortsättningsvis tänkt att vara länken till de digitala objekten och innehåller poster över digitaliseringsprojekt för Librisbiblioteken. Plattformar för digitalisering och tillgängliggörande Företrädare för skilda plattformar för digitalt tillgängliggörande har under året bjudits in till expertgruppens möten. Enheten för Digital publicering vid Uppsala UB har avlagt en lägesbeskrivning av utvecklingen av den digitala plattformen Alvin. Kungliga biblioteket har berättat om utvecklingen av KB:s digitala plattform Mimer. Riksarkivet har redovisat utvecklingen av Nationell arkivdatabas (NAD). Wikimedia Sverige har berättat om hur organisationen kan vara till hjälp för att göra ABM-sektorns digitala samlingar sökbara och tillgängliga. Övrigt Anders Söderbäck (SUHF) och Pema Malmgren (SKL) har meddelat att de inte kan medverka i expertgruppsarbetet under SUHF har förklarat att de inte avser att utse en ersättare för SKL har underrättats om att Pema Malmgren lämnar gruppen och kommer förhoppningsvis snarast utse en ersättare (Pema Malmgren meddelade SKL dec 2013)

12 11 Expertgruppen för metadata - Verksamhetsberättelse 2013 Under expertgruppens andra verksamhetsår har sammansättningen hittat sin form och ett intensivt arbete bedrivits i de många arbetsgrupperna. Expertgruppen har utlyst projektmedel, anordnat en framgångsrik konferens och startat (och avslutat!) en blogg Uppdrag [Expertgruppen för metadata] ska arbeta med frågor om klassificering, katalogisering och ämnesord, samnyttjande av auktoritetsdata, linked data, metadata inom digitalisering, metadata från utgivare/distributörer, standardiseringsfrågor, RDA och övriga bibliografiska frågor. Expertgruppen ska utgöra en strategisk nivå för att besluta i metadatafrågor. Gruppens medlemmar representerar sina respektive områden, men verkar oberoende av system och leverantörer. Gentemot omvärlden utgör gruppen den nationella instans som hanterar metadatafrågor, och antingen fattar beslut, eller bereder frågor för beslut i Nationella referensgruppen eller av RB. För de enskilda ledamöterna blir gruppen ett forum för samarbete, förankring och omvärldsbevakning Verksamhetsåret 2013 Expertgruppen har under året haft fyra möten, varav ett i Umeå och ett i Göteborg. Övriga möten hölls i Stockholm. Novembermötet utsträcktes liksom föregående år på gruppens begäran till ett tvådagarsmöte. Protokoll från gruppens möten har löpande publicerats på hemsidan, liksom verksamhetsplan och uppgifter om vilka arbetsgrupper expertgruppen tillsatt. Utifrån sitt uppdrag och verksamhetsplan håller expertgruppen i sju arbetsgrupper, varav sex varit aktiva under året. Dessa är Resursbeskrivning och åtkomst (RÅ), Metadatalandskapet, Tillgänglighetsfrågor, Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris (tillsatt tillsammans med Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur), Arbetsgruppen Dewey samt Arbetsgruppen Svenska ämnesord. Arbetsgrupperna har varit mycket aktiva, och arrangerat användarmöten och i ett fall (RÅ) en katalogiseringskonferens som samlade över 200 deltagare. Under året har gruppen provat att kommunicera i en dedicerad metadatablogg, men fick lägga ned projektet bl a på grund av tidsbrist. Expertgruppen deltog i KB:s projektutlysning 2013, och rekommenderade ett projekt som också fick medel: Nya metadata i bibliotekens vardag (Umeå Universitetbibliotek). Sekreterare och ordförande har deltagit vid de sekreterar/ordförandemöten som hållits under året. De deltog även på det årliga bibliotekschefsmötet.

13 12 Expertgruppen har i olika konstellationer hållit presentationen Fem saker du måste veta om metadata / Metadata for dummies i olika versioner, på Biblioteksdagarna i Örebro, internt på KB, på Bok & bilioteksmässan samt på det årliga bibliotekschefsmötet i november Ledamöter under 2013 Den organisation som utsett ledamoten anges inom parentes. Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek (ordförande) (SUHF) Mikael Arvidsson, Karlstads universitetsbibliotek (SUHF) Annika Eriksson, Vitterhetsakademiens bibliotek (Forum för myndighets- och specialbibliotek) Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek (SUHF) Linda Jerrewing Strömberg, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) Harriet Lacksten, Internationella biblioteket (ILS) Charlotte Landgren, Norrköpings SB (SKL) (lämnade gruppen vid årsskiftet ) Jessica Lindholm, Malmö högskola. Bibliotek och IT (SUHF) Jonathan Pearman, Malmö stadsbibliotek (SKL) Viktor Sarge, Kultur i Halland - Regionbibliotek (SKL) Miriam Säfström, Libris/KB (sekreterare) (lämnade gruppen vid årsskiftet ) Miriam Nauri, NB /KB (adjungerad KB-representant)

14 13 Expertgruppen för utbildning och lärande - Verksamhetsberättelse 2013 Genom att ge fri tillgång till information och vägar till kunskap representerar biblioteken viktiga demokratiska värden. Expertgruppen för utbildning och lärande ska lyfta frågor som rör bibliotekens pedagogiska roll från förskola till högre utbildning. Här ingår också frågor kring olika bibliotekstyper, som till exempel bibliotek som är en del av utbildningsorganisationer men även andra biblioteks pedagogiska verksamhet. Gruppen ska arbeta med frågor som rör livslångt lärande, informationskompetens, digital kompetens, vuxenstuderande, distans- och nätstudenternas behov av biblioteksstöd. Gruppen initierades under bibliotekschefsmötet 2011 och sattes i drift i april 2012 då även en handläggare för området anställdes på Kungl.biblioteket. 1.4 Vad har hänt under 2013? Nya projektutlysningar Under hösten 2013 inkom tio ansökningar om projektmedel till expertgruppen varav en ansågs intressant. Expertgruppen fick godkännande för projektet vilket drar igång hösten 2014 efter avrapportering av uppstartsprojekt som genomförts under 2013 och ska ligga till grund för steg två Avslutade och påbörjade projekt Högskolan i Borås sammanställde med hjälp av projekt medel från KB forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Boken bygger på den forskning som bedrivits vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan (BHS) under det senaste decenniet. De inhemska resultaten kombineras med internationella utblickar på området. Antologin presenterade sav BHS och KB på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Resultatet parallellpublicerades även som fri nedladdningsbar resurs på kb.se. Södertörns högskola har i tillsammans med Nacka gymnasium och regionbibliotek Stockholm under året drivit projektet högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen. Målet med projektet är att skapa en progressiv modell för uppbyggnad av kompetens när det gäller källkritisk informationsanvändning mellan gymnasiestudier och högskolestudier. Modellen ska grundas i de nationella lärandemålen för gymnasie- och högskola.

15 14 Projektet har dessutom som mål att utveckla undervisningsinslag i lärarutbildningen som tar upp gymnasiebibliotek som ett pedagogiskt verktyg i den praktiska undervisningen. Arbetet beräknas vara klart sommaren En kartläggning av skolbibliotekskompetens i lärarutbildningarna har genomförts. Kartläggningen syftade till att se hur svenska lärosäten arbetar med att möta upp det faktum att skolbibliotek skrivits in i skollagen. Kartläggningen skedde genom ett enkätutskick där man sammanställde i vilken mån man aktivt arbetar för att utbilda skolbibliotekskompetenta pedagoger. Arbetet har bland annat influerat BHS i deras arbete med att börja samarbeta med lärarinstitutionen. I det underlag som högskolan har utformat för att påbörja arbetet med att finna samarbeten mellan biblioteks- och lärarutbildningarna hänvisar man till både ovan nämnda forsningsantologi och kartläggningen. Uppmärksamhet och spridning har med andra ord varit stor. Expertgruppens arbete presenteras fortlöpande på KB:s webbplats: Expertgruppen har haft fyra möten under Samtliga fysiska träffar i Stockholm. Kommunikationen inom gruppen sker, förutom under möten, framförallt via mail. Medlemmar Johanna Hansson, Stockholms stadsbibliotek ( ) (ordförande) Pia Hasselroth, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ( ) Daniel Gunnarsson, Högskolebiblioteket i Jönköping ( ) Kalle Güettler, skolbibliotekarie, Norrtälje ( ) Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie, Malmö stadsbibliotek ( ) Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek ( ) Ingrid Nordman, Skolverkets bibliotek ( ) Kerstin Rydbeck, Uppsala universitet, Inst. för ABM ( ) Malin Utter, Högskolan i Borås, Bibliotek & Läranderesurser ( ) Stefan Wahlstedt, Malmö stadsbibliotek ( ) Karin Zetterberg, Eskilstuna kommunbibliotek ( ) 3 SUHF, 4 SKL (varav 1 ordförande), 1 specialbibliotek, 1 MTM, 1 skolbibliotek, 1 B&I

16 15 Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling - Verksamhetsberättelse 2013 Gruppen arbetar med frågor som gäller kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i vidare bemärkelse. I detta ingår de stora uppdrag som KB har, det vill säga nationell biblioteksstatistik, att följa upp de planer som upprättats i anknytning till bibliotekslagen och att analysera utvecklingen av forskningsbiblioteken i landet. Här ingår också frågor som att utveckla kvalitetskriterier, indikatorer, statistikfrågor, processutveckling, utvärdering av e-resurser och andra kvalitetsutvecklingsmetoder. Medlemmar i gruppen har under 2013 varit: Maria Törnfeldt, Gävle stadsbibliotek (ordförande), avträdde februari Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek (vice ordförande) Håkan Carlsson, Göteborgs universitetsbibliotek Krister Hansson, Regionbiblioteket Stockholm Katarina Kristoffersson, Arvika Bibliotek Marie Källberg, Karolinska universitetssjukhusets bibliotek Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek Viveka Norström Hallberg, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), avträdde april Helena Kettner Rudberg, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), fr.o.m. september Anna Nyströmer, SCB:s bibliotek, avträdde april Ilona Johansson, Försvarets materielverks bibliotek, fr.o.m. september Gunnel Olsson, Skolbibliotekscentralen i Lund Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet, B&I Anette Eliasson, Mölndals stadsbibliotek, från gruppen Kompetensutveckling och forskningsanknytning Claes Lennartsson, Borås högskola, B&I, från gruppen Kompetensutveckling och forskningsanknytning Annelie Janred, Göteborgs universitet, Biomedicinska biblioteket, från gruppen Kompetensutveckling och forskningsanknytning Viktigaste arbetsområden/fokusområden för gruppen är: Samla in exempel på hur bibliotek utvärderar. Bearbeta materialet för att finna mönster och typer av utvärderingar och få en bild av gällande praxis samt uppmärksamma om utvärderingar saknas inom något område. Sikta på kompetenshöjning för branschen inom området utvärdering och kvalitetsarbete genom att stärka utvärderingskulturen, uppföljningsarbetet och finna ett gemensamt språk oavsett bibliotekssektor.

17 16 Lyfta fram modeller för utvärderings- och uppföljningsprocesser som verktyg för kvalitetsutveckling och i samband med det vidareutveckla diskussionen om våra förutsättningar för gemensamma mål och riktlinjer för utvärderings, kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete på fältet i vid mening. Sprida expertgruppens arbete. Under 2013 har vi Deltagit i KB:s utlysning av projektmedel där en ansökan gått vidare: o Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering. Det har blivit allt viktigare för biblioteken att kunna visa på sin betydelse i samhället. Mätetal och utvärderingar är nödvändiga instrument för att kunna jämföra satsningar på biblioteken med satsningar på andra områden. Men finns det en synergi mellan mätetalen/utvärderingar och verksamhetens planer och mål? Vad gör bibliotekens utvärderingar för avtryck i beslutsprocessen? Vad gör bibliotekens utvärderingar för avtryck i samhället? Expertgruppen för Utvärdering- och kvalitetsutveckling har genom sitt arbete inom gruppen och utifrån dess nätverk sett att efterfrågan på mer kunskap i hur man kan arbeta med utvärderingar ute i biblioteksverksamheten är mycket stor. Vi önskade därför bevilja den projektansökan som inkom från BHS. Hur används resultat av biblioteksrelaterade utvärderingar vid beslutsfattande i större och mindre biblioteksorganisationer av olika slag? Genom att fokusera på olika bibliotekstyper och på olika storlek av biblioteksverksamheter kommer resultatet från studien att vinna intresse hos flertalet av de bibliotek som vi representerar inom expertgruppen och i och med det tar vi ett viktigt steg framåt i arbetet med kvalitet och synliggörande av biblioteksverksamheten. Projektet utförs av Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås utifrån intervjuer med representanter från folk- och högskolesamt specialbibliotek. Fortsatt arbetet med en kartläggning av hur biblioteken i Sverige arbetar med utvärdering och kvalitetsarbete. o Vi har samlat in exempel på utvärderingar utifrån våra nätverk. o Vi har fortsatt med idén kring en wiki/webbplats där bibliotekskollegor ska kunna söka fram exempel på utvärderingar utifrån olika kategorier, både utifrån vad som utvärderas och på vilket sätt. Syftet med wiki/webbplatsen är att samla erfarenheter och kunna tipsa om adekvata metoder

18 17 utifrån behov för att undvika att vi uppfinner hjulet på nytt runt om bland biblioteken. Idén kring Wikin kommer att slutföras under 2014 som en rapport och en grundstomme har skrivits under år 2013 som fått titeln Utvärderingshjälpen. o Kvalitetssystem är ett särskilt fokusområde och vi har fortsatt arbetet med att tydliggöra kopplingar mellan mål, kvalitetsarbete, indikatorer och statistik. Aktivt arbetat med att sprida information om dels vårt uppdrag kring att utveckla ett verktyg för utvärdering och kvalitetsutveckling och dels hur biblioteken kan använda sig av statistiken i marknadsföringssyfte. 1 o Direkt efter offentliggörandet av den nationella biblioteksstatistiken i slutet av maj skrev vi en kortare artikel i syfte att visa hur mycket samtliga bibliotekstyper används: Fler än 100 miljoner besökare kan inte ha fel biblioteken är Sveriges mest användbara arena! Artikeln publicerades i ett par lokala dagstidningar. o Vid konferensen Mötesplats Borås i oktober deltog vi med ett paper Att utvärdera och använda resultaten - vilka avtryck ger bibliotekens utvärderingar i samhället? esplats%202013/bergren%20et%20al% pdf o Expertgruppens arbete synliggjordes i en artikel Nyttan med målen i Kultur i västs tidskrift Framsidan, i december. Från september har gruppen utökats med medlemmar från gruppen Kompetensutveckling och forskningsanknytning och prioriterade frågeställningar från deras arbete har införlivats i vår grupps verksamhetsplan. Enkät kring lärarutbildningen är gjord. Forskningsantologin i samarbete med BHS. Följt upp och utvärderat projektmedel. Södertörn ska få vidare medel när slutrapport kommer. 1 Gruppmedlemmarna har också gjort ett inlägg i den av tidningen Vi efterfrågade biblioteksdebatten huruvida biblioteken är vår tids dinosaurie eller inte, där vi med hjälp av statistik visat på att så inte är fallet. Insändaren publicerades i förkortad form i decembernumret.

19 18 Vad har vi åstadkommit? Vill samarbeta mer med gruppen för utvärdering. EN kontakt är initierad (ett gemensamt möte) och samtalet mellan sekreterarna är igång. Vill fortsätta samarbetet gentemot de nationella riktlinjerna.