Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

Transkript

1 Minnesanteckningar Möte 3 Göran Konstenius Avdelningen för nationell samverkan goran.konstenius@kb.se Mötesdatum Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, Plats Skara Stifts- och landsbiblioteket Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl. biblioteket (sekreterare) Maria Berggren, Uppsala universitetsbibliotek Mats Danielsson, Umeå universitetsbibliotek Christer Larsson, Nordiska museets bibliotek Pema Malmgren, Skara stifts- och landsbibliotek Richard Stones, Talboks- och punktskriftsbiblioteket Mattias von Wachenfeldt, Linköpings stadsbibliotek Susanne Sellei, digitaliseringssamordnare Kungl. biblioteket Anmält förhinder: Magdalena Gram, Avdelningen för forskning, arkiv och bibliotek, Nationalmuseum Anders Söderbäck, Stockholms universitetsbibliotek Minnesanteckningar Studiebesök i verksamheten. Mötet inleddes med ett intressant och initierat föredrag om samlingarna vid Skara Stifts- och landsbiblioteket. Bland annat visades äldre material upp som hade digitaliserats eller var särskilt prioriterat att digitalisera. Erfarenheten vid biblioteket har visat att efterfrågan ökar markant för material som digitaliseras och är sökbart via internet. Har väl forskarna hittat digitaliserat material från biblioteket ökar också intresset för bibliotekets samlingar i stort. Genomgång av förra protokollet

2 2 Ordföranden gick igenom föregående minnesanteckningar och konstaterade att urvalsgruppens rapport som var tänkt att tas upp för diskussion på detta möte blivit försenad och helt nyligen inkommit till ordföranden och sekreterare. Den planerade punkten att diskutera denna rapport ströks därmed från dagordningen för detta möte. Sekreteraren åtog sig att skicka ut urvalsgruppens rapport efter mötet så att den kan behandlas på kommande mötet i Göteborg. I övrigt gjordes inga anmärkningar eller kommentarer angående förra mötets minnesanteckningar. Rapport från Digisam Digisam samlade den 5 september alla myndigheter och institutioner som omfattas av Digisams uppdrag (ett trettiotal) till en informationsträff. De områden som Digisam arbetar med är; - Begreppsmodellering - Virtuell handbok (Best practice på nätet) - Upphovsrätt (lagtolkning, licensiering, PUL, etiska aspekter) - Användbarhet/öppen data (nordiskt möte kommer att anordnas vår 2013) - Gemensamma standarder (workshop kommer att anordnas i vinter) - Semantik och auktoriteter (en workshop har hållits på Riksarkivet) - Infrastruktur och ansvarsfördelning (mellan sektorer och myndigheter/organisationer, RA/KB/RAÄ)) - Bevarande (riktlinjer/allmänna råd, arbetsgrupp kommer att tillsättas) - Omvärldsbevakning (internationella projekt som Europeana, och Athena +) Ett prioriterat område under hösten 2012 är att utforma ett ramverk för de digitaliseringsplaner som de ingående myndigheterna och organisationerna har i uppdrag att utforma under För att få input i arbetet med ramverket har Digisam samlat en grupp med representanter från olika delar av ABM-sektorn. Digisam kommer att träffas tillsammans med dessa representanter måndag den 12 november samt torsdagen den 6 december. Från KB:s sida medverkar sekreteraren för Expertgruppen för digitalisering vid båda dessa tillfällen. Expertgruppen har en viktig roll som referensgrupp i arbetet med att utforma ramverket för digitalieringsplanerna. Sekreteraren rapporterade vidare från en Fiat/Ifta-konferens. Fiat/Ifta (International Federation of Television Archives) är en organisation för tvbolag, filmarkiv och nationella audiovisuella arkiv där KB och SVT är svenska representerar. Konferensen ägde rum i London på British library, och öppnades av Roly Keating (ny chef för British library sedan september i år). Roly Keating kom till British library från BBC där han arbetade som digital strateg. Keating underströk att han inte gör någon större skillnad mellan skilda kulturarvsinstitutioner idag. ABM-sektorn står inför liknande utmaningar gällande områden som digital lagring, rättigheter och affärsmodeller.

3 3 Roly Keating upplevde ett tryck utifrån, från såväl kommersiella som ickekommersiella aktörer att kunna producera nytt material utifrån kulturarvsmaterial. Han trodde att en framkomlig väg för att kunna använda kulturarvet bredare är att hitta nya affärsmodeller mellan kulturarvsinstitutioner och upphovsrättshavare och att våga experimentera. Expertgruppsmötet konstaterade att det går att dra paralleller mellan Roly Keatings uttalanden och de politiska överväganden som ligger till grund för inrättandet av Digisam. Kartläggningen av deltagarinstitutionernas digitaliseringsverksamheter Ordföranden gick igenom den inventering som expertgruppens deltagare gjort av de egna verksamheternas digitaliseringsarbete. Att identifiera befintliga och planerade digitala plattformar inom ABM-området är en punkt i Expertgruppens handlingsplan Syftet med denna inledande inventering är att ge expertgruppen en bättre inblick i hur verkligheten ser ut i de skilda biblioteksverksamheter som gruppen representerar. De underlag som inkommit har varit omfattande. Sekreteraren hade därför inför mötet gjort ett sammandrag av de inkomna texterna. Detta för att skapa ett mer genomträngligt och enhetligt strukturerat diskussionsunderlag. Mötet konstaterade att inventeringen och sammanställningen gav en god inblick i expertgruppsdeltagarnas digitaliseringsverksamheter och förutsättningarna för dessa. Ett område som diskuterades utifrån underlaget var Libris som en tänkbar sammanhållande exportör av bibliotekens metadata till Europeana. Det fördes också en diskussion om huruvida det finns ett behov av att Libris fungerar som ett register för planerade och pågående digitaliseringsprojekt. Denna diskussion beslutades fortsätta i kommande möte med urvalsgruppen. Vidare diskuterades Uppsalas plattform Alvin i förhållande till KB:s plattform Mimer. Plattformarna har likheter men också olika fokus. För KB:s del är fokus den kommande e-pliktslagstiftningen och leveranser av digitaliserade dagstidningar, och i Uppsalas fall är fokus i pågående projekt digitalisering av handskrifter. I framtiden kommer dock båda plattformarna utvecklas mot att kunna hantera fler typer av material. Mötet kunde se att det i framtiden finns behov av flera typer av nationella system, då resurser och verksamhetsbehov ser olika ut för skilda typer av bibliotek. Statens grundläggande ansvar för långtidslagringen av digitaliserat material från biblioteken kan kombineras med system specialanpassade efter vissa biblioteks särskilda behov, och där en konsortielösning kan vara en framkomlig väg. De system som byggs upp i konsortielösningar där KB inte har ansvaret finansieras av de ingående

4 4 parterna. En reflektion som gjordes var att för de större biblioteken är frågan om lagring löst medan frågan om det långsiktiga digitala bevarandet fortfarande är olöst. En annan fråga som diskuterades var om det är möjligt att finna ett format för långtidslagring som tar höjd för alla potentiella framtida behov och som med hänsyn till tillgängliga resurser kan vara möjligt att föreslå som en nationell standard. Mötet trodde inte detta var realiserbart inom överskådlig framtid, och konstaterade att enskilda bibliotek ur ett verksamhetsperspektiv kommer att behöva lagra visst material i mycket hög kvalitet en kvalitet som är orimlig att hålla bara för att tillgodose forskningens behov. Delar av TPB:s material togs som ett exempel på detta. TPBs lagring av material i Sunet diskuterades som en lösning som kan vara intressant även för flera bibliotek. Att utnyttja Sunet är dock i likhet med andra lösningar förenat med kostnader. Även om sammanställningen av inkomna inventeringar mottogs positivt konstaterades att vissa tillägg och ändringar behövde göras om underlaget ska spridas vidare t.ex. till Digisam. Sekreteraren ansvarar för att se till att finna en form för hur detta arbete genomförs på mest lättarbetade vis. Mötet konstaterade att användningsområdet för denna typ av inventering är brett. Exempelvis kan resultaten användas som input till arbetet inom Digisam (som expertgruppen för digitalisering utgör en referensgrupp till), som inspiration och information i den egna verksamheten och som en väg för Expertgruppen att identifiera strategiska frågor som kan lyftas till den Nationella referensgruppen. Hur resultatet ska presenteras och spridas kommer att diskuteras vid nästa möte i Göteborg. Diskussion om inkomna projektmedelsansökningar Ordföranden gick igenom kriterier för ansökningarna och hur beslutsprocessen ser ut. Mötet beslöt att gå vidare enligt följande; Samtliga deltagande i expertgruppen ska inkomma med en första bedömning av ansökningarna till 17/10. Bedömningen ska innehålla en rangordning av inkomna förslag samt en text om vilka överväganden som gjorts för att komma fram till denna ordning. Sekreteraren kommer att gå ut med påminnelse i slutet av vecka 41. Mötet utsåg en beredande grupp som ansvarar för att sammanställa de bedömningar som gjorts inom expertgruppen och för att driva processen framåt. Kriterierna för att ingå i denna grupp var kunskap om villkoren för högre utbildning och forskning samt att de institutioner gruppen representerar inte har sökt projektbidrag. Gruppen som utsågs var: Göran Konstenius Kungl. biblioteket Mats Danielsson, Umeå universitetsbibliotek

5 5 Richard Stones, Talboks- och punktskriftsbiblioteket Presentation av konferens Ordföranden presenterade kommande digitaliseringskonferens i Göteborg, och informerade om att expertgruppen måste anmäla sig till konferensen. Som tidigare beslutats i expertgruppen ska de projekt som beviljats utvecklingsmedel redovisa sina resultat på den årliga digitaliseringskonferensen. I år innebär det att det är SUB:s projekt Metadata och interoperabilitet samt Runebergprojektet som redovisas. Ordföranden gav expertgruppen till uppgift att fundera på vilken institution som är lämplig för att anordna nästa års digitaliseringskonferens. Mötet konstaterade att en verksamhet som har en inriktning mot ett brett tillgängliggörande kan vara lämplig då årets utlysning av projektbidrag har en inriktning mot detta. Konferensens tema är tillgänglighet till digitaliserat material. Detta kommer att belysas ur två perspektiv. Hur man kan öka tillgängligheten för forskare och allmänhet samt perspektivet vad biblioteken kan göra för minoritetsgrupper. Länk till programmet : Datum och tid: Onsdagen den 5 december, 2012, klockan Plats: Konferenscenter Wallenberg, Medicinaregatan 20A, Göteborg Anmälan: Senast 23 november Länk till anmälan: Avgift: Konferensen kostar 600:- (lunch o fika ingår i avgiften) Antal platser: Gräns på 90 personer Studiebesök till NB och NBL Mötet diskuterade det planerade studiebesöket i till Norge. De institutioner som ska besökas är NB och NLB (Norges motsvarighet till TPB). Mötet kom fram till att februari 2013 var en bra tidpunkt.

6 6 Sekreteraren och TPB ansvarar för att höra sig för om möjligheten att få till ett studiebesök ovanstående datum. Tanken är att Expertgruppen kombinerar sitt första möte under 2013 med detta studiebesök, viket innebär att expertgruppen ska vika båda dagarna till mötet. Övriga frågor Ordföranden har haft kontakt med Stefan Högberg som är upphovsrättsansvarig vid Regionarkivet i Göteborg. Stefan har bland annat författat Över minnesmuren. Ordföranden föreslog att Stefan bjuds in till Expertgruppens kommande möte i Göteborg för en diskussion kring upphovsrätt. Mötet ställde sig bakom förslaget. Nästa möte Nästa möte kommer att hållas i Göteborg den 4 december. Kallelse och dagordning kommer att skickas ut i god tid. Att göra till nästa möte Skicka ut Urvalsgruppens rapport (sekreteraren ansvarar) Arbeta vidare med inventeringen av digitaliseringsverksamheten vid expertgruppens institutioner (sekreteraren ansvarar för samordningen). Inkomma med en första bedömning av projektmedelsansökningarna till 17/10 (beredningsgruppen driver efter detta processen vidare). Fundera på vilken institution som är lämplig för att anordna nästa års digitaliseringskonferens Förbereda sig inför en diskussion kring upphovsrätt (med Stefan Högberg) - vilka frågor är viktigast för den egna institutionen? Anmäla sig till digitaliseringskonferensen i Göteborg