Tid: , kl Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:

Transkript

1 Digisam Datum Tid: , kl Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Deltagare: Rolf Källman, Digisam Sanja Halling, Digisam Moa Ranung, Digisam Ulrika Sundberg, Nordiska museet Petra Leinmark, Nordiska museet Calle Svenningsson, Naturhistoriska riksmuseet Birger Stensköld, Riksarkivet Karin Glasemann, Nationalmuseum Christian Bajomi, Murberget Peder Andrén, APEx Susanne Danelius, APEx Frida Lönnberg, Röhsska museet Stefan Ekman, SND Ulf Jakobsson, SND Per Cullhed, Universitetsbiblioteket Uppsala 1. Välkomna Rolf Källman och Sanja Halling hälsar alla välkomna till mötet. 2. Aktuellt från pågående EU-projekt bordet runt I Europeana Cloud arbetar man med ett workpackage som handlar om forskarnas behov. Man vill göra databasen Europeana mer användbar även för forskare. Europeana Research heter det som ska vara själva verktyget för forskarna, och bygger på en molntjänst. I arbetet har man diskuterat med både samhällsvetenskaps- och humanioraforskare kring hur de önskar använda ett sådant verktyg och hur metadata bör se ut. (Sanja Halling tillägger att man även i EUDAT-projektet ser närmare på forskningsinfrastrukturer.) Europeana Fashion avslutas i mars Nordiska museet mappar till thesaurusen som är på elva språk; detta arbete kommer man ha nytta av även efter projektets avslut. Mappningen har fungerat väl. Först nu har Nordiska museet kunnat koppla Kulturnav till sin Primusdatabas; det som har mappats finns därmed inte i den egna databasen utan i

2 2 (5) Europeana Fashions databas. Förhoppningen är att thesaurusen ska kunna införlivas i Kulturnav. Nordiska museet har gjort en överenskommelse med Armémuseum som handlar om att de går in som partner i projektet för leverans av främst uniformer. Frågor man har ställt sig är: Hur stort intresse väcker portalen för vårt material? Hur kan vi bidra till forskarsamhället? Hur kan vi utnyttja det material som inkommer i vår egen forskning? Universitetsbiblioteket i Uppsala planerar för ett EU-projekt inför Horisont 2020, i samarbete med andra universitetsbibliotek. I relation till EU-projektet EXPLORE har man dispersed collections som tema för det man vill behandla. Ansökan ska vara inne i maj 2015, och i mitten av oktober 2014 har man ett möte om innehållet med bl.a. universitetsbibliotek i Poznan. Under hösten släpps även Alvin, som är en portal för kulturarvssamlingar och som möjliggör digital förvaring och bevarande. Här kan man registrera objekt, ljud, video m.m., samt koppla ihop metadata med olika datafiler. Detta byggs i konsortium som delar på kostnaderna. Under KB:s konferens den 26 november kommer mer att berättas om detta. Frågan om vilken certifiering som gäller för digitala arkiv är också viktig. Nationalmuseum deltar, tillsammans med Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, i projektet Athena Plus. Leveranser har i projektet skett genom MINT, och en Terminology Management Platform har utvecklas. Inom projektet har man även arbetat med verktyget Movio, som är ett CMS-verktyg med fokus på framtagande av digitala utställningar. Verktyget kan vara särskilt användbart för mindre institutioner. Inom projektet kommer en pilotutställning att göras i Movio, och i oktober/november 2014 kommer verktyget och utställningen att presenteras i en workshop. Nationalmuseum vill skicka hela sin digitala samling till Europeana frågan är vad som händer när projektet tar slut? När man har mappat mot Lido ser allting bra ut, men resultatet blir inte detsamma när det når Europeana. Naturhistoriska riksmuseet har i våras skickat in en ansökan till VR gällande infrastruktur för massdigitalisering av naturhistoriska samlingar. Ansökan behandlas fram till november i år. Blir ansökan godkänd kommer arbetet att löpa under två år. GBIF samt samarbetspartners utför arbete kopplat till Horisont 2020, för mer långsiktig finansiering och uppbyggande av expertis kring att hjälpa fler länder att komma igång. Riksarkivet lyfter slutleveransen till Athena Plus under hösten. Metadata kopplat till arkivmaterial mappat till Lido kommer att ingå. Europeana har svårt att ta emot traditionellt arkivmaterial; detta material kan enklare tas emot. Europeana Inside avlutas nu i september Projektet arbetar med att göra kopplingar mellan databaser och Europeana. Torsdagen den 18 september 2014 är det release för Europeana Connection Kit, som går att ladda ner från Europeana Inside-webben. Tyvärr blev EDM-data som man skördade från Murberget svår att hantera genom detta connection kit, varför Europeana istället hämtade EDM direkt från Murbergets system. All metadata kunde heller inte presenteras, vilket beror på att Europeana bland annat inte klarar av geonames.

3 3 (5) LoCloud är ett projekt med fokus på molnlösningar vari man har tagit fram ett paket som innefattar t.ex. OCR-läsning och scanning. Nu finns ett LoCloud-kit som innehåller en publiceringslösning. Riksarkivet deltar i Culture Broker/Culture Cloud för att se närmare på hur man skulle kunna använda gemensamma lösningar för bland annat metadatamappning för en regional infrastruktur. Om dessa lösningar fungerar för arkiven så skulle de även kunna fungera för bibliotek och museer på en bredare nivå. Ett samarbete pågår med British museums avdelning Research Base kring ovanstående. APEx är ett projekt som började i mars 2012 och är förlängt till 2015 ut. Idag finns det 33 olika partners, varav 29 riksarkiv, som deltar i projektet. För närvarande pågår arbetet med att skapa en förvaltande stiftelse som är tänkt att styras av EBNA (European Board of National Archivists, Inom APEx börjar man också se intresse från många andra organisationer att delta och diskussioner pågår kring hur specialområden hanteras i förhållande till nationella nivåer. Steget är ganska långt till att börja arbeta med den semantiska webben (som är det aktuella just nu), och för med sig behov av bl.a. PID:ar. Ju mer som utvecklas, desto mer problematik uppstår gällande hur informationen presenteras i Europeana. Vad gäller framtidsfrågor är det enormt mycket material som har samlats under de här åren - i princip alla europeiska riksarkivs metadataregister. En affärsplan behöver skapas och överlämnas till stiftelsen. Portalen är framför allt forskningsinriktad, det krävs förkunskaper för att kunna handskas med innehållet. Inom projektet hoppas man på att kunna APE-certifiera verktyg. Partage Plus är nu avslutat och Röhsska museet ser fortsättningsvis positivt på att delta i nätverket. ARIADNE är nu inne på det andra projektåret. Arbetet består av 16 workpackages som är uppdelade tematiskt. SND är med i sex stycken. Just nu pågår arbete med metadata där ett antal olika verktyg för arkeologiska rapporter tas fram. Mappning av metadata från olika länder sker, vilket är en utmaning då olika länder har olika sätt att mappa på. En stor enkätundersökning har genomförts. Beständiga identifierare (PID) och DOI-system som används av SND diskuterades, samt vilka möjligheter som finns för andra projekt/institutioner att använda sig av DOI. De som är intresserade kan maila Stefan och Ulf för att få veta mer om DOI:ar. Ett samarbete är också på gång mellan RAÄ, SND och SEAD. Övrigt: Något som är problematiskt med EU-projekt är bristande långsiktighet; de har en start- och slutdatum och man behöver söka nya projekt/ny finansiering gång på gång. Det behöver finnas sätt att härbärgera projekten i de fortsatta organisationerna för en långsiktig hållbarhet. 3. Digisams arbete med infrastruktur och bevarande hur kan EU-nätverket komma in i det fortsatta arbetet?

4 4 (5) Sanja Halling presenterar Digisams arbete. I Digisams rapport om digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutionerna som i sin tur bygger på en förstudie, finns en kartläggning över vilka behov som finns vad gäller lagring och långsiktigt bevarande, en jämförelseanalys av hur det ser ut nationellt kontra internationellt och hur state of the art på området kan uppnås. Rapporten visar bland annat att vedertagna internationella standarder behöver tillämpas inom kulturarvssektorn, samt att det finns ett behov av en gemensam stödfunktion för ABMK-sektorn. Läs mer om förstudien här: Digisams förstudie om digitalt bevarande hänger också ihop med Digisams arbete kring infrastrukturella frågor. I samband med tidigare workshoppar, som Digisam hållit med representanter för myndigheter och KTH, kom man gemensamt fram till Scenario 2 som den bästa lösningen för en framtida infrastruktur. Scenario 2 är en framtida målbild som handlar om att man istället för att ta fram en helt ny infrastruktur ska bygga vidare på befintliga infrastrukturer, bland annat genom att koppla samman gemensamma tjänster, verktyg och stöd till dessa och på så sätt skapa en interstruktur (=flera sammankopplade infrastrukturer). I en sådan interstruktur kan det finnas möjligheter till att skapa länkbar data, implementera vedertagna metadatastandarder, m.m. SUNET, dit de flesta kulturarvsinstitutioner idag är kopplade, skulle också kunna vara en nyckelaktör i denna fråga. I och med arbetet har Digisam tagit fram ett underlag som bland annat tar upp informationshanteringen vid kulturarvsinstitutionerna, digitala infrastrukturer samt hur det ser ut i Europa. Detta underlag kommer att ligga till grund för ett fortsatt arbete, där arbetsgrupper fördjupar sig i de infrastrukturella frågorna. Läs mer om arbetet här: Fråga: FGS:er tas fram för datafiler, men hur är det med metadatan? Svar: FGS:er ligger inte på samma nivå som metadata, utan mer övergripande, så frågan är hur metadata kan kopplas till och standardiseras gentemot FGS:er. Detta vore en viktig uppgift att arbeta med vid en eventuell förlängning av en koordinerande verksamhet (idag Digisam). En idé är att hålla en workshop nästa år med dem som arbetar med FGS:er. Fråga: Olika aktörer kan beskriva samma slags material på olika sätt, hur kan man lösa denna problematik? Svar: Användning av standarden CIDOC-CRM skulle kunna vara en lösning, samt att det finns en metadataväxel vari metadata kan struktureras. Detta innebär att metadata kan se olika ut hos de olika verksamheterna, men går att strukturera om i metadataväxeln. 4. Frågor för nätverket framöver tankar, idéer, diskussion Det vore intressant att göra en utvärdering av deltagande i EU-projekt för att kunna se de mer långsiktiga vinsterna, exempelvis i form av nätverk, m.m. En modell för hur det är möjligt att samarbeta med kommersiella aktörer skulle också vara bra. 5. Övriga frågor

5 5 (5) Inga övriga frågor anmäldes. 6. Nästa möte Doodle-länk inför planering av nästa möte: