Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH)"

Transkript

1 Digisam Datum Dnr RA / (15) Livrustkammare och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Dnr LSH 109/11:11 Digisams disposition för myndighet/institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens explicita uppdrag enligt instruktion, regleringsbrev etc ut, i relation till regeringens nationella strategi Digitalt kulturarv? LSH:s uppdrag går i flera olika meningar mot Digitalt kulturarv. Vi är en av de myndigheter som omfattas av den nationella strategin. I vår instruktion finns den viktiga meningen om att vi har till uppgift att bevara och förmedla kulturarvet och att ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden med anknytning till dessa museer. Vi omsätter uppdraget till exempel i utställningar, publikationer och i digitalisering av kulturarv. LSH:s digitalisering är inriktad på att öka den regionala spridningen på kunskapen om samlingarna och dess historiska kontext samt inriktad på den viktiga målgruppen barn och unga, se nedan Hur ser samlingarna ut? Vad består de av för slags material? LSH förvaltar fem olika samlingar inklusive stiftelsen Hallwylska museets samling. Dessa innehåller föremål som vapen och rustningar, uniformer och ordnar, dräkt och dräkttillbehör, möbler och inredningstextilier, hästutrustning och vagnar, konst och konsthantverk samt böcker, fotografier och arkivhandlingar. Samlingarna delas förvaltningsmässigt upp på föremålssamlingar (Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet) och boksamlingar (Livrustkammaren och Skoklosters slott) sammanlagt drygt samlingsposter. En samlingspost kan dock innehålla flera föremål, till exempel kan en servis utgöra en samlingspost med ett gemensamt inventarienummer men bestå av flera olika delar.

2 1.3. Hur hanteras förhållandet mellan myndighets/institutionsarkiv och samlingar 1? LSH:s samlingar består av fem stycken samlingar. Livrustkammarens föremålssamling, Skoklosters slotts föremålssamling, Hallwylska museets föremålssamling samt Livrustkammarens respektive Skoklosters slotts boksamlingar. LSH förvaltar också arkivhandlingar som hör till samlingen eller på andra sätt utgör en kulturhistorisk kontext till samlingarna. Ett sådant exempel är Skoklosters slotts gårdsarkiv. Till viss del har också museerna bedrivit samtidsdokumentation av till exempel kungliga ceremonier. Dessa olika material är förvisso en del av myndighetens ämbetsarkiv men hör till det museala området. När vi planerar digitalisering, vård eller katalogisering räknar vi sålunda in även dessa delar. I den del av årsredovisningen där vi redovisar vår hantering av samlingarna är utgångspunkten de drygt posten vi redovisar ovan. Till området digitalisering av kulturarv hör den del av ämbetsarkivet som omfattar fotografering eller skanning av samlingar medan de områden som hör till områden som personalfrågor eller ekonomi lämnas utanför. I LSH:s redovisning av vår verksamhetsbaserade arkivläggning framgår vilka området vi definierar som kärnverksamhet, respektive styrande och stödjande När antas planen formellt? När kommer den att revideras? Detta underlag är beslutat av överintendenten den 28 maj Vi kommer att arbeta vidare med en bredare vision för vår framtida digitalisering som vi kommer att besluta om i årsskiftet Planen kommer att gälla för samma tid som LSH:s gemensamma vision. Ev. kommentarer: Ev. bilagor: 1 Med myndighet/institutionssarkiv avses här de arkiv som bildas av allmänna handlingar från myndighetens/ institutionens verksamhet, och som omfattas av arkivlagen (1990:782). Med samlingar avses de mängder av objekt som en kulturarvsinstitution förvaltar, t ex böcker, konst, museiföremål, enskilda arkiv och andra forskningsmaterial.

3 2. Styrning Med styrning avses här den övergripande strategiska ledningen av myndighetens/institutionens arbete med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation med avseende på bl a mål, struktur och strategiska vägval. Planeras utvecklingsinsatser 2 inom området styrning under perioden fram till och med 2015? Vilka? LSH har under många år, sedan 2007, arbetat med olika utvecklingsinsatser inom det digitala området. Under de första åren tog vi fram riktlinjer för digitalisering så som kravspecifikationer för extern digitalisering, urvalskriterier inför digitalisering samt upprättade ett digitalt bildarkiv i det så kallade Bildprojektet. Under de följande åren samlade vi samtliga databaser som hanterade samlingar och kärnverksamhet till ett för LSH gemensamt datasystem i projektet Gemensam samlingsdatabas. Parallellt drev vi ett utvecklingsprojekt för nya webbplatser och tillsammans publicerade vi alla samlingsdata i den nya webbdesignen. Under 2013 lanserade vi Öppet bildarkiv vari vi tillgängliggjorde samtliga digitaliseringar av samlingar fritt och högupplöst via vår Sök i samlingarna på LSH:s webbplats, via öppen länkad data i K- samsök och på Wikimedia Commons där vi tillgängliggjort högupplösta bilder med en stor och samlad kontext och kopplade objekten till kulturarvs-uri:er i K-samsök. Nu arbetar vi med att snabbt och stadigt öka antalet bilder av samlingarna i högupplöst format och med tydliga licensmallar samt att tillgängliggöra dessa på olika plattformar. Under 2014 och 2015 kommer LSH:s data och bilder även publiceras i Europeana via AthenaPlus. I och med dessa insatser har vi nått de mål vi satt upp och vi kommer under 2014 att ta fram en ny vision och strategi för LSH där vi bland annat kommer att titta på våra nästa steg. I vår ordinarie linjeverksamhet ingår att ständigt förbättra och kvalitetssäkra informationen i vår samlingsdatabas, öka länkningarna till meningsskapande sammanhang och att öka digitala representationer av objekt, dels i bild, dels i rörlig bild eller 3Dmodeller Vilka är myndighetens/institutionens mål för digitaliseringsarbetet och hur relaterar det till visionen för verksamheten? Den digitala tillgängligheten till samlingarna är en viktig del av myndighetens vision. I LSH:s vision för perioden 2008 till 2014 fokuserade vi på att tillgängliggöra våra samlingar för såväl allmänintresserade som utbildningsväsendet och forskare genom att utveckla vår samlingsdatabas. 2 Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.

4 Samlingsdatabasen publicerades i sin helhet dels på museernas egna webbplatser, dels genom K-samsök under En annan punkt i strategin innehåller utvecklingen av vårt fjärde museum. Med det digitala museet möter vi publiken på ett nytt sätt och erbjuder möjlighet till kunskap, delaktighet och medskapande. Detta arbetar vi nu med dels genom sociala medier som facebook och instagram, dels genom webbfördjupningar om olika skeenden eller föremål på egna och andras plattformar till exempel på HistoryPin eller kunskapsförstärka artiklar på Wikipedia Hur är arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation organiserat inom myndigheten/institutionen? Projekt eller linjeverksamhet? Stor eller liten skala (inom eller utom myndigheten)? 2012 omorganiserades LSH och två myndighetsgemensamma enheter bildades, Samlingsenheten och Digitala museet. Organisationen sattes bland annat utifrån möjligheterna att effektivisera arbetet inom kärnverksamheten och att tydliggöra och lyfta det digitala arbetet. Digitala museet ansvarar för och driver sedan dess LSH:s digitaliseringsfrågor; digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande. De olika digitaliseringsinsatserna planeras i verksamhetsplaneringen inför varje år och i samverkan med LSH:s övriga enheter. Viss digitalisering sker i projektform då vi söker medel från externa parter men den största delen av LSH:s digitaliseringsarbete utförs som linjeverksamhet och är ett prioriterat område för hela verksamheten. Samlingsenhetens huvudsakliga arbetsverktyg är samlingsdatabasen där vi katalogiserar samlingar och binder ihop information. Vissa delar av bildarkivet, som föreställer föremålssamlingar, digitaliseras av extern part. Sedan 2006 samarbetar vi med Föremålsvård i Kiruna för skanning av glasnegativ, ca st. Vi kommer under hösten att inleda samarbete med MKC i Fränsta för digitalisering av ritningar och kartor och vi har även kontakt med mindre ideella organisationer som IKKE. I vårt arbete med att digitalisera föremålssamlingen arbetar vi tillsammans internt, intendenter, konservatorer och fotografer, för att kunna fotografera stora mängder föremål under en begränsad tid. Under 2013 och 2014 kommer vi att fotografera ca 6000 föremål i dessa gemensamma insatser. Dessa samlingar bestående av dräkter, vapen, porslin, vagnar och så vidare kan inte digitaliseras på annan ort i den form som tvådimensionella samlingar kan Finns det en separat strategi för hanteringen av digitalt födda material antingen de produceras inom den egna verksamheten eller införlivas med samlingarna genom förvärv/donation/inleverans? LSH har sedan 2007 ett digitalt bildarkiv som svarar mot RA-FS 2009:1 och RA- FS 2009:2 och vi följer de riktlinjer som satts upp för format och hantering. Med

5 tydliga arbetsprocesser och rutiner arkiverar vi alla filer i ett enhetligt mönster med konsekventa filnamn och format. Det strukturerade bildarkivet utgör grunden till att allmänheten nu har direkt tillgång till högupplösta bildfiler via Sök i samlingarna, K-samsök och Wikimedia Commons. Bildarkivet finns på en separat area med tydliga behörighetsstrukturer, det backupas i fem generationer och speglas till separat datahall med separat Internetanslutning. Eftersom bildarkivet är strukturerat i filnamn och format kommer även eventuella migreringar till nya bärare att gå smidigt. Stora delar av det högupplösta bildmaterialet finns dessutom tillgängligt på Wikimedia Commons både i negativformat och masterfilformat vilket ger oss ytterligare en backup, skild från vårt eget bildarkiv. Vi fortsätter också att tillgängliggöra nytagna bilder på Commons Hur många årsverken är idag sysselsatta med digital produktion, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande på myndigheten/institutionen? Hur identifieras och säkras för framtiden den kompetens som krävs för planens genomförande? På enheten Digitala museet arbetar en enhetschef, en digital producent, en digital samordnare samt två fotografer, sammanlagt 4,5 tjänst. Under arbetar dessutom två personer med utvecklingsanställning på enheten, sammanlagt en tjänst. En viktig del av digitaliseringen är hanteringen av digitala samlingar där skapandet av sammanhang i databasen är viktig. Vår bedömning är att ca 1,5 tjänst på samlingsenheten bidrar till detta. Kommunikationsenheten, som håller i webbutvecklingen, arbetar dessutom nära Digitala museet med digitala produktioner. Sammantaget ger det 7,5 tjänst. Genom välövervägd kompetensväxling har LSH rekryterar tre personer med digital kompetens som ansvarar för samlingsdatabasen, digitaliseringsfrågor, digitala produktioner, det digitala bildarkivet, samarbeten med andra aktörer inom området osv. Satsningen på enheten har också medfört att organisationen som sådan förstår och kan hantera behovet av kompetens. Kompetensen ligger alltså inte på individnivå utan på organisationsnivå Finns formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till digitalt format? Ja, inför varje års verksamhetsplanering gör vi en prioritering utifrån vårdplan och myndighetens riktlinjer för digitaliseringsprojekt. Prioriteringen viktas mellan de tre museerna och i prioriteringen beaktas resurser för konservering, katalogisering och fotografering. Bild på varje föremål är ett centralt kriterium för prioriteringen, där det långsiktiga målet är att varje föremål ska finnas avbildat i högupplöst format med licensmärkning. Användarnyttan och att kunna sprida materialet i många olika sammanhang är också viktiga beståndsdelar. Vi har under 2014 beslutat att samtliga föremål som

6 ställs ut ska fotograferas och tillgängliggöras i databasen innan vernissage (tidigare katalogiserades de enbart i text inför utställningar) för att erbjuda våra besökare mer information om de föremål de ser på museet Hur följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation upp, kvalitetssäkras och utvärderas? Arbetet följs upp i varje årsredovisning. Dessutom följer vi arbetet i varje tertialredovisning då vi samlar in och rapporterar i ledningsgruppen hur många bilder vi har tagit respektive katalogiserat, hur många föremål som vi har katalogiserat, hur stor del av samlingen som är tillgänglig digitalt, vilka andra plattformar vi agerat på osv. Utifrån dessa siffror följer ledningsgruppen upp, utvärderar och korrigerar insatser Samarbetar myndigheten strategiskt med andra institutioner på området? Ja, vi samarbetar med många olika aktörer. Vi är en aktiv part i CMS digitaliseringsgrupp. Vi är medlemmar i och har skrivit avtal med Wikimedia Sverige för att tillgängliggöra ca 5000 bilder till på Commons utöver de stycken vi lade ut förra året. Vi samarbetar med flera olika digitaliseringsaktörer som nämnts ovan. Vi samarbetar också med flera olika kulturarvsinstitutioner inom området, som Riksantikvarieämbetet för leverans till K-samsök och utveckling av K-samsöks protokoll. Vi deltar, tillsammans med Digisam och Nationalmuseum, i EU-projektet AthenaPlus. I olika projekt samarbetar vi också med KTH, Stockholms universitet och Umeå universitet. Ev. kommentarer: Ev. bilagor:

7 3. Produktion Med produktion avses här överföring av information, data eller metadata till (nya) digitala format genom scanning, avfotografering el dyl Planeras insatser för att öka tempot i produktionen under perioden fram till och med 2015? Vilka? Ja, vi har omdefinierat våra insatser och styrt om resurser till digitalisering som en naturlig del av kärnverksamheten. Vi gör en prioritering av fotografernas tid från utställningar och publikationer till digitalisering av samlingar genom fotograferingar och skanning. Vi har en person inom kulturarvslyftet vars huvuduppgift är att skanna bilder av samlingarna. Vi ansöker om medel från externa finansiärer både till extern digitalisering hos till exempel MKC i Fränsta och till lönemedel för fotografer. Vår målsättning är att under 2014 och framåt snabbt och med hög kvalitet öka antalet digitala objekt Planeras utvecklingsinsatser 3 inom området produktion under perioden fram till och med 2015? Vilka? Vi utvecklar nu två nya sätt att digitalisera samlingarna. Under 2013 började vi med större insatser för att gemensamt kraftsamla kring fotografering av samlingarna. Vi organiserar arbetslag om intendenter, konservatorer och fotografer som tillsammans fotograferar stora mängder föremål på några få dagar i taget. Dessa massfotograferingstillfällen återkommer flera gånger per år och är spridda över de tre museernas samlingar. Vi utvecklar också flera samarbeten med externa digitaliseringsaktörer, se samarbeten. Vi har genomfört tre stycken stora utvecklingsprojekt, Bildprojektet 2007, Gemensam samlingsdatabas och Öppet bildarkiv Resultatet av dessa projekt har gett oss en strukturerad digitalisering med tydliga rutiner, kravspecifikationer och policys vilket ger oss en bra grund att arbeta utifrån. Vilka format &/eller standarder används idag för 3.3. Metadatregistrering/katalogisering 4? Databasen (MuseumPlus) följer CIDOC-CRM:s struktur, dock med vissa undantag. Vi exporterar data i XML, valbart i LIDO. Vi följer samma arbetsprocesser som i SPECTRUM men inte med samma metadatahantering. 3 Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet. 4 Med format för metadataregistrering/katalogisering avses här den grundläggande informationsförteckning som görs då objekt införlivas i samlingen, t ex genom att vissa metadata (data om data) förs in i myndighetens/ institutionens system för samlingshantering. Olika standarder används inom olika sektorer, t ex MARC (bibliotek) och LIDO/CIDOC- CRM (museer).

8 LSH har tydliga riktlinjer och lathundar för hur information ska struktureras i databasen i samband med registrering och katalogisering och informationen är lätt att omsätta i till exempel LIDO-format eftersom den är händelsebaserad Avbildning/bildöverföring/OCR-läsning 5? DNG samt TIFF enligt RA-FS 2009:1 och RA-FS 2009:2 både för avbildning och bildöverföring. Vi ämnar hålla dessa format tills nya riktlinjer anslås. Vi har, med den typ av samlingar som LSH förvaltar, inte behov av OCR-läsning Påsiktsbild/publik visning 6? För bilder tillhandahåller vi högupplösta TIFF-filer på Wikimedia Commons samt högupplösta, okomprimerad JPG-filer på LSH:s webbplats. Textfiler tillhandahålls i PDF. När vi inför e-arkiv för dokument i ämbetsarkivet kommer vi att följa de riktlinjer som anslås av Riksarkivet Digital lagring &/eller bevarande 7? Se ovan Ev. kommentarer: Ev. bilagor: 5 Med format för avbildning/bildöverföring/ocr-läsning avses här skapandet av de digitala original, de representationer som uppstår vid scanning eller annan överföring till digital form. Olika standarder används för olika typer av innehåll, t ex PDF/a och TIFF Med format för påsiktsbild/publik visning avses här de (ofta komprimerade) filformat som används för att ge allmänheten tillgång till data. Olika standarder används för olika typer av innehåll, t ex PDF/a (text), TIFF/JPEG (bild), mp3 (ljud) och mp4 (rörlig bild/film). 7 Med format för digital lagring och bevarande avses här sådana (okomprimerade) filformat som används för långsiktigt bevarande av data och informationsstrukturer. Olika standarder används för olika typer av innehåll, t ex TIFF 6.0, RAW (bild), Wave (ljud) och MPEG2 (rörlig bild/film).

9 4. Användbarhet Med användbarhet avses här alla strategier som kan användas för att göra de digitala materialen maximalt lätta att hitta och använda Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med användbarhet under perioden fram till och med 2015? Vilka? Samtliga bilder som LSH producerar i digitaliseringsprocessen tillgängliggörs med tydliga fria licenser, både i filens metadata och i databasen som är sökbar på Internet. Samtliga bilder är fria att använda och vidareanvända i högupplöst format och tillhandahålls maskinellt. För att öka spridningen på materialet strävar vi mot att finnas på flera plattformar, just nu främst på Wikimedia Commons, K- samsök och Europeana men vi producerar också webbfördjupningar för bland annat Pinterest, Instagram, HistoryPin och naturligtvis LSH:s webbplats där vi berättar och diskuterar historiska skeenden med hjälp av digitala samlingar. Alla bilder som produceras i digitaliseringsprocessen publiceras på LSH:s webb och K-samsök genom att de katalogiseras i databasen. Inget ytterligare led behövs. Det gör att allmänheten snabbt får tillgång till materialet Planeras utvecklingsinsatser 8 inom området användbarhet under perioden fram till och med 2015? Vilka? När det gäller användbarhet har vi kommit långt i vårt digitaliseringsarbete. Vi har utarbetade processer och rutiner som ger en hög användbarhet i form av fria licenser, tillgång till fri metadata och bildfiler och maskinellt läsbara filer. Vårt material finns också tillgängligt på flera olika plattformar. Vi kommer under 2014 att fortsätta att arbeta på de plattformar vi valt och säkerställa en hög kvalitet på vår förmedling. Under 2015 kommer vi utvärdera de plattformar vi valt och se över om vi behöver ändra något Hur tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inkl olika användargrupper (t ex forskare, barn, unga, personer med funktionsnedsättning)? Samtliga metadataposter som inte innehåller PUL är tillgängliga på LSH:s webb och via K-samsök. Samtliga digitala objekt (med tillhörande metadataposter och semantiska relationer) kommer också att finnas tillgängliga i sin helhet i MINT och i Europeanas protokoll EDM i januari Under 2014 finns delar av samlingen tillgänglig i Europeana. En viktig fråga för tillgängligheten till digitalt material för personer med funktionsnedsättningar är att metadata finns tillgängligt i bildfilen. I LSH:s bildfiler är licensmallarna läsbar i flera olika program, är ISO-standardiserade och finns tillgänglig på flera olika språk. Informationen om licenserna i databasen tillhandahålls också på flera olika sätt. Vi visar symbolerna för licenserna, 8 Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.

10 kortfattad information om licenserna på svenska med exempel på attribuering samt fördjupningstexter och länkar till förklaringar av creative commons-licenser både på engelska och svenska. Allt för att göra hanteringen så enkel som möjligt att förstå. Både med tanke på målgruppen forskare men också för en bredare allmänhet prioriterar vi meningsskapande sammanhang för samlingarna vilket baseras på katalogiseringsrutiner. Samlingarna är sökbara ur flera olika perspektiv till exempel med ingång från olika historiska händelser, med utgångspunkt i olika historiska personer, utifrån om de förekommit i en speciell utställning eller publikation, utifrån olika typer av klassifikationssystem och nyckelordsystem och så vidare. Samlingarna är tillgängliga utifrån så många olika aspekter som möjligt och vi prioriterat till exempel att göra samlingarna sökbara utifrån de styrdokument som styr läroplanen. Det innebär att barn och ungdomar till exempel kan hitta samlingar och skeenden kopplade till stormaktstiden (som är ett utpekat område i läroplanen) i Livrustkammarens digitala samlingar. Vi arbetar också med att kunskapsförstärka artiklar på Wikipedia inom läroplanens område, som information om olika kungar och drottningar. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för hela LSH:s verksamhet och denna målgrupp ämnar vi arbeta vidare med till exempel genom skapande skola-projekt baserade på digitala samlingar. LSH arbetar också med digitala fördjupningar och digitala utställningar där ett urval av material paketeras och kontextualiseras på olika plattformar. De olika produktionerna framställs för olika målgrupper. Vi hoppas och arbetar för att fler utvecklare ska vilja bygga nya applikationer på våra fria samlingar för målgrupper och med tankar vi själva inte har tänkt på. Till sin hjälp har de länkat öppen data genom K-samsöks API som också innehåller högupplösta bilder och länkar till artiklar i Wikipedia och bilder på Wikimedia Commons Hur märks/licensieras 9 digitala material upphovsrättsligt? Bilder på konstverk med utgången upphovsrätt märks med Public domain-mark. Allt material som LSH själva har producerat och som vi vet att vi innehar upphovsrätten på men där vi inte kommer att hävda den (som de bilder som vi endast har i låg kvalitet eller 3Dobjekt) märks med CC0. De bilder som LSH:s fotografer tar, där fotografen har den ideella upphovsrätten, märks med CC BY-SA. Bilder av till exempel barn i vår pedagogiska verksamhet publicerar vi inte utan lägger under copyright. Licenserna ligger i ISO-standardiserade licensmallar i EXIF/IPTCdatan samt dokumenterade i databasen och speglas ut i Sök i samlingarna och andra plattformar. 9 Med märkning/licensiering avses här en tydlig markering (helst på objektsnivå) av materialets upphovsrättsliga status. Använd pd (public domain) för fria material med utslocknad upphovsrätt, CC (creative commons) för material med vissa förbehåll respektive (copyright) för material med fullt ut hävdad upphovsrätt.

11 4.5. På vilka sätt stödjer myndigheten tekniskt ökad sökbarhet? Ges digitala material beständiga identifierare (PID) 10? Tillgängliggörs material som länkad öppen data (LOD) 11? Ja, samtliga objekt som är digitalt tillgängliga har beständiga identifierare. Objekt, agenter, events samt relationerna dem emellan hämtas ur LSH:s databas och levereras till K-samsök där de ges URI:er med semantiska relationer. Sålunda är LSH:s data tillgängliggjord som LOD i K-samsök. Vi deltar också i AthenaPlus, ett underprojekt till Europeana, där vi levererar semantisk information till MINT i LIDO-format. Europeanas modell, EDM, kan dock tyvärr inte visa informationen men informationen går att läsa ur MINT. I exporten av data från databasen till Wikimedia Commons finns PID:arna med vilket gett att samtliga bilder som finns på Wikimedia Commons från LSH och som avbildar föremål är semantiskt kopplade både till PID:arna i Sök i samlingen samt till URI:erna i K-samsök. LSH planerar att publicera LOD under egen domän under 2015 för att nå så hög granularitet som möjligt Hämtas/skördas/levereras data till någon aggregerande 12 publik tjänst? Ja, till information skördas regelbundet till K-samsök. Information exporteras, läses in i MINT och skördas till Europeana en gång i månaden fram till 2015 i AthenaPlus-projektet. Efter 2015 kommer samtliga digitala objekt framställda till dess att finnas tillgängliga tillsammans med sin metadata i Europeana. Ev. kommentarer: 10 Med beständiga identifierare/pid (persistent identifiers) avses här unika kodsträngar kopplade till varje objekt/post. Sådana PID:ar är en förutsättning för att man sedan med fasta länkar/uri (uniform resource identifiers) ska kunna skapa referenser mellan olika objekt/poster i ett nätverk som t ex Internet. 11 Med länkad öppen data/lod (linked open data) avses här resurser som är fritt tillgängliga på nätet i maskinläsbara, icke-proprietära format och i enlighet med datamodellen RDF (resource description framework) som möjliggör meningsbärande länkar och därmed den framväxande semantiska webben. 12 Med aggregerande tjänst avses här en webbservice &/eller ett publikt gränssnitt som hämtar sitt innehåll från flera olika informationskällor, som t ex NAD, K-samsök eller Europeana.

12 Ev. bilagor:

13 5. Bevarande Med bevarande avses här alla insatser som kan göras för att trygga information, data och metadata för framtiden Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? Nej, vi har en bra struktur för hantering av digital information. I förlängningen har vi svårt att ekonomiskt bära kostnaderna för digital lagring med korrekt generationshantering, backup och spegling på det sätt som vi har nu, i den takt som de digitala objekten ökar i antal Planeras utvecklingsinsatser 13 inom området bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? Nej, se ovan Finns en strategi för materialets långsiktiga bevarande 14? Vi har arbetat med strategiska frågor kring långsiktigt bevarande under flera års tid och kommer att färdigställa en skriven strategi under Finns en teknisk lösning för långsiktigt bevarande? Ja, vi har en teknisk lösning för hantering av digitalt material med strukturerade behörighetsnivåer. Våra fotografer arkiverar själva sina högupplösta originalbilder, filerna hanteras sedan automatiskt av skript som sorterar in filerna i korrekta mappstrukturer baserat på filnamn. ISO-standardiserade licensmallar integreras i varje enskild fil med automatiserade flöden. Bevarandeexemplar separeras från lågupplösta och högupplösta kopior som skapas automatiskt och tillgängliggörs för interna och externa användare. Utveckling av teknisk plattform planeras under hösten 2014 för att implementera stöd för hantering av ljudfiler, rörlig bild samt 3D-objekt Hur säkras löpande konvertering/migrering/emulering 15 till nya format och bärare? 13 Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet. 14 Med långsiktigt bevarande avses här bevarandearbete med siktet inställt på nästkommande generationer. Tekniskt sett innebär det en horisont på ca fem (5) år eftersom medellivslängden för digitala system (hårdvara och mjukvara) beräknas till mellan tre och sju år. 15 Med konvertering/migrering/emulering avses här rutiner för att löpande säkra överföring av data till nya format, program och tekniska plattformar i takt med att de befintliga blir omoderna, föråldrade eller oläsbara.

14 Arbete pågår med en förvaltningsplan för tekniska plattformar som avser att säkerställa konvertering/migrering till nya format och bärare. Förvaltningsplanen färdigställs under hösten 2014 och följer rekommendationer gällande format enligt RA-FS 2009:1 och 2009:2. I samband med projektet Gemensam samlingsdatabas säkerställde vi kommande konvertering/migrering och nuvarande teknisk plattform baseras på standardiserade metadataformat. På sikt ser vi behov av central samordning kring emulering av gamla tekniska plattformar, speciellt ser vi behov av juridiskt stöd kring licenshantering för gamla/döda tekniska plattformar. Vi ser också behov av stöd i hanteringen och utvecklingen av levande system så att de kan bibehålla sin viktiga funktion så länge som institutionen önskar Finns en policy för eventuell gallring av fysiska bärare efter digitalisering av innehållet? Vi arbetar efter vår gallringspolicy. Den ska dock uppdateras då den inte tar upp digitalisering. Vi gallrar inte äldre bärare. Ev. kommentarer: Ev. bilagor:

15 6. Vilka material prioriteras högst för digitaliseringsinsatser under perioden fram till och med 2015? Vilka material är lägst prioriterade för digitalisering? Varför? LSH förvaltar små samlingar i jämförelse med andra centralmuseer. Det är inte omöjligt att sätta en målsättning på att digitalisera samtliga samlingsposter. Vi måste dock ha en prioriteringsordning. Av de posterna har ca bild. De som inte finns avbildade är främst Skoklosters slotts föremålssamling (ca 2200 av ca har bild) boksamling (ca st) samt grupperna bibliotek och arkiv i Hallwylska museets föremålssamling (ca st). Under 2014 har vi prioriterar att fler föremål ska ha en bild och målsättningen är att samlingsposter ska finnas avbildade vid slutet av Grupper vi har prioriterat under 2013 och 2014 är Skoklosters slotts föremålssamling där bild saknas på många föremål, Livrustkammarens samling av vapen, medaljer och ordnar och Hallwylska museets kartor och ritningar över huset. Lägst prioriterat är det material som är mångfaldigat och som redan finns digitalt på andra institutioner så som Hallwylska museet föremålsgrupp för bibliotek (böcker). Ev. kommentarer: Ev. bilagor: 7. Hur arbetar myndigheten/institutionen för att på andra sätt, med digitala verktyg, tillgängliggöra den övriga verksamheten t ex konserveringsarbete, utställningar, pedagogiska program etc för publik och användare? Till viss del tillgängliggörs detta på museernas webbplatser och i bloggform. Pedagogiska program finns att ladda ner från sidan, arbetet med utställningar och konservering beskrivs men vi har ingen speciell strategi för den delen av digitalisering av verksamheten. Ev. kommentarer: Ev. bilagor:

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksutställningar 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare: Digisam Datum 2014-10-03 Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och

Läs mer

Workshop om informationshantering och aggregering

Workshop om informationshantering och aggregering Digisam Datum 2013-04-05 1 (5) Workshop om informationshantering och aggregering Närvarande: Digisam: Rolf Källman Sanja Halling Martin Malmsten, KB Fredrik Ronquist, NRM Håkan Adenkrantz, KB Peder Andrén,

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter Teresia Ståhle Enheten för utveckling och e-förvaltning (TUE) Riksarkivet, Sverige Nordisk elarkiv-seminar, Island 26-27 maj 2011

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Lathund för webbpublicering av bilder

Lathund för webbpublicering av bilder Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering 1 (7) Tillämpningsanvisningar E-Lin projektet 2015-06-18 Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering Upprättad: 2015-06-12 Reviderad: Fastställt av Styrgrupp för E-Linprojektet

Läs mer

Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet

Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet 2 Version 1.0, september 2013 Riksantikvarieämbetet

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer

Riksförbundet Sveriges museer Riksförbundet Sveriges museer Bildat 2004 - ideell verksamhet 150 medlemmar, endast institutioner Centrala museer, länsmuseer, kommunala museer och övriga museer Medlemsavgifter, projektintäkter Riksförbundets

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Stockholms Digitala Stadsmuseum. S-Å Sändh

Stockholms Digitala Stadsmuseum. S-Å Sändh Stockholms Digitala Stadsmuseum S-Å Sändh Digitala Stadsmuseet Stockholms Stadsmuseums nya digitala skyltfönster Övergipande Designmål: 1. Skapa ett gemensamt system för publicering av Stadsmuseets digitala

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Digikult 2014 Ulf Bodin 2014-03-26 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 - Digitala kulturavskoncept i praktiken

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: 2014-09-26 Version: 1.0. TAM-Arkiv Arkivhandbok

Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: 2014-09-26 Version: 1.0. TAM-Arkiv Arkivhandbok Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: 2014-09-26 Version: 1.0 TAM-Arkiv Arkivhandbok TAM-Arkiv Arkivhandbok. Allmänna råd om arkivering INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna råd om arkivering... 2 Hos medlemmen...2

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

2014-01-28. Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

2014-01-28. Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Digisam Datum 2014-01-28 1 (5) Tid: 2014-01-28, kl.13.00 15.30 Plats: Krigsarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Riktlinjer för digital slutarkivering

Riktlinjer för digital slutarkivering Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av (datum och ) Kommunstyrelsen (2013-06-05 107 ) Giltig fr.o.m. 2013-06-05 Dokumentansvarig Arkivföreståndare, Kommunledningsförvaltningen Gäller för Alla kommunens verksamheter

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH. Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se

Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH. Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se Bakgrund och förutsättningar Ingen befintlig eller planerad övergripande kartläggning av KTHs

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Riktlinjer för bildhantering

Riktlinjer för bildhantering Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur

Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur Stadsarkivet DNR 9.4-18439/14 Sida 1 (8) 2014-12-15 Arkivmyndighetens beslut 2014:32 Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur Nämnd Kulturnämnden Beslutets omfattning Enligt Arkivregler för Stockholms

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 Företaget ägs av Norsk Folkemuseum (50%) och Lillehammer museum (50%). Drivs tillsammans med

Läs mer

årsredovisning Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet LSH Årsredovisning 2013 1

årsredovisning Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet LSH Årsredovisning 2013 1 årsredovisning 2013 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet LSH Årsredovisning 2013 1 2 LSH Årsredovisning 2013 Innehåll 5 Överintendentens kommentar 6 Vision och strategi

Läs mer

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-11-05 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering

Läs mer

Europeana Data Model vad, varför och hur

Europeana Data Model vad, varför och hur Europeana Data Model vad, varför och hur Fagdag om modellering hos Riksantikvaren 2014-03-07 Hannes Ebner hannes@metasolutions.se Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Bakgrund / Varför EDM? Nyckelegenskaper

Läs mer

Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun

Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, tränings- och gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun Beslutade

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna

Läs mer

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Datum Diarienummer 2009-11-18 137-899-2009 Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och förvaltar det tryckta

Läs mer

Riktlinjer för publicering av personbilder

Riktlinjer för publicering av personbilder Riktlinjer för publicering av personbilder Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Bilder på barn eller unga under 16 år 4 3. Bilder på vuxna inom boenden eller daglig verksamhet 6 4. När krävs inte samtycke

Läs mer

SIMPLIFYSCAN. För intelligent scanning

SIMPLIFYSCAN. För intelligent scanning SIMPLIFYSCAN För intelligent scanning SIMPLIFYSCAN: FÖR INTELLIGENT SCANNING Med SimplifyScan kan användarna enkelt scanna in och och distribuera dokument vart som helst i nätverket, direkt från ett Sharp

Läs mer

komsam Digital långtidslagring/arkivering

komsam Digital långtidslagring/arkivering Digital långtidslagring/arkivering 1 Rapport från KOMSAM 2 Riktlinjer för digital långtidslagring/ arkivering i kommunen 3 Teknisk checklista för systemkrav avseende digital långtidslagring/ arkivering

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Pilotprojekt Digitala lärresurser Hur kan museer bjuda skolan på digitala samlingar?

Pilotprojekt Digitala lärresurser Hur kan museer bjuda skolan på digitala samlingar? Pilotprojekt Digitala lärresurser Hur kan museer bjuda skolan på digitala samlingar? Tove Borglund Svenska museifönstret/statens historiska museum 2007-01-11 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 UPPDRAGET MÅL FÖR

Läs mer

E-arkiv Stockholm - leveranser och tillgängliggörande. Matilda Ekström, Stockholms stadsarkiv

E-arkiv Stockholm - leveranser och tillgängliggörande. Matilda Ekström, Stockholms stadsarkiv E-arkiv Stockholm - leveranser och tillgängliggörande Matilda Ekström, Stockholms stadsarkiv The Capital of Scandinavia Begrepp Gallring Sekretess PUL Diarie-dossiéeplan /registreringsplan Diarium (NO

Läs mer

Teoretiska överväganden kring långsiktig lagring av elektronisk information

Teoretiska överväganden kring långsiktig lagring av elektronisk information Teoretiska överväganden kring långsiktig lagring av elektronisk information Jonas Palm, Göteborg, november 2014 Riksarkivet Digitally born Digitaliserat PARADIGMSKIFTE INOM BEVARANDE AV INFORMATION Tidigare:

Läs mer

Digital arkivering för vanliga användare

Digital arkivering för vanliga användare TAM 8:2011 REKOMMENDATION Digital arkivering för vanliga användare Revision 1.0 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Några råd för enkel digital arkivering 4 3 Några praktiska exempel 7 3.1 Arkivering

Läs mer

Bildhanteringspolicy

Bildhanteringspolicy POLICY 2014-03-26 1(12) Bildhanteringspolicy Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se Hemsida www.osby.se PlusGiro

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014

Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 Närvarande Från Fastighets arbetslöshetskassa: kassaföreståndare it-ansvarig Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand,

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

4/2013. PDF/A - det rekommenderade formatet för att information skall kunna läsas och återskapas i en framtid.

4/2013. PDF/A - det rekommenderade formatet för att information skall kunna läsas och återskapas i en framtid. OpenFormat är nyhetsbrevet för alla verksamheter som hanterar information och dokument i digital form där krav finns på att informationen är tillgänglig, sökbar, läsbar och återanvändbar även i framtiden.

Läs mer

Strategi för bevarande, Linköpings kommun

Strategi för bevarande, Linköpings kommun 1 (11) E-Lin projektet 2013-10-28 Strategi för bevarande, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Hur tillgänglig är du? Om hur du tänker tillgängligt på webben Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Pär Lannerö Projektledare webbriktlinjer.se

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Nordiska arkivdagarna 2003

Nordiska arkivdagarna 2003 1 Nordiska arkivdagarna 2003 Strategi Riksarkivets och landsarkivens digitaliseringsverksamhet har i stort följt en strategi i tre steg, där det första steget fokuserade på att skapa databaser med uppgifter

Läs mer

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om videoupptagning i polisfordon vid trafikövervakning m.m.;

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

DISKA, resultat av inventering på 24 myndigheter, överblick

DISKA, resultat av inventering på 24 myndigheter, överblick DISKA, resultat av inventering på 24 myndigheter, överblick 1. Arbetets museum 1.1. Register över arbetslivsmuseer (digitalt i FileMaker, 1.442 museer) 2. Arkitektur- och designcentrum, f.d. Arkitekturmuseet

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Allmänhet Myndighet Riksarkivet Sökning via NAD Riksarkivet och SVAR:s webbplats ARKIS Data Management RALF KRAM Myndighetsverktyg för kontroll och SIP-generering Access Dissemination Ingest Digitala Kedjan

Läs mer

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm 2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm AVRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG KULTURARVS-IT 2003; DEN CENTRALA SATSNINGEN. prop. 1998/99:1; utgiftsområde 14, bet. 1998/99: AU1, rskr. 1998/99:105,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Kulturarv i 1000 Mbit. en digitaliseringsguide för nyfikna

Kulturarv i 1000 Mbit. en digitaliseringsguide för nyfikna Kulturarv i 1000 Mbit en digitaliseringsguide för nyfikna Uppsala Kulturarv universitetsbibliotek i 1000 Mbit En digitaliseringsguide för nyfikna, 2015-02-16 Presentation: Wolmar Nyberg Bild Åkerström

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000

Läs mer

Framtidssäkra dina dokument, ritningar och bilder.

Framtidssäkra dina dokument, ritningar och bilder. Framtidssäkra dina dokument, ritningar och bilder. Ta kontrollen över allt papper Har du ett arkiv på jobbet som är platskrävande, svåröverskådligt och med dokument, ritningar eller bilder som folk vill

Läs mer

Seminarium 107 Vart tar alla e- vägen?

Seminarium 107 Vart tar alla e- vägen? Seminarium 107 Vart tar alla e- vägen? Verva, Riksarkivet och Skatteverket Kvalitetsmässan 2007-11-21 Vart tar alla e vägen? Mängden elektroniska handlingar ökar lavinartat. Det blir mer och mer akut att

Läs mer

Förstudierapport E-Lin

Förstudierapport E-Lin 1 (23) E-Lin projektet 2013-10-01 Förstudierapport Förstudierapport E-Lin Huvudrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Uppdraget... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Informationsteknologin och Linköping... 3

Läs mer

Copyright, Copyleft, Copytheft

Copyright, Copyleft, Copytheft Copyright, Copyleft, Copytheft Detta är en interaktiv PDF - klicka på bilder/filmer/ hemsidor etc så öppnas de på er dator De olika avtalen etc. ligger i samband frågorna I slutet av dokumentet finns ytterligare

Läs mer

Digital dokumenthantering

Digital dokumenthantering Digital dokumenthantering Skanning av inkommande dokument Lösning: En bordskanner med god arkmatning (80 ark/min). En skanner per registrator Mjukvara som hanterar flera moment i samma skanning (inläsning,

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv. 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv 2013-05-15 Anastasia Pettersson Per Carlsson Presentationen i korthet SKB Svensk Kärnbränslehantering AB Påverkan från Lagar och föreskrifter, Standardisering

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer