Workshop om informationshantering och aggregering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Workshop om informationshantering och aggregering"

Transkript

1 Digisam Datum (5) Workshop om informationshantering och aggregering Närvarande: Digisam: Rolf Källman Sanja Halling Martin Malmsten, KB Fredrik Ronquist, NRM Håkan Adenkrantz, KB Peder Andrén, RA Börje Justrell, RA Eva Toller, RA Martin Bjersby, RA Börje Lewin, RAÄ Henrik Summanen, RAÄ Karin Nilsson, LSH Ambjörn Naeve, KTH Peter Krantz 1. Inledning och presentation av dagen Rolf välkomnade alla och berättade om upplägget för dagen. 2. Sammanfattning av workshopen den 2 oktober 2012 Sanja sammanfattade workshopen den 2 oktober och den bilden av dagens informationshantering och aggregering som ritades upp då. Det diskuterades kring vikten att definiera vad som avses med standarder och standardisering, ifall det innebär att alla institutioner ska använda precis samma standard eller att det ska vara vedertagna standarder som är interoperabla med varandra. På en mer avancerad nivå kan en harmonisering av data ske genom användning av konceptuella modeller som CIDOC CRM (för museer) och FRBR (för bibliotek). Dessa två konceptuella modeller är redan harmoniserade med varandra. För närvarande pågår även arbete med att ta fram en konceptuell modell för arkivdata också. Dessa format används dock sällan vid institutioner eftersom de upplevs som alltför avancerade. Det har även gjorts försök till att skapa harmonisering av aggregerad beskrivande metadata som t ex genom LIDO-format. Vikten av att förklara olika begrepp som t ex auktoriteter, bevarande och semantifering på olika nivåer, lyftes upp. Semantifieringen sker idag genom att man uttrycker metadata i rdfformat, men det finns ingen vedertagen metod för hur metadata från kulturarvssektorn ska semantifieras. Ofta skapas olika modeller för det som är institutions- eller

2 aggregatorspecifika. I EU-projeketet Linked Heritage har man t ex tittat på vilken metod som lämpar sig bäst för tvärsektoriell kulturarvsdata som uttrycks i LIDO-format. 3. En evolverande infrastruktur som road map för digitalt kulturarv Rolf presenterade Digisams uppdrag som man kan se som ett ekosystem där alla delar är knutna till och påverkar varandra. Ansvarsfrågan är viktig, då institutionerna har ansvar för sitt material oavsett om det är i analog eller digital form, däremot finns det många funktioner och tekniska lösningar som skulle kunna samordnas. Ett sådant exempel är auktoritetslistor/tesaurier som idag utvecklas vid enskilda institutioner men som skulle kunna användas av flera om de tillgängliggörs som öppen data på en central plattform. I DISKAprojektet, samarbetar Digisam och KTH kring detta. Ett annat exempel är en stödfunktion kring råd och rekommendationer. En viktig aspekt i infrastrukturen är att klargöra vad en aggregator är, vilket ansvar man har m m. Bevarande av digitalt material diskuterades utifrån att det är en del i den evolverande infrastrukturen. Digisam deltar i DCH-RP projektet (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) som syftar till att producera och validera en Roadmap for Preservation, som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad digital infrastruktur. Det kommer att åstadkommas bland annat genom proofs of concept, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med e-infrastruktur leverantörer. Under våren kommer Digisam också att sätta igång en förstudie om digitalt bevarande som har som syfte att få fram en mål- och behovsbild som kan ligga till grund för ett förslag om hur man utarbetar ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv. Bevarande förväxlas idag ofta med teknisk lagring men bevarande innebär också tillgängliggörande och användning, i internationella sammanhang pratar man ofta om Preservation for usability and accessibility. I infrastrukturen finns det också kopplingar till e-förvaltning. Kulturarvsmaterial blir ett gränsområde som man behöver hantera. Sätta begreppen är viktigt, ( disagreement management som ett exempel på detta). 4. Nationella aggregatorer Rolf initierade diskussionen kring de nationella aggregatorernas roll i den digitala infrastukturen med en öppen fråga kring aggregatorer och deras roll - vad en aggregator är och vilket ansvar man har, vad är en domän.m.m. Ansvarsfrågan för informationen diskuterades. Institutioner har ansvar för sina samlingar, oavsett om de är analoga eller digitala. Det uttrycktes önskemål att tydliggöra de tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter av det ansvaret, vad gäller digitala samlingar.

3 Vissa frågor kan man avstå ifrån, men inte alla, institutionerna borde jobba mer med förvaltning av data. Varje institution är ansvarig för sina data och metadata Möjligheterna med semantiska webben diskuterades. Det rådde delade meningar om öppen data kan skydda mot informationsförlusten. 5. Ett önskat framtidsläge presentation av alternativa scenarios Sanja presenterade resultatet av Digisams fortsatta arbete med alternativa scenarios som skulle överbrygga utgångsläge och leda fram till ett önskat framtidsläge. Scenario 1 har som utgångspunkt att man fortsätter med domänspecifik aggregering, där alla nationella aggregatorer fortsätter utveckla egna aggregeringsstrukturer. Scenario 1 SND NAD GBiF K-samsök MINT LIBRIS TEL / EU Screen SMDB Digisam 2.0 Koordinering & samordning Detta skulle ske samtidigt som framtidsbilden är att alla institutioner bygger successivt upp rdf-formatering av sitt material (i så rå-form som möjligt), vilket innebär att utvecklare kan i framtiden bygga applikationer på rik data = skapar informationspaket av länkad data. Denna framtidsvision gäller dock alla scenarios. Nackdelen är att alla bygger egna (tekniskt ofta likvärdiga) lösningar, vilket förutsätter teknisk kompetens hos alla enskilda institutioner, från början i aggregering, så småningom även i länkad öppen data (eller både och). I scenario 2 har man också som utgångspunkt att domänspecifik aggregering fortsätter, men att nationella aggregatorer får stöd med vissa gemensamma funktioner i aggregeringsstrukturer.

4 Scenario 2 SND NAD GBiF K-samsök MINT LIBRIS TEL / EU Screen Digisam 2.0 SMDB Koordinering & samordning Drifts- och förvaltningsanvariga Metadataväxel Auktoriteter Verktyg och tjänstekatalog m.m. Fördelen är att detta kan byggas upp successivt, utifrån den nuvarande aggregeringsstrukturen. Alla kan aggregera genom en metadataväxel, i valfritt format. Material som inte är domänspecifik kan aggregeras också, om aggregatorer kan ta emot data i de internationella standarder. Både XML-dumpar och OAI-PMH funktionalitet är möjlig. Nackdel: EDM mappningen kan finnas med i växelfunktionen, men man behöver fortfarande aggregera genom domänspecifika aggregatorer och/eller EU-projekt. I scenario 3 har man också som utgångspunkt att institutioner har ansvar för förvaltning och aggregering av sina samlingar, men att nationell aggregering sker genom gemensamt centraliserat tekniskt stöd. Fördelen är att mappningsfrågor och andra frågor som gäller hantering av digital kulturarvsinformation kommer närmare institutionerna. En samordningsfunktion arbetar med utbildningar i standarder, aggregering, bevarandefrågor, best practices, m m. En tjänstekatalog finns tillgänglig med olika resurser som t ex auktoriteter, verktyg för bevarande, virtuella utställningar, m m. Stark gemensam centraliserad teknisk kompetens och förvaltning = institutionerna behöver inte arbeta med explicita tekniska frågor, som inte har kopplingar till materialet. Nackdelen är att en centraliserad lösning förutsätter en annan struktur än den som finns idag, det krävs både tid och resurser att bygga upp det men det blir kostnadseffektivt i längden.

5 Scenario 3 SND NAD GBiF K-samsök MINT LIBRIS TEL / EU Screen SMDB Metadataväxel Auktoriteter Verktyg och tjänstekatalog Digisam 2.0 Koordinering & samordning Drifts- och förvaltningsanvariga 6. Gruppvis workshop om fördelar och nackdelar med presenterade scenarios Frågor: Vad är en aggregator? Förslag till definition Fördelar och nackdelar med respektive scenario Frågor som kan utredas djupare Övriga reflexioner 7. Gruppvis presentation och diskussion Gruppvis redovisning: Grupp 1 Bengt Neiss Aggregering: en tillfällig funktion/metod för att domänspecifikt praktiskt standardisera metadata. Aggregator: Organisation som tillhandahåller sådan funktion för tredje part. Grupp 1 har tagit fram scenario 2 som det mest relevanta lösningen. Aggregering borde ske för fler än Europeana. Digisam 1.0 borde redan vara igång.

6 Det borde finnas en funktion/operativ del av Digisam med resurser från deltagande institutioner. Stödfunktionerna för samordnande av generell och övergripande referensinformation. Konsekvenser och förståelse av öppen data borde utredas djupare Reflexion: inte teoretisera börja jobba för att få erfarenheter. Målet med aggregering är att hitta information som man söker, (aggregering som målet för att man ska kunna bygga så bra tjänster som möjligt). Aggregering behövs inte längre när det finns tillräckligt många tjänster ute Grupp 2 Martin M Definition av aggregator: Någon som samlar in/administrerar och hanterar data i en viss kontext. Någon som driver standardiseringsarbete, automatisering, m m. Inte unik per objekt (ett objekt kan finnas i flera aggregatorer) Katalysator för gemensamma frågor Transparent/osynlig i den större infrastrukturen, dvs också utbytbara och egentligen inte en del av modellen. Scenario 1 praktiskt genomförbart givet dagens förutsättningar men missar mycket material. Scenario 2 kan stötta mindre institutioner Scenario 3 är bra om man vill styra centraliserat, nackdel för att det är för tungt. Fördelen är att det med samordning skapas en gemenskap och forum kring de saker som är gemensamma idag men som inte har något forum att diskuteras på. Grupp 3 Börje Lewin Aggregator är inte ett bra namn, det är en funktion som gör mycket mer. Aggregering är ett sätt att effektivisera, harmonisera, rationalisera. Scenario 1 Fungerar inte för institutioner som har enklare lösningar, blir alltför resurskrävande. Scenario 2 är bäst Samordning mellan aggregatorerna (idag löser flera vissa problem parallellt). Digisam kan då ställa krav på olika projekt som startas som sätter krut på att välja rätt standarder som CIDOC, m m. Stödjer små institutioner som vill aggregera genom nationella aggregatorer och/eller bygga tjänster på dem. Gemensam statlig lagringslösning Ontologier, harmonisering, m m

7 7. Hur går vi vidare? Rolf sammanfattade de gruppvisa presentationerna. Är Digisam i fortsättningen en katalysator och för aggregatorer handlar det om att leda processer och katalysator både vad gäller rekommendationer och tekniken eller bara första? Svaren blir olika beroende på vilken roll och kontext det blir för institutionerna och Digisam i fortsättningen. Scenario 2 ligger närmast dagens arbetssätt. Vissa frågor, funktioner m.m. behöver styras som t ex standarder och det är viktigt att tydligt lyfta fram vilka frågor det handlar om. Det är viktigt att tänka på att förutsättningarna varierar mycket även mellan de olika statliga institutionerna. Det handlar inte bara om hur mycket material som levereras utan vad det blir för nytta, svårt att jämföra små/stora institutioner emellan. Vi konstaterade att det är bättre att använda begreppet noder i stället för aggregatorer. Aggregering är en tjänst. Samverkan informationsförvaltare och noder emellan är centralt och kanske i synnerhet noderna emellan. Man skulle säkert snabbt kunna komma fram till gemensamma lösningar. Här ligger en central del av det som Digisams uppdrag handlar om.. En fråga lyftes kring Swestore och huruvida man kan testa det som en tänkbar gemensam lagringslösning? Eventuellt kommer det att testas inom ramen för DCH-RP-projektet, som handlar om bevarande genom e-infrastrukturer (Grid). Det konstaterades att det inte finns någon motsättning mellan LOD och aggregering, de kan finnas parallellt och på olika nivåer. Den sämsta scenariot skulle vara att effektiviteten (om man är alltför fokuserad på att digitalisera och leverera) gör att materialet försvinner över tid. Information kan användas på ett distribuerat sätt, det är inte bara viktigt hur informationen är lagrad utan också hur frågespråk riktas mot informationen. Man borde testa en experimentverkstad istället för att det är mer kostnadseffektivt, men det handlar också om gemensamma specifikationer. User case NAD: 80 av 100 som använder NAD idag behöver aggregering. NAD behöver aggregeringstjänst för att aggregera det material som inte skulle annars kunna aggregeras idag. Konsument-producent aggregering, eller så är man även medskapare Användarperspektivet behövs, eftersom man lätt förlorar det i institutioner där man arbetar mycket med egen (likartad) material. Man behöver begreppsmodellering, skriva någonting i frågefältet, ha en forskningsfråga, koncept, en idé. Målet är nu att få in material till ett direktiv för arbetsgrupp som ska titta vidare på de här frågorna har vi fått. Alla var mest överens om scenario 2, och vad vi kan göra nu. Digisam vill

8 att det ska hända saker innan vi levererar förslag Vi kan ta med de andra för att se hur vi förhåller oss till alla alternativ. Finns det möjlighet att hålla kvar arbetsgrupper för att diskutera frågor vidare? Vi behöver också identiera de områden som vi behöver titta på mer specifikt. Digisam ska leverera förslag till regeringen på hur det kan se ut framöver.. Vi kommer att skicka ut ett konkret förslag på hur vi går vidare och en mer detaljerad bild av det vi har visat idag.

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet

2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Digisam Datum 2013-03-11 1 (5) Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

2014-01-28. Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

2014-01-28. Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Digisam Datum 2014-01-28 1 (5) Tid: 2014-01-28, kl.13.00 15.30 Plats: Krigsarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande

Läs mer

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare: Digisam Datum 2014-10-03 Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturarvet. tillgängligt använt återanvänt. Marie Andersson

Kulturarvet. tillgängligt använt återanvänt. Marie Andersson Kulturarvet tillgängligt använt återanvänt Marie Andersson Ett samordningssekretariat för digitalisering digitalt bevarande digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Vad är kulturarv? Prästgården, klockargården

Läs mer

Digitala utställningar vad innebär det?

Digitala utställningar vad innebär det? Digitala utställningar vad innebär det? Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Digikult, 2015-03-25 Digital

Läs mer

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Verksamhetsplan

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Verksamhetsplan Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet Verksamhetsplan 2014-2015 Digisam är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksutställningar 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Checklista: Beständiga identifierare

Checklista: Beständiga identifierare Checklista: Beständiga identifierare Beständiga identifierare (persistent identifiers/pid:ar) är unika kodsträngar 1 kopplade till olika poster. De är en förutsättning för att man ska kunna skapa länkar

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksantikvarieämbetet 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet Roll- och ansvarsfördelning Digisam är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt

Läs mer

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Digikult 2014 Ulf Bodin 2014-03-26 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 - Digitala kulturavskoncept i praktiken

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19 PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19 UPPDRAGSBESKRIVNING Introduktion I dokumentet Bidragsansökan för projektet Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan (2000-03-02),

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför

Läs mer

Digitalt ekosystem för museer vision och målbild samt exempel på tillämpning Digikult 2015

Digitalt ekosystem för museer vision och målbild samt exempel på tillämpning Digikult 2015 Digitalt ekosystem för museer vision och målbild samt exempel på tillämpning Digikult 2015 Sven Rentzhog, Nordiska museet En kulturskatt och kunskapsbank 6 miljoner bilder 4 700 hyllmeter arkivmaterial

Läs mer

Europeana Data Model vad, varför och hur

Europeana Data Model vad, varför och hur Europeana Data Model vad, varför och hur Fagdag om modellering hos Riksantikvaren 2014-03-07 Hannes Ebner hannes@metasolutions.se Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Bakgrund / Varför EDM? Nyckelegenskaper

Läs mer

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-

Läs mer

Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner. Nulägesanalys och framtida behov

Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner. Nulägesanalys och framtida behov Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner Nulägesanalys och framtida behov Följande rapport presenterar resultaten av Digisams förstudie om digitalt bevarande. Resultaten baseras på intervjuer med

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

2014:16. Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam)

2014:16. Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam) 2014:16 Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam) MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-06-05 2013/252-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-11-14

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 Företaget ägs av Norsk Folkemuseum (50%) och Lillehammer museum (50%). Drivs tillsammans med

Läs mer

Ulf Bodin NORDLOD

Ulf Bodin NORDLOD http://kulturnav.org Gemensam samnordisk hantering av länkad öppen terminologi för kultursektorn i praktiken NORDLOD 2014-10-24 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 http://kulturnav.org - Skapa,

Läs mer

Digisams förslag till principer för verksamhet som omfattas av regeringens digitaliseringsstrategi , kulturarv

Digisams förslag till principer för verksamhet som omfattas av regeringens digitaliseringsstrategi , kulturarv Digisam Datum 2014-02-14 1 (8) Digisams förslag till principer för verksamhet som omfattas av regeringens digitaliseringsstrategi 2011-15, Digit@lt kulturarv Förslaget utgår från TOGAFs modell för arkitekturprinciper.

Läs mer

Rapport från arbetsmöte Europeana Local 2 3 juli 2010 i Madrid

Rapport från arbetsmöte Europeana Local 2 3 juli 2010 i Madrid Rapport från arbetsmöte Europeana Local 2 3 juli 2010 i Madrid I Madrid samlades 25 personer från 10 EL-regioner för arbetsmöte. Parallellt samlades övriga regioner till liknande diskussioner i Ljubljana.

Läs mer

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök Avtal/överenskommelse Datum 2010-12-22 Dnr 130-2880-2008 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Informationsutveckling/Ksamsök Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE. Nora Liljeholm / Riksarkivet /

Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE. Nora Liljeholm / Riksarkivet / Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE Nora Liljeholm / Riksarkivet / 2014-10-16 Vad är ArkivE? Arkiv i e-förvaltningen Ett utvecklingsprojekt som under 2013/2014 hade/har fokus på val av format

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer

Läs mer

Digital dokumenthantering för ABM II:1

Digital dokumenthantering för ABM II:1 ABM DDH II Digital dokumenthantering för ABM II:1 Introduktion Vårens kurs Digital dokumenthantering för ABM II Undervisningen kommer att ske med föreläsningar seminarier praktiska övningar (i samarbete

Läs mer

Digital Arkeologisk Process För samordnad fornminnesinformation som ger nytta. Marcus Smith

Digital Arkeologisk Process För samordnad fornminnesinformation som ger nytta. Marcus Smith Digital Arkeologisk Process För samordnad fornminnesinformation som ger nytta Marcus Smith marcus.smith@raa.se Inget gemensamt undersökningsregister Problem Inget gemensamt undersökningsregister Inget

Läs mer

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island 25-27 maj 2011 E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium Målbilder Målet för svensk e-förvaltning är att den ska vara så enkel som möjligt

Läs mer

Tekniska museet i Stockholm. Digitaliseringsplan

Tekniska museet i Stockholm. Digitaliseringsplan Tekniska museet i Stockholm Digitaliseringsplan 2016 2018 Bakgrund År 2011 antog regeringen Digit@lt kulturarv - Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra

Läs mer

Digitaliseringsplan Stiftelsen Skansen

Digitaliseringsplan Stiftelsen Skansen Digitaliseringsplan Stiftelsen Skansen Innehåll Inledning och sammanfattning... 3 Sammanfattning... 3 Beskrivning av verksamhet... 4 Styra... 5 Producera... 7 Tillgängliggöra... 9 Bevara... 10 Digitaliseringsplan

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2013-02-06 Dnr 101-4716-2011 Version 1.5 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000

Läs mer

Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn LOD-seminarium

Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn LOD-seminarium http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn LOD-seminarium 2013-11-06 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 Mission Att skapa praktiska möjligheter för kulturarvsinstitutioner

Läs mer

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC Vad är Swe-Clarin? det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC CLARIN European Research Infrastructure Consortium CLARIN-ERIC

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1 (9) Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Statens musikverk 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Digisam Datum 2015-04-15 1 (6) Tid: 2015 03 27, 10.00 15.00 Plats: Riksarkivet, Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser

Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser Biblioteksstämman 20 november 2009 Annika Sverrung Huvudfråga: Distribuerad licensverksamhet? Inriktningsbeslut fattades vid maj-mötet som innebär: 1.

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Mattias Lundin 2012 11 14 Tel 0303 33 03 63 mattias.lundin@ale.se

Mattias Lundin 2012 11 14 Tel 0303 33 03 63 mattias.lundin@ale.se Mattias Lundin 2012 11 14 Tel 0303 33 03 63 mattias.lundin@ale.se Införande av e-arkiv i Ale kommun Våren 2008: Bristande rutiner i hanteringen av bygglovshandlingar ledde till ett nämnduppdrag om digital

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011 ITS Rådet ITS statusrapport 2011 Disposition Sammanfattning Inledning ITS-rådet I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndigheter II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS område III.

Läs mer

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Gabriella Ericson, Riksantikvarieämbetet 1 Riksantikvarieämbetets uppdrag Vår uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och

Läs mer

DP1 och DP2. Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek. http://publications.uu.

DP1 och DP2. Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek. http://publications.uu. DP1 och DP2 Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek http://publications.uu.se/ DP1 och DP2 De olika delprojekten: DP1: Interoperabilitet. Harmonisering

Läs mer

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7 Need - behov (Vilket behov uppfyller den här gruppen?) Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet *

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

a. p Yttrande Yttrande över betänkandet Ny museipolitik Museiutredningen 2014/15 (SOU 2015:89) Kulturdepartementet Stockholm Sammanfattning

a. p Yttrande Yttrande över betänkandet Ny museipolitik Museiutredningen 2014/15 (SOU 2015:89) Kulturdepartementet Stockholm Sammanfattning a. p SWEOISH NATIONAL HERI.!AGE BOARD d R l KSA NTIKVARI EAM BETET Kulturdepartementet 1 03 33 Stockholm Yttrande Datum 2016-03-14 D nr 1.1.4-3787-2015 Ert 2015-11-26 Er Ku2015/02515/KL Yttrande över betänkandet

Läs mer

Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar

Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar Näringsutskottets betänkande Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:206 Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

Information om Merit projektet

Information om Merit projektet Information om Merit projektet 2007-10-03 Merit Medborgarportal Effektivisering Rationalisering med IT 2007-10-03 Mål Förutom de funktionella målen skall följande frågor beaktas löpande under projektet:

Läs mer

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se Vägledning för webbutveckling Kort om mig E-delegationen 20-25 % Augusti 2010 Teamledare för gruppen: e-tjänster Ingår i förvaltningsgruppen och det fortsatta arbetet Arbetsförmedlingen Januari 2012 Webb-

Läs mer

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Elisabeth Strandhagen, forskningssamordnare för ämnesområde medicin och hälsa elisabeth.strandhagen@gu.se

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Kort beskrivning av GIS:

Kort beskrivning av GIS: 1 Kort beskrivning av GIS: Geografiska Informations System, GIS, är datorbaserade system för insamling, lagring, bearbetning, analyser och presentation av geografiska data, d.v.s. information som kan kopplas

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Stiftelsen Nordiska museet dnr A 15-547/11, Digisam Dnr RA 06-2013/4851 1 1. Myndighetens/institutionens namn: Stiftelsen Nordiska

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012

Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012 ANTAL SIDOR 1(5) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén Anna Petrén-Kihlström

Läs mer

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök Underlag för utvecklingsplan för K-samsök Författare: Marie Gustafsson Friberger, Good Measure (med bilaga av Matthias Palmér, Metasolutions) Mottagare: Matilda Karlsson, Riksantikvarieämbetet Licens:

Läs mer

Invånare. Verksamhet. Bevarande

Invånare. Verksamhet. Bevarande NYTTA Invånare Verksamhet IT Bevarande Invånare Det digitala kulturarvet kan bevaras och finnas åtkomligt under lång tid Förståelsen för vår samtid underlättas i framtiden när forskning i digitala källor

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Användarorientering Connected communities Interaktionsformer Interaktiva lärmiljöer Seminar/workshop/kurs

Användarorientering Connected communities Interaktionsformer Interaktiva lärmiljöer Seminar/workshop/kurs Användarorientering Connected communities Interaktionsformer Interaktiva lärmiljöer Seminar/workshop/kurs Users Award LO, TCO, Vattenfall, Statskontoret Användbara miljöverktyg TCO, flera? Formella möten

Läs mer

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom. FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.se 0733-615685 Samordnare för verksamhetsutveckling med stöd av IT Siv Torstensson

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Maria Rydqvist Boverket Bild 1 av 32 SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Det går att komma fram

Läs mer

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Datum 2017-05-15 1 (4) Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Regeringen beslutade den 23 mars 2017 att ge Riksarkivet i uppdrag att

Läs mer

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Bevarande av digitala allmänna handlingar www.hassleholm.se S Bevarande av digitala allmänna handlingar Riktlinjer Innehåll Inledning 3 Ansvarsfördelning 3 Bevarande av digitala allmänna handlingar 4 Åtgärder för bevarande av digital information

Läs mer

Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument

Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Projektledare: Eva Müller (eller en annan person från Enheten för digital publicering vid Uppsala

Läs mer

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling

Läs mer

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH)

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-09-16 1 (15) Livrustkammare och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Dnr LSH 109/11:11 Digisams disposition för myndighet/institutionsvisa planer 1.

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sida 1/5 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala

Läs mer

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV 30 MAJ 2017 Riksarkivet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunalförbundet Sydarkivera bjuder in till en spännande nätverksdag i anslutning till Offentliga rummet

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Sammanfattning! 2 FOTO SIMON GATE Innehållsförteckning 1 Introduktion 4 2 Möjliggörande faktorer 6 3 Genomförande av strategin 7 3.1 Prioriterade projekt

Läs mer

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer!!! Agenda 13:00 Mötets öppnande Riksarkivarie Björn Jordell 13:10 Moderator för dagen Björn Skog 13:15 Bakgrund till projektet

Läs mer

Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt. Inriktning av arbetet

Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt. Inriktning av arbetet Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Inriktning av arbetet Mål 2016-2020 Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster Geodata är öppna Geodata är användbara Geodata är

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer