Driftnämnden Öppen specialiserad vård

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Öppen specialiserad vård Sida 1 av 15

2 Åsrapporten är indelad i huvudrapport och fördjupningsdel (text- och statistikbilaga). Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning och analys 2.0 Tillgänglighet 3.0 Personal 4.0 Produktion 5.0 Ekonomi 6.0 Framtidsavsnitt 7.0 Hallands sjukhus mål Uppdrag 2013 Sida 2 av 15

3 1.0 Sammanfattning och analys Hallands sjukhus har genomgått en omorganisation från årsskiftet 2012/2013, vilket innebär en delning av Hallands sjukhus Kungsbacka (HSK) i två förvaltningar, men under samma nämnd (Hälsa och funktionsstöd och Område Kungsbacka specialistsjukvård). Denna rapport avser specialistvården vid Hallands sjukhus Kungsbacka. Verksamhet Tillgänglighet Personal Produktion Ekonomi Åtgärdsplan Mål och uppdrag Verksamheten är välfungerande och arbetar i nära samverkan med övriga verksamheter inom Hallands sjukhus. Åtgärder har genomförts under året för att öka produktionstakten som översyn av operationsprocessen och öppnande av en fjärde operationssal fredag eftermiddag. Tillgängligheten har under året varit hög och verksamheten uppnår målsättningen på 80 procent inom 60 dagar till såväl nybesök som behandling. 78,8 procent av återbesöken genomfördes inom uppsatt måldatum. Trots personalomsättning under året har rekryteringsläget varit bra. Inhyrda läkare har använts vid vissa mottagningar till en kostnad av 4,6 mnkr. Sjukfrånvaron har varit låg. Arbetsmiljöverkets uppföljning av lokalerna vid Hallands sjukhus Kungsbacka har resulterat i att föreläggandet nu formellt avskrivits. Beställningen uppnås med en mindre avvikelse på -0,7 procent. Vakanser på läkarsidan under våren har påverkat slutenvårdsproduktionen något. DRGproduktionen ligger över beställningen och det är dagkirurgin som står för den största ökningen under året. De dagkirurgiska ingreppen har ökat med 16,9 procent mot 2012 och 2013 års totala volym är också något högre än beställningen. Beställningen för läkarbesök och sjukvårdande behandlingar uppnås inte helt. Årets resultat uppgår till -3,9 mnkr, vilket är i nivå med prognoserna under året. Detta motsvarar en avvikelse på 2,1 procent av budgeterade kostnader. För hela Hallands sjukhus blev resultatet -131,5 mnkr där Driftnämnden Hallands sjukhus står för -127,6 mnkr och Driftnämnden Öppen specialiserad vård för -3,9 mnkr. Av åtgärspaketet om 60 mnkr har effektiviseringskravet på verksamheten under 2013 uppnåtts. Övriga 20 mnkr krävde beslut på högre politisk nivå. Hallands sjukhus som helhet har en god måluppfyllelse med några undantag som handläggningstiden på akutmottagningen, kompetensgapet utifrån produktionsuppdraget och ekonomi i balans. Uppdragen har genomförts under året men är i delar ännu inte slutförda, där det krävs ett mer långsiktigt förbättringsarbete. Sida 3 av 15

4 2.0 Tillgänglighet Tillgängligheten har under året varit hög och verksamheten uppnår målsättningen på 80 procent inom 60 dagar till såväl nybesök som behandling. 78,8 procent av återbesöken genomfördes inom uppsatt måldatum. Under året har hyrläkare anlitats för att garantera tillgänglighet och patientsäkerhet. 3.0 Personal Utifrån måluppfyllelse till de övergripande målen, ur ett arbetsgivarperspektiv, är bedömningen att Hallands sjukhus är en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Ett omfattande arbete har genomförts för att förbättra möjligheterna att följa upp och analysera personalstatistiken. Ett övergripande projekt har också påbörjats under 2013 för att kapacitetsberäkna bemanningen kopplat till uppdragen. Projektet kommer på sikt att möjliggöra analys av utfall gentemot plan och öka kvaliteten i beslutsunderlagen. Närvarotid och sjukfrånvaro Antalet närvarotimmar är lägre i relation till 2012 vilket framförallt är relaterad till vakanta läkartjänster med svårigheter att ersättningsrekrytera. Vakansläget gällande läkare har delvis lösts via bemanningsföretag. Sjukfrånvaron är fortsatt låg med ett snitt för året på 4,03% en marginell ökning gentemot 2012 års värde på 3,94%. Utvecklingen av närvarortid och sjukfrånvaro vid Hallands sjukhus Kungsbacka framgår i diagrammen nedan. Sida 4 av 15

5 Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet indikerar över lag en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har nu följt upp de förelägganden som fanns för delar av lokalerna vid Kungsbacka sjukhus. Vid uppföljningsbesöken kunde arbetsmiljöverket konstatera att de brister som uppmärksammats nu var åtgärdade. Föreläggandet är avskrivet. Gemensam administrativ service Förändringsarbetet som en konsekvens av införandet av Gemensam administrativ service är i en intensiv fas för administrationen inom Hallands Sjukhus. I denna fas berörs medarbetare som arbetar med ekonomi och personalfrågor inom administrationen vid Hallands Sjukhus. Parallellt genomförs en översyn av hur det administrativa stödet ska organiseras inom Hallands sjukhus samtliga verksamheter. Sida 5 av 15

6 4.0 Produktion Slutenvård, dagkirurgi och mottagningsverksamhet Hallands sjukhus Kungsbacka månad 12 ack 2012 ack 2013 Förändring antal Förändring % Period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,2% Antal DRG poäng SV ,0% ,2% 890 Case mix index 1,144 1,076-0,068-5,9% Antal DRG poäng ÖV ,9% ,7% 1110 Cytostatika läkem Antal Läkarbesök ,2% ,3% Antal sjukv beh ,7% ,6% Viktade vårdtjänster ,7% ,7% Slutenvård Slutenvården i Kungsbacka bedrivs på ett litet antal vårdplatser har det producerats fler vårdtillfällen men den sammalagda DRG vikten för dessa har varit marginellt lägre än Dagkirurgi Under slutet av 2012 och början på 2013 gjordes effektiviseringar inom dagkirurgin i Halland, vilket innebar att verksamheten i Falkenberg lades ned. Kungsbacka skulle göra en stor del av denna volym och det kan tydligt ses i statistiken hur detta har lyckats. De dagkirurgiska ingreppen har ökat med 16,9 procent mot 2012 och 2013 års totala volym är också något högre än beställningen. Mottagningsbesök Lyckade rekryteringar av läkare har lett till att läkarbesöken har ökat. För sjukvårdande behandlingar har det skett förändringar kopplat till verksamhetsförändringar. Volymer registreras numera under Driftnämnden Hallands sjukhus då verksamheten nu tillhör ett gemensamt regionövergripande område. Det finns också andra förändringar i registreringsrutiner som gör att jämförbarheten mellan åren försvåras. Sida 6 av 15

7 5.0 Ekonomi För Hallands sjukhus Kungsbacka har ekonomin 2013 en avvikelse på minus 3,9 mnkr. Detta är i enlighet med de prognoser som varit under året och avvikelserna återfinns på material- och läkemedelssidan som dock balanseras av en liten positiv avvikelse på intäktssidan. Arbetet med åtgärdsplanerna har gått bra och målen har nåtts för Kostnadsutveckling externa kostnader Kostnadsutveckling av externa kostnader, jämfört med förra året är 3,6 procent. Kostnadsökningen kopplat till ökad verksamhetsvolym står för cirka 1,6 procent av kostnadsökningen. Kostnadsytterfall KPP (Kostnad Per Patient) data med redovisning av kostnadsytterfall har diskuterats i sjukhusets ledningsgrupp. KPP med specifikation av kostnadsytterfall har/kommer att distribueras till varje klinik/område. Avsikten är att gå igenom dessa för att följa upp orsaken till att vårdtillfället blivit ett så kallat ytterfall. Orsakerna kan vara bristande/ofullständig kodning, felaktigheter i matchningen av kostnader, orimligt långa vårdtider med mera. Kostnadsredovisning Tabellen är en sammanställning över resultatet per uppdrag. KPP kostnad per patient KPP redovisning är ett sjukhusinternt instrument med syfte att förbättra kvaliteten och genom intern benchmarking hitta de områden där det är befogat att analysera mer. Ett fullständigt KPP för 2013 baserat på efterkalkylerade priser kommer att sammanställas under kvartal Sida 7 av 15

8 6.0 Framtidsavsnitt Vårdbehoven förändras kontinuerligt, vilket i kombination med en växande andel äldre och en befolkningstillväxt i regionen, kommer att ställa nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Likaså kommer den medicinska och medicinskt tekniska utvecklingen att tillföra behandlingsalternativ som driver på efterfrågan av specialiserad vård. Utvecklingen inom den specialiserade hälso- och sjukvården går allt snabbare mot subspecialisering inom de olika basspecialiteterna. Detta slår också igenom i utbildningen inom de enskilda specialiteterna. Inom det internmedicinska området kommer exempelvis utvecklingen att gå mot att det inte kommer att finnas någon allmän internmedicinsk kompetens i framtiden. En allt högre grad av subspecialisering kräver också tillräckliga patientunderlag för att kunna upprätthålla kompetens. Denna framtid ligger inte långt bort varför detta behöver vägas in i beslut om den närmaste framtiden. Under 2014 och framåt kommer delar av den specialiserade vården att arbeta utifrån nya förutsättningar i samband med införandet av Vårdval Halland Plus. Det är ännu för tidigt att säga vilka konskevenser detta kan få för Hallands sjukhus ur ett arbetsgivarperspektiv. Utvecklingen behöver följas noga och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Ökad specialisering inom vården skapar utmaningar för kompetensförsörjningen. För att klara uppdraget är det av största vikt att utveckla det regiongemensamma arbetet för att stärka varumärket och identifiera gemensamma strategier utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Att hitta långsiktiga strategier för kompetensförsörjningen både för specifika yrkesgrupper men också för framtida ledarförsörjning är angeläget för att klara uppdraget. Utbildningsuppdraget har blivit mer komplext för Hallands sjukhus genom bland annat ökad omsättning av personal och rekryteringssvårigheter, vilket resulterat i ökat behov av att anlita bemanningsföretag. Detta leder till minskad kontinuitet i verksamheten och påverkar genomförandet av utbildningsuppdraget. Handledare utbildas för att möta de 1250 elever som Hallands sjukhus tar emot under ett år, men personalomsättningen gör att det är svårt att fullfölja uppdragen enligt de avtal som finns med Högskolan och andra utbildningssamordnare. Samordning, sammanslagning och koncentration är åtgärder som kontinuerligt pågår och kommer att behövas i framtiden för att kunna matcha kompetens och kapacitet med efterfrågan på specialiserad vård. Lokalerna är viktiga för att skapa förutsättningar för att klara vårdens utmaningar och för att utveckla arbetsprocesser. Målbilden för Hallands sjukhus behöver tydliggöras för att med kraft kunna planera och få ett engagemang i hela linjeorganisationen. Invånarna i Halland har varit vana att ha tillgång till hög kvalitet med god tillgänglighet i hela hälso- och sjukvården. För den specialiserade vården innebär den utveckling som beskrivits tidigare att den nuvarande strukturen inom Region Halland för den specialiserade vården måste anpassas till den utveckling som vi kommer att ställas inför. Detta kommer att vara den enskilt viktigaste frågan för att fortsatt kunna säkerställa kvalitet och tillgänglighet till rätt vård för medborgarna. För den specialiserade vården inom Hallands sjukhus är detta de stora utmaningarna för att kunna svara upp mot förväntningarna i kommande uppdrag för att fortsatt kunna skapa tillgång till hög kvalitet i den specialiserade hälso- och sjukvården. Sida 8 av 15

9 7.0 Mål 2013 Mål, inriktningar och förbättringsmål beslutade av driftnämnderna för Hallands sjukhus. 7.1 Mål: Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. Samtliga medarbetare ska vara tobaksfria under arbetstid. Resultat Arbete pågår genom dialog vid varje patientbesök om tobaksvanor, vilket dokumenteras i VAS. Målet uppnått genom att det ingår som en naturlig del i utvecklingssamtalen och att handlingsplan finns för rökslutarstöd. 7.2 Mål: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. I de regionöverskridande cancerprocesserna ska prioriterade indikatorer/ledtider förbättras. I de identifierade vårdprocesserna inom respektive klinik/enhet ska prioriterade indikatorer/ledtider förbättras. Resultat Det totala antalet nybesök som genomförts på Hallands sjukhus 2013 (jan-dec) har 80,6 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Det totala antalet planerade operationer som genomförts på Hallands sjukhus 2013 (jan-dec) har 75,7 procent genomförts inom 60 dagar. Målet nås ej. Målet nås för mottagningar och behandlingar. 78,8 procent av utförda återbesök till läkare har skett inom måldatum. Utvecklingen av processtyrningen av fastställda cancerprocesser i Region Halland redovisas i separat årsberättelse från Strategiska cancerenheten. Samtliga områden inom Hallands sjukhus har identifierat och processbeskrivit minst en regionöverskridande vårdprocess under Resultat redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. 7.3 Mål: Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Förbättringsmål Resultat Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och i slutenvård. Sedan årsskiftet 2013 har verksamheterna påbörjat aktiviteter, baserade på den analys man gjort av 2012 års mätresultat. Sida 9 av 15

10 7.4 Mål: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Hallands sjukhus ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Antalet läkemedelsrelaterade fel i slutenvården ska minska. Andelen enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar ska öka. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. Medarbetarnas kompetens inom området informationssäkerhet ska öka. Resultat Genom analys av resultat från bland annat Öppna jämförelser, kvalitetsregister samt de nationella mätningar Hallands sjukhus deltar i initieras vid behov förbättringsarbeten i verksamheten. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs. Följsamheten till basala hygienrutiner har ökat jämfört med 2012 men Hallands sjukhus når inte målet. Resultat redovisas i styrkort för kvalitet. Andel trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats i samband med inskrivning har minskat. Hallands sjukhus når inte målet. Vid en nationell jämförelse har Halland en låg andel trycksår (tredje plats i riket). Resultat av trycksårsmätningar redovisas i styrkort för kvalitet. Införande av läkemedelsmodulen för slutenvården har planerats och genomförs Införandet av ett infektionsverktyg som ger möjlighet till en kontinuerlig mätning samt medför ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. Fortsatt implementeringsarbete pågår och ett utvecklingsarbete genomförs för att möjliggöra statistikuttag ur VAS. Den strategiska styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (SPoK) vid Hallands sjukhus hanterade tre ärenden avseende införande av nya behandlingsmetoder. Ett kompetenskort för informationssäkerhet har tagits fram och finns tillgängligt i TILDA, vilket är en åtgärd i arbetet med att öka kompetensen inom detta område. TILDA är inte infört vid Hallands sjukhus Kungsbacka. Sida 10 av 15

11 7.5 Mål: Miljö och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Förbättringsmål Koldioxidutsläpp från lokala och nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent 2013 jämfört med Andelen startförpackningar med läkemedel ska öka. Andelen cytostatikakassationer ska minska. Andelen läkemedel med substansen diklofenak ska minska. Status Målet kan inte följas upp eftersom uppgifterna för tjänsteresor inte är jämförbara från 2012 till Hälsa och funktionsstöd samt Hallands sjukhus har deltagit i nästan videokonferenser vilket är 21 procent fler konferenser än 2012, detta bidrar till att koldioxidutsläppen blir mindre än om resorna till mötena hade skett med bil. Målet har inte uppnåtts då andelen startförpackningar för läkemedel har minskat med cirka 0,09 procent. Det är fortfarande ovisst varför det tas ut få startförpackningar 0,53 procent. En förklaring kan vara att det inte förskrivs eller att många apotek byter mot större förpackningar om startförpackningar inte finns i lager. Målet redovisas endast för hela Hallands sjukhus och målet har uppnåtts genom att mängden cytostatika som har kasserats har minskat med 12 procent. Målet har uppnåtts genom att förskrivningen av läkemedel med diklofenak har minskat med 24 procent på grund av ändrade terapirekommendationer. 7.6 Mål: Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Mål: Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Förbättringsmål Medarbetarnas kännedom/kunskap om verksamhetens mål ska vara hög. Andelen medarbetare som upplever Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare ska vara hög. Status Målet följs upp vartannat år genom medarbetarenkät. Nästa uppföljning sker Medarbetarenkäten 2012 visade på hög grad av måluppfyllelse. Fokus under 2013 har varit på uppföljningsarbetet för att underlätta för chefer och medarbetare att följa resultatet av sina insatser och återkoppla måluppfyllelse. Målet följs upp vartannat år genom medarbetarenkät. Nästa uppföljning sker Medarbetarenkäten 2012 signalerade goda resultat och arbetet med handlingsplaner pågår utifrån prioriterade förbättringsområden kopplat till respektive enhet. Bedömningen är att måluppfyllelsen fortsatt är god utifrån ett helhetsperspektiv. Sida 11 av 15

12 Minska kompetensgapet kvantitativt och kvalitativt utifrån produktionsuppdraget både på kort och på lång sikt. Under året har personalomsättningen för sjuksköterskor ökat och många har sökt sig till kommunen och andra arbetsgivare som erbjuder bättre anställningsvillkor. Bemanningsproblematiken för sjuksköterskegruppen har accelererat och Hallands sjukhus har svårigheter att besätta vakanta tjänster. Det mest kritiska området gäller nattbemanning av sjuksköterskor. För att lösa sommarrekryteringen har ett av verktygen varit så kallat förskjuten semester. För 2013 har en mycket större andel än tidigare förskjutit sin semester vilket varit den främsta orsaken till att sommarbemanningen löstes relativt bra. Ett prioriterat uppdrag för att lösa kompetensförsörjningen är det projekt som belyser kapacitet- och resurssättningen. Inför budgetarbetet 2014 utgår slutenvården från en ny bemanningsmodell som tydliggör behov av resurser och bemanning för att lösa uppdraget. 7.7 Mål: Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans Mål: Hallands sjukhus ska ha en resurs- och kostnadseffektiv verksamhet Förbättringsmål Status Personalkostnadsavvikelse gentemot budget ska vara lika med budget eller bättre. Kostnaden per viktade vårdtjänster ska inte öka. Kostnadsutvecklingen ska understiga 2013 års indexuppräkning (1,9 procent). Avvikelse mot fastställd produktionsbudget per område ska rymmas inom intervallet -0,5 procent till +0,5 procent. Avvikelse ,5 mnkr. Målet nås. Externa kostnader per viktade vårdtjänster har ökat med 2 procent vilket motsvarar 2013 års indexuppräkning. Den externa kostnadsutvecklingen är högre än index, 3,6 procent. Detta fördelas på en ökad produktionsvolym, 1,6 procent och kostnadsutveckling 2 procent. Produktionen överstiger fastställd produktionsbudget med mer än 0,5 procent. Målet nås. Sida 12 av 15

13 8.0 Uppdrag I hälso- och sjukvårdstyrelsens fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2013 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Uppdragen har genomförts under året men i delar är de ännu inte slutförda, då det handlar om mer långsiktigt och kontinuerligt förbättringsarbete. Uppdrag Kommentar Verksamhetsplan för området klart Pågår Gen omfört Fortsatt utveckling kring koncentration av verksamhet med små patientvolymer och krav på specifik kompetens. Delta i utvecklingsarbetet och anpassa verksamheten utifrån beslut som fattas inom ramen för utredningsarbetet Framtidens sjukvård struktur och utbud, kvalitet och administration. Deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Ekonomi Skapa delaktighet och förståelse för verksamhetens ekonomiska helhet och som en del i detta uppdrag: - utveckla ansvarstagande för kostnadskontroll och produktionsstyrning på lägsta rimliga nivå i verksamheten. Aktivt arbeta med produktions- och kapacitetsplanering för effektiva vårdprocesser och anpassning av verksamheten till beställning. Som en del i detta arbete medverka i projektet: - Patientnärmre vård - utveckling av IT-stöd för produktionsplanering. Produktion och resurser Vidareutveckla vården för individer med många besök per år i hälso- och sjukvården för att i förlängningen minska vårdbehov och vårdkonsumtion och som en del i detta uppdrag: - delta i utvecklingsarbete av ett arbetssätt för adekvat omhändertagande av individer med frekventa akuta inläggningar. Skapa strategiska allianser och som en del i detta uppdrag: - för att nå samordningsvinster gällande kvalitet, kompetens och resurseffektivitet, undersöka möjligheter till samverkan med andra sjukhus kring områden med små volymer eller svårrekryterad kompetens. - samverka med andra relevanta aktörer såsom regionsjukhus, närsjukvård, psykiatri, kommuner med flera. Deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Hallands sjukhus Kungsbacka deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen Bland annat har ögonmottagningen i Kungsbacka anställt en ögonläkare tillsammans med område 2. Initiativ till samverkan har skett med aktuella områden inom Hallands sjukhus. Sida 13 av 15

14 Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEONprincipen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagande Nivå) och som en del i detta uppdrag: - säkra att patienter (åter-)remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - medverka i arbetet kring kommande förändring av hemsjukvården. Verksamheten ska ha väl fungerande rutiner för att tillvarata och utveckla befintlig kompetens och att det framtida behovet av kompetens säkerställs. För att uppnå detta ska deltagande ske i regiongemensam strategisk kompetensinventering och kompetensförsörjning. Dialog om tobak ska ingå vid samtliga medarbetarsamtal. Baserat på resultaten av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2012 ska samtliga ledningsnivåer ta fram handlingsplaner med åtgärder för implementering under Kvalitet Delta i aktuella lokala och nationella mätningar. Genomföra såväl lokal som regional analys av Öppna jämförelser 2012, eller annan relevant statistik. Arbetet ska bedrivas med stöd av tidsatta åtgärdsoch uppföljningsplaner. Arbetet ska för gränsöverskridande vårdprocesser ske i samverkan med övriga berörda förvaltningar eller kommunerna. Alla enheter som har resultat under 75 procent följsamhet i mätningar hösten 2012 gällande basala hygienrutiner ska ta fram och genomföra särskild handlingsplan. Alla enheter som har resultat över 8 procent i mätningar hösten 2012 gällande förvärvade trycksår ska ta fram och genomföra särskild handlingsplan. Inom verksamhetsområdenas kliniker ska respektive specialitet/subspecialitet kontinuerligt mäta, utvärdera och förbättra minst en medicinsk processindikator för fördjupad kvalitetsuppföljning i syfte att minska kvalitetsbristkostnader. Följa och mäta antalet patienter med cancersjukdom under aktiv behandling som har kontaktsjuksköterska. Prioriterade åtgärder ska identifieras och genomföras samt analyseras i syfte att öka den patientupplevda delaktigheten i beslut om vård och behandling. Medverka i införande av ehälsotjänster i syfte att stärka patienternas delaktighet. Deltar i projektstyrgrupp. Mätningar genomförs med utvärdering och analys som grund för förbättringsarbete. Vårdhygien har bjudits in till mottagningen. Plan för åtgärder är klar. Handlingsplanen innebär ett förbättringsarbete med dagliga inspektioner av de patienter, som i Senior alert bedöms ha risk för trycksår. Samtliga patienter har en kontaktsjuksköterska. Använder Mina vårdkontakter, SMSpåminnelser och har en hemsida. Sida 14 av 15

15 Dialog om tobaksvanor ska dokumenteras i VAS vid varje patientbesök. Informationskampanj angående tobaksfri operation ska genomföras inom alla verksamheter. Samtliga patienter frågas om tobaksbruk som dokumenteras i VAS. Handlingsplan finns för hur vi arbetar vidare med rökande patienter. Samtliga patienter frågas om tobaksbruk som dokumenteras i VAS. Handlingsplan finns för hur Hallands sjukhus arbetar vidare med rökande patienter. Vid fråga om införande av nya resurskrävande diagnostiska eller behandlingsmetoder alltid redovisa enligt rutin i ledningssystemet, förutom evidens, ställningstaganden i olika nationella organ såsom SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Förbättra den somatiska vården av patienter med psykisk ohälsa. Suicid är en i Sverige och Halland alltför vanlig dödsorsak. Risken är ökad i anslutning till sjukdom och då inte bara vid psykiatriska diagnoser. Ett suicidpreventivt synsätt ska därför prägla all verksamhet. I syfte att minska vårdskador och kvalitetsbristkostnader medverka i val av metodik och införandeplanering under första och andra kvartalet 2013 för att utveckla ett arbetssätt för kontinuerlig kvalitetsförbättring. Implementera WHO:s checklista i alla opererande verksamheter inom Hallands sjukhus. Berörda områdeschefer ansvarar för implementering och uppföljning av följsamheten till checklistan. Befintlig rutin följs. Verksamheterna uppmärksammas på att identifiera patienter med psykisk ohälsa. Ingår i verksamhetens processarbete. Implementeringen slutförd. Driftnämnden för Öppen specialiserad vård Margareta Ödman Driftnämndens ordförande Lena Johansson Sjukhuschef Sida 15 av 15

16 Fördjupningsdel text- och statistikbilagor Årsrapport 2013 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Öppen specialiserad vård

17 Väntande till nybesök Hallands sjukhus V,HV,OR,P,EH M > 90 d P > 90 d ALLA Tillgänglighet 60dgr Tillgänglighet 90dgr M M > 90 d P > 90 d > 90 dgr Antal bokade Totalt ,6% ,5% Utförda nybesök Hallands sjukhus januari - december 2013 V,HV,OR,P,EH % inom M Alla > 90 Totalt M> 90d P > 90d % 60 d - M dgr M V,HV,OR, ,6% ,8% Totalt väntande till planerad OP Hallands sjukhus M P V HV,K,M,P,V, OR,EH HV,K,M,P, V,OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P, V,OR,EH Övriga >90d K,M,P,V,O R,EH KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgänglig het SKL + Övriga % inom 60d utom M Tillgänglig het SKL + Övriga % inom 90d utom M HV,K,M,P, V,OR,EH Totalt>90 dgr Antal bokade HV,K,M,P, V,OR,EH ,5% 94,0% Totalt utförda planerade OP Hallands sjukhus januari - december 2013 M P V HV,K,M,P,V,OR,EH HV,K,M,P,V,OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL <60d SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P,V,OR,EH Övriga Op <60d Övriga Op >90d K,M,P,V,O R,EH KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgänglighet SKL + Övriga Op % inom 60d utom M Tillgänglighet SKL + Övriga Op % inom 90d utom M HV,K,M,P, V,OR,EH Totalt>90 dgr Totalt vänt. HV,K,M,P, V,OR,EH ,7% 90,5% Totalt antal

18 Totalt väntande till utprovning hörapp HFS V,HV,OR,P,EH Totalt Tillgäng- lighet 60 Tillgänglighet V,HV,P,O R,EH Alla > 90 Antal dgr dgr < 90 dgr M M >90 d P >90dgr dgr bokade Totalt ,3% 38 98,7% Totalt utförda utprovning hörapp HFS januari - december 2013 V,HV,OR,P,EH Tillgänglighet M ALLA Medel Totalt % inom vänte- M> 90d P> 90 d % inom 60 d minus M 90 d M >90 tid i Summa minus M dagar ,7% 97,8%

19 Väntande till nybesök Hallands sjukhus redovisning till SKL Kod V,HV,OR,P,EH V,HV,OR,P,EH M > 90 d P > 90 d ALLA Tillgänglighet 61- Tillgänglighet V,HV,OR,E Antal MVO MVO text dgr 90 90dgr H,P > 90d > 366 M M > 90 d P > 90 d > 90 dgr bokade Totalt 105 Gastroenterologi ,5% 6 100,0% Kardiovaskulär medicin ,0% 11 85,4% Hematologisk vård ,0% 100,0% Lungsjukvård ,6% 19 79,5% Allergisjukvård ,9% 1 96,4% Medicinsk njursjukvård ,0% 11 95,2% Endokrinologisk vård ,0% 100,0% Diabetessjukvård ,6% 9 88,2% Barn- och ungdomsmedicinsk vård ,2% 48 96,2% Hud- och könssjukvård ,8% 23 94,4% Neurologisk vård ,2% 22 94,7% Kardiologisk vård ,2% 18 88,1% Kirurgisk vård ,7% 47 94,8% Kärlkirurgisk vård ,6% 88,6% Ortopedisk vård ,7% 82 94,3% Urologisk vård ,7% 41 96,3% Gynekologisk vård ,4% 48 93,8% Ögonsjukvård ,1% 32 94,3% Öron-, näs- och halssjukvård ,7% 55 97,7% Summa: ,6% ,5%

20 Utförda nybesök januari - december Hallands sjukhus 2013 Mvo Kod Mvo Kod V,HV,OR,P,EH % inom <90 d V,HV,OR,P,EH M Alla > Totalt M> P > % 60 d - 90 dgr V,HV,O V,HV,OR, >366 M 90d 90d M (utom M) R,P,EH dgr P,EH 105 Gastroenterologi ,7% 83 96,7% Kardiovaskulär medicin ,6% ,3% Hematologisk vård ,8% 17 99,2% Lungsjukvård ,6% ,3% Infektionssjukvård ,1% 26 97,9% Allergisjukvård ,6% ,4% Medicinsk njursjukvård ,3% 56 87,4% Endokrinologisk vård ,2% 25 95,9% Diabetessjuvård ,0% ,1% Barn- och ungdomsmedicinsk vård ,0% ,4% Hud- och könssjukvård ,2% ,9% Neurologisk vård ,9% 78 83,3% Kardiologisk vård ,4% ,8% Kirurgisk vård ,4% ,7% Kärlkirurgisk vård ,9% ,7% Ortopedisk vård ,5% ,0% Urologisk vård ,1% ,9% Gynekologisk vård ,9% ,0% Ögonsjukvård ,8% ,1% Öron-, näs- och halssjukvård ,8% ,9% Rehabiliteringsmedicinsk vård 33 89,1% 5 98,2% Summering ,6% ,8%

21 Op Gruppering Axel eller skuldra, vid nervin Axelinstabilitet Bröstförminskning Diskbråck i ländryggrad Finger, krokande (dupuytrens) Gallsten Gråstarr Halsmandel, borttag V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet 60dgr Tillgänglighet 90dgr V,HV,OR,K,P,EH M Alla >90 P > 90 Antal > 366 M d >90d dgr bokade Totalt ,7% 5 93,3% ,9% 90,9% ,0% 100,0% ,0% 100,0% ,4% 2 100,0% ,3% 8 95,5% ,1% 11 98,8% ,0% 3 93,5% Hand, nervinklämning (Karpaltu ,4% 3 91,5% Hand och handledsreumatism Hand, sjukdom i ledhinna eller Hängbuk, plastik Höftled (ledprotes) Höftled (ledprotes) omoperatio Hörselförbättrande operation Knäled (ledprotes) Knäledsartoskopi Korsband i knä Kotförskjutning Livmoder, borttag vid godartad Livmodersframfall Ljumskbråck Magsäck eller tarm, vid övervi Väntande till SKL-OP Hallands sjukhus Totalt V,HV,P,O R,K,EH < 90 dgr ,9% 1 100,0% ,6% 3 95,5% ,0% 1 100,0% ,0% 8 97,6% ,7% 2 100,0% ,0% 60,0% ,8% 10 94,3% ,2% 2 94,1% ,7% 1 100,0% ,7% 2 100,0% ,6% 1 96,3% ,5% 10 97,5% ,7% 8 100,0% ,0% 100,0% 6 4 6

22 Navelbråck ,0% 1 90,0% Nässkiljevägg, plastik ,2% 1 81,0% Prostataförstoring, godartad i ,3% 1 100,0% Pungbråck (vattenbråck) 3 60,0% 2 100,0% Rotkanalförträngning i ländryg ,0% 100,0% Skelning ,0% 2 100,0% Sköldkörteloperation ,1% 5 76,5% Testikel, ej nedstigen 1 100,0% 100,0% Tumbasförslitning (artros) ,0% 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, ,1% 6 100,0% Urinläckage, kvinnor ,0% 1 85,7% Ådersbråck, ej kosmetiska ,1% 5 95,5% Ändtarmssjukdom ,9% 6 93,6% Ärrbråck ,3% 3 66,7% < 90 dgr >366dgr M M >90d P >90d> 90 dgr Totalt Summa: ,9% ,1%

23 Utförda planerade "SKL"- operationer januari - december 2013 Hallands sjukhus, Halmstad Varberg Kön V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet V,HV,OR, V,HV,OR,P,K,EH M ALLA Medel Totalt P,K,EH M> P> vänte- % inom 60 % inom 90d 90 d tid i Diag-Op Grupp Kön dgr (utom dgr < 90 dgr >366 M >90 Summa dagar M) (utom M) Axel eller skuldra, vid nervin K ,2% 7 67,7% Axel eller skuldra, vid nervin M ,2% 11 78,0% Axelinstabilitet K 0,0% 1 50,0% Axelinstabilitet M ,2% 2 84,6% Bröstförminskning K ,8% 6 59,1% Bröståteruppbyggnad efter tumök ,7% 1 93,3% Diskbråck i ländryggrad K ,6% 2 100,0% Diskbråck i ländryggrad M ,5% 3 100,0% Finger, krokande (dupuytrens) K ,0% 100,0% Finger, krokande (dupuytrens) M ,7% 1 93,3% Gallsten K ,9% 20 88,0% Gallsten M ,8% 9 83,0% Gråstarr K ,8% ,2% Gråstarr M ,7% 89 97,5% Halsmandel, borttag K ,0% 45 87,5% Halsmandel, borttag M ,0% 31 85,9% Hand, nervinklämning (Karpaltu K ,1% 31 89,4% Hand, nervinklämning (Karpaltu M ,8% 12 95,5% Hand och handledsreumatism K 1 100,0% 100,0% Hand, sjukdom i ledhinna eller K ,5% 18 92,6% Hand, sjukdom i ledhinna eller M ,4% 13 94,6% Hängbuk, plastik K 3 60,0% 60,0% Hängbuk, plastik M 1 50,0% 1 100,0% Höftled (ledprotes) K ,9% 66 90,9% Höftled (ledprotes) M ,5% 49 86,8% Höftled (ledprotes) omoperatio K ,3% 3 90,9% Höftled (ledprotes) omoperatio M ,1% 7 88,2% Hörselförbättrande operation K ,7% 5 44,4% Hörselförbättrande operation M ,7% 6 33,3% Knäled (ledprotes) K ,1% 73 90,2%

24 Knäled (ledprotes) M ,9% 49 86,9% Knäledsartoskopi K ,1% 8 97,0% Knäledsartoskopi M ,0% 8 98,8% Korsband i knä M 0,0% 1 100,0% Kotförskjutning K ,9% 3 100,0% Kotförskjutning M 5 71,4% 2 100,0% Livmoder, borttag vid godartad K ,1% 25 80,6% Livmodersframfall K ,6% 42 83,4% Ljumskbråck K ,0% 100,0% Ljumskbråck M ,1% 43 89,8% Magsäck eller tarm, vid övervi K ,1% 2 95,6% Magsäck eller tarm, vid övervi M ,2% 1 94,1% Navelbråck K ,0% 5 73,3% Navelbråck M ,0% 5 72,7% Nässkiljevägg, plastik K ,2% 5 70,6% Nässkiljevägg, plastik M ,4% 14 57,5% Prostataförstoring, godartad i M ,6% 21 91,1% Pungbråck (vattenbråck) M ,6% 4 87,0% Rotkanalförträngning i ländryg K ,2% 8 100,0% Rotkanalförträngning i ländryg M ,3% ,0% Skelning K ,0% 3 93,8% Skelning M ,5% 2 100,0% Sköldkörteloperation K ,8% 8 68,3% Sköldkörteloperation M ,3% 5 75,0% Testikel, ej nedstigen M ,3% 6 70,6% Tumbasförslitning (artros) K 4 36,4% 2 54,5% Tumbasförslitning (artros) M ,7% 3 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, K ,8% 36 88,8% Tår vid Hallux valgus/rigidis, M ,3% 5 77,8% Urinläckage, kvinnor K ,6% 21 78,6% Ådersbråck, ej kosmetiska K ,4% 27 65,1% Ådersbråck, ej kosmetiska M ,6% 15 70,9% Ändtarmssjukdom K ,1% 7 74,4% Ändtarmssjukdom M ,1% 3 89,2% Ärrbråck K ,9% 5 85,7% Ärrbråck M ,5% 3 81,3% <90HV,V, M> P> ALLA Medel >366 M OR,P 90d 90d > 90d vänteti Totalt Summa: ,2% ,7%

25 Hallands sjukhus KBA Kön V,HV,OR,P,K,EH Tillgänglighet V,HV,OR,P,K,EH V,HV,OR,P,K,EH M ALLA Medel Totalt Diag-Op Grupp Kön % inom 60 dgr % inom 90 dgr < 90 dgr >366 M M> 90d P> 90 d >90 väntetid i Summa (utom M) (utom M) dagar Gallsten K ,6% 2 86,8% Gallsten M ,2% 1 94,1% Halsmandel, borttag K 1 100,0% 100,0% Hand, nervinklämning (Karpaltu K ,3% 3 90,6% Hand, nervinklämning (Karpaltu M ,8% 1 90,9% Hand, sjukdom i ledhinna eller K ,0% 4 95,0% Hand, sjukdom i ledhinna eller M ,0% 100,0% Hängbuk, plastik M 1 100,0% 100,0% Knäledsartoskopi K ,2% 35 95,7% Knäledsartoskopi M ,8% 29 95,4% Korsband i knä K ,9% 11 93,3% Korsband i knä M ,2% 14 93,0% Livmodersframfall K ,7% 7 92,1% Ljumskbråck K ,3% 2 86,4% Ljumskbråck M ,3% 15 96,8% Navelbråck K ,3% 3 85,7% Navelbråck M ,3% 2 86,7% Prostataförstoring, godartad i M ,3% 5 100,0% Pungbråck (vattenbråck) M ,5% 2 88,2% Sköldkörteloperation K 1 100,0% 100,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, K ,0% 4 75,0% Tår vid Hallux valgus/rigidis, M 2 40,0% 2 80,0% Urinläckage, kvinnor K ,4% 9 92,1% Ådersbråck, ej kosmetiska K ,6% 38 81,3% Ådersbråck, ej kosmetiska M ,0% 10 85,4% Ändtarmssjukdom K ,1% 1 96,6% Ändtarmssjukdom M ,9% 2 96,3% Ärrbråck K ,4% 1 85,7% Ärrbråck M ,7% 1 100,0% <90HV,V, M> P> ALLA Medel >366 M OR,P 90d 90d > 90d vänteti Totalt Summa: ,8% ,6%

26 Bilaga till årsrapport HS 2013 Sammanställning antal patienter som hänvisats till vård hos annan vårdgivare via vårdgarantin Hänvisade patienter månad Nybesök 2011 Nybesök 2012 Nybesök 2013 Operationer 2011 Operationer 2012 Operationer 2013 Operation efter besök 2011 Operation efter besök 2012 Operation efter besök 2013 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Dec Totalt

27 Version Personalstatistik Under 2013 har ett omfattande arbete gjorts för att förbättra möjligheterna att följa upp och analysera personalstatistiken. På regionkontoret har uppföljningen utvecklats för att kunna jämföra personalstatistiken på förvaltningsnivå. Analys och jämförelser har dock varit svåra att genomföra för underliggande ansvarsnivåer pga omfattande organisationsförändringar och förändrade uppdrag. Inom Hallands Sjukhus har statistiken utvecklats ytterligare för att kopplas till respektive ansvarsnivå och går nu att följa på alla ansvarsnivåer i organisationen. Rapportpaketet har fastställts kvartal fyra 2013 och kommer att underlätta den systematiska uppföljningen under Ett omfattande projekt har också påbörjats under 2013 för att kapacitetsberäkna bemanningen kopplat till uppdragen. Idag görs analys av personalstatistik gentemot föregående års utfall. Kapacitetsättningsprojektet kommer på sikt att möjliggöra utfallet gentemot plan. Antal anställda Antal anställda uppvisar en liten ökning gentemot Utökningen beror främst på arbetsmiljöproblem där bemanningen har utökats för att möta det ökade inflödet av patienter på akutmottagningarna och den ökade beläggningen på vårdavdelningarna främst i Varberg. Ökningen är också kopplad till utökade uppdrag inom bla logopedin och som en helårseffekt av barnsatsningen i Norra Halland. Andelen tidbegränsade anställda i relation till tillsvidareanställda har minskat jämfört med Den största skillnaden gäller sjuksköterskegruppen som idag erbjuds tillsvidareanställningar som ett led i att öka vår attraktionskraft och möta vakansbehovet. Åldersstruktur Inom Hallands Sjukhus är 50 % av medarbetarna över 50 år och det är angeläget att arbeta långsiktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta med olika insatser för att säkra framtida pensionsavgångar. Under 2013 har den andelen medarbetare i de yngre åldersspannen ökat mest vilket är en positiv utveckling. Under 2013 har andelen som arbetar heltid ökat till 71% en liten ökning gentemot Trots heltidserbjudandet är det fortfarande 29% av medarbetarna som har en deltidstjänst. Erbjudandet om heltid erbjuds fortsatt två gånger per år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något. Totalt för perioden ligger sjukfrånvaron nu på 4,52% jämfört med 4,19 % för motsvarande period föregående år. Den största delen av ökningen är relaterad till långtidssjukskrivningar över 90 dagar enligt bifogad tabell. Sjukfrånvaro Kort 1-14 dgr Mellan 15-90dgr Lång 91-dgr Innevarande år ( tom 2,13% 0,99% 1,41% nov) Motsvarande period ,08% 0,94% 1,17%

28 Inom de olika yrkeskategorierna är det framförallt gruppen undersköterskor som ligger högt med en sjukfrånvaro på 7,28%. Generellt kan man se att sjukfrånvaron ökar för de som är över 60 år. För kategorin undersköterskor är hela 27% av medarbetarna över 60 år och det kan vara en del av orsaken. Personalavdelningen gör nu tillsammans med cheferna en systematisk genomgång av alla enheter och yrkeskategorier för att kunna fokusera åtgärder för de enheter, grupper där sjukfrånvaron ligger över 5%. Tidsanvändning Det har skett en ökning av arbetad tid med ca 2% i relation till föregående år. Analysen försvåras av att jämförelsetalen relaterar till föregående år och inte är kopplade till en produktions och kapacitetssättning utifrån uppdragen. I relation till föregående år beror utökningen främst på arbetsmiljöproblem där bemanningen har utökats för att möta det ökade inflödet av patienter på akutmottagningarna men också på beläggningen på vårdavdelningarna främst i Varberg. Ökningen är också kopplad till utökade uppdrag inom bla logopedin och som en helårseffekt av barnsatsningen i Norra Halland. Ett omfattande arbete pågår med produktions och kapacitetsplanering i första hand kopplat till uppdragen i slutenvården som ligger till grund för bemanningen Timavlönade Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare visar på en minskning motsvarande ca 6 tjänster gentemot föregående år. Detta är troligtvis en följd av heltidserbjudandet och den gemensamma bemanningsenhetens uppdrag som minskar behovet av timanställda vikarier. Framtida pensionsavgångar Inventering av åldersstrukturen inom de olika yrkeskategorierna visar att de största utmaningarna inom den närmaste 5 årsperioden gäller tandvårdspersonal och undersköterskor där ca 27% är äldre än 60 år. Lönepolitik Lönestrategin följer de beslutade prioriteringar som gjorts inom Region Halland. De grupper som främst prioriterats inom Hallands Sjukhus under 2013 är: AT-läkare, specialistsjuksköterskor, barnmorskor slutenvård, specialisttandläkare, medicinska sekreterare och sjukgymnaster. Behovet av en central lönestrategi för allmän sjuksköterskorna är lyft från förvaltningen. Under 2013 har konkurrensen från kommunerna och andra aktörer ökat och många sjuksköterskor har valt att lämna Hallands Sjukhus för bättre förmåner hos andra aktörer. I november beslutades om ett särskilt tillägg för sjuksköterskor som arbetar natt för att möta det stora vakansbehovet av sjuksköterskor som arbetar natt.

29 Inhyrd personal Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag är svår att uppfylla främst gällande sjuksköterskor. För att klara uppdraget har vakanser lösts genom användandet av bemanningsföretag. Vakanta tjänster med svårigheter att ersättningsrekrytera är den främsta orsaken till användandet av inhyrd personal. För 2013 motsvarar kostnaden för läkare via bemanningsföretagen 9,8 miljoner kr vilket är en liten minskning gentemot Utöver bemanningsföretag har verksamheten också anlitat läkarkonsulter för 4,4 miljoner kr. Under 2013 har bristen på allmän sjuksköterskor också inneburit ökade kostnader för bemanningssjuksköterskor. Kostnaden har totalt uppgått till 5,3 miljoner kr en ökning gentemot Användandet av bemanningssjuksköterskor har framförallt ökat under hösten i samband med ökade rekryteringssvårigheter gällande sjuksköterskor. Finns det chefer som har fler än 35 underställda? Respektive ledningsnivå inom organisationen ansvarar för att skapa förutsättningar för chefer att utföra sitt uppdrag och arbeta mot målsättningen att ha färre än 35 medarbetare. Inom organisationen finns det ett antal chefer som har fler än 35 anställda. För vissa enheter har man utifrån enhetens logik och för att skapa tydlighet i linjen valt att ha större grupper under en och samma chef. Arbete kommer under 2014 att initieras för att se över chefernas förutsättningar för chefsuppdragen. Har förvaltningen genomfört en kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Hallands Sjukhus är certifierade gentemot arbetsmiljön enligt OSHAS och det innebär att HS ledningssystem kontinuerligt följs upp, uppdateras och granskas. En gång per år genomförs skyddsrond/egenkontroll arbetsmiljö vid respektive arbetsplats. Uppföljning av dessa sker vid samverkansmöte på respektive område. En sammanställning över alla genomförda skyddsronder vid HS sammanställs dessutom av personalavdelningen och följs upp i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen. Samtliga inträffade arbetsskador och tillbud sammanställs efter handläggning och redovisas både på samverkansgrupp på respektive område och i förvaltningens samverkansgrupp. Denna uppföljning sker kvartalsvis samt årsvis. En sammanställning över hur den externa företagshälsovården utnyttjas redovisas årsvis i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen. Arbetsmiljöplanen kommuniceras i den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen och i sjukhusledningen. Efter beslut av respektive driftnämnd publiceras den i HS ledningssystem. Under 2013 har stort fokus legat på kontinuerlig information och uppföljning av de två föreläggande som förvaltningen haft, dels på akuten i Varberg och dels gällande lokaler på sjukhuset i Kungsbacka. Uppföljning har skett både vid möten tillsammans med fackliga företrädare och på samverkansmöten

30 på områdesnivå och på förvaltningsnivå. Plan på åtgärder är fullfölja och föreläggandena avskrevs under kvartal Resultat och analys av avslutningsenkäter för 2013 Avslutningsenkäterna uppvisar stora skillnader i svaren utifrån om medarbetaren slutat för att gå i pension eller valt att avsluta sin anställning av andra skäl. Av de 25 pensionärer som svarat har 23 varit anställda inom regionen mer än 10 år. Överlag är svaren positiva och man uppger att arbetet i stort har stämt överens med deras förväntningar och att deras kunskaper och erfarenheter har tillvaratagits. Det finns några förbättringsområden bl.a. gällande regelbunden återkoppling från chefer. Gruppen uppger att de kan rekommendera Region Halland som arbetsplats. För 2013 har 83 medarbetare som under året valt att avsluta sin anställning av andra skäl än pension svarat på enkäten. Den övervägande yrkesgruppen, med 52 svaranden är sjuksköterskor. De tre vanligaste anledningarna till att medarbetarna valt att sluta är anställningsvillkor, arbetsbelastning och arbetstider. En tredjedel uppger att de fått erbjudande om annat arbete. Enkäten bekräftar bilden av svårigheterna verksamheten har med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Arbete pågår för att hitta förslag och lösningar för att nå målet om att vara en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Det finns en stor bredd i återkopplingen kring förbättringsområden och det är svårt att dra några tydliga slutsatser. Slutligen uppger huvuddelen av de svarande att de skulle kunna tänka sig att arbeta inom Region Halland igen. Redovisa resultatet och planerade åtgärder kring medarbetarenkäten Medarbetarenkäten genomfördes hösten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 86% vilket är mycket bra och signalerar ett stort engagemang från medarbetarna. Det totala resultatet motsvarar ett index på 75 och är ett bra resultat. Avdelningen för arbetsmiljö har engagerats för att vara behjälpliga till de enheter, chefer som behöver stöd i arbetet utifrån resultatet. Respektive chef har ansvar för att ta fram handlingsplaner med prioriterade förbättringsområden utifrån resultatet för sin enhet. För Hallands Sjukhus är ett identifierat förbättringsområde att öka andelen medarbetare/chefer som upplever att lönekriterierna är tydliga samt att öka andelen medarbetare/chefer som har en individuell utvecklingsplan. Har samtliga medarbetare haft utvecklingssamtal och erbjudits lönesamtal under året? Har samtliga anställda en personlig utvecklingsplan? Om inte ange orsak? Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visar att 86% av medarbetarna inom HS har haft utvecklingssamtal respektive lönesamtal under de senaste 12 månaderna. Det är några procent högre än snittet för Regionen. Vi har idag inget systemstöd för att fånga informationen de år då inte medarbetarenkäten genomförs. En manuell insamling indikerar på samma resultat dvs att 85% av medarbetarna har haft utvecklingssamtal och lönesamtal under Beträffande individuell utvecklingsplan uppgav 62% av medarbetarna inom Hallands Sjukhus i medarbetarundersökningen 2012 att de hade en individuell utvecklingsplan. Resultatet låg då ca 5 % högre än för Regionen som helhet. Resultatet utifrån den manuella insamlingen för 2013 visar på en liten ökning där 67% av medarbetarna har en individuell utvecklingsplan. Har arbetsplatsträffar genomförts regelbundet?

31 Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet på samtliga arbetsplatser inom Hallands Sjukhus. Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visar att 76% av medarbetarna är nöjda med hur arbetsplatsträffarna genomförs. Redovisa antalet rapporterade arbetsskador och tillbud fördelat på yrkeskategori och kön Arbetsskador total HS Varav arbetskada män Varav arbetsskada kvinnor Tillbud total HS Varav tillbud män Varav tillbud Kvinnor Antalet rapporterade arbetsskador ligger i nivå med 2013 men har däremot minskat gällande tillbuden. Analysen försvåras av de organisationsförändringar som varit med en annan förvaltningsindelning för Fördelningen mellan män och kvinnor har en koppling till könsfördelningen för yrkeskategorierna inom vården. Redovisa antalet genomförda rehabiliteringsutredningar Under 2013 har det gjorts 183 rehabiliteringsutredningar. Under året har cheferna fått utbildning av nytt datorstöd, ADATO för att bättre kunna fånga både kortidsfrånvaron och behov av rehabiliteringsinsatser för de som är långtidssjukskrivna. Över 75% av cheferna har genomgått utbildningen under året. Under 2013 har cheferna vid 4 tillfällen erbjudits utbildning i Arbetslivsinriktad rehabilitering och ca 20% av cheferna har deltagit vid något av utbildningstillfällena. Redovisa det hälsofrämjande insatser som har gjorts för medarbetare under året Personalen vid Hallands Sjukhus har haft tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter under året som arrangerats för att stärka samvaro och hälsa bland medarbetarna. Olika träningspass på och utanför sjukhusen samt även tillgång till egna träningslokaler där möjlighet finns. Friskvårdsbidraget har uppgått till 700 kr utöver kostnaden för personalklubbens gemensamma aktiviteter. Hur har vi arbetat med värdegrundsfrågorna under året Målet är att värdegrundsarbetet ska ingå som en del av det dagliga arbetet mellan patienter och medarbetare. För att sätta ytterligare fokus på frågan har Hallands sjukhus inrättat ett etikråd som har uppdraget att lyfta och arbeta med frågor som rör etik och värdgrund på övergripande förvaltningsnivå. Eftersom det känns mer naturligt för medarbetarna att prata om etik och förhållningssätt används oftast dessa begrepp istället för värdegrund. Varje verksamhetsområde har också fått i uppdrag att arbeta med etiska frågor och redovisa detta arbete i samband med årsuppföljningen. Chefläkaravdelningen har också fått ett uppdrag att ta fram rutiner som säkerställer att etiska frågeställningar vägs in i de händelseanalyser som genomförs och att aktivt arbeta för att avvikelser som rör etik och förhållningssätt rapporteras.

32 Satsningar på kompetensförsörjning Efter begränsningar av extern utbildning under 2012 har det funnits ett uppdämt behov av kompetensutveckling inom verksamheten. Behoven av kompetensförsörjning utgår från verksamhetens uppdrag och hanteras bla genom de individuella utvecklingsplanerna, den årliga inventeringen via FoUU och kompetenskartläggningsmodellen Olivia. Det finns idag inget enkelt systemstöd för att identifiera behovet på övergripande systemnivå. En av de prioriterade satsningarna på förvaltningsnivå gäller sjuksköterskor med specialistutbildning där 20 medarbetare erbjudits utbildning under Chefernas deltagande i chefsutvecklingsprogrammet Samtliga chefer uppmanas att delta i chefsutvecklingsprogrammets samtliga delar. Arbetsbelastningen för cheferna är hög och deltagande i utbildningen prioriteras ibland ned i förhållande till att klara kraven i det dagliga arbetet. Specifika åtgärder för att öka utländska läkare Hallands sjukhus har under året rekryterat ett antal medarbetare med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning. Särskilda åtgärder som genomförts har skett i form av språkundervisning och praktik. Ett arbete pågår på central nivå med representanter från alla förvaltningar om hur detta område kan utvecklas framöver i Region Halland. Hur har arbetet med Olivia fortskridit Arbetet med införande av Oliva är väldigt varierande mellan områdena där de som kommit längst ligger på ca 50 % införandegrad. Inom område 1 och 3 har man tagit fram en gemensam modell för kompetensnivåer för avdelningschefsuppdragen. Dialog pågår med stöd av regionkontoret för vilket stöd som kan behövas för att öka tillämpningen av Oliviamodellen.

33 Specialistvård offentliga vårdgivare HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Uppdrag Verksamhetsstatistik Läkarbesök DRG-poäng öppen vård vård DRG-poäng sluten vård , Bilaga Faktarutor årsrapport 2013 DN HS och DN ÖSV Sida 2

34 Verksamhetsstatistik 2013 LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Hallands sjukhus Kungsbacka 2A. Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök, exkl dagsjukvård Budget 2013 Avvikelse 2013 Internmed. (inkl gastroenterologi) Budget 2014 Övriga invärtes specialiteter 1) därav barnallergologi 0 Neurologi 0 Medicinsk rehabilitering 0 Habilitering 0 Infektionssjukvård 0 Barnmedicin 0 Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård 0 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) 0 Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Fotnoter, obs gäller även nedanstående tabeller 1) Här redovisas endokrinologi, hjärtsjukvård, njurmedicin (inkl. dialys), lungmedicin, allergologi, reumatologi samt yrkesmedicin om det inte ingår i annan specialitet/annat område. 2) Här redovisas klinikgemensamma mottagningar/avdelningar och där fördelning är omöjlig. 3) Här redovisas intagningsavdelning, intensivvård (se def), allmän vård, akutmottagning, lättvård samt smärtlindring Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

35 Verksamhetsstatistik 2013 mottagningsbesök och hembesök, annan personalkategori Budget 2013 Avvikelse 2013 Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) därav barnallergologi 0 Neurologi 0 Medicinsk rehabilitering 0 Habilitering 0 Infektionssjukvård 0 Barnmedicin 0 Hud- och könssjukvård 0 Budget 2014 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård 0 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

36 Verksamhetsstatistik 2013 Somatisk dagsjukvård, besökstyp dagkir, dagmedicin besök, samtliga personalkategorier Internmed.(inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Budget 2013 Avvikelse 2013 Budget 2014 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) 54 Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

37 Verksamhetsstatistik 2013 X2 därav läkarbesök Internmedicin (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Budget 2013 Avvikelse 2013 Budget 2014 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

38 Verksamhetsstatistik 2013 Somatisk sluten vård Antal vårdtillfällen/utskrivningar Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård Budget 2013 Avvikelse 2013 Budget 2014 S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

39 Verksamhetsstatistik 2013 X2, Antal vårdtillfällen/utskrivningar hallänningar Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård Tekniska platser Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

40 Verksamhetsstatistik A. Specialiserad vård Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet besök och hembesök Arbetsterapeut Audionom/Hörselvårdsass Logoped Oftalmologass/Ortoptist Psykolog Kurator Sjukgymnast Sjuksköterska Barnmorska Undersköterska Övriga Totalt * * OBS, summan ska vara lika enligt tabell mottagningsbesök och hembesök annan personalkategori. Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

41 Verksamhetsstatistik A. Antal vårdplatser inom den slutna specialiserade vården per enhet Genomsnittliga disponibla vårdplatser 2013 Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård Tekniska platser Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

42 Verksamhetsstatistik A. DRG-poäng DRG-poäng, totalt SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Budget 2013 Avvikelse 2013 Medicin (inkl Ger/Rehab) Infektion 0 Barnmedicin 0 Kirurgi 1) Urologi Ortopedi 1) KK Ögon 0 ÖNH 0 Summa PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Samtliga patienter) Medicin (inkl Ger/Rehab) Kirurgi 1) Urologi Ortopedi 1) KK Ögon ÖNH Summa ) Dec.siffror uppskattade pga ofullständig stat.hämtning ur VAS Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

43 Verksamhetsstatistik 2013 DRG-poäng, hallänningar SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin (inkl Ger/Rehab) Infektion Barnmedicin Kirurgi 1) Urologi Ortopedi 1) KK Ögon ÖNH Summa PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Hallänningar) Medicin (inkl Ger/Rehab) Kirurgi 1) Urologi Ortopedi 1) KK Ögon ÖNH Summa Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

44 Verksamhetsstatistik B. DRG-poäng/vårdtillfällen/Case Mix Index Total SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Medicin (inkl Ger/Rehab) ,1779 1,0771 Infektion Barnmedicin Kirurgi 1) ,0000 0,9905 Urologi ,7619 0,8070 Ortopedi 1) ,2222 1,2248 KK ,2727 1,2941 Ögon ÖNH Summa ,1417 1,0749 PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Samtliga patienter) DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index DRG-Poäng Antal dagkir.besök Case Mix Index Medicin ,1765 0,1935 Kirurgi 1) ,2106 0,2432 Urologi ,1456 0,1490 Ortopedi 1) ,4501 0,5137 KK ,1507 0,1886 Ögon ,0506 0,0532 ÖNH ,2200 0,0874 Summa ,2457 0,2459 Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

45 Verksamhetsstatistik 2013 Hallänningar SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin (inkl Ger/Rehab) ,1631 1,0658 Infektion Barnmedicin Kirurgi 1) ,0127 0,9892 Urologi Ortopedi 1) ,2394 1,2222 KK ,2308 1,2941 Ögon ÖNH Summa ,1358 1,0590 PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Hallänningar) DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index DRG-Poäng Antal dagkir.besök Case Mix Index Medicin ,1739 0,1970 Kirurgi 1) ,2074 0,2431 Urologi ,1431 0,1493 Ortopedi 1) ,4589 0,5056 KK ,1492 0,1874 Ögon ,0519 0,0562 ÖNH ,2292 0,0878 Summa ,2348 0,2389 Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

46 Verksamhetsstatistik C. Vårddagar sluten vård Antal vårddagar Internmed. (inkl gastroenterologi) Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Gynekologi Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård 34 S:a kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a vårddgr som. vård Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

47 Verksamhetsstatistik D. Operationer Operationer Kirurgi sluten öppen Urologi sluten 28 öppen 82 Ortopedi sluten öppen Gynekologi sluten Öron Ögon Anestesi öppen sluten öppen sluten öppen sluten öppen Summa operationer Data kommer från månadsrapport Bilaga Verksamhetsstatistik 2013 årsrapport HS, HSK,

48 01054 Tjänsteskrivelse Diarienr Diarienr Datum Förvaltning: Hallands sjukhus Kommentarer och analyser till bilaga verksamhets-statistik, årsrapport 2013 Inledning Hallands sjukhus totala produktion 2013 jämfört 2012 framgår av tabell 1 nedan. Hallands sjukhus månad 12 ack 2012 ack 2013 Förändring antal Förändring % period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,3% Antal DRG poäng SV ,9% ,2% Case mix index 0,961 0,975 0,014 1,5% Antal DRG poäng ÖV ,6% ,2% 7523 Cytostatika läkem ,2% ,0% Antal Läkarbesök ,0% ,1% Antal sjukv beh ,7% ,8% Viktade vårdtjänster ,9% ,9% Tabell 1. Utförd vård , DRG poäng sluten vård baseras på sjukhusvårdtillfällen Sluten vård Antal vårdtillfällen har minskat jämfört föregående år med 3,3% medan minskningen i antal DRG poäng endast minskat med 1,9%, diagram 1 innebärande att vårdtyngden uttryckt i CMI har ökat, diagram2 Minskningen sammanhänger med färre vårdplatser samt den omflyttning av vårdplatser inom HS som skett under året. Läkarvakanser inom dom opererande klinikerna och hög sjukfrånvaro på operationsavdelningen har också påverkat den planerade verksamheten. Under senhösten uppkom dessutom en besvärande överbeläggningssituation i Varberg som negativt påverkade den planerade operationsverksamheten Komm Vht statistik doc 1 (4)

49 DRG vikt Antal förlossningar på HS har fortsätter att öka, ca 5% per år mellan 2011 och Halmstad Varberg Antal Förlossningar DRG sluten vård hela HS HSU volym tot , , , , , , , ,0 500,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec diagram1, DRG poäng sluten vård per månad tot cmi sluten vård HS cmi 2012 cmi ,0200 1,0000 0,9800 0,9600 0,9400 0,9200 0,9000 0,8800 0,8600 0,8400 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram2, case mix index per månad 2 (4)

50 DRG vikt Prestationsersatt öppen vård Den dagkirurgiska verksamheten ligger på samma nivå som Jämfört med budgeterad volym enlig HSU klarar HS totalt volymkravet, en markant ökning syns tydligt för Kungsbacka. 900,0 DRG öppen vård, hela HS HSU volym tot ,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec diagram3, DRG poäng i öppen vård per månad jämför budgetarad volym Cytostatika läkemedel Antalet cytostatikapoäng har ökat markant inom Medicin och minskat inom kirurgin, totalt är ökningen mellan åren ca 1%. Jämfört budgeterad volym överskrids denna med totalt 23% Omr 1 Omr 3 Omr 4 diagram4, cytostatika 2013 jmf 2012 Cytostatika vikt 2012 vikt (4)

51 Läkarbesök Siffra för läkarbesöken är en bruttosiffra och inkluderar även cytostatika- och dagkirurgiska besök. Jämfört föregående år ses en marginell minskning på 1% Inflödet till akutmottagningarna däremot har ökat, i Varberg är ökningen över 6% medan Halmstad har tappat något. Sjukvårdande behandlingar Antalet sjukvårdande behandlingar, besök till andra vårdgivarkategorier än läkare, fortsätter att öka +5% jämfört Arbetet med att skapa enhetliga registrerings- och kodnings rutiner inom Hallands sjukhus kan också påverkat jämförelsen mellan åren. 4 (4)

52 Driftnämnden Öppen Specialiserad Vård - exkl mp 3200 RESULTATRÄKNING 2013 exklusive förvaltningsinterna poster Års- Avvik (tkr) budget 2013 Verksamhetens intäkter 0, , , ,9 därav externt 0, , , ,2 därav regioninterna 0, , ,0 730,7 Kostnader personal och förtroendevalda (-) 0, , , ,3 Köp av verksamhet, material, bidrag (-) 0, , , ,3 Övriga verksamhetskostnader kkl 6 (-) 0, , ,2-857,9 Övriga verksamhetskostnader kkl 7 (-) 0, , ,0-388,3 Verksamhetens kostnader 0, , , ,2 därav externt (-) 0, , , ,2 därav regioninterna (-) 0, , , ,0 Verksamhetens nettokostnader 0, , , ,3 Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultatet 0,0-742, ,0 475,0 därav externt 0,0-10,3 0,0-10,3 därav regioninterna 0,0-731, ,0 485,2 ÅRETS RESULTAT 0, ,3 0, ,3 Not. Års- Avvik (tkr) budget 2013 ÅRETS INVESTERINGAR 0, ,4 0, , / Bilaga Resultaträkning årsrapport 2013 DN ÖSV / Inmatning

53 Diarienr Investeringar Hallands sjukhus Årsppföljning 2013 HS har successivt lyckats öka investeringstakten under Under årets sista fyra månader har ungefär lika mycket bokförts som under de första åtta. Ett antal större objekt (framförallt ultraljudsapparater) har tidigarelagts från 2014 års investeringsplan, för att få en jämnare arbetsbörda mellan åren. Detta är viktigt utifrån det mycket stora reinvesteringsbehov som finns Fördelning per driftnämnd ser ut enligt nedan: HS Hsd och Vbg helår 2013 Datorer ny- och reinvestering 6,3 mnkr Ultraljudsapparater medicin Hsd 6,0 mnkr Utrustning i samband med arbetsmiljöprojekt AKM Vbg 5,6 mnkr Reinvestering autoklaver sterilcentralen Vbg 4,4 mnkr Reinvestering ultraljudsapparater KK 2,8 mnkr Reinvestering transportkuvöser/ventilatorer Vbg 2,4 mnkr Möbler 2,4 mnkr Sängar och madrasser Hsd + Vbg 1,9 mnkr Disk- och spoldesinfektorer 1,9 mnkr Utrustning vid ombyggnad avd 2c Vbg 1,7 mnkr Ögonbottenkameror Hsd + Vbg 1,6 mnkr Ultraljudsapparat barnkardiologi Hsd 1,3 mnkr Utbyte snabbtelefonväxel Hsd (HS del) 1,2 mnkr Patientövervakning anestesi Vbg 1,2 mnkr Takliftar 0,9 mnkr Bronkoskopistapel och bronkoskop LoA Hsd 0,8 mnkr Borr och sågsystem ortopedi Hsd 0,8 mnkr Passagesystem 0,7 mnkr Telemetri medicin Vbg 0,7 mnkr YAG-laser ögon Hsd + Vbg 0,7 mnkr Infusionspumpar operation Vbg 0,6 mnkr Reinvestering Holmiumlaser urologi Vbg 0,6 mnkr Ultraljudsapparater AKM Vbg 0,6 mnkr Ljusboxar hudkliniken 0,6 mnkr Videolaryngoskop ÖNH 0,6 mnkr Reinvestering defibrillatorer Hsd 0,6 mnkr Mobil ultraljudsapparat hjärta barn Hsd 0,5 mnkr Reinvestering ultraljudsapparat urologi Hsd 0,5 mnkr

54 Litho Claster Master urologi Vbg Gammafinder kirurgi Kopiatorer NIE kardiologilab Vbg Utrustning till barnavdelning Vbg Koloskop med guide EC Vbg Kompletteringar nya BB Vbg Videokonferensutrustningar Utrustning avd 10 Hsd Container instrumentgaller anestesi Vbg Gastroskop endoskopienheten Vbg Valonlaser ögon Hsd Patientövervakning medicin Vbg Övervakningsutrustning AKM Vbg Arbetsprovcykel klinfys Hsd EKG-apparater Diatermi med rökutsug anestesi Vbg Ultraljudsapparat anestesi Vbg Operationsbord kirurgi Övrigt Summa 0,5 mnkr 0,5 mnkr 0,5 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 0,3 mnkr 11,9 mnkr ,6 mnkr HS Kba helår 2013 Utrustning i samband med arbetsmiljöprojekt ÖNH 0,7 mnkr OCT-maskin ögon 0,6 mnkr Endoskopidiskmaskin kirurgimottagningen 0,5 mnkr Koloskop kirurgimottagningen 0,4 mnkr Datorer ny- och reinvestering 0,4 mnkr Gastroskop kirurgimottagningen 0,3 mnkr Operationsutrustning kirurgimottagningen 0,2 mnkr Operationsutrustning gynmottagningen 0,2 mnkr Patientövervakning kirurgimottagningen 0,2 mnkr Övrigt 0,7 mnkr Summa 4,2 mnkr en stämmer relativt väl med prognosen efter Uppföljning 2 som var 65 mnkr för HS Hsd+Vbg och 4 mnkr för HS Kba. Avvikelsen mot budget (78 resp 10,7 mnkr) blev därför något mindre än förväntat. Inför det stora reinvesteringsbehovet (gäller även för Medicinsk diagnostik inom AMD) finns dock fortfarande begränsningar i genomförandekapacitet hos såväl MTH som verksamheterna. Detta behöver beaktas i resursplaneringen framåt. 2 (2)

55 Å rsuppfö ljning kvalitet Hallands sjukhus - bilaga a rsrappört 2013 DN HS öch DN Ö SV Hjärtsjukvård Sjukhus Andel patienter som är insatta på lipidsänkande medel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Andel patienter som är insatta på blodtryckshämmande behandling med ACE/A2 blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Enbart HSH Andel patienter med SThöjningsinfarkt som, där indikation föreligger, får PCI inom 90 min från perfusionsgrundande EKG. Avser patienter från upptagningsområdet. Varberg, Halmstad & Ljungby Varberg 92% 77% Halmstad 95% 89% 86% Ortopedi Sjukhus Ortopedkliniken Hallands sjukhus Kommentera resultat: Andel patienter som opererats inom 24 timmar Medelväntetid mellan ankomst till akutmottagningen och operation för patienter med höftfraktur Andel patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Totalt antal patienter som opererats för höftfraktur 72,4% 21,45 10,3% 17,0% 493 Då ortopedkliniken nu är en klinik för Hallands sjukhus redovisas resultatet för kliniken och inte per utbudspunkt.

56 Strokesjukvård Sjukhus Andel patienter som erhållit trombolysbehandling på indikation hjärninfarkt Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning Totalt antal patienter som vårdats för stroke eller hjärninfarkt Andel patienter utskrivna efter som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3- mån uppföljn i RIKSSTROKE Varberg 13,7% 75,0% 88,8% 305 Denna fråga kan inte besvaras då Riskstroke ändrat utdata i registret Andel patienter utskrivna efter som är beroende i ADL vid 3- mån uppföljn i RIKSSTROKE 20,0% Halmstad 14,3% 75,8% 89,3% ,2% Kommentarer till resultat: Resultatet är preliminärt då all data för perioden inte är inmatade och kvalitetsäkrade i kvalitetsregistret Riksstroke

57 Kvinnosjukvård 2013 Sjukhus Andel förlossningar med planerade kejsarsnitt av totala antalet förlossningar Andel förlossningar med akuta kejsarsnitt av totala antalet förlossningar Andel kejsarsnitt enl. Robson I förstföderskor med normal graviditet vid fullgången graviditet och spontan förlossningsstart, huvudbjudning Andel perineala bristningar grad III-IV vid ickeinstrumentell vaginal förlossning Andel perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning Totalt antal förlossningar Andel framfallsoperationer (prolaps) som utförs i dagkirurgi Kortfattad beskrivning av orsaker till resultatet av andel framfallsoperationer i dagkirurgi. Kungsbacka Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 86,5% 32 st är op i öppenvård 5 i Slutenvård totalt 37 Varberg 6,4% 11,4% 7,6% 1,7% 8,5% ,2% Halmstad 5,4% 10,1% 4,7% 1,4% 12,6% ,9% Kommentarer till resultatet: Eftersläpning av kodning så siffrorna för framfallsoperationer kan komma att justeras/atw