Foto: Colourbox. Fler män i förskolan en kunskapsöversikt. 9 maj 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Colourbox. Fler män i förskolan en kunskapsöversikt. 9 maj 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen"

Transkript

1 Foto: Colourbox Fler män i förskolan en kunskapsöversikt 9 maj 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen

2 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 4 Nationella insatser för fler män i förskola 4 Malmö stads insatser för fler män i förskola 5 Disposition 7 Forskning inom fältet fler män i förskolan 7 Strukturella hinder för män i kvinnodominerade yrken 9 Män som förebilder 10 Män som normbrytare 11 Oro för misstanke och kroppsreflekterande praktiker 12 Män i en omsorgsfull profession 13 Vilka lärdomar kan dras? 14 Referenser 16 2 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

3 Inledning Malmö stads förskoleförvaltning har sedan dess start aktivt arbetat för fler män i förskolan. Vi har här sammanställt aktuell och relevant forskning på nationell och internationell nivå inom detta område eller forskningsfält. Översikten kan ses som ett komplement till den utvärdering som på uppdrag av förvaltingen genomfördes under hösten 2017 av docent Christian Eidevald av förvaltningens stödmaterial mot sexuella trakasserier mot barn i förskolan. 1 Syftet har varit att skapa ett underlag som dels kan ge perspektiv på genomförda insatser för fler män i förskolan i sin helhet, dels ett forskningsbaserat underlag för diskussion om relevanta aspekter att beakta i fortsatta insatser. Vi inleder med en kort bakgrundsbeskrivning av området, där såväl insatser på nationell som lokal nivå för fler män i förskolan återges. ÅSA BÄCKSTRÖM Utvecklingssekreterare, utvecklingsenheten Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen Malmö stad 1 Eidevald Christian (2018) Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten 3 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

4 Bakgrund Sedan slutet av 1970-talet har andelen män i förskolan, nationellt sett, inte överstigit fem procent och efter två fall av medialt uppmärksammade sexuella trakasserier mot barn på förskolor i Mellansverige under 1990-talet, sjönk andelen till knappa två procent (Havung 2000; Havung 2005; Åberg & Hedlin 2012; Backman 2012). Under senare tid har det funnits mellan tre till fyra procent män i förskolan (Skolverket 2017). Samtidigt har förskolan idag, generellt sett, ett stort rekryteringsbehov och en tänkbar slutsats är att det inte kommer räcka med att endast rekrytera medarbetare från halva befolkningen, det vill säga från gruppen kvinnor, utan arbetsgivare kommer att behöva utforma nya rekryteringsstrategier för att locka även män till verksamheterna. Ytterligare skäl för fler män i förskolan finns givetvis, vilket kommer att belysas nedan. I mars 2018 var 7,9 procent av de som arbetade i förskolan i Malmö stad män, vilket gör Malmö till en av två kommuner i Sverige med högst andel män. Malmö stads Handlingsplan för kompetensförsörjning , visar vilka strategier och åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att lyckas rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens till och i förskolorna. Som en del av denna ingår arbetet för att öka andelen män i verksamheterna till 10 procent år 2020 för att på sikt uppnå 30 procent. Detta långsiktiga mål är satt med ambition att män ska uppfattas som en normalitet i förskolan (Malmö stad 2016). Nationella insatser för fler män i förskola Arbetet med, liksom debatten om att få män till förskolan inleddes under 1960-talet i Sverige (Havung 2005; Skolverket 2012). Ingrid Granbom och Inga Wernersson gjorde 2012, på uppdrag av Skolverket, en kartläggning av åtgärder som gjorts mellan i syfte att ge underlag för insatser för att öka andelen män som arbetar i förskolan. De beskriver hur framförallt tre åtgärder tillämpats; könskvotering av män till akademiska utbildningar, preparandkurser för arbetslösa män och nätverk för män i utbildning eller yrkesarbete. Dessa åtgärder, menar de, har inte lett till någon synbart bestående förändring av andelen män som arbetar i förskola. Däremot verkar närheten till högskola/universitet, där lärarutbildning erbjuds, ha betydelse för att få fler män till förskolorna vid orten. Men, nationella och internationella studier visar att det faktiskt kan vara en betydelsefull insats att erbjuda män möjligheten att dela erfarenheter i nätverk för att behålla dem i 4 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

5 verksamheterna (Wohlgemuth 2015; Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). Christian Eidevald (2016) beskriver likaså att flera av de män han intervjuat och som var nya i yrket efterfrågade stöd från andra män. Han betonar dock att denna önskan att få stöd minskar över tid och att det, bland de som arbetat några år, till och med fanns ett visst motstånd mot liknande stödgrupper eller nätverk. Malmö stads insatser för fler män i förskola I Malmö stads förskoleförvaltning pågår sedan flera år ett både brett och fördjupat arbete för att försöka rekrytera fler män till förskolan, som bland annat innefattar:»» En handlingsplan för kompetensförsörjning med ett konkret mål att 10 procent av medarbetarna i förskola ska vara män år 2020.»» Sommarpraktik för killar, där de som fått praktikplats inom områdena Barn och unga eller inom Vård och omsorg, får spendera en av sina praktikdagar på Malmö högskola, där de får lyssna på föredrag och lära sig mer om hur det är att studera mot dessa inriktningar.»» Anpassning av den verksamhetsförlagda utbildningen (praktiken) för män på förskollärarutbildningen, så att studenterna får komma till en förskola där män arbetar i barngrupp.»» Genustvättade rekryteringsannonser, som riktar sig till så många olika grupper som möjligt.»» Ett ambassadörsprogram med medarbetare som är ansiktet utåt mot studenter och andra potentiella medarbetare, där 30 procent av ambassadörerna är män.»» Representation av män som arbetar i verksamheten i artiklar i varje nummer av förskoleförvaltningens tidskrift Fokus Förskola.»» Yrkeskategorin pedagog har skapats, som förutom barnskötare, förskollärare och förste förskollärare arbetar i barngrupp. För att anställas som pedagog krävs minst 120hp relevanta för förskolans behov och uppdrag och det kan konstateras att den attraherat män. Andelen män i kategorin pedagoger är högre än i övriga nämnda yrkesgrupper, cirka 12 procent i december 2017 jämfört med barnskötare (ca 7 %), förskollärare (ca 6 %) och förste förskollärare (ca 5 %) vid samma tillfälle. 5 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

6 »» Malmö stads förskoleförvaltning har medverkat i ett nationellt nätverk som Sveriges kommuner och landsting, SKL, drev mellan , där forskare, lärosäten, fackförbund och ytterligare åtta kommuner utbytte erfarenheter för att få fler män till förskolan.»» Framtagandet av ett material i förvaltningen: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten, med bland annat rutiner som både syftar till att skydda barnen i förskolan mot sexuella trakasserier och till att vara ett stöd för medarbetare. 2»» Ett samarbete med Christian Eidevald (forskare och docent vid Stockholms Universitet), under hösten 2017 under vilket Eidevald gjort en utvärdering av materialet ovan, som sammanfattas i en rapport med syfte att identifiera eventuella åtgärder och insatser för att bättre kunna förebygga, upptäcka och hantera misstänkta sexuella trakasserier mot barn i förskolor. Filmade intervjuer med Eidevald om materialet och frågan om fler män i förskola togs samtidigt fram. 2 Fokus i stödmaterialet är det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Vidare kan nämnas att arbetet inleddes efter att det framkommit önskemål om ett stöd från referensgruppen, som består av medarbetare, chefer och fackliga företrädare i verksamheten. 6 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

7 Disposition Som nämnts har denna sammanställning av relevant forskning som belyser ämnet män i förskolan gjorts som ett komplement till Eidevalds studie. Inledningsvis beskrivs studier som berör diskussioner om varför män behövs i förskolan och de strukturella hinder som finns för dem att arbeta där. Därefter diskuteras de olika perspektiv på mäns roll i förskolan som framträder, vilka bland annat handlar om män som förebilder och män som normbrytare. Avslutningsvis problematiseras professionellt omsorgsarbete i relation till hur oro för misstanke påverkar män i ett yrke där omsorg och fysisk närhet är central, varefter viktiga lärdomar inför fortsatt arbete summeras. Forskning inom fältet fler män i förskolan Wernersson skriver i en artikel från 2015 att mycket lite har hänt med argumentationen för fler män i utbildningssystemet sedan 1970-talet, trots årtionden av utveckling inom det genusvetenskapliga fältet, liksom fokus på kritiska maskulinitetsstudier. Hon menar att man gärna förklarar mäns tendens att välja bort förskolläraryrket, genom att hänvisa till dess låga lön och långa utbildningstid, vilket är argument som delvis tycks kunna vederläggas. Det finns resonemang om att fler män i läraryrket skulle kunna driva upp lönerna och därmed hjälpa till att göra yrket mer attraktivt, då det är kvinnodominansen bland lärare som bidragit till yrkets låga status och lön (SOU 2008:190). Jennifer Sumsion påpekar dock, i en studie från 2005, att män som börjar arbeta i kvinnodominerade yrken bibehåller traditionella fördelar och snabbare ges möjlighet avancera till högre betalda och mer administrativa positioner och att effekten för kvinnors löner därför troligtvis skulle bli liten. Tim Rohrmann och David Brody (2015) visar att lön förvisso påverkar viljan att arbeta i förskola, men snarare för båda könen än specifikt för gruppen män. Ett framträdande argument för fler män i förskolan, som kan generaliseras även till andra yrken där könssegregeringen är stor, utgår från att en arbetsplats med både kvinnor och män, ur ett socialt perspektiv, är överlägsen den arbetsmiljö där främst ett kön befinner sig. Men, ur ett rekryteringsperspektiv är ett sådant argument svagt då man kan anta att endast ett fåtal personer väljer yrke för att balansera det numerära förhållandet mellan män och kvinnor (Wernersson 2015). Och, om det, som Sumsion (2005) skriver, är så att män vinner fördelar på grund av sitt kön i förskolan och lättare kan avancera till 7 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

8 högre positioner, så kanske risken för missnöje ökar på arbetsplatsen, snarare än avtar. Eidevald (2016) visar hur talet om att fler män på en kvinnodominerad arbetsplats skulle leda till en bättre arbetsmiljö haft olika betoningar under senare år. I direktiven till Delegationen för en jämställd förskola, 2003 lyfts mäns närvaro i förskola fram som komplicerad utifrån ett minoritetsperspektiv och kvinnors markanta dominans beskrivs som problematisk ur arbetsmiljöaspekt. I delegationens slutrapport SOU 2006:75 betonades däremot, till skillnad från direktiven i uppdraget, vikten av kunskap kring kön och könsnormer för jämställdhetsuppdraget, vilket flyttade fokus från kvantitativa jämställdhetssträvanden (att rekrytera fler män) till utbildningsinsatser för genuspedagoger. I utredningen Män och jämställhet (SOU 2014:6) framfördes, till skillnad från Delegationen för en jämställd förskola, genuspedagogik i förskolan liksom rekrytering av fler män som viktiga delar av jämställdhetsuppdraget. En av de mer framträdande linjerna i debatten om män i förskola har handlat om ett särskiljande av kvantitativa och kvalitativa framsteg för ökad jämställdhet i verksamheterna kom fokus i förskolans jämställdhetsdebatt att hamna på dessa kvalitativa aspekter, då Delegationen för jämställdhet i förskolan framförde att det inte nog kunde understrykas att en jämn könsfördelning i personalgrupper inte per automatik leder till ett aktivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete i förskolan (SOU 2006:75 s 199). Enligt delegationens slutbetänkande var ett genusmedvetet förhållningssätt och en pedagogisk skicklighet nycklar till en jämställd förskola snarare än en kvantitativt jämställd personalgrupp. Delegationen anger att det också är viktigt att ta reda på varför det behövs fler män i förskolan (SOU 2006:75). Granbom (2015) betonar att eventuella kvantitativa framsteg av fler män i förskola, behöver stärkas genom ett kvalitativt innehåll, det vill säga; vidga flickors och pojkars perspektiv om vad flickor och pojkar gör eller kan göra. Den forskning som, enligt Granboms beskrivning, finns kring män i förskola och jämställdhet har hittills varit fokuserad på kvantitet och baserad på en föreställning, eller ett antagande, om att fler män i omsorgsyrken leder till ökad jämställdhet. Hon skriver att fler män behövs i förskolan, men att en jämn fördelning av kön på arbetsplatsen inte per automatik leder till ett motverkande av könsstereotyper (Granbom 2015). 8 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

9 Andra forskare menar att man bör förhålla sig kritisk till resonemang kring fler män i förskolan som bygger på en dikotomi mellan kvalitativ och kvantitativ jämställdhet och där männen, i värsta fall, om de uppvisar en stereotyp maskulinitet blir bärare av en kvalitativt sämre jämställdhet. Konsekvensen av ett sådant resonemang skulle kunna vara att det endast är jämställda, normbrytande män som välkomnas till förskolan. Detta är dock en logik som tycks saknas vad gäller strävanden för att förmå kvinnor att göra intåg på traditionellt manliga arenor (Eidevald 2016). Eidevald (2016) problematiserar diskussionen kring fler män i förskolan utifrån att den, som han uttrycker det, skiljer sig från den som handlat om att få kvinnor till mer mansdominerade yrken. När det gäller förskolan, så har fokus i forskning och i diskussioner ofta hamnat på vilka män man önskar och hur männen i förskolan ska vara och bete sig, för att inte förstärka stereotypa könsmönster. Då kvinnor gjort genombrott på den könssegregerade arbetsmarknaden, så har diskussionen om kvalitativ kontra kvantitativ jämställdhet inte aktualiserats på motsvarande sätt. Kvinnors eventuellt stereotypa kvinnliga beteende har inte betraktats som ett hinder för jämställdhet. Däremot har de strukturella hindren för kvinnor att verka på männens arenor uppmärksammats. Strukturella hinder för män i kvinnodominerade yrken Eidevald (2016) pekar på en problematisk konsekvens av att okritiskt applicera feministiska teorier (där kritisk maskulinitetsforskning i vissa delar inräknas) på ämnet fler män i förskolan. Enligt honom kan det i dessa finnas en skepticism kring den binära könsnormen, som gör det svårt att tala om fler män i förskolan utan att förstärka samma norm. Talet kring och diskussionerna om fler män i förskolan riskerar ur detta perspektiv att sätta ett oönskat fokus på medarbetares kön. Vidare, skriver Eidevald, bör man inte oreflekterat referera till teorier om könsmaktsordning i analyser kring ämnet fler män i förskolan. Ett antagande om kvinnors sido- och underordning äger kanske rum på andra premisser på en kvinnodominerad arbetsplats jämfört med de man sett i studier utförda på mansdominerade arbetsplatser. Enligt dessa antaganden har det funnits en tendens att inte tala om de strukturella problem och hinder som män i kvinnodominerade yrken måste förhålla sig till, trots att dessa betraktats som avgörande, då man försökt få kvinnor att söka sig till mäns traditionella arenor. Bernhard Koch och Sarah Farquhar (2015) beskriver de glasdörrar som de menar finns för män som vill arbeta i förskola. Denna metafor är inspirerad av talet om glastak för kvinnor och glashissar för män (Sumsion 2000), 9 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

10 som man identifierat i forskning beträffande hinder och möjligheter för kvinnor och män att nå ledarpositioner i mansdominerade yrken; glastak som hinder för kvinnor och glashissar som möjliggörare för män. Rent teoretiskt finns inget, menar Koch och Farquhar (2015), som hindrar män från att söka sig till förskolan, dock finns det flera praktiska, såsom osynliga och diskriminerande barriärer. De menar att det är viktigt att synliggöra det de kallar för glasdörrar och skapa en medvetenhet kring dessa. Glasdörrsmetaforen, beskriver alltså de skillnadsskapande praktiker som finns mellan kvinnor och män i könssegregerade strukturer och betonar att det existerar hinder även för män i förskola och att de inte självklart har alla de fördelar som man kunnat se i forskning inom andra yrken. Rohrmann och Brody (2015) ifrågasätter även antagandet om att en större andel män än kvinnor som träder in i förskoleverksamheter blir ledare. De menar att glashisseffekten, som ju bygger på tanken att män i kvinnodominerade yrken har och får dolda fördelar som i förlängningen leder till större karriärchanser, kanske främst är en fråga om forskningsmetod. Och, Eidevald (2016) skriver att själva antagandet om att det finns en glashisseffekt blivit ett hinder för att tala om de strukturella barriärer som även finns för män att bryta en segregerad arbetsmarknad. Effekten av detta, skriver han, blir att resonemanget om fler män i förskolan utgår från att det inte finns några hinder för män att arbeta där. Män som förebilder Att män ska fungera som förebilder för framförallt pojkar i förskola och skola bygger enligt Nordberg (2005) på en könsrollsteori, som hade en framskjuten plats i Sverige under 1970-talet, vari maskulinitet och femininitet betraktades som två motsatta och komplementära roller. I barnstugeutredningen, som tillsattes 1968, lyftes bilden av den frånvarande pappan fram, vilket resulterade i ett påpekande i slutrapporten (SOU 1972:27) om nödvändigheten att pröva olika sätt att få män till förskolan (Havung, 2000). Även om detta perspektiv varit mindre framträdande under senare år, så skriver Ulla Gerner Wohlgemuth (2015) att det främsta argumentet i den danska debatten om fler män i förskolan har varit för pojkarnas skull, framförallt kopplat till deras språkliga prestationer, där de alltså förväntas dra nytta av en större andel manliga pedagoger. 10 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

11 Vissa föreställningar och insatser som syftar till att legitimera försök att attrahera fler män till förskolan, handlar alltså om att män äger särskilda egenskaper och tar med sig vissa erfarenheter till arbetsplatsen och personalgruppen. I dessa blir mäns andraskap något positivt, något som värderas högt och de skapar ett behov av män till förskolan som bärare, eller innehavare av särskilda kompetenser som antas saknas i förskolan. Därmed blir män, ur detta synsätt, betraktade som några som bidrar med något annat, något som kvinnor inte kan, eller har förmåga till och de förväntas alltså både kunna möta pojkars behov och bidra till yrkets professionalisering (Tennhoff, Nentwich & Vogt 2015). Idén om män som förebilder utgår också från att det skulle finnas ett samband mellan lärarens kön och barnets förmåga till lärande, eller förmåga till goda prestationer i skolan. Men, denna föreställning att barn, pojkar i synnerhet, skulle prestera bättre genom att undervisas av manliga pedagoger tycks vara svår att styrka vetenskapligt, snarare finns det studier som indikerar det motsatta genomförde Marcel Helbig en studie av TIMSS, PIRLS och PISA som omfattade elever i 21 länder, i vilken han visade att en manlig lärare inte ger någon fördel för pojkars lärande, varken vad matematik eller läs- och skrivkunnighet beträffar. Dock har Nina Drange och Marte Rønning (2017) i en studie från Statistisk sentralbyrå i Norge kunnat se samband mellan barns vistelse i förskolor med en högre andel män och senare prestationer i språkoch matematiktester i skolan. Barn som gått i förskola med högre andel män gjorde bättre ifrån sig i dessa tester jämfört med barn som gått på förskolor med en lägre andel män. Däremot problematiserar inte rapporten vad detta samband skulle kunna bero på. Kopplingen mellan mäns närvaro i förskolan och högre utbildningskvalitet (om det är det vi menar med högre resultat i kunskapsmätningar), vet vi fortfarande väldigt lite om. Män som normbrytare Det finns, förutom talet om män som förebilder, också ett tal om män som representanter för en annan slags manlighet än den stereotypa. Flera forskare uttrycker att de män som valt att arbeta som förskollärare aktivt tagit steg mot nya manlighetsformer genom sina yrkesval. Oavsett om arbetet för fler män i förskolan lett till kvalitativ jämställdhet eller ej, så har männen som arbetar i förskolan gjort ett yrkesmässigt könsöverskridande val (Havung 2000). Detta perspektiv tas även upp av Brody (2015) som menar att män som väljer att arbeta med små barn utmanar både samhälleliga normer såväl som sin uppfattade maskulina identitet. Jo Warin (2015) skriver att män 11 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

12 som arbetar i förskolan fyller en symbolisk roll, då de har potential att utmana könsstereotyper eftersom de är synliga representanter för ett annat maskulinitetsskapande. Resonemang om normbrytande män bygger, som tidigare nämnts, på att det är en särskild sorts man förskolan är ute efter, en man som får stå för något mer än bara sin person och som brutit mot stereotypa maskulinitetsideal (Eidevald 2016). Samtidigt finns det också forskning som visar att män (och kvinnor) i förskolan snarare reproducerar stereotypa könsroller än utmanar dem, åtminstone i de fall då män och kvinnor tenderar utföra något olika sysslor (Cushman 2010; Heikkilä & Hellman 2016). Enligt Paul Sargent (2013) utgörs en del av dessa könssegregerande strukturer av arbetsuppgifternas könade karaktär i förskolan. Män får ofta uppgifter med referens till fysisk styrka som att lyfta och reparera men också sådana som handlar om att disciplinera. Oro för misstanke och kroppsreflekterande praktiker James Pruit (2015) visar hur mäns sätt att göra kön 3 i förskolan styrs av en misstänksamhetens diskurs 4. Detta innebär att manliga förskollärare använder sig av strategier som går ut på att undvika, eller undkomma misstänksamhet. Att undvika misstänksamhet kan handla om ett avståndstagande från omsorgsuppgifter och från närhet till barns kroppar. Pruit beskriver blicken som övervakningspraktik. Blicken är en tanke, eller snarare ett antagande om att man (som man i förskolan) befinner sig under uppsikt, men den kan även handla om regler kring beröring och fysisk kontakt med barn, överblick över lokaler, förebyggande arbete eller organisatoriska strategier för att skydda barn och medarbetare. Han beskriver hur misstänksamhetens diskurs går hand i hand med eventuella strategier som är tänkta att skydda män i förskolan från misstanke. Det innebär enligt Pruit att misstänksamhet och skydd reproducerar varandra. För, även om skyddande strategier kanske begränsar misstankar riktade mot män, så begränsar de även utrymmet som män kan ta, var de kan vara, vem de kan vara med och vad de kan göra. Ett litet annorlunda perspektiv på samma fenomen erbjuds av Magnus Åberg och Maria Hedlin (2012), som använder sig av begreppet kroppsreflekterande praktik för att beskriva kroppens aktiva förmedlande av sociala praktiker och diskurser. De menar att rädsla för misstanke får män i förskola att arbeta kroppsreflexivt, 3 Uttrycket att göra kön hänvisar till ett konstruktionistiskt förhållningssätt till begreppet kön, vari kön betraktas som effekter av mellanmänsklig kommunikation snarare än som endast summan av biologiska processer. 4 En diskurs kan beskrivas som en sammanhängande helhet av utsagor, begrepp och kunskap som producerar makt. Diskurser styr vår förståelse av världen genom språk och sociala relationer, vilka både producerar diskurser och är effekter av densamma. 12 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

13 genom att de ständigt tvingas förhålla sig till och överväga kroppens betydelse i arbetet. Även Christian Eidevald, Helena Bergström och Anna Westberg Broström (2018) visar, i en forskningsöversikt, hur män måste använda sig av en liknande strategi, eller praktik där de behöver manövrera i en pedofildiskurs. De skriver att en av anledningarna till att män riskerar att förstärka stereotypa könsroller, då de träder in i förskolan, handlar om att sexuella övergrepp kopplas så starkt till just gruppen män. Det innebär att män måste positionera sig och relatera till risken att misstänkas för sexuella trakasserier på ett sätt som kvinnor inte behöver göra. Författarna skriver att professionellt arbete i förskolan inkluderar fysisk kontakt, då barn behöver få sina blöjor bytta, de behöver tröst och få sitta i någons knä. Detta leder till ett manövrerande eftersom mäns fysiska omsorgsarbete hamnar i ett spänningsfält i relation till risken att misstänkas för pedofili. Det säkraste sättet för en man i förskola att undvika risken för misstanke är att också undvika ett omsorgsarbete som kräver fysisk närhet. Den samlade forskningen visar, enligt dem, att en del av mäns dagliga praktik i förskolan är att framstå om icke-misstänkt. Det handlar för män om att undvika vissa arbetsuppgifter, eller utföra dem på ett sätt som minimerar risken att misstänkas. Oro för misstanke riskerar därmed att öka avståndet mellan män och barn och att i förlängningen undergräva männens professionalitet. En studie gjord i Danmark visar att oron för sexuella övergrepp mot barn gör att män, särskilt de som arbetar med barnomsorg, riskerar att betraktas med misstänksamhet, vilket gör att barn och omsorg om barn blir ett högriskprojekt för män (Munk et al. 2013). Män i en omsorgsfull profession Under de senare åren har förskolan, i flera europeiska länder, gått från en omsorgsdiskurs till en utbildningsdiskurs, där förskolan anses vara den bästa förberedelsen för grundskolan och för senare akademiska prestationer, liksom för en god arbetsmarknad (Van Laere et al. 2014; Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). På grund av skolifieringen (schoolification) av förskolan, så läggs mindre uppmärksamhet på de omsorgsgivande och känslomässigt vårdande dimensionerna av yngre barns utbildning. Och, som ett resultat av detta tenderar barns sociala, fysiska och känslomässiga behov att bortses från. Vidare är det är påfallande hur de aspekter som utgör förskolans skolifiering överensstämmer med de steg som ansetts viktiga för att attrahera fler män till förskolan (Van Laere et al. 2014). Jan Peeters, Tim Rohrmann och Kari Emilsen (2015) framför kritik mot försök att attrahera män till förskolan genom sammankopplingen mellan kön och 13 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

14 akademisering av förskolläraryrket. Att locka män till förskolan genom ett tydligare fokus på skolförberedande pedagogik kommer istället att undergräva männens professionalitet. Snarare kommer det, enligt dem, att krävas en förändrad syn på just omsorg i förhållande till män. Förskolefältet måste med detta resonemang, börja erkänna och förstå kropp och känslor som centrala för verksamheten och framförallt behöver man då börja sammankoppla män och omsorg genom arbetets fysiska och känslomässiga dimensioner (Peeters, Rohrmann & Emilsen 2015). Det finns också exempel på forskning som visar hur män i förskolan medvetet försöker bryta mot stereotypa könsmönster genom till exempel omsorgsarbete. Jo Warin (2015), som intervjuat män i svensk förskola, menar att dessa är medvetna om sitt sätt att göra kön på och att de förhåller sig till, bland annat jämställdhetsdiskurser, i förskolans praktik. Några av hennes intervjuade menade att de dukade bord respektive bytte blöjor, i syfte att utmana eventuella föreställningar och normer kring omsorgsarbete som något kvinnligt (Warin 2015). Men, för att komma över oron för misstanke och kunna arbeta med barnomsorgens fysiska dimensioner och den professionella omsorgen, så krävs förtroende från omgivningen, från föräldrar och annan personal (Eidevald, Bergström & Westberg Broström 2018), liksom förmåga att reflektera över och skapa sig maskulina ideal i förhållande till sitt arbete (Brody 2015). Vilka lärdomar kan dras? Vad kan vi då lära av forskningen inom fältet? Utifrån de insatser som Malmö stad har gjort kan exempelvis konstateras att det finns forskningsbaserade argument både för och emot ett stödmaterial mot sexuella trakasserier. Utgångspunkten för stödmaterialet är och har varit att det främst ska fungera som ett skydd för barnen. Samtidigt syftar det också till att vara ett skydd för medarbetarna, och det påbörjades de facto som ett svar på ett uttalat önskemål från män i Malmö stads förskolor, utifrån att de möts och måste förhålla sig till misstankar på ett helt annat sätt än kvinnor. Här finns på samma gång en inneboende problematik och ett genuint etiskt dilemma, i sammankopplandet av arbetet för fler män i förskola och arbetet mot sexuella trakasserier, som vi idealt skulle vilja bortse från men i praktiken inte tycks kunna frångå. 14 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

15 I Eidevalds rapport framgår vidare att förbyggande insatser inte kommit igång i den omfattning som stödmaterialet ger uttryck för, något som tidigare forskning påvisat som centralt. De insatser som kan identifierats som nödvändiga för förvaltningen att fortsatt arbeta med innefattar bland annat att: 1) verka för ökad medvetandegrad hos barn och medarbetare om sexuella trakasserier och vikten av att arbeta med barns integritet 2) utarbeta bättre rutiner för riskanalyser för barn och medarbetare 3) utveckla arbetet kring hur kvinnor och män, utan att riskera att anmälas eller misstänkas, ska kunna ge trygg och professionell omsorg till barn 4) sprida kunskap om hur normer om kvinnligt och manligt påverkar möjligheten till ett professionellt utförande av uppdraget och 5) sprida kunskap om vad sexuella övergrepp och sexuella trakasserier är. Den samlade forskningen inom fältet visar också på nödvändigheten av att arbeta med arbetsplatskulturer och normer, särskilt kopplat till mäns position som minoritet. Det finns med andra ord strukturer som gör att det fortfarande upplevs som svårare för män att arbeta i förskolan jämfört med kvinnor. Vi har därmed en gemensam uppgift att på ett välgrundat och upplyst vis motverka detta, utifrån de olika perspektiv och samverkande faktorer som belysts genom forskning inom fältet. 15 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

16 Referenser Backman, C (2012). Mandatory Criminal Record Checks in Sweden: Scandals and Function Creep Surveillance & Society 10(3/4) Brody, D (2015). The construction of masculine identity among men who work with young children, an educational perspective European Early Childhood Educational Research Journal 2(3) Dir. (2003:101) Kommittédirektiv: Jämställdhetsdelegationen för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet Drange, N och Rønning, M (2017). Child care center staff composition and early child development Statistics Norway, Research Department Cushman, P (2010). Male Primary School Teachers: Helping or Hindering a move to Gender Equity? Teaching and Teacher Education, 26(5) Eidevald, C (2014). Män i förskolan En intervjustudie med 25 män som arbetar eller har arbetat i förskolan, Skolverket Eidevald, C (2016). Förskolan en trygg plats för barn och pedagoger Falkenberg: Gleerups Eidevald, C, Bergström, H och Westberg Broström, A (2018). Maneuvering Suspicions of being a Potential Pedophile: Experiences of Male ECEC-Workers in Sweden European Early Childhood Education Research Journal DOI: / X Granbom, I (2015). Teachers beliefs, norms and values of gender equality in pre-schools. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education Havung, M (2000). Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet Kalmar: Lärarhögskolan i Malmö Havung, M (2005). Möjligen är det så att man är lite exklusiv mannen i kvinnornas förskola. I Nordberg, M (red) Manlighet i fokus en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber Heikkilä, M och Hellman, A (2016). Male preschool teacher students negotiating masculinities: a qualitative study with men who are studying to become preschool teachers Early Child Development and Care 187(7) Helbig, M (2012). Boys do not Benefit from Male Teachers in their Reading and Mathematics skills: empirical evidence from 21 European and OECD countries British Journal of Sociology of Education, 33(5) Koch, B och Farquhar, S (2015). Breaking through the glass doors: men working in early childhood education and care with reference to research and experience in Austria and New Zealand, European Early Childhood Education Research Journal 23(3) Malmö stad (2016). Handlingsplan för kompetensförsörjning Malmö stad (2018). Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten. Munk, K, Lindsoe Larsen, P, Buch Leander, E och Soerensen, K (2013). Fear of child sex abuse: Consequences for childcare personnel in Denmark Nordic Psychology 65(1) Nordberg, M (2005). Manlighet i fokus en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola Stockholm: Liber Peeters, J, Rohrmann, T och Emilsen, K (2015). Gender balance in ECEC: why is there so little progress? European Early Childhood Education Research Journal 23(3) 16 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

17 Pruit, J (2015). Preschool Teachers and the Discourse of Suspicion Journal of Contemporary Ethnography, 44(4) Rohrmann, T och Brody, D (2015). Questioning methodologies in research on men in ECEC, European Early Childhood Education Research Journal, 23(3) Sargent, P (2013). Reluctant Role Models: Men Teachers and the Reproduction of Hegemonic Masculinity Qualitative Sociology Review, 9(3) Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag att kartlägga och analysera åtgärder som har gjorts i syfte att öka andelen män som arbetar i förskolan Dnr: :224 Skolverket (2015). Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Dnr: 2011:01314 Skolverket (2017). PM Barn och personal i förskolan hösten 2016 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dnr: :671 SOU 1972:27 Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning Stockholm: Liber SOU 2006:75 Jämställd förskola Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan Stockholm: Fritzes SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning Stockholm: Fritzes SOU 2014:6 Män och jämställdhet - Betänkande av Utredningen om män och jämställdhet Stockholm: Fritzes Sumsion, J (2000). Negotiating Otherness: a male early childhood educator s gender positioning International Journal of Early Years Education 8(2) Sumsion, J (2005). Male teachers in early childhood education: issues and case study, Early Childhood Research Quarterly 20(1) Tennhoff, W, Nentwich, J och Vogt, F (2015). Doing gender and professionalism: Exploring the intersectionalities of gender and professionalization in early childhood education European Early Childhood Education Research Journal, 23(3) Van Laere, K, Vandenbroeck, M, Roets, G och Peeters, J (2014). Challenging the feminisation of the workforce: rethinking the mind-body dualism in Early Childhood Education and Care Gender and Education, 26(3) Warin, J (2015). Pioneers, professionals, playmates, protectors, poofs and paedos swedish male pre-school teachers construction of their identities. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education: International perspectives on gender and care Wernersson, I (2015). More men? Swedish arguments over four decades about missing men in swedish ECE and care. I Brownhill, S, Warin, J, och Wernersson, I, (red) Men, masculinities and Teaching in Early Childhood Education: International perspectives on gender and care Wohlgemuth, U (2015). Why do men choose to become pedagogues? A profession continuously in pursuit of male colleagues European Early Childhood Education Research Journal 23(4) SCB, Statistiska Centralbyrån ( ). Förskollärare som tidigare arbetat i förskolan men ej längre är verksamma inom yrket (antal) efter region, skäl för lämnad anställning, kön och år Stockholm: SCB Åberg, M och Hedlin, M (2012). Förskolläraren ett hot? Norsk Pedagogisk Tidskrift 96(6) 17 Förskoleförvaltningen Kunskapsöversikt - Rapport

18 FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN MALMÖ STAD Lugna gatan

stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten

stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten Foto: Colourbox av utvärdering av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier PMSammanfattning mot barn av medarbetare i verksamheten

Läs mer

Återrapportering Direktiv Fler män i förskolan Ärende 7 BN 2018/127

Återrapportering Direktiv Fler män i förskolan Ärende 7 BN 2018/127 Återrapportering Direktiv Fler män i förskolan Ärende 7 BN 2018/127 Sida 41 av 181 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-09 Dnr: BN 2018/127 Bildningsnämnden Fler män i förskolan, återapportering direktiv Förslag

Läs mer

Förskolans arbete med jämställdhet

Förskolans arbete med jämställdhet Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

DEJA utredningen är snart levererad!

DEJA utredningen är snart levererad! DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Det ansvarsfulla mötet En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Det ansvarsfulla mötet En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan 2018-04-10 Det ansvarsfulla mötet En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan Mie Josefson (mie.josefson@buv.su.se) Förskollärare, fil. dr., universitetsadjunkt Avdelningen för förskollärarutbildning

Läs mer

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef, utvecklingspedagog samt arbetslagen.

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan Lina Lago och Maria Simonsson, Linköpings universitet Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Förskolechef, likabehandlingspiloterna

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10 170328 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10 Ansvarig: Monika Åkesson, förskolechef Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och enligt 6 kap. 8 skollagen. Det är förbjudet att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Ryds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Ryds förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Ryds förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Förskolechef, likabehandlingspilot samt

Läs mer

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Genus och jämställdhet

Genus och jämställdhet Datum Vt-10 Genus och jämställdhet Handlingsplan för: Målområde; Vad ska förändras Vad behöver vi förbättra/lära oss mer om? Arbeta med mitt eget bemötande som pedagog. Den pedagogiska miljön inspirerar

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning 2017-09-01 2019-02-28 Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS). Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Salmereds förskola HT-17 och VT-18 Upprättad den 2017-06-08 2 (11) Salmereds förskola Salmereds förskola arbetar i tre spår; ett yngrespår,

Läs mer

Fler män i förskolan blir det jämställt då?

Fler män i förskolan blir det jämställt då? Fler män i förskolan blir det jämställt då? Aktuell Skolpolitik 2017 Piteå 30/8 2017 Per-Håkan Taavo förskollärare Urban Eriksson förskollärare Tobias Skogsberg barnskötare Vår bakgrund 2014 startade vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö 20170828 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Så sa läraren. Instruktion:

Så sa läraren. Instruktion: Vad du säger och hur du bemöter elever kan göra skillnad. Vi har alla uppfattningar, föreställningar och personliga/kulturella åsikter som vi medvetet och omedvetet förmedlar till våra elever. Dessa kan

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yllestad förskola Verksamhetsåret 2018-2019 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2 2. Mål 2 3. Inledning 2 4. Ansvarsfördelning 3 5. Utvärdering av föregående

Läs mer

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga

Läs mer

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket Kompetensförsörjning I dag, i morgon och i framtiden Utbildningschefsnätverket 2015-11-27 Utmaningen 2015 2018 2023 ff. I dag I morgon I framtiden Nuvarande medarbetare i skolan Medarbetare på väg in Framtidens

Läs mer

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019 Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Likabehandlingspilot och förskolechef

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i skolan. Dir. 2008:75. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i skolan. Dir. 2008:75. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i skolan Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008 Dir. 2008:75 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017 Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 69 (90) 13 Program för ett jämställt Stockholm 2018-2022. Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag

Läs mer

Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Fot o: C olour box Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial:

Fot o: C olour box Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Foto: Colourbox Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten.

Läs mer

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Grunduppgifter a för planen: Madeleine Jansson och Erica Holm

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå

Läs mer

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Eklanda gård- och torgs förskolor okt okt 2018

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Eklanda gård- och torgs förskolor okt okt 2018 Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Eklanda gård- och torgs förskolor okt 2017 - okt 2018 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Camilla Axén Nolmark, förskolechef

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse Handläggare Datum Pia Ihse 2018-10-02 0480-45 20 40 Förskolan Smedby Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Agnebäckens förskola 2018/2019 Denna plan gäller under perioden: 31 december 2018-31 december 2019 1 Om Agnebäckens förskola Agnebäckens förskola

Läs mer

Östers Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östers Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Östers Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt?

När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt? När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt? Skolinspektionen 2016 Övergripande sy.et: Erbjuds barnen en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter a@ pröva

Läs mer

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för alla människor oavsett funktionsgrad Personer med

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer