Fot o: C olour box Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial:

Transkript

1 Foto: Colourbox Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten. Christian Eidevald 12 mars 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen

2 2 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

3 Förord Malmö stads förskoleförvaltning presenterade sommaren 2016 ett stödmaterial för att, i förebyggande syfte, minimera risken för sexuella trakasserier mot barn i våra förskolor. Materialet synliggör hur det förebyggande arbetet ska bedrivas och innehåller tydliga strukturer för det åtgärdande arbetet om misstankar skulle uppstå. Bakgrunden till att materialet togs fram var bland annat starka önskemål från förvaltningens referensgrupp för fler män i förskolan. Christian Eidevald, docent i didaktik och programansvarig på förskollärarutbildningen vid Stockholms Universitet, har under hösten 2017 genomfört en uppföljande studie av materialets bakgrund, tillkomst och funktion på uppdrag av förskoleförvaltningen. Syftet har varit att utvärdera materialets bärkraft och identifiera möjliga åtgärder för att utveckla arbetet vidare. Vår avsikt är därmed att få stöd för fortsatta insatser för en trygg och säker förskola, men också för att underlätta för män att arbeta i verksamheten. Uppföljningen bygger på både dokumentstudier och intervjuer, dels med tjänstemän i förvaltningen som på olika sätt varit delaktiga i framtagandet av stödmaterialet, dels med förskolechefer med olika erfarenheter av att arbeta med detta material. Då många kommuner på andra håll i landet visat intresse för stödmaterialet och även använt sig av det, hoppas vi att denna uppföljning även kan vara av mer allmänt intresse. Malmö februari 2018 Ana Maria Deliv Chef för avdelningen kvalitet och myndighet Malmö stads förskoleförvaltning 3 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

4 Innehåll Förord 3 INLEDNING 5 SYFTE 8 GENOMFÖRANDE 9 BAKGRUND 11 STÖDMATERIALET VÄXER FRAM 18 En turbulent tid med mycket oro 18 Flera parallella utredningar 20 Ett arbete för fler män parallellt med ett arbete mot sexuella trakasserier 22 Behov av ett stödmaterial 26 Stödmaterialet och matrisen 28 Ett fortsatt förebyggande arbete 33 FYRA FÖRSKOLECHEFERS UPPLEVELSE AV STÖDMATERIALET 36 Värdegrundsarbete som skydd för medarbetare 37 Att arbeta förebyggande mot trakasserier av barn 38 Insatser ur ett barnperspektiv 40 Svårt att avgöra vad som är en signal 42 Åtgärder när en signal framkommer 44 Materialets styrkor 48 Uttryckta svårigheter med materialet 50 Medarbetares återgång till arbetet 53 Föräldrars kännedom om materialet 54 Materialets utvecklingspotential 54 FÖRSLAG TILL UTVECKLING OCH ÅTGÄRDER 57 Generella förslag 59 Specifika förslag 62 AVSLUTANDE REKOMMENDATIONER 64 REFERENSER 67 4 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

5 INLEDNING År 2005 beslutade kommunstyrelsen i Malmö om en Kommungemensam strategi för personalförsörjning inom verksamhet förskola 1-5 år, som bland annat tog upp frågan om män i förskolan. Denna strategi utvecklades de kommande åren beslutade förskolenämnden om en Strategi för kompetensförsörjning förskola, med en tillhörande handlingsplan för , där ett av målen var att öka andelen män i förskola utifrån ett beräknat stort framtida rekryteringsbehov. Män identifierades som en viktig målgrupp för att klara rekryteringsbehovet. Malmö stad har 8 procent män i förskola. Tillsammans med Umeå är det den högsta andelen i landet begick en manlig vikarie (i en annan del av landet) flera grova övergrepp mot barn i en förskola 1, vilket ledde till att förskoleförvaltningen intensifierade sitt arbete mot sexuella trakasserier i förskola. Denna rapport tar sin utgångspunkt i skärningspunkten för arbetet för fler män och flera fall av misstänkta trakasserier mot barn av anställda i förskolan. Misstankarna har synliggjort behovet av att skydda barn i förskolan och detta har delvis kommit att utmana arbetet för fler män. Malmö stad har 8 procent män i förskola. Tillsammans med Umeå är det den högsta andelen i landet. Ett politiskt mål är att öka andelen till 10 procent år 2020 (genomsnittet i landet är cirka 3 procent), med ett långsiktigt mål på 30 procent för att män i förskola ska uppfattas som en normalitet. Under 1990-talet sjönk andelen män i hela landet efter fall av uppmärksammade övergrepp mot barn begångna av män i förskola (Backman 2012) ledde fallet, där den manliga vikarien 1 I Malmö stads stödmaterial används termen sexuella trakasserier. I andra texter och sammanhang används ibland sexuella övergrepp (med samma innebörd). I denna text används båda dessa begrepp. Vilket begrepp som används beror på vilken text eller samtal som hänvisas till, utifrån vilket begrepp som används där. 5 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

6 begick flera sexuella övergrepp och trakasserier mot barn i förskola i en kommun i sydöstra delen av Sverige, till stor medial uppmärksamhet. Denna mediala uppmärksamhet och den oro som följde kan vara en del i att flera anställda män i Malmö anmäldes för misstänkta sexuella trakasserier. Oron var stor för övergrepp mot barn, men också för att män med god professionell kompetens och många års erfarenhet skulle lämna yrket. Okunskap riskerar att leda till att riskfaktorer för övergrepp inte uppmärksammas och åtgärdas, men även att misstänksamhet riktas mot fel situationer, och kanske också mot fel personer. En av flera identifierade nyckelfaktorer för att skydda barn mot sexuella trakasserier och övergrepp är förebyggande arbete. Förebyggande arbete, tillsammans med rutiner för hur misstankar ska hanteras, är också en identifierad nyckelfaktor för att öka andelen män och behålla de män som arbetar i förskola. Att det bedömts som en nyckelfaktor är bland annat för att det finns en oro för att lämnas ensam vid misstanke, vilket kan vara en anledning till att män avstår från arbete i förskola. Det har också visat sig att denna oro har fått män med lång erfarenhet att byta yrke (se exempelvis Eidevald 2016; Eidevald, Bergström & Westberg Broström submitted). Malmö stad har, utifrån denna kunskap arbetat med att ta fram rutiner som syftar till att skydda barnen i förskolan mot sexuella trakasserier. Genom att ytterligare stärka detta skydd för barnen är en förhoppning att det också ska innebära ett starkare skydd för män att kunna genomföra alla arbetsuppgifter som förekommer i förskolan. Som en del i detta stärkta skydd för medarbetare ingår rutiner som ska underlätta en återgång till arbetet, i de fall då de olika utredningarna kommer fram till att det saknas grund för oron eller misstanken. Okunskap riskerar att leda till att riskfaktorer för övergrepp inte uppmärksammas och åtgärdas, men även att misstänksamhet riktas mot fel situationer, och kanske också mot fel personer. En del i ett förebyggande arbete är därför att både ha kunskap om sexuella trakasserier, liksom om hur en minoritet i ett yrke riskerar att misstänkliggöras. Genom kunskap om sexuella trakasserier kan förebyggande åtgärder sättas in, som bland annat ger större chans att identifiera risker för barn, liksom möjligheter att tidigt upptäcka 6 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

7 om barn utsatts för sexuella trakasserier. Genom tydliga rutiner vid misstanke av anställd finns större chans att säkra bevis, men också att ge möjlighet till en snabb återgång till arbetet av medarbetaren om utredningarna visar att det inte finns stöd för misstanken. På sikt förväntas detta leda till en trygghet som gör det lättare att behålla och rekrytera gruppen män till att arbeta i förskolan, samtidigt som det gör förskolan till en tryggare plats för barnen. Materialet Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten presenterades sommaren Förskoleförvaltningen önskar att få en genomlysning av materialet. Jag kommer i denna rapport kortfattat inleda med en beskrivning av forskning om sexuella övergrepp och trakasserier inom förskolan, med fokus på vilka pedagogiska konsekvenser övergrepp, och misstanke om övergrepp, ger. Därefter ger jag en historisk bakgrund för materialet samt några nedslag i hur materialet har, eller kan, användas. I materialet beskrivs det förebyggande arbetet först, då det ses som mest centralt för att sexuella trakasserier mot barn inte ska förekomma. Därefter beskrivs de åtgärdande insatserna, alltså vad som ska ske om det finns en signal om att sexuella trakasserier mot barn kan ha begåtts av en anställd på förskolan. I den avslutande delen ges förslag på hur materialet kan utvecklas. Förutom att konstatera att det förebyggande arbetet behöver förstärkas ges förslag på insatser för större genomslag av det åtgärdande arbetet och uppföljningen. 7 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

8 SYFTE Syftet med denna rapport är att beskriva stödmaterialet, dess styrkor och utvecklingspotential, samt att identifiera eventuella åtgärder för att materialet ska fungera ännu bättre som ett reellt stöd för att förebygga, upptäcka och hantera (misstänkta) sexuella trakasserier mot barn i förskolor i Malmö stad. Som en del i att hantera (misstänkta) sexuella trakasserier ingår att upptäcka situationer där sexuella trakasserier skulle kunna förekomma, samt att underlätta en återgång till arbetet om utredningarna visar att det inte finns stöd för att trakasserier har begåtts av en utpekad anställd. Syftet är inte att motverka misstänksamhet. Tvärtom är det bra om föräldrar och medarbetare reagerar på sådant som väcker oro. Samtidigt är det bra om denna oro bygger på kunskap och att det finns tydliga rutiner för hur oro ska hanteras, vilka inkluderar säker dokumentation som kan hålla i en eventuell rättslig prövning samt omsorg om medarbetare som annars riskerar att hamna i mycket obehagliga situationer utan att de kanske har gjort något fel. Tydliga rutiner ger bättre förutsättningar för att identifiera riskmiljöer, vilket även ingår i ett övergripande arbete med att förebygga alla former av trakasserier. 8 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

9 GENOMFÖRANDE För att genomföra uppdraget har jag intervjuat några nyckelpersoner på förvaltningen som varit med i framtagandet av materialet, för att genom deras berättelser ge en bild av materialets syfte, uppkomst och funktion. Dessa är Ana Maria Deliv, avdelningschef för kvalitet och myndighet, Helene Roslund, chef för utvärderings- och myndighetsenheten, Karin Bergstrand, chef för HR-avdelningen, Birgitta Henecke, chef utvecklingsenheten och Åsa Bäckström, utvecklingssekreterare vid utvecklingsenheten. I slutarbetet av rapporten har även Inga Sandström, tidigare HR-specialist och en av de som arbetat fram materialet, bistått med viktiga insikter och synpunkter. Jag har även intervjuat 4 av stadens cirka 55 förskolechefer kring deras erfarenheter av materialets bärighet, potential och eventuellt uppfattade brister. Dessa är Barbro Romero, Lena Christén, Catarina Ramnemark Vallejos och Caisa Olofsson. Intervjuerna har genomförts i förskoleförvaltningens lokaler och urvalet har gjorts av förvaltningen, i dialog med mig. Intervjuerna har handlat om materialets tillkomst, syfte, uppfattade bärkraft och potential. Vidare har vi samtalat om det förebyggande arbetet, implementering av materialet, uppfattat behov av kunskap och kompetens för att kunna använda det samt eventuellt upplevda behov av komplettering eller förstärkning. Intervjuerna har tagit i genomsnitt 60 minuter och har spelats in och sammanställts med fokus på att 1) beskriva materialets tillkomst för att få en bakgrund av vad det är tänkt att åstadkomma, som bland annat handlar om att bygga upp en starkare säkerhet kring barnen för att förhindra sexuella trakasserier, och 2) identifiera hur materialet kan bli bättre, det vill säga identifiera utvecklingspotential, som både kan handla om att det behövs mer kunskap och att materialet kan behöva revideras. Några av de intervjuade förskolecheferna har erfarenhet av att använda materialet. Detta utifrån att en eller flera signaler har framkommit eller att någon anställd på förskolan har anmälts för sexuella trakasserier av barn. Det råder inom förskolan sträng sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden för barnen (23:1 OSL). Detta inkluderar enskilds personliga förhållanden i personaladministrativ verksamhet. Personal har inte motsvarande sekretesskydd (39:3 OSL). Vi har dock i samtalen inte kommit in på personliga förhållanden utan endast pratat övergripande om hur materialet har fungerat, men för att 9 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

10 undvika spekulationer om vilket fall det eventuellt kan ha handlat om när beskrivningar ges av hur rutinerna har använts, nämns inte förskolechefernas namn i beskrivningar av hur de arbetar. Sammanställningen är gjord genom att en gemensam berättelse har formats av intervjuerna, ett så kallat narrativ (Riessman 2008), där det inte alltid går att se vem som sagt vad. Utgångspunkten är ofta att flera gett samma berättelse. Förskolecheferna har efter intervjuerna fått läsa utskrifterna av intervjuerna, med möjlighet att korrigera eventuella missuppfattningar eller fel. Samtliga intervjuade har även fått läsa rapporten, innan den publicerats, och har då haft möjlighet att ta bort eller korrigera sådant de inte tycker stämmer eller som de av andra orsaker vill ta bort eller lägga till. Slutliga formuleringar, inklusive eventuella felaktigheter och missuppfattningar, tar jag som författare till rapporten emellertid ensam ansvar för. 10 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

11 BAKGRUND Förskolan har historiskt varit en kvinnlig arbetsplats, där omsorg om barn kopplats till en moderlighet som kvinnor antagits ha naturligt (Holmlund 1996; Ohrlander 1992). Fröken har varit en inofficiell yrkestitel för den som arbetar i förskolan, som fortfarande ibland används. Tidigare var det en artighetsfras som barnen förväntades använda, då ogifta kvinnor var de enda som tilläts arbeta i den tidens förskolor. Gifta kvinnor förvärvsarbetade inte utan förutsattes sköta hemmet (Eidevald 2016). Det sågs som onaturligt för män, liksom för gifta kvinnor, att arbeta i förskolan. I denna del inleder jag med att ge kort bakgrund till hur den politiska diskussionen har sett ut i relation till män i förskola, för att därefter beskriva forskning om sexuella övergrepp i förskola. Förskolan har historiskt varit en kvinnlig arbetsplats, där omsorg om barn kopplats till en moderlighet som kvinnor antagits ha naturligt. I 1968 års Barnstugeutredning var det första gången som en statlig utredning, på allvar, lyfte fram en önskan om att även män ska arbeta med omsorg av barn (SOU 1972:26-27). Ett ökat fokus på jämställdhet ledde till att röster höjdes för män i förskolan, men det skulle visa sig vara svårt att få en jämn könsfördelning. Inom områden med hög dominans av män, som kvinnor varit utestängda från, har det under samma period riktats forskningsinsatser och tydliga politiska och aktivistiska strävanden för att få in fler kvinnor. Detta har gjort att andelen kvinnor stadigt ökat inom mansdominerade yrken. Exempelvis inom politik, där allt annat än 50 procent kvinnor respektive män i riksdagen ses som ett misslyckande av många som arbetar med jämställdhet. Motsvarande satsningar för fler män inom kvinnodominerade områden har inte gjorts nationellt, med undantag för ett kvoteringssystem mellan där män fick fördelar som gjorde att de lättare kunde komma in på förskollärarutbildningen. En insats som hade viss effekt de första åren, för att därefter avta. Övriga insatser som har gjorts har varit små och ofta dåligt samordnade, jämfört med insatser för att förmå kvinnor att välja traditionellt manliga yrken. Insatser för att förändra strukturer för att få män att känna sig välkomna i kvinnligt dominerade yrken saknas nästan helt, samtidigt som det har varit ett prioriterat politiskt mål att arbeta med strukturer och organisationer för att kvinnor som väljer traditionellt 11 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

12 manliga yrken ska känna sig välkomna och ges samma förutsättningar att kunna utföra sina uppgifter som sina manliga kollegor (se vidare Eidevald 2016). Män som arbetar i yrken där fysisk kontakt med barn eller elever ingår, som exempelvis idrottslärare eller i arbetet med omsorg av barn, beskriver ibland en oro för att kroppskontakt med barn ska väcka misstänksamhet. En oro som leder till att en del av männen undviker kroppskontakt i yrkesutövandet (Piper et al. 2013; Öhman 2016). Detta undvikande beskrivs inte enbart som ett personligt dilemma för dessa män på ett personligt plan, utan också något som ger pedagogiska konsekvenser då vissa aktiviteter i dessa yrken förutsätter fysisk kontakt och närhet (Fletcher, 2013; Caldeborg et al. 2017). Den oro det handlar om är att bli misstänkt för att vara pedofil. Män som arbetar i yrken där fysisk kontakt med barn eller elever ingår, som exempelvis idrottslärare eller i arbetet med omsorg av barn, beskriver ibland en oro för att kroppskontakt med barn ska väcka misstänksamhet. Sexuella trakasserier är en allvarlig form av övergrepp mot barn och något som ofta ger mycket långvariga personliga konsekvenser för den som utsätts (Fayez, Takash, & Al-Zboon, 2014; Haj-Yahia & Attar-Schwartz, 2008), vilket sannolikt är en förklaring till den starka oro som lyfts fram även i förskolan (Munk, Larsen, & Leander, 2013). Olika föreställningar och myter om potentiella förövare finns, samtidigt som barns sårbarhet lyfts fram (Bergström et al. 2016). I internationella forskningsstudier beskrivs det många gånger som otänkbart att kvinnliga förövare skulle begå sexuella trakasserier mot barn (Briggs & Potter, 2004; Bunting, 2007; Nentwich et al., 2013). Sexuella trakasserier betraktas därmed framför allt vara ett problem kopplat till män i förskolan. I en dansk studie beskrivs denna oro ge konsekvenser för de män som arbetar där, genom att de ibland intar andra positioner mot barnen jämfört med sina kvinnliga kollegor (Munk et al., 2013, p. 19). Trots att den faktiska risken för övergrepp mot barn i förskola inte står i relation till den oro som finns, så riskerar männens annorlunda positioner att undergräva deras professionalitet. Genom att undvika centrala moment, som är viktiga för att kunna 12 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

13 utföra yrket på ett professionellt sätt utifrån barns behov, hamnar dessa män i situationer där de inte kan agera lika professionellt som sina kvinnliga kollegor. En del kvinnor, som arbetar med män, beskriver dock att de tycker synd om männen och att de ibland försöker skydda dem. En rapport från Rädda Barnen (2014 s. 6) anger att ingen vet hur vanligt sexuella övergrepp mot barn är men att man uppskattar att 90 % av förövarna är män. Ju yngre barnen är desto vanligare är det att förövaren finns i barnets direkta omgivning. En svensk studie uppskattar att cirka 30 % av flickor och cirka 10 % av pojkar har utsatts för någon form av sexuella övergrepp fram till 18 års ålder. Då räknas övergrepp av jämnåriga under ungdomsåren in (Svedin, m. fl., 2015). Flickor uppgav att de till 99 % utsatts av en pojke eller man, och pojkar uppgav att de i 55 % av fallen utsatts av en flicka eller kvinna. Lärare pekas ut som förövare i 1 % av fallen (se även Ungdomsstyrelsen 2009:9 s ). Oron för att misstänkas för sexuella trakasserier leder till att en del män i förskola agerar på så sätt att de försöker förebygga misstänksamhet, vilket visar sig begränsa deras handlingsutrymme (Nentwich et al. 2013). Detta gäller även män som själva inte har erfarenhet av att bli misstänkta för sexuella övergrepp. Det är troligtvis den viktigaste förklaringen till att en högre andel män än kvinnor överväger att lämna yrket (Anliak & Beyazkurk, 2008), liksom att en högre andel män avbryter studier till förskollärare. Det finns samtidigt beskrivningar av män som arbetar i förskola och som inte avstår att undvika vissa handlingar i yrkesutövandet för att det skulle kunna vara riskfyllt för dem, utifrån att de riskerar att bli misstänkta för att vara pedofiler. Dessa män beskriver det som att de inte begränsas i sin yrkesutövning, trots att de är män (Munk et al. 2013), och trots risken att misstänkas för att vara pedofiler när de genomför alla moment i yrket. En del kvinnor, som arbetar med män, beskriver dock att de tycker synd om männen och att de ibland försöker skydda dem. Exempelvis genom att männen inte behöver genomföra vissa sysslor (som blöjbyte). Även om detta görs i ett gott syfte, beskrivs dessa handlingar samtidigt som att de ytterligare begränsar männens förutsättningar att utveckla en professionalitet i yrket, då dessa moment är viktiga för att knyta an till barn och för att arbeta med 13 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

14 omsorg, utveckling och lärande. Att känna att man gör ett bra arbete är centralt för de flesta, oavsett yrke, för att trivas och utvecklas i sin profession på ett omsorgsetiskt bra sätt. En slutsats, av den forskning som finns, är att både barn och män behöver skyddas i förskolan. Barn behöver skyddas från övergrepp. Män behöver skyddas från ogrundade misstankar. En slutsats, av den forskning som finns, är att både barn och män behöver skyddas i förskolan. Barn behöver skyddas från övergrepp. Män behöver skyddas från ogrundade misstankar (Backman, 2012). Män som ger professionell omsorg riskerar att misstänkas för sexuella trakasserier, i ett yrke som förutsätter fysisk närhet. Barn behöver, bara för att ta två exempel, tröstas och få blöjan bytt. Det är sedan länge välkänt att trygg omsorg är av stor betydelse för barns hälsa (se exempelvis Bowlby, 1969; Sroufe, 2005), liksom att fysisk närhet med kroppskontakt har stor betydelse för välmående (Burke & Duncan, 2016). Samtidigt skapar sexuella övergrepp och trakasserier stor skada för barnets välmående, utveckling och hälsa (även långt senare). En studie av Brody (2015, s. 354) visar att fysisk närhet och kroppskontakt ofta ses som positiv om den ges av barnets föräldrar eller av kvinnligt anställda i förskola samtidigt som män förväntas att bidra med andra delar i förskolan som att vara manliga förebilder. Som manlig förebild ses en fysisk närhet till barnen inte alltid som lika självklar, eller lika bra (Cushman, 2009; Piper & Stronach, 2009; Sargent, 2005). Närhet till barn, när den ges av män, kan i stället ibland misstänkas för att vara ett tecken på ett sexuellt intresse för dem (Owen & Gillentine, 2011; Piper & Smith, 2003). Brodys (2015) studie visar att oron bland män är störst tidigt i yrket. Efter några år beskriver de flesta männen att de inte är lika försiktiga, utan att de ger den omsorg som barnen är i behov av utan att först tänka på sin egen säkerhet. Å andra sidan så är det just under de första åren i yrket som de flesta män slutar att arbeta i förskolan. De män som är kvar beskriver att de efter några år utför yrket på det sätt som de uppfattar vara mest professionellt utifrån deras uppdrag och barns behov, och att de inte tillåter sig att begränsas av oro för misstänksamhet. 14 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

15 Denna oro, som verkar vara starkast under de första åren, beskrivs av Peeters, Rohrman och Emilsen (2015) som glasdörrar : Det ser ut som om det inte finns några hinder för män att arbeta i förskolan, men i praktiken så finns det osynliga strukturella hinder i form av misstänksamhet och oro. Rohrmann och Brody (2015) är några av de som uttrycker att det behövs mer kunskap kring dessa strukturella hinder för män i förskola och att ett arbete för att förmå män att börja arbeta och stanna kvar i yrket behöver riktas in på att synliggöra och motverka dessa glasdörrar. Som en del i att söka mer kunskap kring dessa företeelser analyserades intervjuer med 25 män, där jag tillsammans med två kollegor vid Stockholms universitet (Eidevald, Bergström & Westberg-Broström, submitted) i analyserna fann att det framför allt är i tider av massmedial uppmärksamhet kring sexuella trakasserier mot barn i förskola som män uttrycker att de tänker på hur de är mot barnen och upplever sig som begränsade i att utföra de uppdrag de har....men om du är lite osäker på yrkesvalet är det sannolikt lättare att arbeta kvar som kvinna, då kvinnors yrkesval inte utsätts för samma ifrågasättande. Även om män efter att ha arbetat några år i yrket uttrycker att de i första hand utgår från barnens behov i vilken omsorg och närhet de ger till barn, så får dessa skriverier dem att åter känna osäkerhet. Ibland med tankar om att det kanske ändå är enklast att arbeta med någonting annat, speciellt om män som grupp starkt ifrågasätts i sitt arbete med barn. Risken för misstänksamhet kan enligt männen inte helt ignoreras, men flera av de intervjuade männen valde ändå i praktiken att bortse från den. Även dessa män gav uttryck för att misstänksamheten var som svårast och jobbigast att hantera under de första åren i yrket, och en slutsats är därmed att det ofta krävs en större övertygelse för män att söka sig till och att välja att arbeta kvar i yrket. Det finns naturligtvis många kvinnor som också har en stark övertygelse för att arbeta i förskolan, men om du är lite osäker på yrkesvalet är det sannolikt lättare att arbeta kvar som kvinna, då kvinnors yrkesval inte utsätts för samma ifrågasättande. 15 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

16 Samtidigt som män inte självklart har samma förutsättningar som kvinnor, att utföra arbetsuppgifter på ett professionellt sätt i förskola, skapar de män som arbetar med barn nya bilder och självklarheter kring vem som kan arbeta med barn och vem som kan ge omsorg till små barn. Samtidigt som män inte självklart har samma förutsättningar som kvinnor, att utföra arbetsuppgifter på ett professionellt sätt i förskola, skapar de män som arbetar med barn nya bilder och självklarheter kring vem som kan arbeta med barn och vem som kan ge omsorg till små barn. Dessa mäns positioner, där de ger omsorg till barn, utmanar alltså den självklara kopplingen mellan arbete i förskola och moderlig omsorg, det vill säga något som ges bäst av kvinnor. Samtidigt som det finns en oro bland vissa män kring dessa moment, skapas alltså också bilder och självklarheter kring att omsorg och professionellt bemötande av förskolebarn inte självklart är kopplat till om det är en kvinna eller man som ger den/det. Genom att diskutera professionalitet i förskola som något som både män och kvinnor kan stå för i sin yrkesutövning, kan föreställningar om blöjbyte, tröst och närhet som något kvinnor gör och ger naturligt med och till barn, utmanas. Normbrytare utsätts ofta för uppmärksamhet, ibland önskad och ibland oönskad. Men, själva brytandet möjliggör nya föreställningar, där både kvinnor och män kan arbeta med barn. För att nå dit kan de som arbetar i förskola behöva utmana sig själva i vad som är självklara bemötanden i den professionella rollen, vilket jag återkommer till senare i rapporten. Andelen män i förskola har i Sverige sedan 1970-talet legat stadigt under 5 procent (Wernersson, 2016). Under 1990-talet var det många av männen som arbetade i förskolan som lämnade verksamheten efter flera medialt uppmärksammade sexuella trakasserier mot barn i förskolan (Åberg & Hedlin 2012). Intervjuerna inför denna rapport med anställda vid förskoleförvaltningen i Malmö stad, och några av dess förskolechefer, beskriver en liknande våg som utlöstes av det uppmärksammade fall där en manlig vikarie våren 2014 dömdes för ett stort antal sexuella trakasserier mot barn på en förskola i sydöstra delen 16 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

17 av Sverige. En händelse som ledde till en stor oro runt om i landet. En av effekterna var stor medial uppmärksamhet (Bergström, Westberg- Broström & Eidevald submitted) och en ny våg av anmälningar mot män för misstänkta sexuella trakasserier mot barn i förskola. Flera av de mest medialt uppmärksammade misstankarna drabbade Malmö stad. Flera av de mest medialt uppmärksammade misstankarna drabbade Malmö stad. 17 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

18 STÖDMATERIALET VÄXER FRAM I denna del beskriver jag vad som framkommit i intervjuerna av några nyckelpersoner vid förskoleförvaltningen i framarbetandet av materialet. I nästa del beskriver jag sedan några förskolechefers erfarenheter och tankar kring materialet, där några av dem använt det mer aktivt vid några tillfällen. En turbulent tid med mycket oro Sommaren 2014 fick Förskoleförvaltningen i Malmö stad indikationer på att en anställd man kan ha begått sexuella trakasserier mot ett barn på en förskola. Detta skedde strax efter ett omfattande medialt fokus på ett stort antal grova sexuella övergrepp av en man mot barn på en förskola i ett annat samhälle (se vidare Eidevald 2016). Detta skedde också strax efter att en stadsövergripande förskoleförvaltning bildats, där tio stadsdelar samlades i en förvaltning. Ana Maria, som är chef för kvalitet-och myndighetsavdelningen på förskoleförvaltningen, berättar att de just då hade tusen saker att arbeta med för att få ihop organisationen. Ett av uppdragen i den nybildade förvaltningen var att arbeta med Malmö stads kompetensförsörjningsstrategi, där de konstaterat att de hade ett stort behov av nyrekrytering för att klara förskolans framtida behov. I denna strategi, som beskrivits i inledningen, var gruppen män identifierad som viktig för att klara de nyanställningar de räknade med att de behövde göra gick förskoleförvaltningen i Malmö stad tillsammans med sex andra kommuner med i nätverket Fler män i förskolan, som samordnades av Sveriges och Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med nätverket var att få ökad kunskap om män i förskolan och att ta fram strategier för att öka andelen män. För förskoleförvaltningens arbete för fler män fanns en beslutande styrgrupp och en assisterande arbetsgrupp, bestående av representanter från olika stabsavdelningar inom förvaltningen. Det bildades även en referensgrupp, med flera olika yrkeskategorier och funktioner, inklusive fackliga representanter. Vid uppstarten av referensgruppens arbete diskuterades olika förslag för att öka andelen män och en lista med förslag togs fram på vilka insatser som behövde prioriteras i arbetet. Av alla förslag prioriterades ett stödmaterial högst av gruppen, utifrån att risken för att misstänkas för sexuella trakasserier av barn kan vara det största hindret vad gäller att öka andelen män i förskolan. I samband med detta arbete anmäldes, som nämnts, flera män för sexuella trakasserier och detta, tillsammans med referensgruppens önskemål, ledde till att styrgruppen fattade ett 18 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

19 beslut om att ta fram ett sådant material. En central utgångspunkt var samtidigt att materialet i sig skulle vara könsneutralt och gälla på lika sätt för alla som arbetar i förskolan. De som ringde upp var föräldrar och släktingar till barn, men också män i allmänhet som ifrågasatte hur de kunde anställa män när sådant händer. Den första indikationen på att en man kan ha begått sexuella trakasserier mot ett barn i förskola följdes av flera liknande misstankar mot män. Dessa kom alltså samtidigt som förskoleförvaltningen intensifierat ett omfattande arbete för fler män till förskola. Arbetet för fler män till förskola sattes därmed under hård bevakning och press. Ana Maria berättar att hon, som högste ansvarige chef, blev uppringd av människor från hela landet som mer eller mindre skällde ut henne för arbetet för fler män. De som ringde upp var föräldrar och släktingar till barn, men också män i allmänhet som ifrågasatte hur de kunde anställa män när sådant händer. Lösningen som framfördes av många var att: det är ju bara att inte anställa män, så kommer inte problemet uppstå. Samtidigt hörde ett stort antal journalister av sig och frågade om de misstänkta övergreppen, som i det första och mest uppmärksammade fallet handlade om en förskollärare men där även flera andra män under kort tid anmäldes. Journalisterna hade många frågor om förvaltningens arbete för fler män. Karin Bergstrand, chef för HR-avdelningen, säger om sitt arbete med personalfrågor: Jag har under mina 35 år i yrket varit med om mycket, men det var det värsta jag har varit med om. Enligt henne var de oförberedda på hur de skulle hantera situationen, inklusive det enorma mediala tryck som uppstod. Den mediala uppmärksamheten ledde till en stark oro från föräldrar och hon säger att det blev en mycket pressad situation för alla. Föräldrar var oroliga för deras barns säkerhet. Män (även många av de som inte pekades ut som misstänkta) var oroliga för att även de skulle anmälas. Medarbetare på förskolor som inte hade män som pekats ut var oroliga för att övergrepp kunde ha skett på deras arbetsplats och för att oskyldiga medarbetare skulle misstänkas. Förvaltningen hade en oro kring hur de skulle hantera situationerna, liksom förskolechefer upplevde oro för hur de skulle hantera barn, medarbetare, misstankar, anmälningar och den oro som fanns. Karins ord för att beskriva det är att det uppstod en stark ångest i hela förvaltningen. Arbetet som redan hade påbörjats 19 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

20 kring diskriminering och kränkande behandling intensifierades och fokuserades på att hantera dessa akuta situationer. Karin berättar att det under en tid rådde viss osäkerhet kring vad som gällde rent juridiskt för eventuella avstängningar av medarbetare, hur olika utredningar skulle genomföras och vilka beslut som behövde fattas. Oron gällde också hur de skulle hantera både oron och misstankarna. Flera parallella utredningar Den första anmälningen i Malmö stad, under sommaren 2014, ledde till att polisen startade en brottsutredning för att utreda om ett brott hade begåtts (skuldfrågan). Samtidigt startade förskolan en egen utredning för att förhindra fortsatta kränkningar av barn (enligt diskrimineringslagen). Dessutom gjorde socialtjänsten en utredning om familjens behov av stöd, samtidigt som Skolinspektionen startade en utredning om det kunde vara aktuellt med en varning eller återkallande av förskollärarlegitimationen för den utpekade medarbetaren (i Lärarnas ansvarsnämnd). Helene Roslund, chef för utvärderings- och myndighetsenheten berättar att Skolinspektionens utredning startade efter att de fått kännedom om misstanken genom en tidningsartikel, som skrivits i direkt anslutning till att misstanken framförts (denna tidningsartikel ledde sedan till många artiklar och inslag i radio och tv, liksom stor uppmärksamhet i sociala medier). I kontakt med Skolinspektionen uppger de att alla uppgifter om sexuella övergrepp innebär att ett ärende initieras och utreds. I samband med sin utredning skickade Skolinspektionen standardfrågor med begäran om yttrande om huruvida förskolans utredning visat om läraren är lämplig att bedriva undervisning och vad som i övrigt kommit fram i förskolans utredning. Dokumentation från förskolans utredningar skulle bifogas. Denna begäran kom mycket snabbt inpå att förvaltningen fått kännedom om misstanken. Polisen informerade om att det rådde förundersökningssekretess och sa något i stil med att ni får inte göra någonting. Polisen informerade om att det rådde förundersökningssekretess och sa något i stil med att ni får inte göra någonting. Samtidigt visste förvaltningen att de enligt skollagen och diskrimineringslagen har ett uppdrag att göra en egen utredning, utifrån ett skyddsintresse för barnen, och de skulle dessutom bistå Skolinspektionen i deras utredning med uppgifter om den utpekade medarbetarens lämplighet 20 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

21 i att undervisa barn i förskola. Förvaltningen började försöka att i samarbete med polisen reda ut, både utifrån detta specifika fall och utifrån andra fall kring misstänkta trakasserier av barn, var gränsdragningen går mellan de olika utredningarna. Polisen fick då förståelse för att huvudmannen också har lagstadgat utredningsansvar för att förhindra kränkningar av barn, som inte kan vänta tills polisen är klar med sin brottsutredning. I detta skede vidareutvecklade avdelningen för kvalitet och myndighet och HR-avdelningen på förskoleförvaltningen de rutiner och stödmaterial som fanns kring kränkningar och trakasserier av barn. De förtydligade gången för hur de ska agera i ett akut skede vid misstanke om sexuella trakasserier. Det kom att bli inledningen till utvecklandet av stödmaterialet, inklusive en matris, som beskriver vilka steg som ska tas och av vem de ska tas i de olika faserna när en misstanke riktas mot en anställd om sexuella trakasserier av barn, utifrån en signal (se nedan vad en signal kan vara). När arbetet med att ta fram stödmaterialet startades pågick parallella arbeten med en så kallad förebyggande del och en åtgärdande del. Arbetet byggde på de rutiner och den kunskap som redan fanns och delades upp så att HR, psykologer och pedagoger främst arbetade med den förebyggande delen och HR, psykologer och jurister arbetade med den åtgärdande delen. Utgångspunkten för rutinerna var att säkra ett skydd för barnen, ta tillvara arbetsrättsliga krav och arbetsgivarintressen, tillsammans med andra rättsliga krav som exempelvis att anmäla händelsen till socialtjänsten. Barn ska skyddas och anställda ska inte i onödan utsättas för svåra situationer. Det senare en åtgärd som särskilt bedömdes vara viktiga för de män som var anställda i förskolan. Det förebyggande arbetet ses därmed som centralt, både för att ta fram bättre rutiner för att förebygga trakasserier och som en del i arbetet med att öka andelen män i förskola, genom att göra förskolan till en arbetsplats där alla anställda ska kunna ge professionell omsorg utan att bli misstänkta. 21 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

22 Ana Maria Deliv, avdelningschef, berättar att hon under denna period, men också fortfarande, förvånades över vilket uppdämt behov det fanns bland manligt anställda och studenter att få prata om hur det är att vara man i förskolan. Det kommer ofta fram män som är anställda i förskolan till henne och vill prata om risken för att bli misstänkt, vilket var ett av skälen till att förvaltningen ville, och fortfarande vill, utveckla arbetet kring män i förskola och kring stödmaterialet. Det förebyggande arbetet ses därmed som centralt, både för att ta fram bättre rutiner för att förebygga trakasserier och som en del i arbetet med att öka andelen män i förskola, genom att göra förskolan till en arbetsplats där alla anställda ska kunna ge professionell omsorg utan att bli misstänkta. Ett arbete för fler män parallellt med ett arbete mot sexuella trakasserier När alla de ovan beskrivna händelserna ägde rum fanns det redan ett material kring hur akuta signaler om sexuella trakasserier och annan kränkande behandling av barn i förskola ska hanteras. Detta material hade tagits fram av myndighetsenheten och HR-avdelningen. Det fanns alltså redan vissa rutiner, men dessa bedömdes behöva utvecklas. Bland annat utifrån att ett tydligare förebyggande arbete för att skydda barnen behövde arbetas fram, samt att det också behövdes tydligare rutiner för att hantera eventuella medarbetare som pekades ut som misstänkta förövare. Det gällde även tydligare rutiner för kommunikation, stöd för utbildningschefer och kollegor i förskolan liksom för hur utredning och utvärdering ska genomföras. Ana Maria berättar att de på förvaltningen snabbt bestämde sig för att, trots alla kritiska telefonsamtal och trycket från massmedia, parallellt fortsätta arbetet för fler män i förskola. Ja, till och med att aktivt gå ut i media med budskapet att förvaltningen kommer fortsätta för att arbeta för att ha kompetens i förskola som innefattar både kvinnor och män. Ana Maria berättar att hon upprepade detta många gånger, till många olika journalister. Ett resultat av det kom att bli att journalisterna inte enbart uppmärksammade misstankarna och anmälningarna utan också förvaltningens arbete för fler män i förskolan, i flera fall i en positiv anda. Ana Maria berättar att hon, i och med alla frågor och uppmärksamhet, tillsammans med medarbetare i förvaltningen och i förskolor var tvungna att djupare sätta sig in i frågor om män i förskola och om sexuella trakasserier mot barn. De tog två beslut: 1) intensifiera arbetet för fler män i förskola, och 2) öka arbetet för att förebygga trakasserier mot barn i 22 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

23 förskola. Genom att upprepa för journalister att de står fast vid arbetet för fler män så väcktes en nyfikenhet kring det arbetet. Budskapet var att samhället består av människor och att människor ska finnas i förskoleverksamheten. I arbetet med jämställdhet kan de inte utesluta halva befolkningen. Helene Roslund och Åsa Bäckström, utvecklingssekreterare vid utvecklingsenheten, beskriver även de denna period som starkt ångestladdad för hela organisationen. Men, att beslutsamheten var stark för att inte vika ner sig för trycket att inte arbeta för fler män i förskola. Flera av förskoleförvaltningens enheter var involverade i arbetet med att hantera de akuta situationerna, som inledningsvis påverkade mycket av det övriga arbetet. Det fortsatta arbetet kom att fokusera på insatser för att arbeta förebyggande mot trakasserier av barn, för fler män och för att skapa rutiner för trygghet för de som arbetar i organisationen. Dessvärre fanns inte något material framarbetat, så de som arbetade med att ta fram materialet fick lära sig den hårda vägen genom, som flera av dem uttrycker, dyrköpta erfarenheter för medarbetare och förskolechefer om hur de skulle, och inte skulle, agera. Helene berättar att de, när de gick tillbaka till kommunikationen sinsemellan efter den första anmälan, konstaterade att de själva dragits med och i princip formulerat det som att det har skett ett övergrepp, trots att ingen i det första läget visste vad som hade skett. Detta ledde till en insikt om att de i sina rutiner behöver strategier i kommunikationen som snarare kyler ner än eldar på situationen. De landade i att rutinerna behöver vara mycket strikta gällande beslut som behöver tas och insatser som ska genomföras och vem som ska göra detta. En av åtgärderna, berättar Helene och Åsa, var att ta fram etiska rutiner för hur arbetsplatsen, där en medarbetare pekats ut, kan förstärkas. I åtgärderna ingick vad som sker om polisens utredning landar i att misstanke inte kan styrkas, eller om ord står mot ord i förskolans utredning, vilket visade sig vara en mycket svår balansgång. Inledningsvis är det vanligaste att ingen vet om det finns grund för signalen (som kan vara en anmälan, men som också kan vara många andra saker, se nedan). Hela situationen kan dessutom skapa stor oro och kaos för barnets familj, även om utredningarna landar i att det saknas grund för oron. Samtliga signaler, misstankar och anmälningar om sexuella trakasserier mot barn i kommunala förskolor i Malmö stad har, så långt det är känt när denna rapport skrivs, riktats mot män. Den personliga skadan för familjerna, förskolan i stort och för de anmälda 23 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

24 har i vissa fall varit mycket stor och utmaningen har varit att säkra upp skyddet för de anställda samtidigt som kunskaper också ska leda till att övergrepp kan upptäckas tidigare och där säkra dokumentationer kan leda till att en eventuell förövare kan lagföras om brott har begåtts. En annan utmaning har varit att skilja på de olika utredningarna, och därmed vad som ingår i förskolans utredning och polisens utredning. Förskolans utredning syftar, enligt skollagen och diskrimineringslagen, till att förhindra att trakasserier sker (upprepas, om det visar sig att det har förekommit). Polisens utredning syftar till att bedöma bevisläget för ett eventuellt övergrepp samt att se till att en eventuell förövare lagförs. En fråga som uppkom i samband med Malmö stads arbete för fler män i förskola var om risken för sexuella trakasserier riskerar att öka med fler män anställda. Ana Maria säger att de inte har ställt frågan på det sättet, men att de däremot alltid, ur ett barnperspektiv och ur ett personalperspektiv, arbetar med riskanalyser. För att göra dessa riskanalyser behövs kunskap på många olika nivåer, där kunskap om trakasserier som risk för barn liksom hur kvinnodominans i ett yrke kan göra det svårt för män att arbeta inom detsamma, inkluderas. Det behövs enligt henne också ett riktat förebyggande arbete kring barns integritet, med riskanalyser för att säkra barn mot alla former av trakasserier. Både från vuxna och från andra barn. Riskanalyserna handlar om att kartlägga var barn kan bli kränkta eller trakasserade och att bygga upp skyddsnät kring dem så att det inte ska kunna ske, vare sig av andra barn, föräldrar eller personal. Detta är ett arbete som måste pågå hela tiden. Om ett övergrepp sker mot ett barn så har detta arbete misslyckats, oavsett om det är en man, en kvinna, en förälder eller ett annat barn som stått för övergreppet eller trakasseringen. Riskanalyserna handlar om att kartlägga var barn kan bli kränkta eller trakasserade och att bygga upp skyddsnät kring dem så att det inte ska kunna ske, vare sig av andra barn, föräldrar eller personal. Här lyfter även Karin fram att de för det mesta inte kan veta om övergrepp eller trakasserier har skett eller inte. Det handlar om att bevisläget är svårt, samtidigt som misstankar kan uppstå utan att det gjorts något fel. Ingen av alla anmälningar som gjorts i Malmö de senaste åren har gått vidare till åtal. Flera av de intervjuade beskriver 24 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

25 att de har identifierat män som en särskilt utsatt grupp för att utsättas för misstanke och att ett förebyggande arbete, utöver att skydda barnen från övergrepp (som alltid är överordnat), också behöver handla om hur minoriteten män blir mottagna i förskolan av majoriteten kvinnor och av föräldrar. Det är ett ansvar flera av de intervjuade betonar inte kan hänga på några få eldsjälar, utan något som behöver arbetas in i hela organisationen. Som en del i kompetensförsörjningsstrategin har några åtgärder genomförts, vilka inte enbart inkluderar minoriteten män utan som också tar hänsyn till att det finns 178 olika nationaliteter i Malmö med 145 utomnordiska språk, något som till stor del speglas bland medarbetarna. Detta innebär att de alltid behöver arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och att det behövs strukturer för detta arbete ett arbete som Ana Maria uttrycker måste göras åter och åter. Helena, Birgitta och Åsa beskriver det långsiktiga målet som att män inte ska vara i minoritet i förskolan, och som en del i arbetet har förvaltningen bland annat arbetat med att: Manliga VFU-studenter får en placering på en förskola där det redan finns män under utbildningen Ge sommarpraktik för killar på förskola där de under praktiken erbjuds en dag på Malmö Universitet för att få information om bland annat förskollärarutbildningen Se över anställningsannonser, så att de riktas till olika människor (inte bildmässigt enbart mot blonda unga kvinnor) Se över hur yrkesverksamma i förskolan porträtteras, där det visat sig att bilder från förskolan sällan haft förskolans personal i centrum. Medarbetare porträtteras ofta nere på golvet tillsammans med barnen, och inte raka i ryggen med stolthet över professionen som i många andra yrken Införa ett ambassadörsnätverk (med 30 % män), som verkar för att marknadsföra förskolan som arbetsplats 2 Vidare har en undersökning genomförts för att ta reda på vad förvaltningen kan förbättra, bevara och stärka för att behålla och rekrytera den kompetens som förvaltningen behöver. Undersökningen baseras på intervjuer med förskollärare och barnskötare som tidigare arbetat i förskoleförvaltningen, men som har valt att avsluta sin 2 Ambassadörsnätverket består av cirka 20 förskollärare, pedagoger och barnskötare (samt ytterligare personalkategorier som arbetar i förskola). De har som uppdrag att marknadsföra förskolan som arbetsplats, bland annat med fokus att attrahera och rekrytera fler män till förskolan. 25 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial

26 anställning under perioden januari 2016 februari Karin, i egenskap av HR-chef, berättar att hon varit med om flera liknande insatser och att de sällan ger så mycket att arbeta vidare med. I de flesta fall får man liknande svar till varför de slutat arbeta: barngruppernas storlek, brist på kompetens (inte alltid brist på resurser, utan just brist på kompetens), ibland missnöje med lön och i några fall missnöje med ledarskapet. De flesta är samtidigt rätt så positiva till arbetet i förskolan och det skiljer sig inte så mycket vad kvinnor respektive män berättar. Hon tror istället att det skulle vara värdefullt att ställa dessa frågor under den första tiden som ny medarbetare, kanske under det första året i yrket. Nu kommer dessa undersökningar först när medarbetare lämnar yrket. Hon för fram tanken att det är bättre att fråga hur nyanställda upplever yrket, då det fortfarande går att göra något åt situationen. Nu kommer dessa undersökningar först när medarbetare lämnar yrket. Hon för fram tanken att det är bättre att fråga hur nyanställda upplever yrket, då det fortfarande går att göra något åt situationen. Behov av ett stödmaterial En summering så här långt är att insatser för fler män i förskola var påbörjade när arbetet kom att starkt ifrågasättas utifrån uppmärksammade fall av (ett konstaterat, i en annan del av landet, och flera misstänkta) sexuella övergrepp mot barn i förskola. Flera anmälningar om sexuella trakasserier i förskolor i Malmö stad, och en kaosartad situation med ett starkt medialt tryck, gjorde att arbetet för fler män under en tid kom att fokuseras kring att ta fram ett stödmaterial. Detta skedde genom att vidareutveckla det material som fanns kring kränkningar och trakasserier av barn, med ett tvådelat fokus: 1) förebygga trakasserier av barn 2) göra det säkert för både kvinnor och män att utföra ett professionellt arbete i förskola. Syftet med stödmaterialet var att öka medvetenheten och kunskapen inom förvaltningen och dess förskolor, för att på så sätt arbeta förebyggande för att motverka att trakasserier alls ska ske, men också att hantera och ge stöd, genom en matris/manual, om en medarbetare skulle misstänkas för att ha begått sexuella trakasserier. Ett eventuellt brott, begånget av en anställd mot ett barn (sexuellt övergrepp), hanteras och utreds av polisen. En anmälan om sexuella trakasserier mot barn hanteras också inom förskolans utredning, men syftar då 26 Förskoleförvaltningen Rapport som grund för utveckling av Malmö stads stödmaterial