stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten

Transkript

1 Foto: Colourbox av utvärdering av Malmö stads stödmaterial: Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier PMSammanfattning mot barn av medarbetare i verksamheten Christian Eidevald 8 maj 2018 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen 1 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

2 INLEDNING 2014 begick en 21-årig manlig vikarie i sydöstra Sverige flera grova sexuella övergrepp mot barn på en förskola, vilket ledde till ett intensifierat arbete mot sexuella trakasserier samtidigt som män som arbetade i förskolan åter kom att ifrågasättas. I Sverige är cirka 3 % av alla anställda i förskolan män men under 1990-talet sjönk andelen efter fall av uppmärksammade övergrepp mot barn av män i förskolan (Backman 2012). Fallet 2014 ledde till motsvarande medial uppmärksamhet och till en kraftig ökning av anmälningar av misstänkta övergrepp. Oron var stor, både för sexuella övergrepp mot barn men också för att män med många års erfarenhet skulle lämna yrket. En av de städer som arbetat med att ta fram rutiner för att skydda barn i förskolan mot sexuella trakasserier är Malmö. Genom att stärka skyddet för barnen är förhoppningen att arbetet också ska innebära ett starkare skydd för män att kunna genomföra alla arbetsuppgifter som förekommer i förskolan. Materialet Förebyggande arbete och åtgärdande insatser gällande misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare i verksamheten presenterades av förskoleförvaltningen Malmö stad sommaren Under 2017 har materialet utvärderats med syfte att beskriva dess styrkor och utvecklingspotential. Som en del i att hantera misstänkta sexuella trakasserier ingår att identifiera situationer där dessa skulle kunna förekomma, samt att ha rutiner som underlättar för en återgång till arbetet om utredningarna visar att det inte finns stöd för att sexuella trakasserier mot barn har begåtts av en utpekad anställd. Utvärderingen visar att ett förebyggande arbete är centralt och att tydliga rutiner skapar trygghet för både barn och anställda. BAKGRUND Förskolan har historiskt varit en kvinnlig arbetsplats där det betraktats som onaturligt för män att arbeta. Män beskriver ibland en oro för att kroppskontakt med barn ska väcka misstänksamhet. En oro som leder till att en del av männen undviker kroppskontakt i yrkesutövandet (Piper et al. 2013; Öhman 2016). Detta undvikande beskrivs inte enbart som ett personligt dilemma, utan också något som ger pedagogiska konsekvenser då vissa aktiviteter i dessa yrken förutsätter 2 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

3 fysisk kontakt och närhet (Fletcher, 2013; Caldeborg et al. 2017). I en dansk studie beskrivs denna oro ge konsekvenser för män (Munk et al., 2013, p. 19). Genom att undvika moment som är viktiga för att utföra yrket på ett professionellt sätt utifrån barns behov, hamnar dessa män i situationer där de inte kan agera lika professionellt som sina kvinnliga kollegor. Det är troligtvis den viktigaste förklaringen till att en högre andel män överväger att lämna yrket (Anliak & Beyazkurk, 2008). En slutsats är att både barn och män behöver skyddas i förskolan. Barn behöver skyddas från övergrepp. Män behöver skyddas från ogrundade misstankar. Brody (2015) visar att oron bland män är störst tidigt i yrket. Denna oro beskrivs av Peeters, Rohrman och Emilsen (2015) som en del av glasdörrsproblematiken. Det ser ut som om det inte finns några hinder för män att arbeta i förskolan, men i praktiken så finns det osynliga strukturella hinder i form av misstänksamhet och oro. Rohrmann och Brody (2015) menar att det behövs mer kunskap kring dessa strukturella hinder för män. Genom att diskutera professionalitet i förskola som något som både män och kvinnor kan stå för i sin yrkesutövning, kan föreställningar om att blöjbyte, tröst och närhet som något endast kvinnor gör naturligt med barn, utmanas. Brytandet av normer möjliggör samtidigt för en syn på kvinnor och män, där båda kan arbeta med barn på ett professionellt sätt. GENOMFÖRANDE I utvärderingen har nyckelpersoner på förskoleförvaltningen i Malmö stad intervjuats kring framtagandet av rutinerna, liksom av utmaningar i det arbetet. 4 av stadens 55 förskolechefer är sedan intervjuade kring deras erfarenheter av materialets bärighet, potential och eventuellt uppfattade brister. Intervjuerna har tagit i genomsnitt 60 minuter och har spelats in och sammanställts med fokus på att 1) beskriva materialets tillkomst för att få en bakgrund av vad det är tänkt att åstadkomma, och 2) identifiera hur materialet kan bli bättre. Några av de intervjuade förskolecheferna har erfarenhet av att använda materialet utifrån att män anmälts för sexuella trakasserier. Sammanställningen är gjord genom att en gemensam berättelse har formats av intervjuerna, ett så kallat narrativ (Riessman 2008). 3 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

4 FÖRSKOLEFÖRVALTNINGENS STÖDMATERIAL 2014 fick Malmö stad indikationer på att en anställd man inom förskolan kan ha begått sexuella trakasserier mot barn. Detta följdes av en våg av anmälningar mot män. Malmö stads arbete för fler män i förskolan sattes under hård medial bevakning och utsattes för omfattande kritik. På förskoleförvaltningen var man inte förberedd på detta tryck men intensifierade arbetet med att hantera de akuta situationerna och med att samtidigt utveckla ett förebyggande arbete. Trots kritiken beslutade man i förvaltningen att fortsätta arbeta för fler män i förskolan. Ja, till och med att aktivt gå ut i media med budskapet att de kommer fortsätta att arbeta för att ha kompetens som innefattar både kvinnor och män. Ett resultat kom att bli att journalister inte enbart uppmärksammade anmälningarna utan också förvaltningens arbete för fler män, i flera fall i en positiv anda. När förskoleförvaltningen i efterhand gick tillbaka till kommunikationen efter den första anmälan, konstaterades att de dragits med och gjort formuleringar som om det hade skett ett övergrepp. Trots att ingen i det första läget visste vad som hade skett. Detta ledde till en insikt om att de i sina rutiner behöver strategier i åtgärder och kommunikation som kyler ner situationen. De landade i att rutinerna behöver vara strikta i vilka beslut och insatser som genomförs och av vem de ska genomföras. Från att tidigare ha uttryckt ett motstånd mot att koppla samman arbetet för fler män i förskolan med ett förebyggande arbete mot sexuella trakasserier mot barn, kom nu önskemål om att göra denna koppling. Ett av de viktigaste önskemålen handlade om en tydlighet i hur man ska agera, på de olika nivåerna, om en misstanke eller anmälan riktas mot en anställd. Materialet som arbetades fram gjordes digitalt för att kunna hålla det uppdaterat och lätt tillgängligt för alla medarbetare i organisationen. 4 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

5 Stödmaterialet ligger på Malmö stads hemsida och anger rutiner från det att en signal om sexuella trakasserier har kommit någon i förskolan till kännedom. Det består av: 1. Inledning 2. Förebyggande arbete 3. Åtgärdande arbete och 4. Uppföljning Det finns en matris för olika faser i det åtgärdande arbetet med rutiner för dokumentation och vidare anmälan. Det finns även rutiner för förskolechefen, dennes chefer, HR-avdelning med fler, som beskriver vilka steg som ska tas och hur olika utredningar ska genomföras. Materialet har inneburit en beredskap och har lett till att flera situationer har avdramatiserats, liksom att det möjliggjort en lugn tillbakagång till arbetet för den utpekade medarbetaren (om det varit önskvärt). Detta förebyggande arbete förväntas leda till att förhindra risker för sexuella trakasserier, skapa tydligare rutiner kring vila, toalettbesök, påklädning och blöjbyten, skapa tydligare rutiner för vikarier och praktikanter samt att snabbare upptäcka tecken på eventuella sexuella trakasserier rutiner som samtidigt ska ge goda förutsättningar för män att trivas och känna sig trygga i arbetet med barn. De har i arbetet konstaterat att utredningarna behöver göras på ett sådant sätt så att inte anställda hängs ut på ett osakligt sätt, genom exempelvis spekulationer. Utredningarna behöver också ta hänsyn till att kollegor, efter att ha gett vittnesmål eller skrivit ner dokumentationer, kan fortsätta vara kollegor utan att det ska finnas besvikelser över att osakliga spekulationer förts fram i en hårt pressad situation. MATERIALETS ANVÄNDBARHET OCH UTVECKLINGSPOTENTIAL Det förebyggande arbetet beskrivs utifrån 1) kartläggningar av riskmiljöer, 2) ökade kunskaper bland barn och vuxna om sexuella trakasserier, samt 3) diskussioner kring män som utsatt grupp och hur de kan styrkas i sin profession. 5 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

6 Flera av de insatser som gjorts kritiseras emellertid av förskolecheferna utifrån att de anses ha ett vuxenperspektiv. Glasdörrar och fönster in till toaletter och skötbord upplevs inte ta hänsyn till barnens behov av integritet. Ett förebyggande arbete som däremot lyfts fram som positivt är att vuxna behöver vara lyhörda kring barnens gränsdragningar, även i lek. En utmaning som framkommit är gränsdragningen för vad som är en signal om sexuella trakasserier. Det kan handla om att ett barn berättat något om en sexuell handling för ett annat barn, som sedan berättar det för sina föräldrar hemma, som i sin tur berättar det för förskolechefen. Det bedöms som svårt att veta om man ska se detta som en signal eller inte speciellt då det ofta är oklart vad som egentligen sagts. När en signal har identifierats beskrivs det emellertid som en stor styrka att ha tydliga rutiner, som beskriver alla steg i hur det ska anmälas och föras vidare i organisationen. Samtidigt har återgången till arbetet, även i de fall då en anställd tillfälligt stängts av, varit betydligt lättare då det är tydligt vilket stöd som finns både för den utpekade anställda och för ledningen. Samtliga intervjuade lyfter fram att det viktigaste, och svåraste, att utveckla är ett förebyggande arbete! Här efterfrågas mer kunskap både om sexuella trakasserier och om hur det är att vara man i förskolan. Detta för att göra förskolan till en trygg plats för både barn och pedagoger (specifikt män). Sammanfattningsvis efterfrågas:»» ökad medvetandegrad hos barn och medarbetare om sexuella trakasserier och vikten av att arbeta med barns integritet.»» bättre utarbetade rutiner för riskanalyser för barn, med fokus på var de riskerar att utsättas för trakasserier och hur förskolan kan förebygga dessa risker.»» ett utvecklat arbete kring hur kvinnor och män, utan att riskera att anmälas eller misstänkas, ska kunna ge trygg omsorg (vilket förutsätter fysisk närhet) till barn. För att kunna genomföra detta arbete behövs kunskap om vad sexuella trakasserier är, men också om hur normer om kvinnligt och manligt påverkar möjligheter till ett yrkesetiskt och professionellt utförande av uppdraget. 6 Förskoleförvaltningen PM - Rapport

7 Referenser Anliak, Sakire & Beyazkurk, Derya (2008). Career perspectives of male students in early childhood education. Educational Studies, 34(4), Backman, Christel (2012). Mandatory Criminal Record Checks in Sweden: Scandals and Function Creep. Surveillance & Society, 10(3/4), s Brody, David (2015). The construction of masculine identity among men who work with young children, an international perspective. European Early Childhood Education Research Journal, 23(3), Caldeborg, Annica, Maivorsdotter, Ninitha & Öhman, Marie (2017). Touching the didactic contract a student perspective on intergenerational touch in PE. Sport, Education and Society, Eidevald, Christian, Bergström, Helena & Westberg-Broström, Anna (submitted). Negotiating suspicions of being a pedophile: male preschool teachers experiences in Sweden. Fletcher, Simon (2013). Touching practice and physical education: Deconstructing of contemporary moral panic. Sport, Education and Society, 18(5), Munk, Karen, Larsen, Per Lindsoe & Leander, Else-Marie Buch (2013). Fear of child sex abuse: Consequences for childcare personnel in Denmark. Nordic Psycholog y, 65(1), Peeters, Jan, Rohrmann, Tim & Emilsen, Kari (2015). Gender balance in ECEC: why is there so little progress? European Early Childhood Education Research Journal, 23(3), Piper, Heather, Garratt, Dean & Taylor, Bill (2013). Child abuse, child protection and defensive touch in PE teaching and sports coaching. Sport, Education and Society, 18(5), Riessman, Catherine Kohler (2008). Narrative methods for the human sciences. London: Sage. Rohrmann, Tim & Brody, David (2015). Questioning methodologies in research on men in ECEC. European Early Childhood Education Research Journal, 23(3), Öhman, Marie (2016). Losing touch teachers self-regulation in physical education. European Physical Education Review, 23(4), s Förskoleförvaltningen PM - Rapport

8 8 Förskoleförvaltningen PM - Rapport