Arbets- och utvecklingsorganisation Furulundsskolan läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbets- och utvecklingsorganisation Furulundsskolan läsåret 2018/2019 Inledning Detta dokument beskriver hur Furulundsskolan organiserar sig samt arbetar med skolutveckling. Detta dokument, tillsammans med vår elevhälsoplan som innehåller våra rutiner, ger en tydlig beskrivning av vad Furulundsskolan är och av vad vi vill utvecklas mot. För att få en hög kvalitet i undervisning och förbättra förutsättningarna för skolutvecklingsarbetet krävs goda organisatoriska förutsättningar, dvs. både en välfungerande arbetsorganisation och en välfungerande utvecklingsorganisation. Arbetsorganisationen inbegriper organisatoriska strukturer som möjliggör elevaktiva arbetssätt, samarbete mellan lärare, arbetslagsträffar, kompetensutvecklingstid, tydlig tjänsteplanering, resultatuppföljning, kvalitetssäkring, ansvarsfördelning osv. Lärare behöver även veta hur de ska agera om de stöter på problem. Således handlar arbetsorganisation om organisatoriska strukturer som stödjer och underlättar det pedagogiska vardagsarbetet. Huvudpoängen är att skapa ramverk inom vilket man kan minska risken för att problem ska uppstå och som underlättar hanteringen av störningar i det pedagogiska arbetet. På så sätt kan man frigöra tid och energi för utvecklingsarbete. Furulundsskolan är en lärande organisation där målet är att lärare och annan skolpersonal gemensamt ska finna lösningar på frågor, dilemman och problem som vi möter i vår vardagsverksamhet. Vi har alla ett uppdrag att utveckla vår undervisning och verksamhet. Detta gör vi tillsammans för det är enda alternativet för att kunna erbjuda en skola som präglas av studiero, trygghet och hög måluppfyllelse. För att utveckla och öka jämlikheten i undervisningen kommer vi under läsåret organisera så att lärare ska ges möjlighet att besöka andra lärare för att få nya bilder av hur undervisning kan arrangeras samt för att ge den besökta läraren möjlighet att få feedback på sin undervisning. Ledningen uppskattar kreativa och lösningsfokuserade initiativ men förväntar sig att när man som enskild individ eller team tar beslut om något så tar man ansvar och förankrar besluten hos andra som kan vara berörda. Vi tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande, utveckling och trygghet. Vår helhetsidé med verksamhetsidéer genomsyrar vår undervisning.

2 Skolans utveckling utgår från analyser av måluppfyllelse av undervisning, trygghet och studiero. Skolutvecklingen tar även sin utgångspunkt från de problem och hinder som vi möter både kortsiktigt och långsiktigt. Dessa kan ha en koppling mot både arbets- och utvecklingsorganisationen. Analyser och förändringar och utveckling sker kontinuerligt under läsåret. För att utveckling ska ske ser vi till att ny forskning och erfarenhet utmanar vårt förgivettagande. Våra tankar om skolutveckling tar sin utgångpunkt från nationella styrdokument som skollag och läroplan, samt beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Furulundsskolans helhetsidé Helhetsidén utgår från en ledningsvision där skolledning i stora drag påvisar åt vilket håll skolans utveckling ska gå. Delar av denna vision konkretiseras sedan i en verksamhetsidé som är gemensam för hela skolan från förskoleklass till och med årskurs 9. Verksamhetsidéerna har fokus på undervisningen. Varje team/årskurs/arbetslag kommer sedan att ytterligare konkretisera dessa genom att göra egna överenskommelser. Några konkretiseringar gäller för all undervisning f-9. Utöver dessa har varje lärare friutrymme att ytterligare utveckla sin undervisning i förhållande till verksamhetsidéerna eller annan forskning eller beprövad erfarenhet, samt efter just sina elevers behov. Eftersom elevernas lärande även är beroende av hur de upplever trygghet och meningsfullhet på raster innehåller ledningsvisionen även formuleringar som tar fasta på hela skoldagen inkl. raster. Ledningsvisionen: Vi samverkar för att göra skolan till en trygg och god miljö för utveckling och lärande under elevernas hela skoldag som präglas av en hög elevaktivitet och samsyn på undervisningen. Lärare utövar ett tydligt ledarskap i klassrummet och på fritids vilket bidrar till hög trygghet, studiero och måluppfyllelse. Kooperativt lärande är centralt i all undervisning. Lärare träffas och utvecklar tillsammans sin undervisning. Vi har fokus på det som får eleverna att må bra. IKT är ett naturligt inslag i all undervisning. Rektor får medarbetarna att känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet.

3 Verksamhetsidé undervisning förskoleklass - åk 9 1. Lärarna har tydliga rutiner, strukturer och planeringar för undervisningen som bidrar till trygghet, studiero och hög måluppfyllelse. Detta gör vi genom att: a. Lärare bestämmer alltid var och med vem eleven arbetar. b. Lärare bestämmer alltid elevernas placering i klassrummet. c. Vi har en tydlig start och avslutning på alla lektioner. d. Vi ser och hälsar varje elev välkommen på morgonen eller vid lektionens start. e. Varje lektion inleds med en tydlig genomgång av lektionens innehåll. 2. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är centralt i all undervisning. Detta gör vi genom att: a) Lärare tillämpar elevaktiva undervisningsmetoder. 3. Formativt förhållningssätt genomsyrar undervisningen. Detta gör vi genom att: a. Eleverna vet vad som ska läras/tränas på lektionen och får feedback som för lärandet framåt. Dessa tre verksamhetsidéer med tillhörande konkretiseringar gäller i all undervisning f-9. Våra team och arbetslag arbetar sedan fram ytterligare konkretiseringar/överenskommelser som ska gälla i undervisningen i en speciell årskurs eller stadie. Verksamhetsidé fritidshem Lärarna har tydliga rutiner, strukturer och planeringar för undervisningen som bidrar till trygghet, inflytande, delaktighet och en meningsfull fritid. Detta kommer fritidspersonalen att processa och konkretisera.

4 Skolledningens uppdrag utifrån detta dokument Rektor ansvarar för ledning, samordning och utveckling av det pedagogiska arbetet på Furulundsskolan. Rektor ansvarar för att planera och organisera för kollegialt lärande. Rektor är delaktig och närvarande i skolans verksamhet. Rektor ansvarar för både struktur och kultur på skolan och arbetar för en god kommunikation och dialog i hela verksamheten. Utvecklingsområde Vad: Vi har nu 4 st. fritidsavdelningar. Ovalen är ny avdelning för elever från förskoleklass. o Varför: För att minska storlekarna på fritidsgrupperna. Det blir färre förflyttningar för elever och personal. Tryggare skolstart med goda möjligheter till samverkan med övriga fritidsavdelningar. Enklare/tryggare för vårdnadshavare. Vad: Fritidspedagoger tar ett tydligare ansvar för rastaktiviteter på låg-och mellanstadiet: o Varför: Det har framkommit i ESS att många konflikter uppstår på raster. Vi vill erbjuda eleverna meningsfulla aktiviteter på rasterna. Vi vill i större grad ge både lärare och fritidslärare större möjligheter att arbeta med sina kompetenser. Vad: Öka tryggheten och studieron på hela skolan. o Varför: Trygghet och studiero utgör en viktig grund för lärande. Vi har sett skillnader i studiero mellan olika lektioner och lärare., vilket även har framkommit vid återkoppling från extern personal inom ramen för insatsen snabb mobilisering på högstadiet. Vad: SUND blir en organisation med ett gemensamt uppdrag. o Varför: För att möta upp alla elevers behov behövs en flexibel organisation där personalen samverkar i ett f-9-perspektiv. o Vad: Utveckla likvärdighet och kvalitén på undervisningen. o Varför: Undervisningens kvalité ska inte utvecklas av enskilda lärare utan vi måste med hjälp av ett kollegialt lärande sprida våra kunskaper och erfarenheter. Elever med stigande ålder tappar lusten till lärande. Vi är beroende av varandras undervisning för att måluppfyllelsen i åk 9 ska vara hög. Andelen digitala verktyg ökar kraftigt på skolan vilket ställer krav på att undervisningen förändras och utvecklas.

5 o Vad: Vi behöver på ett tydligare och effektivare sätt använda vår gemensamma arbetstid för att tillsammans utveckla undervisning, trygghet och utveckling. o Varför: Lärares resurstid ska användas utifrån elevernas behov. Lärares reglerade arbetstid ska i huvudsak användas till gemensamt arbete i team och arbetslag. o Vad: Elevhälsan genomgår tillsammans fortbildningen "Att öka skolans elevhälsokompetens" i SPSM:s regi. o Varför: Elevhälsoteamet behöver gemensam kunskap och en gemensam bas att stå på för att tillsammans fortsätta utveckla elevhälsoarbetet på skolan. o Vad: SvA-undervisningen o Varför: Antal elever som läser SvA ökar kraftigt och detta ställer högre krav på all personals förmåga att arbeta språkutvecklande. Eftersom elever kan få SvA-undervisning både i sin ordinarie klass och i särskild SvA-grupp ställs det höga krav på samverkan mellan personalen. o Vad: Utveckla IKT-användningen i undervisningen. o Varför: Vi behöver utveckla en samsyn hur undervisning och digitala verktyg ska användas i undervisningen för att det ska ge ett mervärde och en ökad måluppfyllelse, samt implementera förändringar i de nationella styrdokumenten. o Vad: Utveckla hanteringen av UNIKUM. o Varför: Vi behöver öka likvärdigheten och kompetensen i att använda UNIKUM i enlighet med BUF-beslut.

6 Förskoleklass Vi ser förskoleklassen som det första skolåret. Lärare ansvarar för undervisningen i förskoleklasserna. Lärarna har möjlighet att följa eleverna genom hela lågstadiet, men ibland kan vi välja att byta lärare efter åk 1 eller 2. Lärarna i förskoleklassen har samma anställningsvillkor som övriga lärare och ingår i samma mötesforum. Förskoleklassen börjar kl och slutar kl Elevernas lärande och utveckling tar sin utgångspunkt från förskolans uppdrag men vi tar sikte på kunskapskraven i åk 3. Vi vet att det under höstterminen är viktigt att få ihop klasserna så att eleverna känner sig trygga med nya vuxna och jämnåriga. Till förskoleklassen kommer elever från ca 15 olika förskolor. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Särskild undervisningsgrupp (Sund): Från och med läsåret 18/19 har vi en ny organisation för den särskilda undervisningsgruppen (Sund). Sunds personalgrupp består av 4 st lärare och 3 st resurspedagoger. Sunds verksamhet bedrivs i lokaler i både paviljongen och i "Gula villan". Sund och övriga lärare ska fortsätta utveckla samarbetet så att vi använder våra lokaler och kompetenser på ett klokt sätt. Verksamheten i Sund leds av en särskild samordnare. En pedagogisk utredning visar om en elev har behov av särskilt stöd i Sund, på heltid eller under del av skoldagen. En långsiktig målsättning är alltid att eleven ska kunna återgå till att delta i den ordinarie undervisningen i klassen. Sund erbjuder fritidsverksamhet i ett mindre sammanhang för våra yngre elever. Förberedelseklass På Furulundsskolan har vi sedan 2 år tillbaka en förberedelseklass, där våra nyanlända elever kartläggs och har sin undervisning den första tiden. Inom två månader klassplaceras eleven. Samverkan mellan lärare i förberedelseklass och andra lärare är viktig även efter klassplaceringen. Vi tar bland annat emot elever från Spenshults asylboende som bussas hit.

7 SvA På skolan har vi från ht 2018 ca 120 elever som läser efter kursplanen i SvA istället för i svenska. Undervisningen i SvA bedrivs både i särskilda SvA-grupper och inkluderat i ordinarie klasser som en del av undervisningen i svenska. Två lärare har huvudansvaret för SvA-undervisningen. Idag är det alla lärares ansvar att utveckla sin språkutvecklande undervisning och samverka med andra lärare. Det är varje enskild elevs förutsättningar och behov som avgör hur samverkan sker och hur undervisningen planeras upp. Elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av rektorer, specialpedagoger, skolsköterskor och kurator. EHT träffas varje vecka på måndagarsförmiddagar, varannan vecka ägnas åt åtgärdande elevhälsoarbete på individnivå och varannan vecka ägnas åt förebyggande och främjande elevhälsoarbete på en övergripande nivå för hela skolan. Utöver detta träffas elevhälsoteamet stadievis med fokus på elevärenden inom respektive stadie i "lilla EHT". Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsoteamet ska utveckla ett nära samarbete med övrig personal på skolan. Ett viktigt förebyggande och främjande arbete på skolan är våra elevhälsomöten (EHM) som genomförs i alla årskurser, fritids och sund. Elevhälsans uppdrag och organisation beskrivs mer utförligt i Furulundsskolans elevhälsoplan. Utvecklingsgrupp. Vi har en utvecklingsgrupp som består av rektorer, specialpedagoger, fritidspedagog (samordnare) samt förstelärare. Det är en stor utmaning för oss att utnyttja alla fördelar med att ansvara för hela grundskolans uppdrag, därför är gruppens huvudsyfte att arbeta med utvecklingsfrågor i ett f-9 perspektiv. Utvecklingsgruppen träffas varannan vecka på måndagseftermiddagar. Styrgrupp Varje stadies rektor, specialpedagog, samordnare och arbetslagsledare utgör tillsammans stadiets styrgrupp. Styrgruppen arbetar med frågor som berör respektive stadie och träffas varannan vecka på måndagseftermiddagar.

8 Skolbibliotek Skolbibliotekarien har i dag en mycket bredare och viktigare roll på skolan än vad hen kanske traditionellt hade förr. Catharina har redan haft samverkan med många lärare på skolan i förhållande till hennes medpedagogiska roll i skola och fritidshem. Detta arbete fortsätter vi att utveckla. Skolbibliotekets medpedagogiska roll är att: erbjuda stöd till enskilda grupper i deras lärprocesser stärka elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier vägleda och ge eleverna verktyg för att navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet ge eleverna verktyg för källkritik vägleda elever vid biblioteksbesök samt i bibliotekskunskap vägleda elever i behov av stöd och utmaning i sin läsning vid t ex val av böcker/ inläst litteratur Förstelärare Ht 18 har vi 3 st förstelärare: Annika Almander, Anna Soleland och Christel Pettersson. Under hösten kommer lärarna på mellanstadiet att få möjlighet att söka internt till förstelärare. Syftet med det är bland annat att mellanstadiet saknar en arbetslagsledare. Generellt sätt har antalet förstelärare på skolan minskat. Förstelärarna får individuella uppdrag av rektor som kan variera. De ingår i utvecklingsgruppen och arbetslagsledarna ingår i stadiets respektive styrgrupp. Arbetslagsledarens huvuduppgift är att leda arbetslagsmöten samt vara en länk mellan arbetslagen och skolledning.

9 Årshjul för Furulundsskolans systematiska kvalitetsarbete

10 Arbetstider och mötesforum: Alla möten på skolan är "lärande möte" i syfte att vi ska göra saker bättre än vad vi gjort innan. Arbetstider Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Tot arbetstid Kvadraten Ovalen Triangeln Mixklubben EHT Styr- sva/fbkl Arbetslag/team/ Lärande möte /utvecklingsgrupp sund EHM EHM Varannan v Alla lärare, ,5 h ,5 h h h ,5 h 34,5 h *1 alla stadier Förstelärare ,25 h ,25 h ,25 h ,25h ,5 h 39,5 h *1 Fritidspedagoger 39,5 h *2 *1 0,5 h/v tillkommer för kompetensutveckling och övriga möten. (ca 18 h/läsår) *2 0,5 h/v tillkommer för kompetensutveckling och övriga möten. (ca 23h/år) Onsdag v 44 och en av junidagarna schemaläggs inte. Dessa två dagar tillsammans med de 18 h ovan blir totalt 34 h per läsår som kan användas över läsåret för kompetensutveckling som tex inläsningstid.

11 Fritidshemmet Från läsåret 2018/19 har vi 4 st fritidsavdelningar. Detta gör vi bland annat för att minska storleken på grupperna, vilket genererar många positiva effekter. Ovalen som är en helt ny avdelning har elever från förskoleklassen. Kvadraten och Triangeln har elever från åk 1-2. Mixklubben har elever från åk 3-5. Fritids erbjuds även i Gula villan för vissa elever. Fritidsorganisation ska nu leda till en minskning av onödiga förflyttningar över dagen samt ska medföra att eleverna i högre grad träffar samma pedagoger på förmiddagen i skolan som på fritids på eftermiddagen. Lärare på fritidshem har i första hand i uppdrag att genomföra och utveckla fritidsverksamheten och i andra hand stödja elevernas lärande i klass. Lärare på fritidshem tar ett större ansvar för raster genom att erbjuda strukturerade rastaktiviteter. Fritids lägger ut sina planeringar i UNIKUM samt synliggör lärande och verksamhet där. De första eleverna anländer till fritids kl 13. Fritids har i LGR11 och de i allmänna råden ett tydligare uppdrag att stödja måluppfyllelsen i skolan. Undervisningen på fritids ska alltså på olika sätt, utifrån fritids uppdrag, stödja elevernas lärande och utveckling. På fritids kan undervisningen konkretiseras på annat sätt än i skolan. Pedagogisk måltid All personal som så önskar får äta pedagogisk måltid i matsalen till ett reducerat pris, f.n. 30kr. Pedagogisk måltid ska intas tillsammans med elever och registreras i Heroma. Pedagogisk måltid är en arbetsuppgift som förläggs på arbetstid och inte på lunchrast. Personal som äter pedagogisk måltid har ett tillsynsansvar för eleverna i matsalen. Det är inte tillåtet att äta sin egen medhavda lunch i matsalen. Resurstid För att använda våra resurser och kompetenser på ett optimalt och likvärdigt sätt använder vi begreppet resurstid för alla lärare på hela Furulundsskolan. Resurstid kallas mellanskillnaden i tid mellan den tid som är utlagd schemalagt i ordinarie undervisning och upp till heltid. Inledningsvis vid läsårets början väljer vi att definiera heltid som minst 1120 minuter undervisningstid/vecka/lärare. Detta är endast ett ungefärligt riktvärde som vi kommer att behöva göra avsteg ifrån utifrån behov. Lärare med hög andel resurstid i sin tjänst ska kunna lägga mer arbetstid i elevgrupper eftersom resurstiden inte är lika krävande avseende för- och efterarbete. Resurstid är tänkt att vara ett samlingsbegrepp för det arbete lärare utför i en undervisningssituation tillsammans med elever, som exempelvis dubbelbemanning, undervisning i halvklass, SvAundervisning, enskild undervisning eller undervisning i mindre grupper. All resurstid ska schemaläggas och rektor ansvarar för hur resurstiden schemaläggs i samråd med EHT och den schemalagda resurstiden kan komma att ändras efter skiftande behov under läsåret.

12 Den reglerade arbetstiden Den reglerade arbetstiden är förlagd samtidigt för alla lärare på skolan. Detta är för att vi behöver varandra på arbetsplatsen för att underlätta samarbete. Individuella undantag kommer dock att vara nödvändiga. Den reglerade arbetstiden används till och för gemensamma uppdrag i team, arbetslag eller skola. Att vara med eleverna på raster ingår även i denna tid. Av den reglerade arbetstiden avsätts 0,5 h/v till inläsningstid, kompetensutveckling, föräldramöten eller andra uppdrag från rektor. Ledigheter för lärare BUFs ledningsgrupp har beslutat om en mer restriktiv hantering av inte lagstadgad ledighet för ferieanställda utanför loven. Ledighet på annan tid än vid loven kan beviljas i samband med individuella överenskommelser som innebär att läraren byter ledig tid utanför loven mot arbete på lovskola. Ledigheter och komptider för semesteranställd personal. Uttag av semester, tjl, föräldraledighet och ev. kompledighet ska förankras hos all berörd personal och rektor och föras in i Heroma. Om ledighet berör andra än där man är basplacerad måste även de andras behov beaktas innan tex kompledighet läggs in. Vid kompledighet sätts inte vikarie in. Delaktighet och beslut Olika beslut tas på olika nivåer och i olika mötesforum. Beslut som har fattats ska följas. Alla beslut gäller tills något annat beslutas i samma forum. Våra olika mötesforum dokumenteras med minnesanteckningar på Onenote i likadan mall efter rubrikerna datum, information, dialog, beslut. Varje enskild medarbetare ansvarar för att göra sig delaktig i de forum man deltar i. Olika beslut kan tas i team/arbetslag/styrgrupp/utvecklingsgrupp/ledningsgrupp. Styrgruppen och utvecklingsgruppen ska ses som en länk mellan arbetslag/team och skolledning. Genom att medarbetare gör sig delaktiga i teamen och i arbetslagen kommer information, tankar och idéer vidare till utvecklingsgrupp, styrgrupp och ledningsteam vilket bidrar till att välgrundade beslut fattas. Det är viktigt att vi är lojala mot de beslut vi tar. Tillsynsplikten All personal har en särskild tillsynsplikt, som följer av anställningen i skolan. Din tillsynsplikt innebär att du, eller någon annan ansvarig person, hela den del av dygnet då eleverna har med skolan att göra»har koll«på dem, såväl när ni befinner er i klassrummet som på raster och på utflykt. I tillsynsplikten ligger också att du alltid håller ögonen öppna, och vid behov ingriper, till exempel i korridorer eller på skolgården. Verksamheten ska organiseras så att det alltid finns någon som utövar tillsyn.

13 Arbetslag lågstadiet Team Lärare Fritidspedagoger Övriga Fl12 Jenny Larsson Linda Kristiansson f-klass Carina Pettersson Maj-Lis Lindblom Fl11 Åk 1 Fl10 Åk 2 Fl09 Åk 3 Yad Rashad Veronica Johansson Maria Rydné (Inger Knuutilla) Emma Broman Louise Rönnér Annika Almander Mikael Gustafsson Britt-Marie Andersson Mathilda Larsson Marianne Sjödahl Christer Olsen Anna-Lena Bengtsson Sanna Axelsson Michelle Necander Pontus Huber Lisa Lassagård Camilla Nielsen Catrin Zell Lars Carlsson Jimmy Karlsson Ann-Margret Lönnergård Övrigt: Marianne Aspén åk 1, Kristina Persson Sva, Rusha, Kristina (60 %), Sanne Sivén, Susanna Kjellberg specialpedagog 50 %, idrott åk 2-3, slöjd, Arbetslag Fritidshem Fritidshem Ovalen Kvadraten Triangeln Mixklubben Personal Maj-Lis, Linda, Christer, Jonathan, (Rusha) Camilla, Lars, Sanna, Michelle, (Magnus) Anna-Lena, Lisa, Pontus, Marianne A, (Ann-Margreth) Bengt, Jimmy, Catrin (Daniel),

14 Arbetslag mellanstadiet Team Lärare Fritidspedagog /resurs/ övrigt Fl08 Åk 4 Tony Nilsson Brita Stenström Mikael Jonestrand Resurspedagog Malin Meuler (AVA 100 % ht 18) Fl07 Åk 5 Fl06 Åk 6 Sofie Bjuvstam Jenny Ståhl Åsa Nyqvist Lotta Modéer Björn Jensen Hans Pettersson Fp Bengt Bengtsson (Mixklubben) Resurs i Jennys klass Daniel Kresina Resurspedagog Anton Malmberg 80 % Hhk 40 %, språkval 30 % Susanna Kjellberg specialpedagog 50 %. Barbro Vinberg 60 % (tre dagar/v) hela mellanstadiet, Jonathan Varga resurspedagog (Resurs hela mellanstadiet fram till kl 13.Ska vara på ovalen från 13 plus någon morgon), Helen Vinqvist Sva Bild 50 %, idrott 70 %, musik 65 % (även åk 4), slöjd 134 %, Sva ca 40 %, Trygghetsvärd Emma Karlsson

15 Arbetslag högstadiet Klass Klassföreståndare Resurs Fl05A Mikael Strand, Birgitta Persson Fl05B Steven Jones, Maria Bengtsson Fl05C Fredrik Eriksson, Anna Herrlin Fl04 A Anna Soleland Tommy Adolfsson Kim Haga resurs åk 8 Fl04 B Björn Hansson, Catrin Ferning Einarsson Fl04 C Kristina Jonsson, Magnus Niklasson Fl03 A Martin Eriksson, Nicolas Comesse Micael Nyberg resurs åk 9 Fl03 B Peter Edman, Maria Staaf Gonzalez Fl03 C Camilla Gunberg, Ida Gustafsson Resurslärare: Joakim Lindblom, Susanne Nannesson Specialpedagog Christel Pettersson, Sva 50 %, Trygghetsvärdar Tafil Shatri och Gahalia Othmani, Skolvärd Ulf Johansson Övriga Idrott: Åsa Lindblom, Magnus Niklasson Slöjd: Anna Herrlin, Tommy Adolfsson Andreas Carlie, Kristina Gabrielsson Sund: Lärare: Andreas Thorsén (samordnare), Emma Krantz, Sara von Braun, Therese Hellström. Resurspersoner: Alexander Hall Ling, Sten Preuss, Magnus Musco. Elevhälsoteam: Specialpedagog f-6 Susanna Kjellberg, specialpedagog 7-9 Christel Pettersson, kurator Hedvig Essunger, skolsköterska Katarina Bragd Johansson, skolsköterska Pernilla Vejsholt. Skolbibliotekarie Catharina Sanjay Ohlsson; Lärare förberedelseklass Sara Balci; SYV Madeleine Brown; Skoladministratör Sandra Strömberg

16 Timplan och schema (Den gamla timplanen nedan gäller bara högstadiet.)

17 Timplanen nedan gäller åk 1-6:

18 Konkreta lönekriterier Furulundsskolan lå 2018/19: Samverkan Jag utmanar och låter mig utmanas i mitt yrkesutövande av såväl kollegor som av andra yrkesgrupper. Jag har ett nära samarbete med kollegor, föräldrar och andra yrkesgrupper: Jag bidrar aktivt vid möten. Jag låter mig påverkas av andra i syfte att utveckla undervisning och samarbete. Jag bidrar aktivt i det kollegiala lärandet i ett f-9-perspektiv. Jag har förmåga att kunna hantera och lösa problem, hinder och utmaningar enskilt eller tillsammans med andra. Utveckling Jag bedömer vilken effekt olika insatser har haft och anpassar det fortsatta arbetet därefter, tillägnar mig forsknings- och utvecklingsarbeten, reflekterar systematiskt över mitt arbete, enskilt och tillsammans med andra, samt bedömer mitt eget och verksamhetens behov av kompetensutveckling: Jag anpassar undervisning och bemötande av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt för elever i behov av större utmaningar. Jag agerar i ett helhetsperspektiv där både undervisning, fritids och raster ses som viktiga i elevens skoldag. Jag arbetar efter våra verksamhetsidéer. Mötet med barn/elever/föräldrar/medarbetare/kollegor/kunder = x Jag anpassar verksamheten till x i överensstämmelse med styrdokumenten, har höga och positiva förväntningar på x utveckling, kommunicerar vilka kunskaper x ska utveckla och hur dessa ska visas, vad som ligger till grund för bedömning samt hur verksamheten ska genomföras Jag agerar professionellt vid alla möten med elever, vårdnadshavare och kollegor. Jag förändrar mitt bemötande och min undervisning efterhand som metoder INTE fungerar. Jag har ett lågaffektivt bemötande. Ledarskap/Medarbetarskap Jag leder och organiserar arbetet för en god lärandemiljö, visar förståelse för värdet av mångfald och verkar för en jämställd miljö, skapar relationer och ömsesidig respekt Jag utövar och utvecklar ett tydligt ledarskap som leder till trygghet och studiero för mina elever. Jag följer fattade beslut och skolans rutiner. Jag bygger relationer med både personal och elever från olika stadier.