Verksamhetsplan lå Skolstaskolan

Transkript

1 Verksamhetsplan lå Skolstaskolan 1

2 Beskrivning av enheten Skolstaskolan ligger en mil utanför Enköpings tätort. Skolan består av förskoleklass, grundskola - skolår 1-6 och fritidshem. Det totala antalet elever i skolan vid läsårsstart är 212. Av dessa går 36 barn i förskoleklassen. Ca 140 barn deltar i fritidsverksamheten, som bedrivs i tre avdelningar; Tallen (F-2) och Lärken (F-2) och Lönnen (3-6). Skolan är nyligen om- och utbyggd. Även utemiljön har rustats. Sammantaget arbetar 13,5 lärare (varav 1,5 speciallärare), fyra fritidspedagoger (samtliga med lärarlegitimation),en förskollärare, tre fritidsledare/elevassistenter, en vaktmästare/ fritidsledare i förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Till vår hjälp har vi också en skolassistent på halvtid, två måltidspersonal samt två lokalvårdare. Arbetet leds av rektor. Vi har ett stort upptagningsområde, vilket innebär att de flesta elever åker skolskjuts. Skolan har också tillgång till elevhälsoteam med kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Skolan är kvalitetsutmärkt med European Label, när det gäller undervisning i engelska och engelskaspåret löper som en röd tråd genom förskola-förskoleklass och grundskola. Under parollen Barnets hela dag arbetar verksamheterna tätt och integrerat, för att skapa de bästa tänkbara förutsättningar för varje enskilt barn. Samverkan är en viktig del i vårt arbete. Skolan har ett Föräldraforum för Samråd (FS). Föräldraforumet möter regelbundet skolans pedagogiska ledningsgrupp och medverkar i det kvalitetsarbete som pågår. Elevrådet bildar tillsammans med skolans pedagogiska ledningsgrupp (rektor, samordnare för fritids och arbetslagsledare) skolans styrgrupp. Vi samverkar även med Skolsta förskola (kommunal) och Paletten (fristående), som båda ligger intill skolan och med St.Ilianskolan, som är vår huvudmottagare till åk 7. Kommunens vision Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden. Kommunens värdegrund Barn- och elevperspektiv Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Dessa värden förmedlas och gestaltas i vår verksamhet. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Invånarperspektiv Verksamhetsplan 2

3 Vi arbetar utifrån kommunens gemensamma värdegrund där nyckelorden ansvar, trygghet, service och ambition är vägledande. Vi tar ansvar för att andra får största möjliga nytta av vårt arbete För att skapa trygghet behandlar vi människor med respekt och öppenhet Vi ger god service i vårt uppdrag Vi har en hög ambition att ständigt utveckla vårt arbete Skolans vision och värdegrund Vi lär för livet med i fokus! Verksamhetsplan 3

4 Tillsammans har elever, personal och föräldrar utarbetat Skolstaandan - vår värdegrund. Denna hålls mycket levande i det vardagliga arbetet och mer riktade teman. Vid läsårsstart får förskoleklassbarnen och nya elever under högtidliga former, ta emot värdegrunden. Vid alla sammankomster och samlingar sjungs vår sång Skolstaandan. Skolstaanda- vår värdegrund Egenvärde Det här betyder ordet för mig: Jag är fantastisk, unik och värdefull Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Vi berömmer och uppskattar varandra så att alla tycker om sig själva och känner sig betydelsefulla Jämställdhet Det här betyder ordet för mig: Jag låter alla få samma chans Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Tolerans Vi leker alla tillsammans Vi får den hjälp vi behöver utifrån vårt behov Vi uppmuntras att pröva nya saker som bryter könsrollsmönster Det här betyder ordet för mig: Jag visar hänsyn till alla även om hon/han inte ser ut, är eller tycker som jag Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Solidaritet Vi uppskattar olikheter Vi får vara som vi är och tycka som vi vill så länge vi inte kränker andra Det här betyder ordet för mig: Jag delar med mig och hjälper andra Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Ansvar Vi tar hand om varandra Vi försöker dela med oss om vi kan Det här betyder ordet för mig: Jag står för mina handlingar, tar hand om miljön, mitt arbete och människorna omkring mig Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Verksamhetsplan 4

5 Vi är rädda om kamrater, skolan, material och saker som vi gemensamt skapat Vi städar och plockar undan Vi tar ansvar för vårt lärande Vi håller tider och lämnar tillbaka saker där vi lånat dem Respekt Det här betyder ordet för mig: Jag behandlar andra som jag själv vill bli behandlad Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Demokrati Vi väntar på vår tur och lyssnar på varandra Vi ger var och en den arbetsro hon/han behöver Vi visar mod och agerar direkt mot hot, våld, kränkningar och mobbning, så att alla känner sig trygga. Vi använder ett vårdat språk, både med kropp och i tal Det här betyder ordet för mig: Jag har möjlighet att framföra min åsikt och påverka beslut Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: Vi arbetar i klassråd, elevråd och i den för elever och vuxna gemensamma ledningsgruppen Vi låter alla, oavsett åsikt, få komma till tals och bli lyssnade på Tillsammans arbetar vi, barn, föräldrar och personal, med kvalitetsarbetet på skolan Vi följer demokratiskt fattade beslut I värdegrundsarbetet finns fler planer som stödjer detta arbete: Trygghetsplan, "Arbetsgång för elevers utveckling" etc. Honnörsord/Bärande begrepp Samverkan Kunskap Organisation Lantlig Språkinriktad Trygghet Arbetsro Samverkan: Skolstaskolan är en skola där alla verksamheter, elever, pedagoger och föräldrar arbetar i reell samverkan. Det är vår övertygelse att tillsammanskraft är ett kraftfullt verktyg för att nå våra mål. Under parollen Barnets hela dag samarbetar alla pedagoger i förskoleklass, skola och fritidshem, för att skapa de allra bästa förutsättningarna för varje barn. Det innebär bl.a. att vi går in i varandras verksamheter, för att på bästa sätt nyttja vars och ens kompetens, med elevens bästa i fokus. Gemensam planering sker, såväl för grupper som enskilda elever. Verksamhetsplan 5

6 Vi arbetar tätt med vårdnadshavare kring deras barn. I Forum för samråd sker den formella samverkan mellan skola och vårdnadshavare. En gång i månaden träffas elevrådet och den pedagogiska ledningsgruppen för att utvärdera och utveckla skolarbetet. Vi samarbetar med avlämnande förskolor samt med mottagande högstadieskola, för att skapa bästa möjliga kontinuitet i elevernas skolgång. Kunskap Skolan når stabila och mycket goda kunskapsresultat. Vi har höga förväntningar på varje elev och med elevens individuella utvecklingsplan (iup) i fokus stimulerar vi denne att forma sitt allra bästa jag. Vi har behöriga och kompetenta pedagoger som arbetar utifrån beprövad erfarenhet och forskning. På skolan finns speciallärare. Organisation Vi är måna om att vår organisation gynnar elevernas utveckling och lärande. Vi arbetar därför i årskurser, med pedagogteam, vilket innebär att eleverna får ta del av flera pedagogers kompetenser. Vi strävar efter ett helhetstänk under barnets hela dag oavsett verksamhet. Därför arbetar pedagoger från fritids i skolan och lärare på fritids. Lantligt Skolstaskolan är Sveriges närmaste byskola med stimulerande miljö, både ute och inne. Vi har närhet till skogsområden och vattendrag där vi gör naturexkursioner och historiska tidsresor bland runstenar, soldattorp och vikingagravar. Vår skolgård inbjuder till lek och rörelse och omges av vackra, öppna vidder. Vi har goda kommunikationer till städer såväl Enköping, Västerås, Stockholm som Uppsala. Språkinriktad Skolan har ett språkspår som är kvalitetsutmärkt med European lable. Det innebär att barnen/eleverna redan i tidig ålder i förskolan och skolan språkduschas med engelska. I skolan följer vi naturligtvis kursplanemål och läroplan vad gäller engelska, men förutom detta förstärks engelskan i samtliga årskurser och en röd tråd finns mellan förskola och skola. Verksamhetsplan 6

7 Vår strävan är att alla elever och all personal ska känna trygghet och glädje i att prata engelska, även om det är på olika nivåer Vi integrerar engelska i den dagliga verksamheten, i andra ämnen, på rasten, i matsalen etc. I åk 5 inleds brevväxling med elever på vår vänskola Argyle Primary School i London, och i åk 6 åker samtliga elever dit på en studieresa. Trygghet Värdegrunden Skolstaandan, är levande i vardagen. Trygghetsplanen är väl förankrad hos såväl personal som elever. Vi har ett öppet klimat. Vi hjälper och stöttar varandra. Nolltolerans mot kränkningar råder. Vi arbetar bl.a. med kamratstödjare och har ett starkt fokus på förebyggande aktiviteter för att stärka gemenskapen i hela skolan, ex. storsamlingar och gemensamma temadagar Skolan har ett elevhälsoteam, där skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, speciallärare och rektor ingår. Arbetsro Skolan präglas av arbetsro. Med det menas inte att tystnad råder. För det mesta innebär lärande och lektioner allt annat än lugn och ro. Nyfikenhet, iver, intresse och engagemang skapar kreativa samtal och möten som leder till lärande. Ibland behöver vi också resa oss upp och röra på oss! Men ibland måste det också vara tyst. Det är viktigt att vi visar hänsyn till varandra att vi med respekt talar och lyssnar till varandra och att vi skapar lugn när det krävs. Här har vi kommit långt. Verksamhetsplan 7

8 Enhetens inre organisation Rektor med pedagogisk ledningsgrupp Elevråd Föräldraforum för samråd Arbetslag F-3 Arbetslag 4-6 Arbetslag MALV* * Måltider, administration, lokalvård och vaktmästare Arbetslag F-3 F-klass Personal: Eva Mangs (förskollärare), Mona Sandberg (lärare) och Annso-Fi Larsson (fritidspedagog med lärarlegitimation) Åk 1 Personal: Sofia Pettersson (lärare) och Lotta Wallin (fritidspedagog med lärarlegitimation) Åk 2 Personal: Mikaela Pettersson (lärare), Lotta Lundkvist (lärare), Julia Sjökvist (lärare) och Åsa Åhlén (elevassistent/fritidsledare). Åk 3 Ulrika Ornbrant (lärare) och Elaine Alexandersson (fritidspedagog med lärarlegitimation) Verksamhetsplan 8

9 I arbetslaget arbetar också: Anna Wallén (fritidsledare), Per Holmkvist (fritidsledare), Ingegerd Andersson/Christin Thörnblom (spec.) och Eva Jehrlander (musik). Resurser fördelas utifrån elevers behov, och kan därför komma att förändras under läsåret. FRITIDSHEMMET Tallen (F-2) Personal: Eva Mangs (förskollärare), Annso-Fi Larsson (fritidspedagog med lärarlegitimation), Anna Wallén (fritidsledare) och Per Holmqvist (fritidsledare). Lärken (F-2) Lotta Wallin(fritidspedagog med lärarlegitimation), Mona Sanberg (lärare) och Åsa Åhlén (fritidsledare). Ytterligare resurser: arbetslagets lärare. Arbetslag 4-6 Åk 4: Personal: Lina Tovgård (lärare) och Åsa Svensson (lärare). Åk 5: Personal: Camilla Rooney (lärare) och Ulla- Karin Ahlin (fritidsledare/elevassistent) Åk 6: Personal: Sara Granholm (förstelärare), Jane Jaråker (lärare), Eva Jehrlander (förstelärare) och Ann Såthe (fritidspedagog med lärarlegitimation). I arbetslaget arbetar också: Jeanette Bernövall (speciallärare), Per Holmkvist (fritidsledare Skapa trä-och metall åk 4) Mikaela Pettersson (idrott), Eva Jehrlander (musik), Anna Wallén (Skapa textil åk 4) samt lärare på St.Ilianskolan i slöjd ( åk 5 och 6), språkval (åk 6) och hemkunskap (åk 5). Resurser fördelas utifrån elevers behov, och kan därför komma att förändras under läsåret. Verksamhetsplan 9

10 FRITIDSHEMMET: Lönnen (3-6) Personal: Ann Såthe (fritidspedagog med lärarlegitimation), Ulla-Karin Ahlin (fritidsledare) och Elaine Alexandersson (fritidspedagog med lärarlegitimation), samt arbetslagets lärare. Arbetslag MALV ( måltider, administration, lokalvård och vaktmästeri) Marianne Aminder (m) Karen Franks (m) Lena Ström (a) Linnea Karlsson Eriksson (l) Marie Tovgård Lindkvist (l) Per Holmkvist (v) Uppdrag Rektors uppdrag Rektor har som pedagogisk ledare och chef för personalen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat, att det följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektor ansvarar för att besluta om sin enhets inre organisation. Pedagogiska ledningsgruppens sammansättning och uppdrag Den pedagogiska ledningsgruppen för förskoleklass, skola och fritidshem består av: Maria Flinck Thunberg, (rektor) Lotta Wallin (arbetslagsledare F-3) Ulrika Ornbrant (arbetslagsledare F-3) Sara Granholm, (arbetslagsledare 4-6) Ann Såthe, (samordnare SBO) Den pedagogiska ledningsgruppens uppdrag är att: ha ett helhetsperspektiv på våra verksamheter och att bistå rektor med att, i en Verksamhetsplan 10

11 övergripande verksamhetsplan, ta fram genomtänkta strategier för verksamheternas och medarbetarnas utveckling. bistå rektor att, med utgångspunkt i verksamheternas organisation och planering, ta ansvar för att beslut som fattas genomförs. ansvara för att de ekonomiska ramar som fastställs av Nämnden för förskola och grundskola och lokalt av rektor efterlevs. Arbetslagsledarnas uppdrag är att utifrån de aktuella styrdokumenten och skolans verksamhetsidé leda det egna arbetslagets medarbetare, i arbetet för att vidareutveckla barns och elevers lärande och utveckling. Uppdraget innebär att vara en länk mellan rektor och arbetslagets medarbetare och föra ut och tydliggöra mål och prioriteringar till arbetslagets medarbetare. Arbetslagsledaren ska leda det egna arbetslaget i arbetet att ta fram och genomföra åtgärder som leder mot uppfyllelse av nationella mål och de mål som skolan prioriterat i verksamhetsplanen. Arbetslagsledaren ska vidare leda arbetslagets arbete i det utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. Samordnaren på fritids ansvarar för att: förbereda och leda fritids kategoriträffar vara länken till Skolförvaltningen (t.ex. placeringar och inrapporteringar) ingå i den pedagogiska ledningsgruppen, och på ett övergripande sätt bevaka och samordna frågor som rör fritidshemmet. Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Läroplanerna för de övriga skolformerna innehåller de övergripande målen för utbildningen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning av i vilken utsträckning verksamheten bidrar till att målen nås, både mätt utifrån hur väl elevernas förmågor utvecklas och utifrån de åtgärder som vidtas i undervisningen. Det finns även mål för de ämnesspecifika förmågor eleverna ska utveckla. Dessa mål mäts genom att det finns kunskapskrav som specificerar den kunskap som krävs för måluppfyllelse i olika ämnen. Kommunens strategiska mål Enköpings kommun har kommunstrategiska mål som är beslutade av kommunfullmäktige. Målen ska genomsyra alla verksamheter. I utbildningsnämndens nämndplan finns det koppling mellan slutmål och kommunstrategiska mål. 1. Samhällsbygget Enköping får människor att växa 2. Samhällsbygget Enköping skapar en hållbar framtid 3. Samhällsbygget Enköping utvecklar ett jämlikt samhälle 4. Samhällsbygget Enköping ger förutsättningar för ett blomstrande näringsliv och en ökad välfärd. 5. Samhällsbygget Enköping är en del av vårt varumärke Verksamhetsplan 11

12 Rutiner för hur kvalitetsarbetet bedrivs Enheten bedriver ett systematiskt och kontinuerligt arbete med fokus på en långsiktig utveckling. Vår enhet har en form och rutiner för kvalitetsarbetet enligt nedan. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kvalitetsarbetet bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Planera Rektor ser till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen samt huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser. Förskolechef anger vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till samt de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna Genomföra Rektor ser till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen Följa upp Analysera Rektor sammanställer enhetens resultat och ser till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt ser till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten Rektor analyserar vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalyser görs utifrån behov vid personalförändringar, förändringar i den fysiska miljön, förändringar i barngruppen och övriga förändringar som påverkar barn. Verksamhetsplan 12

13 Enhetens årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet VP upprättas Skolstart September: Kvalitetsredovisning 2:2,,2:5, 2:7,3,4 Arbetslagen planerar sitt kvalitetsarbete. Återkoppling av rektor Trygghetsplan och arbetsmiljöplan utvärderas och revideras Utvecklingssamtal Skolslut juli-september Betygssättning åk 6 Medarbetarsamtal Mål i i VP slututvärderas Analys av resultat t ex NAP, Klasskonferenser april-juni.. planeringshjul oktober-december Kunskapsuppföljning April: Kvalitetsredovisning 2:1,2:3,2:4,2:6 januari-mars Betygssättning åk 6 Lönesamtal/ Individuella mål Klasskonferens Skriftliga omdömen åk 1-5 Utvecklingssamtal November/Januari Rektor går ut i teamen för återkoppling och stöd i uppfyllandet av målen i Verksamhetsplanen. Kvalitetsarbetet Skolstaskolan läsåret Januari: Årsredovisning 2:8. Verksamhetsplanen färdigdokumenterad: september Utvärdering av verksamhetsplan: senast juni Ny reviderad verksamhetsplan: senast september Utvärderingar sker kontinuerligt under året Verksamhetsplan 13

14 Rutiner för delaktighet i kvalitetsarbetet Kvalitetsarbete drivs tillsammans av elever, föräldrar och personal. Barn/elever I skolan utvärderar eleverna kontinuerligt veckans arbete, genomförda arbetsområden, trivsel, elevens val etc. Utvärderingarna sker i veckorapportsböcker, i enkäter, under utvecklingssamtal och klassråd. Elevrådets styrelse och den vuxna pedagogiska ledningsgruppen, utgör skolans styrgrupp. Här driver eleverna, tillsammans med de vuxna, arbetet mot uppställda mål och utvärderar verksamheten. Studieresultat följs bl.a. upp i individuella utvecklingsplaner (IUP), i Infomentor och via NAP (nationella prov). Eleverna utvärderar verksamheten genom kommungemensamma frågor varje år. Vi genomför också interna utvärderingar utifrån behov. Vårdnadshavare När det gäller föräldrar i allmänhet, drivs kvalitetsarbetet med det egna barnet främst vid utvecklingssamtal. Dessa hålls minst en gång per termin, vid behov flera gånger. Föräldrars synpunkter utvärderas vidare i den kommungemensamma enkäten och i lokala utvärderingar. Föräldraforum för samråd (FS), är med och driver arbetet kring måluppfyllelse och utvärdering. I vår skriftliga skolinformation, som går ut till alla i rektorsområdet, presenteras skolans mål. Personal Personalens huvudsakliga arbete med mål, handlingsplaner, utvärdering och analys sker i arbetslagen. Utvärderingar sker också i elevhälsoteamet och i Samverkansgruppen. Arbetet sker vidare på kategoriträffar, arbetsplatsträffar, i den pedagogiska ledningsgruppen och under studiedagar. Medarbetar- och lönesamtalen är viktiga för individuell utvärdering och planering. Kvalitetsarbete lå Arbetet utvärderas och analyseras utifrån vår måluppfyllelse av de nationella och kommunala krav som ställs på våra verksamheter. Detta analysarbete ha genererat i följande mål: Verksamhetsplan 14

15 2.1 Normer och värden Läroplanens uppdrag Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. Kommunens vision: Samhällsbygget Enköping får människor att växa. Samhällsbygget Enköping utvecklar ett jämlikt samhälle. Nämndmål: Våra verksamheter erbjuder en trygg miljö som bidrar till att eleverna mår bra. Vi arbetar hårt för att uppmärksamma och motverka alla typer av diskriminering. Alla barn och elever ska ha samma möjligheter att få uppmärksamhet och stöd.. Skolans mål : Alla elever (och personalen) trivs och känner sig trygga Ingångsvärden: December 2017: Vid mätningen i december 2017 angav 96 % av eleverna i F-6 att de känner sig känner sig trygga i skolan April 2018: I april 2018 genomfördes en kommungemensam enkät bland samtliga elever. En av frågorna handlade om, om det är trivsam stämning på lektionerna. Här ger Skolstaskolans elever en sammantagen bedömning på 3,2 på en fyragradig skala. Ämnena skiljer sig mellan 2,9 och 3,6. Även årskurserna skiljer sig åt i sin bedömning. Svarsalternativ: 3=håller delvis med. 4=håller helt med. Resultaten följs upp hösten 2018 och våren Trygghetsteamet ansvarar för genomförande. I medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2017 anger 30,4% av Skolstaskolans personal, att den någon gång under de senaste 12 månaderna utsatts för hot eller våld av elev eller vårdnadshavare. Uppföljning görs i Samverkan och på arbetsplatsträffar via mål i arbetsmiljöplanen. Sammanfattande reflektion/ analys av års resutat God grundläggande trygghet Arbetsro, språkbruk och respekt är fortsatta förbättringsområden. Det finns en tilltagande tendens av våld och hot bland elever och från vårdnadshavare, som Verksamhetsplan 15

16 oroar och måste stävjas. Den analys som gjorts i samband med kalenderårets kvalitetsredovisning, har föranlett följande fokusområde: Fokusområde : Arbetsro/respekt/ömsesidig förväntan Varför detta fokusområde? Som vi sett i utvärderingen, så finns en grundläggande känsla av trygghet på skolan, men att arbetsron och elevernas respekt för varandra och de vuxna måste stärkas. Här ligger ett mycket stort ansvar på de vuxna i skolan, men även på elever och vårdnadshavare. I bl.a. Läroplanen kap.2:1, kan vi läsa detta: Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Vi kan vidare läsa i Lpo 2011 (reviderad upplaga 2017) i Kap 1 s.8: Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero 3: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Åtgärd Ansvarig Tid Uppföljning Förväntansdokument upprättas skolavårdnadshavare-elever och presenteras vid höstens klassmöte Rektor, men dokumentet upprättas av föräldraråd,elever (FS) och personal tillsammans Klart september 2018 Dec och maj 2019 Vi ser över handlingsplanerna för varje elev med uppförandesvårigheter. Är rätt stöd insatt? Överkrav? Konsekvensförståelsehur träna? Rektor, i samråd med elev, elevhälsa, pedagoger och vårdnadshavare. Klart oktober 2018 Kontinuerligt kring enskilda elever Utvärdering av skolans ordningsregler Rektor i samarbete med elevrådet Klart oktober 2018 Juni 2019 Verksamhetsplan 16

17 Åtgärd Ansvarig Tid Uppföljning Analys av och åtgärder utifrån elevenkät vt 18, - ämne, pedagog. Arbetslagen och varje individuell pedagog. November 2018 Juni 2018 Gruppstärkande arbetetex. genom FRIS, elevhälsan, arbete i mindre grupper. Arbetsmiljöplanen för medarbetarna uppdateras kring hot och våld Handledning för pedagoger Resp. grupps pedagoger/elevhälsan Rektor tillsammans med samverkansgrupp och elevhälsa Rektor tillsammans med och elevhälsa Hela läsåret Januari 2019 September 2018 Juni 2019 Hela läsåret Juni Kunskaper Läroplanens uppdrag Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Kommunens vision: Samhällsbygget Enköping får människor att växa. Samhällsbygget Enköping utvecklar ett jämlikt samhälle. Samhällsbygget Enköping ger förutsättningar för ett blomstrande näringsliv och en ökad välfärd. Nämndmål: Alla elever når gymnasiebehörighet. Barn och elevers utveckling och resultat följs från förskola till gymnasium. Alla barn och elever ska ha samma möjligheter att få uppmärksamhet och stöd. Våra verksamheter ska ge förutsättning för ett livslångt lärande. Skolans mål : Alla elever i Skolstaskolan utvecklas på allra bästa sätt utifrån sina förutsättningar och når sina individuella kunskapsmål i samtliga ämnen. 100 % av eleverna når målen i nationella proven åk 3 och 6. Verksamhetsplan 17

18 100 % av eleverna bedöms av lärarna nå minst E i betyg i åk 6 i samtliga ämnen. Flertalet elever når höga betygsnivåer. I samtliga årskurser når fler elever mer än förväntade kunskaper. Ingångsvärde/ resultat lå Juni 2018: Alla elever i åk 6 nådde målen i de nationella proven och erhöll minst E i samtliga ämnen. NAP åk 3: 3 elever av 36 klarade inte helt nationella provet i matematik. De hade missat ett prov vardera. 5 av 36 klarade inte alla delarna i svenska. Fyra elever missade ett moment, en elev två. I samtliga årskurser sker tydlig positiv progression och pedagogerna blir allt mer framgångsrika i att stimulera, stödja, differentiera och arbeta med särbegåvade elever, vilket också gör att allt fler elever når mer än förväntade kunskaper. OBS att årskurser inte jämförs med varandra utan fokus ligger på varje elevs enskilda utveckling och progressionen för en årskurs genom hela skoltiden! Ledningen följer upp: Alla verksamheter arbetar aktivt med individuella utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar, med tydlig elevdelaktighet. Vi vidareutvecklar arbetet med att synliggöra och medvetandegöra jag som pedagog (reflekterande arbetskamrat, reflekterande team - reflekterande rektor ), i syfte att stärka ledarskapet i våra verksamheter utifrån evidens: Som pedagog måste du ha (h)järnkoll på var dina elever befinner sig och vad de behöver för att gå vidare. Individualisering i en inkluderande lärmiljö. Rätt stöd och möjlighet till acceleration. Bedömning/ återkoppling ska ske kontinuerligt såväl summativt som formativt. Vi nyttjar på bästa sätt barnets hela dag och pedagogernas kompetenser för hög måluppfyllelse. Vi arbetar i team kring eleverna. Ett gott samarbete med hemmet är av stor vikt för barnens välbefinnande och utveckling. Läxor ges med eftertanke och utifrån evidens. Arbetslagsmöten, kategorimöten och den pedagogiska ledningsgruppens möten fokuserar på pedagogisk utveckling. Tydliga agendor används. Starkt knutet till kunskapsutvecklingen är utvecklingen av digital kompetens. Här gör vi nu en satsning: Verksamhetsplan 18

19 Fokusområde: Digital kompetens och transformerad/differentierad undervisning Varför detta fokusområde? I den reviderade upplagan av Lpo 2011 (reviderad 2017), ges skolan ett vidgat uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetenser i så väl del ett kapitel 1-4, som i del två "Kursplaner". I kommentarmaterialet "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå" (s. 8), sammanfattas de digitala kompetenserna så här: 1. kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt 2. färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster 3. förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker 4. motivation att delta i utvecklingen." Man diskuterar vidare hur digitala verktyg kan och bör användas som stödjande för elever med svårigheter samt gynna differentiering och likvärdighet: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov står det i läroplanerna. Det kan till exempel handla om att skolan behöver möta elevernas olika förkunskaper och erfarenheter av digitala verktyg. Ur ett likvärdighetsperspektiv handlar det också om tillgången till digitala verktyg och medier, där skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Skolan har vidare ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Här kan digitala verktyg vara en viktig del i olika stödinsatser. Men digitala verktyg och medier kan också användas för att variera och individualisera undervisningen för alla elever. (Skolverket- "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå", s.13) I Lpo 2011 version , Kap 1 Skolans uppdrag, kan vi läsa följande: Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I Lpo 2011 version , 2:8 rektors ansvar, specificeras tillhandahållande av digitala verktyg, som ett särskilt ansvarsområde för rektor: Rektor ett särskilt ansvar för: skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg. Verksamhetsplan 19

20 Åtgärder/ansvar/tidsplan-utvärdering Åtgärd Ansvarig Tid Utvärdering Upprättande av plan för rensning och inköp Upprättande av plan och genomförande av utbildning för pedagoger Upprättande av plan och genomförande av digital transformering av undervisningen Stort fokus på lärarnas kategoriträffar på denna fråga/ kollegialt lärande Rektor och pedagogisk ledningsgrupp. Huvudansvar: Ulrika Ornbrant och Sara Granholm Sara Granholm och Ulrika Ornbrant Rektor och pedagogisk ledningsgrupp. Rektor och pedagogisk ledningsgrupp. Huvudansvar: Sara Granholm. (Ulrika Ornbrant) Klar februari 2018 April 2018 Planen klar i april 2018, utbildningen i maj 2019 Arbete och genomförande: Hela läsåret Genomförande: Hela läsåret Juni 2019 Juni 2019 Juni Elevers ansvar och inflytande Läroplanens uppdrag De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet. Kommunens vision: Samhällsbygget Enköping utvecklar ett jämlikt samhälle. Nämndens mål: Alla elever ska känna sig delaktiga i sitt eget lärande Elevers inflytande ska öka Skolans mål Eleverna är tydligt delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av arbetet. Så här mäter vi: Ingångsvärde: I april 2018 genomfördes en kommungemensam enkät bland samtliga elever. Två Verksamhetsplan 20

21 av frågorna handlade om delaktighet. Här ger Skolstaskolans elever en sammantagen bedömning på 3 på en fyragradig skala.eleverna upplever att de i något högre grad (3,1) får vara med och påverka hur de visar sitt lärande, än hur de ges möjlighet att vara med och planera sitt lärande (2,9). Ämnena skiljer sig mellan 2,7 och 3,2. Även årskurserna skiljer sig åt i sin bedömning. Svarsalternativ: 3=håller delvis med. 4=håller helt med. Uppföljande enkät under lå Den pedagogiska ledningsgruppen ansvarar för genomförande. Ledningen initierarar och följer upp att: alla verksamheter arbetar aktivt med individuella utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar, med tydlig elevdelaktighet vi tillsammans med eleverna utvecklar en samsyn och progression när det gäller elevers delaktighet. vi arbetar systematiskt för att eleverna ska ha förmåga och vilja att ta ansvar och inflytande över sin inlärning och för sitt arbete i skolan. 2.4 Skola och hem Läroplanens uppdrag Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Kommunens vision: Samhällsbygget Enköping får människor att växa. Nämndens mål Våra verksamheter upplevs som inbjudande och inspirerande för barn, elever, föräldrar och personal. Skolans mål: Vi har ett välfungerande och tillitsfullt samarbete mellan skola och hem. Så här mäter vi: Forum för samråd utvärderar årligen de gemensamma samverkansdokumentet. Verksamhetsplan 21

22 Vid höstens klassmöte initieras vårt nya förväntansdokumentet och vid vårens möte utvärderas arbetet av såväl elever, vårdnadshavare som personal. Ledningen initierarar och följer upp att: vi har en välfungerande rutiner för kommunikation mellan personal/skolledning och vårdnadshavare samverkansdokumenten hålls levande bland vårdnadshavarna via representanterna i Forum för Samråd. förväntansdokumentet hålls levande genom kontinuerlig dialog i varje årskurs. 2.5 Övergång och samverkan Läroplanens uppdrag Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Kommunens vision Samhällsbygget Enköping får människor att växa. Nämndens mål Barn och elevers utveckling och resultat följs från förskolan till gymnasium. Skolans mål : Vi har välfungerande övergångar mellan stadier och verksamheter. Vi följer våra elevers utveckling under tiden i Skolsta, men även deras utveckling efter att de gått vidare till högstadiet. Så här mäter vi: Vi utvärderar tillsammans med avlämnande och mottagande avdelning. Verksamhetsplan 22

23 Ledningen initierarar och följer upp att överlämnings- och uppföljningsrutiner följs och kontinuerligt utvärderas. 2.6 Skolan och omvärlden Läroplanens uppdrag Eleverna ska få en utbildning av hög kvalité i skolan. De ska få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. De förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Kommunens vision: Nämndens mål: ---- Skolans mål : Eleven kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden och har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv. Eleven har kännedom om möjlighet till fortsatt utbildning. Så här mäter vi: Vi gör en självvärdering utifrån ovanstående rubriker/arbete. Ledningen initierarar och följer upp att: SYV-planen utvärderas och levandehålls. Verksamhetsplan 23

24 2.7 Bedömning och betyg Läroplanens uppdrag Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg Kommunens vision --- Nämndens mål --- Skolans mål Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Så här mäter vi: Vi gör en självvärdering utifrån ovanstående. Ledningen initierarar och följer upp att: alla verksamheter arbetar aktivt med individuella utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar, med tydlig elevdelaktighet. bedömning/ återkoppling ska ske kontinuerligt såväl summativt som formativt. pedagogerna har en bred bedömarkompetens. Pedagogen ska kunna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskapsutveckling 2:8 Rektors ansvar Verksamhetsplan 24

25 Läroplanens uppdrag Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Kommunens vision --- Nämndens mål: --- Ledningen initierarar och följer upp: att uppföljning sker och att kvalitén på uppföljningarna av nationella mål och kunskapskrav är hög och leder till ständig kvalitetsutveckling i alla verksamheter 3. Förskoleklassen Läroplanens uppdrag Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen. Del 3 kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. När det gäller kommunens vision och nämndens mål så är dessa som tidigare presenterats i verksamhetsplanen utifrån läroplanens mål och riktlinjer 2:1-2:7. Skolans mål För varje elev ska vi se en tydlig progression från höstens respektive vårens bedömningar. Under förskoleklassåret skapas en trygg grupp. Tydliga överlämningar till åk 1. Verksamhetsplan 25

26 Så här mäter vi: Screening i förskoleklass både höst och vår 4. Fritidshemmet Läroplanens uppdrag Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i fritidshemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. När det gäller kommunens vision och nämndens mål så är dessa som tidigare presenterats i verksamhetsplanen utifrån läroplanens mål och riktlinjer 2:1-2:7. Skolans mål Fritidshemmet ska tydligt påverka elevernas resultat, såväl socialt som kunskapsmässigt. Så här mäter vi: Arbetet säkras genom ett systematiskt kvalitetsarbete med tydlig planering, genomförande, utvärdering och analys. Ledningen initierar och följer upp: Pedagogisk planering och bedömningar. Utvärdering enligt matris. En pedagogisk utvecklingsgrupp under rektors ledning bildas och arbetar för verksamhetsutveckling. Augusti 2018 Maria Flinck Thunberg Rektor Verksamhetsplan 26