Kvalitetsredovisning 2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Nybyholmsskolan Förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard

2

3 Innehåll 1. Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3. Verksamhetens förutsättningar 7 4. Arbetet i verksamheten 8 Normer och värden... 8 Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Livsstil och hälsa Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Åtgärder för förbättring Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 18 3

4

5 1. Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen omfattar ett kalenderår. Underlaget skall samlas in under hela året genom kontinuerlig dokumentation. Lärarna dokumenterar elevernas arbete inom olika arbetsområden från planering och genomförande till redovisning. Parallellt med detta arbetar personalen med utvecklingsfrågor på områden som man vill förbättra. Vi arbetar just nu med att ta fram ett årshjul för 2010, där det framgår när skolan ska arbeta med resultat, analys och åtgärder till förbättring av olika frågor såsom normer och värden, elevers ansvar och inflytande, livsstil och hälsa osv. 5

6 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Upprätta en aktuell lokal arbetsplan Upprätta en aktuell likabehandlingsplan Etablera ett strukturerat arbetsmiljöarbete Vi har påbörjat ett arbete med den lokala arbetsplanen. Tillsammans med en specialpedagog från Fyren har vi träffats regelbundet under hösten och arbetat fram kursplanerna. Vi har läst, diskuterat och brutit ner målen ur Skolverkets kursplaner och betygskriterier. I dagsläget är ämnena engelska, matematik, svenska och teknik färdiga. Vi kommer att fortsätta med detta arbete under Det som vi ser som positivt är att vi får ett arbetsredskap. Det är ett viktigt men tidskrävande arbete. Under vårterminen har vi även skrivit en likabehandlingsplan som vi påbörjade revidering av under hösten. Vi har inte genomfört arbetet med att etablera rutiner och strukturera upp arbetet kring arbetsmiljön. 6

7 3. Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Grundskola Norr är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Medåkers skola år F-5, Nybyholmsskolan år F- 5, Ladubacksskolan år F-5 och Stureskolan år 6-9. Till samtliga F-5 skolor hör fritidshem. Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen, Arboga kommuns skolplan antagen av kommunfullmäktiga samt vår lokala arbetsplan. Ledning Skolledning Grundskola Norr Årsarbetare Rektor 1 Biträdande rektor 1 Biträdande rektor 0,5 Personal i förskoleklassen: 1.5 årsarbetare Kompetensutveckling Personalen har genomgått PIM, Praktisk IT och mediakompetens, under hösten. Utöver självstudier och examinationsuppgifter har vi fått handledning 3-5 gånger av våra examinatorer. Vi har under tre samverkansträffar utvecklat vårt arbete med åtgärdsprogram tillsammans med biträdande rektor. Friendsutbildning har vi fått under hösten. Föreläsning av Kenth Hedevåg som behandlade utåtagerande barn. Lokala arbetsplaner med specialpedagog från Fyren Elever i förskoleklassen: 21 7

8 4. Arbetet i verksamheten Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Skoldagen börjar med att vi hälsar på varje barn och tar i hand för att de ska känna sig bekräftade och sedda. Vid olika tillfällen under dagen sitter barnen i en stor ring för att alla ska kunna se alla, vilket också ger bekräftelse som t.ex. alla ser den som pratar, om något barn saknas o.s.v. För att barnen ska känna sig trygga i klassen, lägger vi under höstterminen medvetet in mycket tid för gemensamma lekar och även fri lek. Barnen har gemensamt skrivit "klassens regler" som handlar om att respektera sina kamrater och hur man ska bete sig för att alla ska må bra. Dessa regler finns uppsatta på väggen så att de är tydliga för barnen. Vid konflikter hjälper vi barnen att reda ut dessa, hur det hela startade o.s.v. för att hjälpa dem att förstå sin egen delaktighet i konflikten och lära dem att så småningom själva finna en bra lösning på framtida konflikter. Det handlar också om att respektera den andres sätt att se på konflikten och även lära sig att inte kränka någon eller själv bli kränkt. Vi har dagliga samtal med barnen om att alla är lika mycket värda och att varje barn får vara den man själv är, utan att bli retad. Där följer vi också upp med klassens regler. Barnen har kompissamtal en timme/vecka. 8

9 Resultat De resultat vi ser av vårt arbetssätt är att de flesta av barnen under vårterminen har blivit bättre på att hjälpa andra, de har börjat lära sig att lösa konflikter, både egna och andras, och de blir duktigare på att ta eget ansvar. Under höstterminen, när barnen är nya på skolan, har flera barn svårt med det sociala samspelet och att respektera sina kamrater. Vid våra utvecklingssamtal under höst- och vårterminen kommer det fram, att barnen känner sig trygga i skolan, vid raster och i sin klass, bl.a. via ett frågeformulär där barnen får besvara frågor som bl.a. handlar om hur de trivs i skolan och hur de fungerar socialt. Analys Idag samsas barnen i ett enda stort rum vilket lätt skapar för hög ljudnivå och de har svårt att hålla sams, på grund av att de är för nära inpå varandra Bedömning av måluppfyllelse Under vårterminen märkte vi ett gott resultat av vårt arbetssätt på så sätt att de har blivit bättre på att hantera konflikter och att samspela socialt. Under höstterminen med den nya klassen är det fortfarande en del konflikter som vi jobbar kontinuerligt med. Vi börjar se små resultat även om vi ännu ej nått målet med vårt arbete. Slutsatser Det är viktigt att personalen är fysiskt närvarande när olika situationer uppstår, så att vi kan hjälpa barnen vid konflikter. Lärdomar Det är viktigt att vi som personal planerar vår verksamhet, så att personaltätheten är som högst där behovet är som störst. Åtgärder för förbättring Att oftare än i dag dela in barnen i mindre grupper vid ute/innelek samt vid andra aktiviteter inomhus, för att få ner ljudnivån och för att barnen ska kunna enas på ett bättre sätt. 9

10 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Vi ger barnen instruktioner, både i grupp och vid behov individuellt, så att de så självständigt som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter. Vid arbetspassen väljer barnen ofta själva hur länge de vill jobba och ibland i vilken svårighetsgrad. Vid fria leken bestämmer barnen själva vad de vill göra. Ibland får barnen rösta vid vissa aktiviteter där det finns flera alternativ. Varje dag sätter vi upp en dagordning, med bilder, där barnen ser hur skoldagen ser ut. Två barn i förskoleklassen finns med i skolans elevråd. Dessa barn röstas fram av klassen. Barnen har själva tillsammans fått skriva klassens regler. Resultat Barnen är duktiga och villiga att jobba med sina arbetsuppgifter. De vet att de inte behöver göra mer än de orkar. Dagordningen med bilder gör att barnen känner trygghet och förståelse för sin dag. Klassens regler har gett dem ett verktyg att fungera på ett bra sätt tillsammans med sina kamrater, men de behöver då och då bli påminda om dem då de fortfarande kan glömma bort sitt eget ansvar. Analys Barnen verkar vara nöjda med de arbetsuppgifter de får, eftersom de är duktiga och villiga att jobba. Vi fortsätter att utveckla arbetet med att barnen ska få några lättare/svårare uppgifter, eftersom de står på så olika nivå kunskapsmässigt. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål bedömer vi måluppfyllelsen som tämligen god. Slutsatser Vi försöker vara lyhörda för barnens olika behov och att anpassa verksamheten efter deras förutsättningar, så att de har möjlighet att hantera sin skoldag på ett bra sätt. 10

11 Lärdomar Vi behöver bli ännu bättre på att göra barnen mer delaktiga i skoldagens utformning. Vi behöver också ge barnen mer individuella arbetsuppgifter. Åtgärder för förbättring Vi behöver använda ännu mer material med olika svårighetsgrad, där barnen själva kan välja sin nivå. Barnen behöver bli ännu mer delaktiga under skoldagen t.ex. genom att själva få planera och genomföra en samling, ett idrottspass etc. Skola och hem Läroplanens riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet Arbetet Redan på vårterminen inbjuder vi till ett föräldramöte för de blivande förskoleklassbarnens föräldrar, där personalen presenterar sig och vår rektor berättar om vår skola. Efter mötet visar vi förskoleklassens och fritidshemmets lokaler och berättar lite om vår verksamhet. I juni månad träffar vi barn och föräldrar gruppvis för informationssamtal. Efter samtalet fortsätter de som ska ha fritids till fritidshemmets personal för ytterligare information. Under senare delen av höstterminen har vi ett föräldramöte då vi berättar om vår verksamhet, hur det går för förskoleklassen och om vår fadderverksamhet i Indien. Vi har också utvecklingssamtal/iup en gång/termin tillsammans med föräldrar och barn. Inför dessa samtal ska barnen fylla i en enkät om hur barnen upplever och fungerar socialt i skolan. Vi delar ut veckoblad, där föräldrarna får ta del av vad vi gjort under veckan. Även annan information till föräldrarna skickas med då. Alla föräldrar är välkomna att hälsa på i förskoleklassen när de vill, vilket vi kontinuerligt berättar för dem. Många föräldrar tar till sig det och besöker oss under kortare eller längre stunder till glädje för både barn och personal. Vi har en fortlöpande dialog med föräldrar vid både lämning och hämtning samt per telefon vid behov. Vid utvecklingssamtal/iup och vid speciella tillfällen anlitar vi tolk för att ge våra invandrarföräldrar en så bra förutsättning som möjligt att förstå vår verksamhet och sitt barns utveckling. Det årshjul vi håller på att arbeta fram har till syfte att delge föräldrarna vårt kvalitativa arbete under läsåret. 11

12 Resultat Vi tycker att det fungerar väldigt bra med den kommunikation vi har mellan skolan och hemmet och mellan skolan och fritidshemmet. Vid våra utvecklingssamtal bekräftar många föräldrar att de är nöjda med vår verksamhet. Analys Kommunikationen mellan skola och hem fungerar mycket bra. Vi har också stor hjälp av att ha nära kontakt med fritidshemmet. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens riktlinjer och enligt de resultat vi ser bland barn och föräldrar bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. Slutsatser Det arbetssätt vi har när det gäller samarbetet hem/skola gör att vi har märkt att resultatet är positivt bland föräldrarna. De talar om för oss att de är nöjda med vår verksamhet. Lärdomar Vi anser att det är mycket viktigt att ha en tät och öppen kommunikation med föräldrarna, för att de ska känna sig trygga att lämna sina barn till vår verksamhet. Vi har märkt att nöjda föräldrar ger nöjda barn. Åtgärder för förbättring Vi tycker att vi har ett mycket bra samarbete mellan skolan och hemmet och i nuläget ser vi inget behov av åtgärder för förbättring. Övergång och samverkan Läraren skall Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd Arbetet Personalen i förskoleklassen hälsar under våren på hos barn och personal på aktuella förskolor. Sedan kommer barn och personal från förskolan och hälsar på i förskoleklassen vid tre tillfällen. Barnen besöker då förskoleklassen vid olika tidpunkter under skoldagen varje gång, för att få se hela skoldagens verksamhet. Förskolans personal har överlämnandesamtal med oss under slutet av vårterminen. Skolan inbjuder förskolornas blivande förskoleklassföräldrar till föräldramöte på våren. Vi har också inskolningssamtal med förskolans barn och 12

13 föräldrar gruppvis innan vårterminens slut. Inför förskoleklassens övergång till år 1 kommer blivande klasslärare på besök till förskoleklassen några gånger. Detta under förutsättning att vi vet i god tid vem som blir deras lärare. Förskoleklassen hälsar också på i lärarens klassrum. Vi har även överlämnandesamtal med blivande år 1- lärare innan vårterminens slut. På det årshjul vi arbetar fram finns det beskrivet vid vilka tidpunkter vi har övergång och samverkan med förskolan respektive år 1. Under våren hade F-2 arbetslagsplanering 1gång/vecka, då vi planerade olika temaarbeten inom arbetslaget och tillsammans med hela skolan. Under hösten har vi inte haft någon arbetslagsplanering, men vi har ändå haft olika aktiviteter tillsammans inom skolan som t.ex. skoljoggen och hälsoveckan. Förskoleklassen och år 1 har idrott tillsammans 1 gång/vecka. Personalen på fritidshemmet har kompissamtal med förskoleklassen 1 gång/vecka. Vi har ett faddersystem på skolan, vilket innebär att år 3 är faddrar till förskoleklassbarnen. Under både vår- och hösttermin har vi samarbete med dem vid ett flertal tillfällen. För barn med särskilda behov har vi ett fungerande samarbete med Fyren, där det finns tillgång till specialutbildad personal. Resultat Samarbetet med förskolan fungerar mycket tillfredsställande. Det märks bl.a. på att barnen, när de börjar i förskoleklassen, känner igen sig i vår miljö och med personalen, vilket ger en viss trygghet. Att ha idrott tillsammans med år 1 fungerar väldigt bra, då ettorna är till stor hjälp, eftersom de redan har varit med om denna samarbetsform under sitt förskoleklassår. De känner också glädje över att de redan kan en del och kan hjälpa förskoleklassen. Tack vare att vi har ett tätt samarbete med fadderklassen så har tryggheten ökat ytterligare för förskoleklassen, inte minst på rasterna. Analys För att ge förskoleklassen och deras föräldrar trygghet vid övergång till år 1 är det viktigt att de i god tid får veta vem som blir deras lärare. Bedömning av måluppfyllelse Efter läroplanens riktlinjer och de avtryck vi ser bland barnen bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. Slutsatser Det arbetssätt vi har med övergång förskola-förskoleklass och förskoleklass-år 1 ger till resultat att barnen känner sig trygga vid övergången till nytt stadium. De är också bekanta med personal och miljö. Det faddersystem vi har skapar trygghet för förskoleklassen när de är helt 13

14 nya på skolan. Lärdomar Att ha ett bra samarbete med förskolan och med klassens blivande år 1 lärare är mycket viktigt för att barnen ska känna sig trygga vid övergången till nytt stadium. Det är viktigt att ha ett tätt samarbete med fadderklassen, vilket ytterligare stärker barnens trygghet på skolan. För att på ett tillfredsställande sätt kunna planera och genomföra temaarbeten inom skolan är det betydelsefullt att det finns tid för arbetslagsplanering. Åtgärder för förbättring Vi ska tänka på att fritidshemmets personal är delaktiga vid våra överlämnandesamtal samt vid åtgärdsprogram för de barn som även går på fritidshemmet, detta för att få en helhetsbild och därmed öka förståelsen mellan barn och personal. Vi kommer att fortsätta med arbetslagsplaneringen för att vi ska få mer tid att planera olika aktiviteter inom skolan samt ge tillfälle för personalen att vid behov prata barn. 14

15 5. Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Uppföljning Under vårterminen 2009 arbetade vi med att skapa en likabehandlingsplan. Under höstlovet arbetade vi med att komplettera likabehandlingsplanen så att vi utökar elevernas och föräldrarnas involvering i revideringen av planen. Vi arbetade också med att lägga grunden för nästa års arbete med likabehandlingsfrågor. Utvärdering Resultat Samtliga elever fick fylla i en karta över skolgården hur trygga de upplevde sig vara när de vistas där. Två färger fick användas, grön och röd för att uttrycka måtten av trygghet. Grön betyder tryggt, röd betyder otryggt. Denna enkät visade att de flesta barnen i förskoleklassen kände sig trygga på hela skolgården, ett fåtal kände sig otrygga på fotbollsplanen, vid snurrgungan och vid knävecksställningen. Vid de två senare platserna upplevdes det mer att de mått dåligt och gjort sig illa på dessa platser. Med information från alla klasser som underlag ändrade vi rastvaktsystemet för att i större utsträckning täcka de områden där barnen känner sig otrygga. Analys och bedömning av insatser Utifrån resultatet av enkäten har vi börjat vidta åtgärder. Åtgärder Vi har upprättat en likabehandlingsplan. Revidering Enligt skolinspektionen behöver Nybyholmsskolan upprätta en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarnas krav utöver likabehandlingsplanen. Vi har under vecka 44 påbörjat arbetet med framtagandet av underlag för revideringen av likabehandlingsplanen. Arbetet kommer att vara klart I samband med detta kommer vi också att komplettera likabehandlingsplanen med en plan mot kränkande behandling. 15

16 6. Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Förskoleklassen har idrott ihop med år 1 en gång/veckan. Vi har utedag en eftermiddag varannan vecka då vi ofta går till skogen för att ge barnen möjlighet att klättra i träd, bygga kojor osv. En vecka under höstterminen har vi hälsovecka då alla barn på skolan genomför olika uteaktiviteter varje dag. Under hälsoveckan har vi också grönsakstävling i matsalen varje dag, för att uppmuntra barnen att smaka på så många olika grönsaker som möjligt. Vi ger dem också kunskap om grönsakernas betydelse för hälsan. I matsalen erbjuds en stor och varierande salladsbuffé samt frukt varje dag. Vi ser till att alla barn är ute på flera raster under skoldagen för att få frisk luft och tillfälle till fysisk aktivitet. Vi går ut i alla väder. Tillsammans med hela skolan genomför vi Skoljoggen, Nybyholmsskolans dag, då vi spelar brännboll, Tippenloppet, då barnen går eller springer en runda på en kilometer så många gånger de själva vill. Vi åker på simskola fem gånger/läsår och vintertid får också barnen tillfälle att åka skridskor vid ett antal tillfällen. Analys Förskoleklassbarnen har ett stort rörelsebehov och vi behöver tillgodose deras behov ytterligare än vad som sker idag. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån läroplanens mål bedömer vi måluppfyllelsen som bra. Slutsatser Förskoleklassbarnen tycker mycket om att vara utomhus och har ett stort behov av att röra på sig. De tycker att det är roligt att delta i skolans aktiviteter och de är också mycket duktiga på att äta grönsaker och frukt i matsalen och vid vår dagliga fruktstund. Lärdomar Det är viktigt att till förskoleklassen förmedla värdet av att vara ute varje dag och att äta nyttigt för att de ska få vara friska. 16

17 Åtgärder för förbättring Vi har för avsikt att öka på dosen av daglig fysisk aktivitet i förskoleklassen genom korta avbrott som t ex att springa några varv runt huset, göra rörelselekar inomhus, massage samt hinderbana ute som inne. Detta tillkommer utöver den fysiska aktiviteten som förekommer på rasterna. Vi anser att det är viktigt för att främja barnens sociala samspel och ge dem ork att umgås i en och samma lokal. 17

18 7. Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet De bedömningar som finns redovisade i detta dokument visar ett klar positiv resultat när det gäller uppnående av målen. Detta innebär att det finns ett väl förankrat arbete på skolan med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar. Detta innebär också att personalen på skolan har kunskaper och förmågan för att driva detta arbete på ett givande sätt. Skolinspektionen kom fram i sin rapport att Nybyholmsskolan brister i 10 punkter, som kommer att åtgärdas under Mycket av den kritiken som kommer från skolinspektion handlar om samma sak som nämndes i förra kvalitetsredovisningen och de punkter, som skolinspektionen kräver skall åtgärdas har redan under höstterminen 2009 kommit igång. Skolinspektionen framförde inte någon kritik specifikt mot förskoleklassen. 8. Åtgärder för förbättring Åtgärder till förbättring framgår under respektive målområde. 9. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Arbetet kring kvalitetsredovisning har bedrivits genom arbetslagträffar och personalmöten på så sätt att de olika arbetslagen har försett skolledaren med dokumentation av deras arbete. Skolledaren har sammanställt information och kompletterat den vid olika personalmöte års kvalitetsredovisning har fastställts vid gemensamma arbetsplatsträffar på skolan. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Fredrik Besnard Biträdande rektor 18