Individ- och myndighetsnämnden

Transkript

1 Innehållsförteckning Dagordning Ekonomiskt utfall/tertialrapport Delredovisning/budgetanpassning 2013 Budget Plan Förfrågningsunderlag LOV, boendestöd Rutiner för handläggning och dokumentation inom LSS Handlingsplan - mäns våld mot kvinnor Samverkansavtal - familjerådgivning Licensavtal BBIC Semesterakuten sommaren 2013 IFO-jour Fyrbodal Anmälningsärenden

2 Individ- och myndighetsnämnden kallas till sammanträde tisdagen den 18 juni 2013, kl i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. Föregående justerare: Emma Nohrén Förslag, dagens justerare: Maria Forsberg BILAGA Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Utbildningsfrågor Studiebesök vid Kilens asylboende kl Ekonomiärenden EK 1. Redovisning av verksamhetsstatistik och volymuppgifter 2. Ekonomiskt utfall/tertialrapport 2013 EK 2 3. Delredovisning Budgetanpassning 2013 EK 3 4. Budget 2014 Plan EK 4 Vård och omsorg VOO 1. Förfrågningsunderlag LOV, boendestöd Voo 1 2. Rutiner för handläggning och dokumentation inom LSS 3. SOSFS 2012:12 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden muntlig information Individ- och familjeomsorg IFO 1. Handlingsplan för arbetet med mäns våld mot kvinnor Voo 2 IFO 1 2. Samverkansavtal familjerådgivningsverksamhet IFO 2 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 3. Licensavtal dokumentations- och handläggningssystem BBIC IFO 3 4. Semesterakuten sommaren 2013 IFO 4 5. IFO-jour Fyrbodal (förslag till beslut redovisas på sammanträdet) Övrigt ÖVR 1. Muntlig redovisning - Rapport, beslut om särskilt boende - Domar - Ungbo IFO 5 2. Anmälningsärenden ÖVR 5 3. Förvaltningschefen informerar 4. Utbildningsplan hösten Egenkontroll plan för hösten Övrigt NEDANSTÅENDE ÄRENDEN TILLHÖR DEN SLUTNA DELEN AV SAMMANTRÄDET A. Redovisning av delegationsbeslut Se pärm på smtr.bord B. Ansökan om serveringstillstånd, Siviks Camping B C. Anmälan ordförandebeslut C 1-2 D. Överflyttande av vårdnad enligt föräldrabalken D E. Övervägande enligt SoL E 1-6 F. Övervägande enligt LVU F 1-2 G. Vård på behandlingshem G H. Höjning av förbehållsbelopp H I. Ledsagning enligt LSS I 1-3 J. Korttidsvistelse enligt LSS J 1-2 K. Personlig assistans enligt LSS K L. Anmälan ordförandebeslut L Kommunledningskontoret/amm Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4 Mats Karlsson / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

5 Tertialrapport nämnd april 2013 ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ)

6 1 Sammanfattning Socialtjänsten har efter första tertialet en budgetavvikelse som uppgår till -1,8 mnkr. Fördelat per nämnd uppgår Individ- och myndighetsnämnden budgetavvikelse till + 3,8 mnkr medan Vård- och omsorgsnämndens budgetavvikelse uppgår till - 5,6 mnkr. Individ- och myndighetsnämndens positiva resultat beror på att budgeterade volymer huvudsakligen har kunnat hållas. Hemtagningar har gjorts där vård bedöms kunna ges på hemmaplan istället för att köpa insats externt. Detta har skett i samverkan mellan de båda nämnderna. Nämnden har också ett positivt utfall avseende bidrag från migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn. Budgetmedel för start av ungdomsboende finns men detta har ännu inte startats upp och ger därmed positiv budgetavvikelse. Vård- och omsorgsnämndens budgetöverskridande beror huvudsakligen på budgetöverskridanden inom hemtjänst/hemsjukvård och särskilda boenden. Volymerna inom hemsjukvården har ökat kraftigt och överskrider budget. Vissa tjänster finns inte finansierade inom budget för hemtjänsten. Detta gäller planerare. Kostnaderna för matdistribution är högre än vad som beräknades då hemtjänstpersonal övertog denna uppgift från att tidigare ha verkställts av taxi. Inom de särskilda boendena beror öveskridandet på att personalbudget inte kan hållas. Samtliga enheter överskrider budget. Socialtjänstens nettokostnader har från föregående år ökat med 2 mnkr vilket är en ökning med 2,1 %. Intäkterna har ökat med 6304 tkr vilket innebär 17,3 % från motsvarande period föregående år medan kostnaderna ökat med 8295 tkr eller 6,34 %. Intäktsökningen beror på ökade bidrag från migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn samt interna intäkter gällande resursfördelning inom hemtjänst/hemsjukvård. Inom kostnadssidan beor ökningen på lönekostnader som ökat med 4,3 mnkr. Köp av verksamhet har ökat med 1,7 mnkr. Huvudsakligen köp av institutionsvård inom barn- och ungdomsvården. Den interna resursfördelning som sker inom hemtjänst/hemsjukvård påverkar även kostnadssidan. Inom individ- och myndighetsnämnden prognostiseras ett budgetöverskott för året. I dagsläget beräknas inga ökade volymer inom ansvarsområdet. Start av ungdomsboende på hemmaplan väntas kunna föra med sig ett minskat behov av att köpa institutionsvård. Vård- och omsorgsavdelningen prognostiserar negativ budgetavvikelse med ca 10 mnkr. Ombyggnationen av Stångenäshemmet innebär merkostnader eftersom utlokalisering av verksamheten sker till Lysehemmet. Dels för kost dels också för nattinsatser. På boendena kan personalbudget inte hållas. Extraresurser sätts in i samband med sjukresor samt vak. införandet av nytt verksamhetssystem kräver också utökade personalinsatser för vilka täckning ej finns medtaget i budget.de delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna har ökat kraftigt. Stora insatser sker i särskilt individärende. De båda nämnderna arbetar kontinuerligt med olika förslag för att komma tillrätta med budgetöverskridandet. Grunder för biståndsbedömning har setts över och IMN har beslutat om att nya kriterier för bedömning av boende och korttidsvård har antagits i nämnden. Schablonnivåer inom hemtjänsten har setts över och IMN har beslutat om lägre nivåer. Uppstart av ungdomsboende på hemmaplan väntas ge minskade kostnader för köp av institutionsvård och innebära budgetbesparing och lägre kostnader under året men framförallt på sikt. Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda en rad olika frågor. Antalet särskilda boendeplatser skall ses över. Personaltäthet och lokaler ses ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Tertialrapport nämnd april (5)

7 över. Det finns lokalytor som kan frånyttras men där kommunen är buden av avtal. Detta ses över och hanteras inom Kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden har också beslutat om inköpsrestriktioner. Tjänster vakanshålles så långt möjligt. MAS-funktionen har under första halvåret upprätthållits av annan personal. Tjänster inom administrationen vakanshålles och vissa uppdrag, där extern finansiering finns, har utförts av egen personal för att hålla kostnaderna nere. Socialchefstjänsten upprätthålls av egen personal under den tid socialchef används för annat uppdrag. 2 Ekonomisk uppföljning 2.1 Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget 1304 Utfall 1304 Utfall 1204 Prognos helår Intäkter 99,7 33,1 42,7 36,3 103,0 Personalkostnader -240,3-69,6-78,5-74,2-242,9 Övriga kostnader -175,0-58,1-60,6-56,5-180,6 Nettokostnader -315,6-94,6-96,4-94,4-320,5 Budget nettokostnader 315,6 94,6 94,6 90,8 315,6 Budgetavvikelse 0,0 0,0-1,8-3,6-4,9 2.2 Ekonomisk analys Kostnad-intäktsförändring sedan motsvarande period föregående år. Socialtjänstens nettokostnader har från föregående år ökat med 1991 tkr vilket är en ökning med 2,1 %. Lönekostnadsökningen till följd av avtalsrörelsen uppgår till 2,6 %. Intäkterna har ökat med 6304 tkr, 17,3 % från motsvarande period föregående år medan kostnaderna ökat med 8295 tkr eller 6,34 %. Av intäktsökningen ligger den största delen på ökade bidrag. Huvudsakligen bidrag från migrationsverket för asylboende som startats i kommunen. Även övriga intäkter har ökat kraftigt mot föregående år. Detta gäller interna ersättningar för hemtjänst/hemsjukvård där resursfördelning sker genom att ersätta utförande grupper med ett á-pris per timma. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 4,3 mnkr, 7 %. Detta är mer än vad avtalsrörelsen innebär. Ökningen återfinns inom alla avdelningar. Störst belopp återfinns inom hemtjänst/hemsjukvård inom äldreomsorgen. Ökat antal timmar, dels med anledning av att boendeplatser lagts ner mot föregående period förra året men dels också utifrån tillkommande vårdtunga ärenden. På särskilda boenden har personalkostnaderna minskat med 825 tkr, Lysehemmet har lagts ner sedan april förra året vilket är förklaringen till minskningen. Kostnader för köp av verksamhet har ökat med 10 %. Ökningen återfinns inom barnoch ungdosmvården och avser köp av institutionsvård. Budgetavvikelse per Socialtjänsten har efter första tertialet en budgetavvikelse som uppgår till -1,8 mnkr. Fördelat per nämnd uppgår Individ- och myndighetsnämnden budgetavvikelse till + 3,8 mnkr medan Vård- och omsorgsnämndens budgetavvikelse uppgår till - 5,6 mnkr. Individ- och myndighetsnämndens positiva resultat beror på att budgeterade volymer huvudsakligen har kunnat hållas. Hemtagningar har gjorts där vård bedöms kunna ges ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Tertialrapport nämnd april (5)

8 på hemmaplan istället för att köpa insats externt. Detta har skett i samverkan mellan de båda nämnderna. Nämnden har också ett positivt utfall avseende bidrag från migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn. Budgetmedel för start av ungdomsboende finns men detta har ännu inte startats upp och ger därmed positiv budgetavvikelse. Vård- och omsorgsnämndens budgetöverskridande beror huvudsakligen på budgetöverskridanden inom hemtjänst/hemsjukvård och särskilda boenden. Volymerna inom hemsjukvården har ökat kraftigt och överskrider budget. Vissa tjänster finns inte finansierade inom budget för hemtjänsten. Detta gäller planerare. Kostnaderna för matdistribution är högre än vad som beräknades då hemtjänstpersonal övertog denna uppgift från att tidigare ha verkställts av taxi. Inom de särskilda boendena beror öveskridandet på att personalbudget inte kan hållas. Samtliga enheter överskrider budget. Prognos årsutfall Enligt prognosen kommer första tertialets tendenser att hålla i sig under året. Inom individ- och myndighetsnämnden prognostiseras ett positivt budgetutfall för året. Huvudsakligen beror detta på att hemtagningar gjorts där boendeplats tidigare köpts men där plats nu kunnat erbjudas på hemmaplan. Volymerna beräknas också ligga i nivå med vad som har budgeterats för året. Inom barn- och ungdomsvården startar under året ett ungdomsboende nskning i särskilt individärende samt att budgeterade volymer håller väl. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar negativ budgetavvikelse med ca 10 mnkr. Ofinansierade tjänster finns i form avplanerare inom hemtjänsten.för matdistribution inom Lysekilsområdet, som numera sköts av egen personal istället för med taxi, åtgår betydligt mer personalinsatser än vad som beräknades då denna förändring genomfördes. Ombyggnationen av Stångenäshemmet innebär merkostnader eftersom utlokalisering av verksamheten sker till Lysehemmet. Dels för kost dels också för nattinsatser. På boendena kan personalbudget inte hållas. Extraresurser sätts in i samband med sjukresor samt vak. införandet av nytt verksamhetssystem kräver också utökade personalinsatser för vilka täckning ej finns medtaget i budget.de delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna har ökat kraftigt. Stora insatser sker i särskilt individärende. Åtgärder för att uppnå budgetbalans De båda nämnderna arbetar kontinuerligt med olika förslag för att komma tillrätta med budgetöverskridandet. Grunder för biståndsbedömning har setts över och IMN har beslutat om att nya kriterier för bedömning av boende och korttidsvård har antagits i nämnden. Schablonnivåer inom hemtjänsten har setts över och IMN har beslutat om lägre nivåer. Uppstart av ungdomsboende på hemmaplan väntas ge minskade kostnader för köp av institutionsvård och innebära budgetbesparing och lägre kostnader under året men framförallt på sikt. Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda en rad olika frågor. Antalet särskilda boendeplatser skall ses över. Personaltäthet och lokaler ses över. Det finns lokalytor som kan frånyttras men där kommunen är buden av avtal. Detta ses över och hanteras inom Kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden har också beslutat om inköpsrestriktioner. Tjänster vakanshålles så långt möjligt. MAS-funktionen har under första halvåret upprätthållits av annan personal. Tjänster inom administrationen vakanshålles och vissa uppdrag, där extern finansiering finns, har utförts av egen personal för att hålla kostnaderna nere. Socialchefstjänsten upprätthålls av egen personal under den tid ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Tertialrapport nämnd april (5)

9 socialchef används för annat uppdrag. 3 Prestationer och nyckeltal Målmatris Mål Jan Feb Mar Apr KUND - trygghet genom god miljö, rikt kulturliv och hållbart näringsliv MEDARBETARE - positiv och lärande arbetsmiljö PROCESS - god service, vård omsorg och skola UTVECKLING - nytänkande framtidskommun EKONOMI - ekonomi i balans med utrymme för utveckling Målmatris uppföljs avdelningsvis. Investering 4 Investeringsuppföljning Budget Utfall t o m perioden Prognos Avvikelse budgetprognos Verksamhetssystem -2,1-0,9-2,1 0,0 Summa -2,1-0,9-2,1 0,0 ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Tertialrapport nämnd april (5)

10 1 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: 11 juni 2013 Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Agneta Essén, Bengt Mattsson och Agneta Stenqvist Telefon: E-post: DELREDOVISNING/BUDGETANPASSNING JUNI 2013-IMN Dnr: SON Sammanfattning Dokumentet ger en samlad bild över vad som är känt i nuläget avseende nämndens ekonomiska situation. Kvarstående utredningsuppdrag sedan 2012 samt tillkommande utredningsuppdrag redovisas och pågående arbete med dessa. Beskrivning av ärendet Förvaltning och ekonom har inte kunnat lämna någon prognos till ledamöterna i nämnden. Förvaltning och ekonom har till nämnden angett att orsaken till det, är att det finns uppenbara felaktigheter i budgetunderlaget och att det har varit svårt att avsätta tid för att åtgärda detta. Muntliga uppgifter om budgetläget har lämnats vid nämndsmöten under våren. Vid dessa möten har uppgifter om prognosavvikelser om minus mnkr lämnats. Något utfall respektive prognos har inte lämnats till nämndsledamöterna sedan årsskiftet Utfall 2012 samt underlag inför budget 2013 Utfall Den samlade socialtjänsten överskred budgeten med 12,8 mnkr. Nettokostnaderna ökade från föregående år med 20,1 mnkr. Av ökningen utgör 16 mnkr kommuninterna kostnader då köp-säljsystem startats för kostverksamheten. 6 mnkr är ökade kostnader till följd av lönerevisionen. Sett till de båda nämnderna redovisade individ- och myndighetsnämnden (IMN) ett positivt resultat på 2,6 mnkr medan vård- och omsorgsnämnden överskred budget med 15,5 mnkr. IMN:s positiva resultat angavs bero på att tjänster vakanshållits inom administrationen för att minska det samlade överskridandet inom de båda nämnderna. Personlig assistans samt bostadsanpassningsbidrag har legat på en låg nivå under 2012 vilket genererat en positiv budgetavvikelse. Övriga verksamheter klarade budgeterad nivå volymmässigt. De största avvikelserna för socialtjänsten angavs bero på att kostverksamheten, där ett köp-säljsystem infördes 2012, inte finansierats fullt ut. De beräknade kostnaderna översteg tilldelade anslag med ca 5,5 mnkr. Kostnader för bilar och utbildning var inte budgettäckta inom VON för året.

11 Därutöver tilldelade inte Kommunfullmäktige i sin ramtilldelning driften av Lysehemmet. Lysehemmet avvecklades under första halvåret 2012 och stängdes helt den 1 juli. VON hade dock kvar kostnaderna för lokalerna under hela Lysehemmets kostnader uppgick till ca 4 mnkr varav lokalkostnader 1,2 mnkr års julhelg genererade ovanligt höga kostnader för storhelg, 3 mnkr. 2 Inför Inför Kommunfullmäktiges beslut om ramtilldelning för 2013 lämnade förvaltningen och nämnden ett underlag som fogades in i kommunkontorets tjänsteskrivelse till kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. Där beskrivs bl a det pågående omstruktureringsarbetet inom äldreomsorgen samt den ökande vårdtyngden. En konsekvensbeskrivning för 2013 lämnades och där angavs särskilt att en särskild bevakning och uppföljning behöver göras under 2013 med anledning av eventuellt behov av boendeplatser i gruppbostad Lss. Det angavs vidare att riktlinjerna för biståndsbedömning avseende beslut om särskilda boenden och korttidsboende kommer att ses över. Särskild uppföljning behöver genomföras under 2013 avseende beräknade nivåer för hemsjukvård och hemtjänsttimmar. Fortsatt restriktivitet avseende inköp, tillsättning av tjänster och utbildningsinsatser beräknades fortsätta under Som särskilda projekt för 2013 anges grundbemanningen inom särskilda boenden Lss, uppsägning av socialkontoret, uppsägning av servicehus, minskade antal lägenheter inom särskilda boenden för äldre, portionspris samt att sänka kostkostnaderna. Det angavs vidare att Lysekils kommun har höga kostnader för institutionsvård av barn och unga. Bl a med anledning av det har Kommunfullmäktige antagit ett barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Under 2012 beslutade IMN att arbeta med förebyggande och hemmaplansbaserade åtgärder för denna målgrupp, vilket förväntas sänka kostnaderna för institutionsplaceringar Arbetet kommer att följas i projektform. SKL varnar för högre kostnader för kommunerna 2013 och framöver för försörjningsstödet. Under 2012 vidtogs särskilda åtgärder med målet att minska kostnaderna för försörjningsstödet 2012 samt att hålla kostnaderna på samma nivå Avseende åren anges att andelen äldre, äldre förväntas öka i kommunen samtidigt som antalet särskilda boenden inom äldreomsorgen har minskats och vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av det. Det beskrivs vidare om det nya regelverk avseende biståndsbedömning och minimibemanning som kommer att införas och vad det innebär. Nämndsövergipande åtgärder bedöms behöva fortsätta utvecklas för att minska barn och ungdomars ohälsa och kommunens kostnader. Nämndsövergipande åtgärder bedöms också behöva utvecklas vidare för att underlätta nyanländas integrering i samhället. Nuvarande aktiva sysselsättningsåtgärder där kommun och berörda myndigheter och organisationer samverkar behöver fortsätta och följas för att kunna snabbt intensifieras om behov av ytterligare åtgärder behövs. Övergripande handlingsplan. Inför 2013 arbetade kommunen med en övergripande handlingsplan för bättre ekonomi. Handlingsplanen innehåller ett antal projekt som skall genomföras För socialnämndernas budget angavs att 6,2 mnkr skulle hämtas in 2013 från den övergripande handlingsplanen. Dessa 6,2 mnkr var projekt avseende lokaler, ej tillsättning av alla pensionsavgångar samt intern samordning och extern kommunikation, IT, receptions och kundtjänst.

12 3 Fortbildningskostnader för I budgeten för 2013 lades inte förvaltningens kostnader för fortbildning med. Kommunfullmäktiges beslutade därefter den 20 december 2012, 208, p14, att kostnaderna för fortbildning skall särredovisas inom nämndernas budget. Enligt beslutet skall kommunstyrelsen ur egen budget avsätta pengar till detta. Beslutet fattade Kommunfullmäktige i samband med att budgeten för 2013 fastslogs. Ram Socialförvaltningens ram för 2013 är, efter tillskott avseende lönerevision för 2012, ca mnkr. Inom ramen på mnkr finns generella besparingar inlagda om 6.2 mnkr avseende minskning av lokaler, ej tillsättning vid pensionsavgångar (25%) samt intern samordning och extern kommunikation, IT, receptions och kundtjänst (Handlingsplan för bättre ekonomi) Våren Eftersom VON och IMN i samband med budgetuppföljningen efter första kvartalet 2013 uppvisat väsentliga avvikelser från budget beslutade kommunchefen om att en särskild granskning skulle ske avseende ekonomistyrningen. Granskningen sker enligt direktivet internt och externt. En särskild ledningsgrupp tillsattes för den interna granskningen. Vid nämndens möte 26 juni 2013 kommer en redovisning ske till nämndens ledamöter över nuläget kring den granskningen. Kvalitetssäkring över inlagda siffror i budgeten pågår fortfarande. Redan nu kan dock nämnas att uppenbara felaktigheter har hittas. Budgetuppföljning tertialrapport 2013 En tertialrapport för april 2013 är lämnad. Kommunen redovisar de båda nämndernas tertialrapport under en nämnd, socialnämnden. Prognosen för de båda nämnderna anges till minus 4,9 mnkr. För IMN anges en prognos om +5,6 mnkr och för VON anges -10,5 mnkr. Totalt -4,9 mnkr. I den lagda prognosen har hänsyn inte tagits till projektpengar som skall fördelas till nämnderna, till statsbidrag eller till de fortbildningspengar som skall särredovisas. Ny prognos behöver snarast tas fram där hänsyn tas till detta och den bör göras efter det att kvalitetssäkringen av alla uppgifter är genomförda. Budgetåtgärder Kvarstående utredningar respektive budgetåtgärder från 2012 (IMN) Trygg hemgång I december 2011 infördes Trygg hemgång i Lysekils kommun. Detta innebär att vårdplanering sker i det egna hemmet efter sjukhusvistelse. Tidigare gjordes varje vårdplanering på sjukhus minst 2 dagar/vecka. Nuvarande arbetssätt är alltså en effektivisering mot tidigare. Olika berörda professioner medverkar på vårdplaneringen beroende på behov för att den enskilde skall få sina behov tillgodosedda. I samband med detta infördes ett Förstärkt hemteam som under en tid på ca 3 veckor arbetar med tydliga mål för rehabilitering. Det förstärka hemteamets kapacitet används inte fullt ut. Vissa kommuner har valt att arbeta på ett något annorlunda sätt där samtliga hemgångar från sjukhus tas emot i Trygg hemgångsteam med endast ett fåtal undantag. VON har i maj 2013 gett förvaltningen i uppdrag att lämna förslag på utveckling av trygg hemgångsarbetet i syfte att ge fler tillgång till teamet, stärka trygg hemgång för alla och kunna anpassa bemanning på Kompassen. För närvarande slutförs utredningsarbetet. Risk- och sårbarhetsbedömningar skall genomföras. Åtgärden förväntas minska prognostiserat

13 underskott på Kompassen. Åtgärden berör IMN med tanke på en eventuell ökning av hemtjänsttimmar. Anpassning av platser i särskilt boende inom äldreomsorgen. Antalet lägenheter i särskilt boende minskade från 2012 till 2013 med 14 lägenheter. På Lysehemmet fanns enligt 2012 års verksamhetsstatistik 10 lägenheter. Denna verksamhet upphörde den 30 juni Antalet personer som fick insats i form av hemtjänst efter det att Lysehemmet stängts var i snitt tre personer fler än under första halvåret. I snitt var 3.4 lägenheter lediga varje månad juli-december På Skaftöhemmet fanns 2012 enligt verksamhetsstatistiken 21 lägenheter som till 2013 minskades till 17. VON har beslutat att minska antalet lägenheter till 12 stycken. En minskning av 4 lägenheter är redan genomförd, kvarstår att minska ner ytterligare 5 lägenheter där. Då detta är genomfört, är antalet lägenheter 9 färre. Under de tre första månaderna 2013 var i snitt 7 lägenheter lediga och antalet har minskats med 4 stycken på Skaftöhemmet. Dessa uppgifter kan ligga till grund för att 10 lägenheter kan minskas utan negativ effekt. I planen för om- och nybyggnation av Lysekilshemmet ingår en minskning av antalet lägenheter från dagens 73. En anpassning till antalet lägenheter som planeras är möjlig att starta upp på nuvarande Lysekilshemmet. Då de 33 trygghetsbostäder som nu byggs av Lysekils Bostäder på Järnvägsgatan är färdiga för inflyttning hösten 2013 kommer de som flyttar in där med stor sannolikhet bo kvar där till livets slut om de inte på grund av en demenssjukdom inte skulle klara det. Meningen, syftet med trygghetsbostäder var enligt Äldreboendedelegationens slutbetänkande att tillgodose behovet av bra bostäder för dem som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. Särskilt boende skulle vara avsedda för dem som har mycket stora omsorgs- och omvårdnadsbehov. Totalt finns idag lägenheter i säbo. 4 Befolkningsprognos och behov av lägenheter i säbo Antalet kommuninvånare 80 år och äldre är relativt konstant fram till På längre sikt visas en kraftig ökning och blir enligt prognosen störst i Lysekil tätort och på Skaftö. Prognos för Lysekils kommun Antal personer 80 år och äldre Enligt Socialstyrelsens Nyheter i april 2013 bor allt färre i särskilt boende. Bland personer 80 år och äldre var andelen 14 procent. Enligt dessa uppgifter är behovet av

14 5 lägenheter i säbo i Lysekil i år 2013 ca 150. År 2020 skulle behovet för denna åldersgrupp vara ca 162 lägenheter. I SKLs rapport Vad kostar verksamheten i din kommun presenteras nyckettal som bygger på det räkenskapssammandrag för år 2011 som kommunerna lämnat in till Statistiska centralbyrån, framgår uppgifter om antal lägenheter i särskilt boende i relation till antalet personer som är 65 år och äldre i respektive kommun. Befolkningsprognos Lysekil kommuninvånare 65 år och äldre Prognos för Lysekils kommun Antal personer 65 år och äldre Vid beräkning av behov av lägenheter i särskilt boende kan jämförelser göras med kommuner i Västra Götaland enligt uppgifter från SKLs rapport Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo Antal lägenheter säbo i Lysekil Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo Antal lägenheter säbo i Lysekil Andel % av invånare 65 år och äldre i säbo Lysekil Sotenäs 5.2 Orust 3.8 Stenungsund 3.6 Strömstad 4.8 Antal lägenheter säbo i Lysekil Stenungsund har arbetat flera år enligt metoden Trygg hemgång vid vård- och omsorgsplanering efter vistelse på sjukhus. I Lysekils kommun tillämpas metoden sedan december Denna metod har säkert en gynnsam effekt på återhämtning av funktioner efter sjukhusvistele i det ordinära boendet, som kan minska behovet av lägenheter i säbo. Metoden kan också utvecklas till att gälla alla som kommer hem från sjukhus, för att ge alla en trygg hemgång och skapa förutsättningar för en återhämtning och upplevelse av trygghet i den egna bostaden. I de nya riktlinjerna för biståndsbedömning särskilt boende som vård- och omsorgsnämnden beslutat om vid nämndens möte i maj beskrivs de behov som den

15 enskilde ska ha vid beslut: Den enskilde har ett omfattande och dokumenterat behov av omvårdnad, trygghet och/eller stöd. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde beviljas denna insats vid omfattande behov av personlig omvårdnad t ex avseende hygien, klädsel, förflyttning, måltider, kommunikation och tät tillsyn över dygnet. Behoven av omvårdnad och trygghet skall inte skäligen gå att tillgodoses med hemtjänst eller annat bistånd. Exempel på situationer då hemtjänsten inte räcker till är de behov som uppstår med korta eller oförutsägbara intervaller. Behovet av särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att först ha prövat andra vård- och omsorgsinsatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. Beslut om för mycket insatser kan innebära att vi stjäl förmågor hos den enskilde. Årskostnaden för en plats i särskilt boende brukar beräknas till ca 500 tkr. För Lysekil 2011 motsvarade den kostnaden 636 tkr på grund av att vi hade många lediga lägenheter. Snittkostnaden per år för en brukare med hemtjänst brukar beräknas till ca 150 tkr. År 2011 var motsvarade kostnad i Lysekils kommun 144 tkr. Förvaltningen ser det möjligt att minska antalet lägenheter på Skaftöhemmet enligt tidigare beslut SON Förvaltningen ser också en möjlighet att minska antalet lägenheter ytterligare i de jämförelser som gjorts med kommuner i Västra Götaland och enligt nationella uppgifter. Om vi minskar antalet lägenheter i särskilt boende med 20 till 160 stycken, har 4.2% av personer som är 65 år och tillgång denna insats. På nämndens möte i juni 2013 kommer kvalitets- och utvecklingschef att redogöra för utredningen. Risk och sårbarhetsbedömningar skall genomföras och därefter kommer förslag till beslut att redovisas inför nämnden. Åtgärden berör IMN med tanke på en eventuell ökning av hemtjänsttimmar. 6 Nyttjande av lokaler Inom förvaltningen finns det lokaler som ej används för kommunal verksamhet och delar av lokaler som skulle kunna nyttjas mer effektivt. Nedan finns en sammanställning av lokaler som är outnyttjade eller kan sägas upp. Dessa är överlämnade till fastighetsenheten för vidare hantering. Lokalerna nedan ingår i ett av delprojekten i kommunens övergripande handlingsplan. Lokal Effekt helår Info Ägare Servicehus Brodalen kr Hyresavtalet löper ut 31 jan Lysekilsbostäder Socialkontoret kr Hyresavtalet är uppsagt för omförhandling Delar av Kompassen, Skärgårdshemmet plan 6 ca kr Ligger i samband med korttidsboendet och ev. annan verksamhet måste planeras med omsorg. Hemsö

16 7 Del av Skärgårdshemmet plan 3, Rehab och sjuksköterskor ca kr Öppen yta som skulle kunna bli ca 2-3 kontor. Lämpligt för t.ex enhetschefer som ska flytta från socialkontoret. Hemsö. Lägenheter på gården på Skaftöhemmet, Gullvivan (9 x 6 tkr/mån) Servicehuset Järnvägsgatan, Lilla matsalen Servicehuset Järnvägsgatan, matsalen I nuläget 4 stycken tomma. Avtalet med 9 lägenheter Lysekilsbostäder bör sägas upp Används ej av kommunen utan av hyresgästerna Hyran bekostas av VoO men det är AME och hyresgäster som nyttjar den. Lysekilsbostäder Lysekilsbostäder Lysekilsbostäder Transportkostnader för matdistributionen Utredningen kommer snarast att återupptas. Vakanshållning av administrativa tjänster Restriktivitet råder avseende tillsättning av administrativa tjänster. Bilkostnader. Socialförvaltningen har aviserat att en gemensam översyn av förvaltningens bilpark behöver genomföras. Möjligheten för förvaltningens bilar att ingå i den kommunala gemensamma bilpoolen har också aviserats. Slutligen har förvaltningen påtalat de höga kostnader som förvaltningen betalar för servicen av bilarna till Räddningstjänsten. I kommunens arbete med den övergripande handlingsplanen för bättre ekonomi ingår nu samtliga av dessa delar som ett projekt. Leverans av kyld mat Utredning skall genomföras enligt beslut från IMN Utredningen skall påbörjas. Utredningsuppdrag 2013 Nämnden har fattat beslut om att leveransen av kyld mat skall utredas. Enligt uppgift från t.f förvaltningschef har arbetet i nämnden under 2013 fokuserat på att följa upp att 2012 års beslut (extra tjänst inom försörjningsstöd samt Ungdomsboendet) ger tänkta effekter.

17 8 Förslag till beslut Individ- och myndighetsnämnden föreslås besluta att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med ny prognos så snart pågående granskningsarbete av ekonomin är slutfört och hänsyn tagits till statsbidrag, projektmedel att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på möjliga effektiviseringsåtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Essén Förvaltningschef, socialförvaltningen

18 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Ingrid Fredriksson Telefon: 0523/ E-post: BUDGET 2014, PLAN Dnr: SON Ekonomienheten har utarbetat anvisningar för 2014-års budgetarbete. Enligt tidsplanen skall dialogmöten hållas med nämnder under vecka 22, vilket också skett. Till detta dialogmöte har förvaltningen utarbetat underlag som presenterats. Enligt tidsplanen skall KS behandla frågan om preliminära ramar till nämnder och styrelser den 12 juni och KF den 27 juni. Förvaltningen har informerat om att tidsplanen innebär att behandling i nämnderna inte är möjligt. Av nedanstående tabell framgår hur fördelningen av medel ser ut 2013 och fördelningen mellan de båda nämnderna. Kommunfullmäktige har inte fördelat medlen mellan nämnderna utan endast gett en samlad ram till socialnämnderna. Förvaltningen har i nedanstående tabell gjort en uppdelning mellan de båda nämnderna. Avd Benämning IMN VON Summa 60 Gemensam administration, exkl budgetavvikelse 4 176, , ,0 61 Individ- och myndighetsavdelning , ,0 62 Individ- och familjeomsorg , ,0 63 Lss-psykiatri verkställighet , ,0 64 Omsorg om äldre och funktionsnedsatta verkställighet , ,0 Summa , , ,0 Tilldelad budgeram ,0 Budgetavvikelse Preliminär ram från ek.enheten , , ,0 Obs. I ovanstående tabell har den budgetdifferens som redovisas, tkr, inte fördelats till nämnderna. För att klara ram 2013 måste anpassningar ske i verksamheterna som uppgår till tkr. Arbete med olika besparingsåtgärder pågår. Budgetdifferensen har tidigare redovisats uppgå till tkr. Till nämndens sammanträde i mars redovisade följande specificering av budgetavvikelsen.

19 Belopp tkr Kommentar Pensioneringar. Beloppet har presenterats av ekonomienheten i samband med genomgång av budetförutsättningarna för Enligt uppgift har beloppet beräknats till 25 % av beräknade pensionsavgångar för Totalt handlar det om ca 7 årsarbetare med helårseffekt Lokaler. Besparingsförslaget ligger i 32/33-punktsprogrammet. I dagsläget finns ingen lokal som kan sägas upp där effekter kan nås under året pga uppsägningstider. 225 Samordningseffekter Ytterligare besparingar som behövs för att nå ram för de båda nämnderna Summa besparingsbehov Att budgetdifferensen nu uppgår till 12,3 mnkr dvs en ökning med tkr har uppstått i samband med att budget korrigerats med 2012-års lönenivå istället för 2011-års lönenivå. Arbete med att analysera varför differensen är så stor pågår. Nämnderna har kompenserats för 2012-års lönenivå med tkr. Inför 2014 har de olika avdelningarna gått igenom sina behov. Individ- och myndighetsnämndens behov framgår av nedanstående uppställning Avdelning Kommentar Gemensamt 4 176,5 Hälften av gem/stab under 4 176,5 socialchefs ansvarsområde Individ- och myndighetsavdelning , ,0 Individ- och familjeomsorgsavdelning , , , ,5 Ram för ,0 Ramdifferens ,5 Innan ram fastställs måste hänsyn tas till de besparingar som fn utreds. Läggs boendeplatser ner innebär det besparingar inom VON medan IMN får fördyrade kostnader för tex hemtjänst. Den analys av 2013-års budgetdifferens som pågår kan också komma att påverka behovet. Förslag till individ- och myndighetsnämnden Individ- och myndighetsnämnden godkänner upprättad rapport gällande budget för SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Essén Socialchef Ingrid Fredriksson Avd.chef IMA-avdelning

20 Budget 2014 samt Plan nämnd v1 INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMND

21 Innehållsförteckning 1 INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMND Resultatbudget Investeringsbehov Individ- och familjeomsorgsavdelning Verksamhetsförändringar Resultatbudget Översiktlig riskbedömning/konsekvensanalys Investeringsbehov Framtid Individ- och myndighetsavdelning Verksamhetsförändringar Resultatbudget Översiktlig riskbedömning/konsekvensanalys Investeringsbehov Framtid Budget 2014 samt Plan nämnd v1 2(10)

22 1 INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMND 1.1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budgetramar 2014 Intäkter 16,8 11,2 19,7 9,0 Personalkostnader -30,9-33,6-34,1-28,0 Övriga kostnader -104,9-102,6-106,8-99,0 Kapitalkostnader -0,1-0,3-0,2-0,3 Nettokostnader -119,1-125,3-121,4-118,3 N ot Den preliminära ram som tilldelats Individ- och myndighetsnämnden innebär att nämnden behöver göra besparingar på 7 mnkr. Ifo-avdelningen bedömer att deras behov av medel för 2014 är 2 mnkr lägre än budget Besparingar förväntas kunna ske inom barn- och ungdomsverksamheten medan försörjningsstöd och missbruksverksamhet behöver utökas, se nedan. Individ- och myndighetsavdelningen behöver budgettillskott med 6,7 mnkr. De största posterna är här hemtjänst 5,9 mnkr med anledning av färre boendeplatser. Gruppboendeplats, beredskap för behov av att köpa extern plats, 2 mnkr. Boendestöd ökning pga ökade volymer. Neddragningar medräknas inom personlig assitans samt korttidsvistelse Lss, eftersom här är lägre volymer. Se kommentarer nedan. 1.2 Investeringsbehov Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetssystem 2,1 Summa 2 Individ- och familjeomsorgsavdelning 2.1 Verksamhetsförändringar 2014 Volymförändringar Verksamhet/prestation Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Volymförändr Försörjningsstöd tkr Institutionsvård BoU antal vårddygn Familjehem BoU antal vårddygn Institutionsvård missbruk antal vårddygn N ot 1.Ökning av försörjningsstöd med 1100 tkr. Allt fler av försörjningsstödtagarna blir beroende av f-stöd under mkt lång tid. Andra system,ex förtidspension mm, gäller bara då problemen Budget 2014 samt Plan nämnd v1 3(10)

23 betraktas som livslångt, vilket innebär att kommunen får ansvara för mkt långvarigt försörjningsstöd. Mycket få av de som idag uppbär f-stöd har rätt till ersättning av A-kassa eller andra förmåner vilket också bidrar till att f-stödet blir det enda stöd som utbetalas. Nollklassning av sjukpenning är också överrepresenterat bland de som långvarigt uppbär f- stöd. 2. Antalet vårddygn förväntas minska då IMN satsat på att utveckla förstärkta hemmaplansinsatser, Ungbo. Snittkostnaden på ett vårddygn beräknas till 3500 kr.i prognosen beräknas antalet vårddygn sjunka med ca 400 vårddygn under för att därefter minska med ytterligare 598 vårddygn Då Ungbo börjar sin verksamhet först under andra halvan av 2013 kan detta påverka möjligheterna att sänka vårddygnen med 400 innevarande år. 3.Antalet familjehemsdygn sänks från 8032 till 6000.De flesta placeringar avser långtidsplaceringar, ofta upp till 3-4 år ibland uppväxtplaceringar. 4. Antalet vårddygn förväntas öka med 100vårddygn under 2014, främst inom tvångsvården. En ökning av antalet vårddygn inom vuxen familjehemsvård förväntas också öka. 2.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Intäkter 11,9 7,5 Personalkostnader -20,6-22,3 Övriga kostnader -40,0-35,7 Kapitalkostnader -0,1-0,1 Nettokostnader -48,8-50,6 2.3 Översiktlig riskbedömning/konsekvensanalys 2.4 Investeringsbehov Budgetramar 2014 N ot Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa inga kända investeringsbehov från Ifo 2.5 Framtid Inom de områden där Individ och familjeomsorgen har sitt huvudsakliga ansvar- Barn och Unga, Missbruksvård, Försörjningsstöd samt arbetet med flyktingar är man till mycket stor del beroende av lagstiftarens inriktning. Inom missbruksvården pågår ett omfattande utredningsarbete för att se över landstinget resp kommunens ansvar i missbruksfrågor.inledningsvis föreslogs att flytta över stora delar av den verksamhet som kommunerna drivit vilket mycket påtagligt skulle komma att påverka verksamheten. Budget 2014 samt Plan nämnd v1 4(10)

24 Inom försörjningsstödet har ungdomsarbetslösheten blivit en stor fråga politiskt.en förändring i socialförsäkringssystemet där staten tar över del av ansvaret skulle också komma att påverka de ekonomiska villkoren för kommunerna Inom Barn och ungdomsområdet har regeringen styrt upp kraven på kommunerna när det gäller tillsyn av familjehem mm.förändringar som inneburit kostnadsökningar.fler förändringar i denna riktining finns att vänta, vilket också kommer att påverka kommunernas ekonomi. Sammantaget har de frågor som hör hemma inom socialtjänsten fått förhållningsvis mkt fokus i samhällsdebatten och många förändringar diskuteras. Utifrån den omvärldsanalys som gjorts kan ansvarsfördelningen gentemot landsting/stat komma att förändras påtagligt vilket gör det svårt att spekulera inom vilka områden kostnadsökningar kommer att ske. 3 Individ- och myndighetsavdelning 3.1 Verksamhetsförändringar 2014 Volymförändringar Verksamhet/prestation Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2014 Volymförändr Lss boende, köp av plats Lss, boende barn-ungdom köp av plats Lss ledsagarservice, antal timmar Lss, avlösarservice, antal timmar Lss, korttidsvistelse utanför hemmet köp antal dygn Lss, personlig assistans, timmar Sol, boende köp av plats 2, Boendestöd antal timmar Hemtjänst, antal timmar Larm, antal vt med larm Bostadsanpassning, tkr Färdtjänst, antal med beslut Riksfärdtjänst, antal resor Notförteckning: 1. Lss boende köp av plats. En hemtagning gjord under Förutsätter att nytt boende skapas på hemmaplan. 2 beslut finns som fn inte kan verkställas. Ytterligare ansökningar väntas då det tillkommer ungdomar som slutar skolan våren Nytt boende hanteras inom VON. 2. Barn-ungdom. Köp av terminsplacering i samband med skolgång på annan ort. 3. Inga förväntade volymförändringar 4. Inga frväntade volymförndringar N ot Budget 2014 samt Plan nämnd v1 5(10)

25 5. Verksamhet som ökar både i antal sökande och omfattning av insatsen. 6. Lss, antal timmar. Ligger fn lågt. Trolig höjning men beräknas kunna sänkas något mot budget Ingen förändring av nuvarande nivå medräknas. I dagsläget inga kända tillkommande behov. Finns inga tillgängliga platser i kommunen. Uppstår behov måste plats köpas. 8. Behoven ökar kontinuerligt. Stora behov finns. 9. Hemtjänsttimmar. ökning med anledning av ökat behov pga färre boendeplatser. Ökning beräknas med 25 boendeplatser (20+5 på Gullvivan)*12 timmar per boendeplats och vecka. Inga ökningar pga demografi då antalet 80 år och äldre inte kommer att förändras nämnvärt. Översyn av schablonnivåer har gjorts. Sänker antalet timmar. I vilken omfattning klarläggs under hösten. 10. Antalet larm väntas öka med anledning av att fler kommer att bo kvar i det egna hemmet även med ett ökat vårdbehov. 11. Väntas öka något med anledning av att alltfler kommer att bo kvar i det egna hemmet även med ett ökat vårdbehov. 12. Handikappanpassning av allmänna kommunikationsmedel innebär att fler har möjlighet att kunna ta sig fram utan att behöva använda sig av färdtjänst. Antalet med färdtjänst har minskat från 2011 från Se ovan not 12. Oftast personer med mycket stora funktionsnedsättningar. Volymerna väntas inte förändras. 3.2 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Intäkter 2,2 2,2 Personalkostnader -7,4-8,3 Övriga kostnader -62,9-70,8 Kapitalkostnader 0 0 Nettokostnader -68,1-76,9 Budgetramar 2014 N ot Verksamhet Bokslut2012 Budget2013 Prognos2013 Behov2014 Not Tillståndsverksamhet Administration Gruppboenden, köp av plats Elevhem Personlig assistans Lss Ledsagarservice Avlösarservice i hemmet Lss Korttidsvistelse utanför hemmet Särskilt boende Budget 2014 samt Plan nämnd v1 6(10)

26 Verksamhet Bokslut2012 Budget2013 Prognos2013 Behov2014 Not Vårdhem, köpa av plats Hemtjänst Ledsagning Larm Betalningsansvar Boendestöd Bostadsanpassningsbidrag Anhörigverksamhet Färdtjänst Riksfärdtjänst Notförteckning 1. Verksamheten är till fullo finansierad av tillsynsavgifter samt genom avtal med Munkedals kommun. Intäktsöverskott eftersom vissa kostander inte fördelas ut tex lokalkostnader. 2. Utökningsbehov av assistent/handläggare. Nya verksamhetssystemet kräver mer tid för systemansvarig samt mer manuellt arbete kring debiteringsfunktionen. Ekonomienheten har överlåtit arbetsuppgifter på socialförvaltningen. Inom biståndsenheten behövs utökning för ny anvisningar från socialstyrelsen om biståndsbedömning på särskilda boenden inom demensvården. Uppföljning görs inte idag inte heller uppsökande verksamhet på ett systematiskt sätt vilket följer av lagstiftning. Förstärkning behövs även inom psykiatrin. Se nedan under dessa volymer. 3. En hemtagning skett Återstår en där bedömningen är att behov av fortsatt köp finns. I beräkning medtages en ytterligare som kan bli aktuell. 4. Elevhem. varierar i kostnad. 1-2 placeringar årligen i samband med skolgång på annan ort. 5. Personlig assistans Lss. Budget beräknas kunna minskas till timmar. Se volymutveckling ovan. 6. Budget kan minskas. Individärende avslutat. 7. Vårdhem. 2 placeringar. Saknas boende på hemmaplan varför hemtagning inte kan ske. ( tkr uppräknat) 8. Beräknas på en ökning med anledning av minskning av antalet platser i säbo (20 pl + 5 pl *12 t/vecka = t. 289 kr/timma uppräknat med 3 % till 2013 års nivå. Se volymer ovan. Antalet äldre över 80 år minskning med 2 personer innebär ingen minskning. Nya schabloner kan dra ner volymerna något. Finns dock ej beräknat. 9. Inom hemtjänstvolymerna se ovan. 10. Inom hemtjänstvolymerna se ovan. 11. Betalningsansvar. Målsättning är att kommunen inte skall ha någon kostnad för detta utan anpassa organisationen så att hemtagning kan ske i samtliga ärenden. 12. Verksamheten ökar i omfattning och fler ärenden tillkommer. 13. Verksamheten håller budget 2013 enligt de prognoser som görs. Visst utökningsbehov finns genom att fler skall ges möjlighet att bo kvar i eget boende även med ökade behov av insatser. Budget 2014 samt Plan nämnd v1 7(10)

27 14. Kommunen har en skyldighet att stödja anhöriga som vårdar närstående. Inför 2014 planers att arbeta alltmer aktivt med alla personalgrupper. Det uppsökande arbetet behöver systematiseras och behovet att informaitonsmaterial etc bedöms öka. 15. Fortsatt anpassning till bättre handikappanpassning av allmänna kommunikationsmedel innebär att behovet inte väntas öka. 16. Se kommentar ovan färdtjänst. 3.3 Översiktlig riskbedömning/konsekvensanalys Assistentfunktion för verksamhetssystem, debitering samt ekonomiuppgifter som ekonomienheten inte längre utför. Behovet måste tillgodoses. Omfördelning inom socialtjänsten bedöms inte möjlig. Överförs inte medel för tjänsterna måste andra uppgifter tas bort. Detta kan fungera under en kortare period men är i längden inte bra för verksamheten. Debitering till vårdtagare måste genomföras. De manuellt tillkommande uppgifterna handlar om bevakning vid förändringar som inte kan skötas via systemet såsom tidigare system. Risk föreligger för felaktiga debitering, dålig service mot allmänheten tex gällande informationsmaterial. Biståndsbedömare behövs till det nytillkomna uppdraget att genomföra biståndsbedömningar inom demensboendena. Biståndsbeslut måste följas upp vilket brister idag. Uppsökande verksamhet måste bedrivas på ett systematiskt sätt vilket inte sker idag. Riktlinjer och vägledningar behöver ständigt ses över och anpassas till utveckling av rättspraxis. Volymanpassningar Samtliga de volymanpassningar som redovisas följer av lagstiftning. Enskild kan överklaga beslut till förvaltningsrätt och även i högre instans. Verkställs inte beslutade insatser kan socialstyrelsen/ivo (Inspektionen för vård- och omsorg) besluta om särskild avgift som uppgår till lika högt belopp som det skulle kosta för kommunen att verkställa beslutet. Riskbedömning avseende minskat antal platser i särskilt boende kommer att ingå i den utredning som skall föregå beslut om detta. Riktlinjer och vägledningar vid biståndsbedömningar behöver ses över. Skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor behöver definieras utifrån rättspraxis och bedömning i kommunen. 3.4 Investeringsbehov Investering Prognos 2013 Äskande 2014 Plan 2015 Plan 2016 Inga kända investeringsbehov Summa Budget 2014 samt Plan nämnd v1 8(10)

28 3.5 Framtid Demografisk utveckling Som framgår av befolkningsprognos ovan kommer antalet äldre att öka i under prognosperioden fram till De närmaste åren prognostiseras dock inga större variationer. Ökninigen på längre sikt är dock kraftig varför kommunen måste ha en god planering för att säkra trygga boenden och goda möjligheter att kunna ge de insatser som en äldre och framförallt äldre äldre befolkning kräver. Boenden Goda bostäder behöver finnas för dem som inte kan bo kvar i sitt egna boende. Planering för Ny- och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden har påbörjats. Den nationella inriktningen är att vård- och omsorgsboendena i mycket stor utsträckning kommer att behövas för personer med demenssjukdom och stora somatiska omvårdnadsbehov. Utöver detta finns behov av att det finns tillgång till bostäder där den enskilde kan känna trygghet genom att det finns möjligheter till service och tillgång till personal i närheten. Utbyggnad av trygghetsbostäder är inte kommunens ansvar men de kommer att utgöra ett viktigt komplement för att trygga goda bostäder för en äldre befolkning. Kommunen behöver ta ställning till om och i så fall på vilket sätt utbyggnaden av trygghetsbostäder kan stimuleras. Nationella inriktningar - förändrad lagstiftning mm From 2014 har socialstyrelsen gett föreskrifter om att biståndsbedömning skall ske i boende för personer med demenssjukdom. I föreskrifterna anges även ett ansvar gällande uppföljning av dessa ärenden. Hur detta skall genomföras och vilka behov detta kommer att föra med sig i förändrat resursbehov analyseras i samverkan med övriga kommuner inom Fyrbodal. Lag om valfrihetssystem Kommunen har beslutat att införa lag om valfrihetssystem inom ett antal områden. Under 2013 har dock Kommunfullmäktige beslutat att familjerådgivning inte skall omfattas av Lov utan denna verksamhet kommer att skötas i samverkan med de närliggande kommunerna. Budget 2014 samt Plan nämnd v1 9(10)

29 Arbete med att ta fram förfrågningsunderlag pågår och under 2013 beräknas boendestödsverksamheten kunna färdigställas för Lov. Därefter återstår daglig verksamhet, sysselsättning samt personlig assistans. Kommunen behöver ta ställning till om fler områden skall bli föremål för Lov. Budget 2014 samt Plan nämnd v1 10(10)

30 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Individ- och myndighetsavdelningen Handläggare: Marianne Gammal Telefon: E-post: FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR UPPHANDLING ENLIGT LAGEN OM VALFRIHET AVSEENDE BOENDESTÖD Dnr: SON Bakgrund Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade i september 2011 följande: Kommunfullmäktige beslutar att Lysekils kommun från och med 2012 tillämpar lagen (2008:962) om valfrihetssystem inom följande områden: Kommunal familjerådgivning Dagligsysselsättning och boendestöd inom socialpsykiatrin Daglig verksamhet och personlig assistans enligt LSS Kommunfullmäktige beslutar att individ- och myndighetsnämnden och vård- och omsorgsnämnden, genom ett tillägg till sina reglementen, ges i uppdrag att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag, att besluta om godkännande av externa leverantörer och att fastställa ersättningsformer för berörda tjänster. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt individ- och myndighetsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att före utgången av 2012 presentera en uppföljning av hur detta beslut genomförts. Tjänsteskrivelse Uppföljning av beslut i kommunfullmäktige angående införande av valfrihetssystem enligt LOV. Lagstiftning gällande förfrågningsunderlag När en kommun har tagit beslut att inrätta valfrihetssystem skall annons på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben, upprättas. Förfrågningsunderlag tillsammans med annons ska finnas tillgängligt på webbplatsen (3 kap 1 LOV). Förfrågningsunderlaget skall innehålla ekonomisk ersättning, särskilda kontraktsvillkor och ingivande och handläggningstid av ansökan (4 kap LOV). Ärende Förfrågningsunderlag för upphandling enligt lagen om valfrihet, LOV, gällande boendestöd i Lysekils kommun har utarbetats och hanterats i arbetsgrupp med tjänstemän. Förfrågningsunderlaget har i mars månad 2013 varit uppe i de båda nämnderna för information och synpunkter. Kontakt har tagits med upphandlingsenheten avseende den kommersilla delen i förfrågningsunderlaget. Ekonomikontoret har fått i uppdrag att bistå med den ekonomiska beräkningen. Ekonomisk ersättning saknas i förfrågningsunderlaget då vi inväntar uppgiften från ekonomienheten.

31 Förslag till beslut Uppdra åt förvaltningen att hos ekonomienheten begära uppgifter om den ekonomiska beräkningen. Då förfrågningsunderlaget kompletterats med dessa uppgifter tas ärenedet upp för slutlig hantering i nämnden. SOCIALFÖRVALTNINGEN Ingrid Fredriksson Avdelningschef Individ- och myndighetsavd. Marianne Gammal Utredare Individ- och myndighetsavdelningen

32 Förfrågningsunderlag för boendestöd enligt lagen om valfrihet (LOV) i Lysekils kommun

33 1 av 38 Inbjudan att lämna ansökan om godkännande som utförare av boendestöd Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade 11 september 2011 att införa valfrihetssystem genom godkännande av privata utförare. Valfrihetssystemet innebär att personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, i ordinärt boende, och som beviljats boendestöd enligt SoL, socialtjänstlagen, har rätt att välja vem som ska utföra insatserna. Syftet med valfrihetssystemet är att öka brukarens valfrihet, delaktighet och inflytande. Valet kan göras bland de utförare som Lysekils kommun har godkänt och tecknat avtal med. De utförare som kommunen tecknat avtal med kommer att konkurrera med varandra och med kommunens egen boendestödsverksamhet. Lysekils kommuns boendestöds verksamhet är direktkvalificerad. Utförare garanteras inte någon volym eftersom det är brukaren som väljer utförare. Ersättningen till utföraren är en fast timersättning och ges efter beviljade insatser. När företaget godkänts läggs en presentation av företaget upp på Lysekils hemsida. Denna upphandling genomförs enligt lagen (2008: 962) om valfrihet (LOV). Upphandlingar enligt LOV innebär bland annat att intresserade utförare kan sända in ansökningar så länge upphandlingen annonseras i den nationella databasen på kammarkollegiets internetsidor, valfrihetswebben ( Det innebär också att den ekonomiska ersättningen och kravnivåer är fastställda och beslutade av kommunen. Samtliga sökande som uppfyller kommunens krav blir godkända som utförare. Så här söker du om att bli godkänd som utförare av boendestöd Du ansöker genom att fylla i ansökningsformuläret och skicka in det tillsammans med de efterfrågade bilagorna. I förfrågningsunderlaget finner du all information om hur val av utförare av boendestöd kommer att fungera och vilka krav som ställs på utföraren. Du kan ansöka när du vill. Godkännande av utförare kommer att ske löpande. Inkomna ansökningar granskas regelbundet av kommunen. När det formella beslutet har fattats av socialförvaltningen och resterade bilagor som krävs innan avtalstecknande har inkommit och godkänts av kommunen, tecknas avtal om ansökan har blivit godkänd. Kommunen kommer därefter att komplettera informationsmaterialet som riktas till brukarna med information om de nya utförarna. Brukarna kan då välja den nya utföraren. Kommunen kommer regelbundet att följa upp hur nöjda brukarna är med sin utförare. Kommunen kommer också att följa upp så att utförarna upprätthåller den godkända kvalitetsnivån. Resultatet av kvalitetsundersökningarna kommer att publiceras på kommunens webbplats. Välkommen med er ansökan!

34 2 av 38 Innehållsförteckning 1 Inbjudan att ansöka om godkännande som utförare av hemvård Så här söker du om att bli godkänd som utförare av hemvård Definition av begrepp i förfrågningsunderlaget Allmän orientering Huvudman Bakgrund och utgångspunkt för valfrihetssystemet Uppdragets omfattning Boendestöd Målgrupper Mål boendestöd Kommunens informationsansvar Biståndsbeslut God man/ställföreträdare Brukarens möjlighet att välja utförare Ickevalsalternativ Beställning av uppdrag till utföraren Geografiskt etableringsområde Utförarens kapacitet Tilläggstjänster Utförarens marknadsföring Avgift för boendestöd Tillsyn Information till utförare Administrativa föreskrifter Upphandlingsförfarande Utformningen av ansökan Tidplan för upphandlingen Kommunen lämnar upplysningar under ansökningstiden Kompletteringar och förtydliganden av förfrågningsunderlag Postadress Handläggning och godkännande av utförare Uteslutningsprövning och kvalificering Intyg, bevis och ekonomisk kapacitet Förfarande om ansökan inte godkänns Krav på tjänstens utförande Grundläggande krav på tjänsten Underleverantör Informationsskyldighet om förändrat biståndsbehov Ledningssystem för kvalitet i verksamheten Arbetsledning och personal Samverkan, informationsmöten Social dokumentation Gallring av dokumentation... 19

35 3 av Hälso- och sjukvårdsdokumentation Klagomål och synpunktshantering Anmälningsskyldighet vid fel och brister Anmälningsskyldighet vid allvarliga missförhållanden - Lex Sarah Genomförandeplan Kontaktmannaskap Hygienrutiner Rehabilitering, aktivering och förebyggande insatser Förskrivna hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel Rutin för kontanta medel...l Rutin nyckelhantering Identifikation och legitimation Tystnadsplikt och sekretess Meddelarfrihet Kollektivavtal Insyn i utförarens verksamhet Uppföljning och utvärdering Lokal kris- och beredskapsplan Affärsmässiga villkor Avtal Avtalets uppsägningstid och villkor Avtalsändringar Ändring av villkor på grund av politiska beslut Avbrytande av valfrihetssystem Grund för hävning av avtal På egen begäran På grund av avsaknad av uppdrag Till följd av brister i verksamheten Överlåtelse av avtal eller uppdrag Skadeståndsskyldighet Försäkringar Skatter och avgiftskontroll Befrielsegrunder (force majeure) Ersättning Ersättning 2012 till anordnare av boendestöd Omställningstid ersättning till utförare Ersättning för medverkan i utvärdering av verksamheten Fakturering Moms Betalningsvillkor Dröjsmålsränta och administrativa avgifter Tvist... 30

36 4 av 38 Definition av begrepp i förfrågningsunderlaget Ansvarig nämnd omsorgsnämnd/annan kommunal nämnd/styrelse som genom politiskt beslut har ansvar för boendestöd och godkännande av utförare. Biståndsbeslut biståndshandläggarnas beslut om vad och i vilken omfattning hjälp ska beviljas. Brukare den person som blivit beviljad insatsen av boendestöd i Lysekils kommun och som har rätt att välja utförare. Delegation åtgärder som delegerats och/eller instruerats från legitimerad personal i kommunen enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och utförs av godkänd leverantör. Förfrågningsunderlag - ett underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystem som beställaren tillhandahåller Genomförandeplan - en plan som utföraren gör tillsammans med den enskilde/dennes ställföreträdare och som beskriver hur och när en beslutad insats praktiskt ska genomföras. God man/företrädare om en person på grund av sjukdom, psykisk ohälsa, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte kan ta vara på sig själv eller sin egendom kan han eller hon få en god man. En god man fungerar som ett ombud för den enskilde och utses av tingsrätten. Hemsjukvård Sjukvårdsinsatser som ges enligt hälso- och sjukvårdlagen i ordinärt boende- Insatserna ges av sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut eller efter delegation/instruktion av undersköterska. HSL Hälso- och sjukvårdslagen Ickevalsalternativ den som inte vill eller kan välja utförare ska kunna avstå. Brukaren blir då hänvisad till det ickevalsalternativ som kommunen har bestämt i förväg. Kapacitetstak - utföraren får ange kapacitetsbegränsning i tid per månad. Med kapacitetsbegränsning menas att utföraren anger hur många biståndsbedömda timmar som utföraren maximalt kan åta sig att utföra per månad. Kommunalt huvudmannaskap kommunen är ytterst ansvarig för verksamheten och beslutar i alla frågor som avser myndighetsutövning. I egenskap av huvudman beslutar kommunen bland annat om verksamhetens inriktning och mål, uppföljning, utvärdering och avgifter. Legitimerad personal sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast Leverantör - den som tillhandahåller tjänsterna LOV Lagen om valfrihet LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska, som har ett övergripande ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården Myndighetsutövning beslut eller åtgärd, grundad på lag eller annan författning, som en myndighet har befogenhet att besluta om i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning görs av de tjänstemän som handlägger ärenden inom socialtjänsten. Att sammanställa, bedöma och värdera de uppgifter som ligger till grund för ett biståndsbeslut är myndighetsutövning. Ordinärt boende - är boende i vanliga bostäder som hyresrätt, bostadsrätt, egen villa eller motsvarande. SoL - Socialtjänstlagen

37 5 av 38 SOSFS Socialstyrelsens författningssamling Sökande den som lämnat in ansökan om att bli utförare av insatser men ännu ej blivit godkänd eller fått avslag. Tilläggstjänst tjänst som utföraren erbjuder sig att utföra och som inte omfattas av biståndsbeslutet. Tjänsten bekostas av brukaren och regleras ekonomiskt direkt med utföraren. Utförare den som blivit godkänd att utföra insatser inom biståndsbedömd boendestöd i kommunen.

38 6 av 38 2 Allmän orientering 2.1 Huvudman Lysekils kommun Individ- och myndighetsnämnden Lysekil Organisationsnummer: E-post: lysekils.kommun@lysekil.se Förvaltningschef: Agneta Essén Tel: För information om Lysekils kommun och dess verksamheter hänvisas till Bakgrund och utgångspunkt för valfrihetssystemet Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade den 22 september 2011 att tillämpa lagen (2008:962) om valfrihet avseende boendestöd inom socialpsykiatrin. Syftet med valfrihetssystem för boendestöd är att öka valmöjligheten för Lysekils kommuns brukare genom möjligheten att själva välja utförare av insatsen boendestöds. Kommunen har genom avtal med Västra Götalandsregionen övertagit hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå för brukare i ordinärt boende. Utförare av omsorgsinsatser inom socialtjänsten ska samverka med hemsjukvården gällande hälsooch sjukvårdsuppgifter. När brukaren inte kan ansvara för sitt eget hälso- och sjukvårdsbehov kan delegering av enklare sjukvårduppgifter till utföraren bli aktuellt. 2.3 Uppdragets omfattning Boendestöd beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL) utifrån ett individuellt behov. I beslutet beskrivs omfattningen i antal timmar, men beställningen till utföraren kan vid behov också omfatta ett visst antal besök i veckan (samt i förekommanse fall delegerade hemsjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)) Boendestöd Boendestödet är en biståndsbedömd insats i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Boendestödet är ett individuellt utformat stöd och syftar till att stödja den enskilde att använda sina förmågor och skapa förutsättningar för att leva mer självständigt.

39 7 av 38 Boendestödet beviljas enligt socialtjänstlagen, SoL. Inom ramen för biståndsbeslutet ska stödet anpassas flexibelt efter den enskildes funktionsnedsättning, behov och hälsotillstånd. Boendestödet utgår från den enskildes hem, men kan också omfatta stöd i situationer utanför hemmet, som kan bidra till den enskildes förmåga att klara vardagslivet. Boendestödet ska planeras så att det blir en hög kontinuitet i kontakterna, men med en eller två utsedda kontaktmän bland personalen. Boendestödet ges utifrån en tydliggörande pedagogik och bidrar till att den enskilde får praktisk hjälp och individanpassat stöd utifrån behov. Boendestödjaren kan ses som en handledare i arbetet för att återta förmågan att leva ett så självständigt liv som möjligt och att stärka den funktionsnedsattes självbild. En god samverkan finns/eftersträvas med myndigheter, viktiga personer i det personliga nätverket samt berörda bland annat den öppna psykiatrin. Utföraren ska erbjuda tjänster på vardagar kl helger kl Målgrupper Utföraren kan godkännas för alla nedanstående målgrupper Vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vuxna personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar Vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar Med vuxna personer menas personer från 18 års ålder och uppåt. Detta innebär att leverantören måste ta hänsyn till det skede i livet som den enskilde befinner sig i ung vuxen, mitt i livet, eller äldre och anpassa stödet efter den enskildes behov och livssituation Mål för boendestöd Mål, boendestöd till personer med funktionsnedsättningar Ökad funktionsförmåga och självständighet för kunden. Kunden är delaktig och har inflytande över insatsernas utformning. Kunden blir bemött med respekt och hänsyn i kontakten med anordnaren. Kundens integritet respekteras. Insatserna är trygga och säkra. Kunden har kontinuitet i kontakterna med personal och upplever kontinuitet i själva stödet som är välstrukturerat och väl förankrat hos den enskilde samt all personal.

40 8 av Kommunens informationsansvar En gemensam presentationsmall för alla utförare kommer att användas för att möjliggöra jämförelser mellan utförarna. Kommunen beslutar hur informationen ska utformas och presenteras. Syftet är att ge brukarna en lättförståelig och jämförbar information om valfrihetssystemet, vilka utförare som finns och hur brukaren väljer/byter utförare. Biståndshandläggarna kommer att ge brukarna saklig information såväl muntligt som skriftligt angående de olika utförarna. Den skriftliga informationen kommer att vara tillgänglig på kommunens hemsida och i utskrivet format. Utföraren förbinder sig att lämna korrekt och saklig information om sin verksamhet till kommunen. De utförare som kommunen tecknar avtal med ges en mall för vilka uppgifter som ska finnas med i den information som kommunen presenterar i sin kundvalskatalog. Utföraren ansvarar för att kommunen under hela avtalstiden får uppdaterad informationen så att kundvalskatalogen kan hållas aktuell. Utföraren har frihet att själv ta fram eget informationsmaterial vid sidan om det som kommunen presenterar. Utföraren har rätt att marknadsföra sin boendestödsverksamhet och eventuella tilläggstjänster. Marknadsföringen ska utformas på ett etiskt försvarbart sätt och får inte uppfattas som påträngande av brukarna. Marknadsföringsmaterial kommer inte att exponeras, eller på annat sätt vara tillgängligt via kommunens biståndshandläggare. 2.5 Biståndsbeslut Biståndshandläggaren utreder den enskildes behov, bedömer och tar beslut i ärendet. Biståndshandläggarens bedömning av den enskildes behov av boendestödsinsatser speglar den enskildes behov för att uppnå skälig levnadsnivå. Förutsatt att brukarens ansökan avser boendestöd kommer biståndshandläggaren att informera om alla utförare i valfrihetssystemet samt hur valet går till. Skriftlig information samt en valblankett lämnas till den enskilde. 2.6 God man/ställföreträdare Om en person på grund av sjukdom, psykisk ohälsa, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte kan ta vara på sig själv eller sin egendom kan han eller hon få en god man förordnad av tingsrätten. En god man fungerar som ombud för den enskilde. God man/ställföreträdare kan vara brukaren behjälplig i val av utförare. Utföraren, dess ägare eller personal får inte ha uppdrag som god man/förvaltare eller på annat sätt agera ställföreträdare för utförarens brukare. Utförare ska meddela överförmyndaren i det fall man bedömer att det kan finnas behov av god man/förvaltare.

41 9 av Brukarens möjlighet att välja utförare Brukaren kan välja olika utförare för insatsen boendestöd. Brukaren har rätt att när som helst välja att byta utförare och behöver inte ange orsak. Kommunens handläggningstid är maximalt 20 arbetsdagar. Om brukaren önskar välja en annan utförare ska han/hon kontakta biståndshandläggaren. När en ny utförare är vald meddelar kommunen det till den ursprungliga utföraren. Vid byte av utförare ska brukaren eller ombud för denne skriftligen godkänna att den nya utföraren får ta del av journalanteckningar, genom kopia. Avlämnande utförare ansvarar för detta. Den avlämnande utförare kopierar de senaste anteckningarna, aktuell genomförandeplan och dokument som är av särskilt värde för fortsatt säkra insatser, Vid byte ska utföraren samverka och medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för brukaren, kommunen och berörd personal. 2.8 Ickevalsalternativ Valfrihetssystemet gäller för brukare som har biståndsbeslut om boendestöd enligt socialtjänstlagen. Valet av utförare är en möjlighet för brukaren. Den som inte vill, saknar förmåga kan avstå att välja utförare. Enligt 9 kap. 2 LOV ska kommunen tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ. Med ickevalsalternativ avses vilken utförare som ska genomföra den biståndsbedömda insatsen om den enskilde inte kan eller vill välja utförare. I de fall brukaren eller dess företrädare inte vill eller kan välja utförare ska kommunen utgöra ickevalsalternativet. 2.9 Beställning av uppdrag till utföraren När brukaren fått ett biståndsbeslut och valt utförare får den valda utföraren en beställning via meddelandefunktionen i verksamhetssystemet eller via fax. Av uppdraget framgår beviljade insatser samt uppgifter om brukaren. Utföraren ska kunna påbörja uppdraget inom 5 arbetsdagar från det att uppdraget mottagits Geografiska etableringsområden Utförare som bedriver boendestödsinsatser kommer automatiskt att tilldelas hela Lysekils kommun för denna verksamhet. Utföraren skall vid bedrivande av boendestödsverksamhet därför utföra denna verksamhet i hela Lysekils kommun.

42 10 av Utförarens kapacitet Utföraren ska i ansökan om godkännande uppge kapacitetstak i form av antal biståndsbedömda timmar per vecka som maximalt kan utföras. Om en utförare som angivit visst kapacitetstak och senare under avtalstiden vill höja eller sänka taket kan det ske genom att utföraren anmäler ett nytt kapacitetstak till kommunen. Vid utökningar av kapaciteten träder det nya kapacitetstaket i kraft snarast. Vid sänkning av kapaciteten träder det nya kapacitetstaket i kraft vid första månadsskifte 90 dagar efter anmälan. Vid sänkning av kapacitetstak ska dock utföraren genomföra de pågående beställda insatserna tills dess annan godkänd lösning kan ordnas. Utföraren ska vara beredd att utöver sitt kapacitetstak ta emot tillfälliga utökningar (under max 14 arbetsdagar) av insatser, om detta skulle behövas för att upprätthålla kontinuiteten för den enskilde vid exempelvis sjukdom och tillfälligt utökat omsorgsbehov Tilläggstjänster En utförare som tecknat avtal med kommunen har möjlighet att erbjuda så kallade tilläggstjänster. Tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i biståndsbeslutet men som brukaren vill utöka på något sätt till exempel hur ofta tjänsten ska utföras. Kommunens egen boendestöds verksamhet får inte erbjuda tilläggstjänster. Kommunen ersätter inte utföraren för tilläggstjänster. Utföraren tar betalt direkt av brukaren som beställer tjänsten direkt från utföraren. Utföraren kan erbjuda tilläggstjänster om följande förutsättningar är uppfyllda: Tilläggstjänster får inte vara obligatoriskt för brukaren för att hon/han ska kunna välja utföraren. Tilläggstjänsterna får inte vara en del av biståndsbeslutet. Däremot kan brukaren välja att utöka volymen eller antalet tillfällen som insatsen utförs på, jämfört med biståndsbeslutet. Tilläggstjänster faktureras av utföraren direkt till brukaren (inte kontant betalning). När utföraren erbjuder tilläggstjänster ska det tydligt framgå för brukaren att det är fråga om en tilläggstjänst som erbjuds. Brukaren är inte skyldig att nyttja utförarens tilläggstjänster i de fall utföraren väljs för uppdrag enligt biståndsbeslut. Utföraren ska, om kommunen begär det, kunna redovisa för kommunen vilka tilläggstjänster de utfört hos kommunens brukare och dessa tjänsters omfattning.

43 11 av 38 Att erbjuda tilläggstjänster istället för att informera biståndshandläggare om en brukares utökade behov av insatser är inte tillåtet. Ett sådant förfarande från utföraren utgör grund för omedelbar hävning av avtalet Utförarens marknadsföring Utföraren har rätt att marknadsföra sin verksamhet. Marknadsföringen får dock inte upplevas som påträngande eller oetisk. Som påträngande och oetisk marknadsföring räknas exempelvis: Utföraren försöker värva nya brukare genom hembesök, besök på sjukhus eller telefonsamtal. Vid marknadsföring av tilläggstjänster ska följande vara tydligt: Tilläggstjänsterna betalas direkt till utföraren som skickar faktura på utförda tilläggstjänster. Tilläggstjänsterna är ett erbjudande brukaren har inte skyldighet att köpa tilläggstjänster. Tilläggstjänsternas pris. Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras till presumtiva brukare via biståndshandläggarna. Biståndshandläggarna ansvarar för att ge saklig information om vilka alternativa utförare som brukaren kan välja mellan Avgift för boendestöd Kommunen ansvarar för och debiterar avgifter för boendestöd. Avgifterna tillfaller kommunen Tillsyn IVO, Inspektionen för vård- och omsorg, är från och med 1 juni 2013 (tidigare Socialstyrelsen) ansvarig tillsynsmyndighet för att kontrollera att de utförare som ingår avtal med kommuner att utföra socialtjänst- och HSL-uppgifter, uppfyller de krav som ställs i gällande lagar och föreskrifter inom verksamhetsområdet Information till utförare Kommunen informerar utföraren om verksamhetssystem inklusive tidsredovisning. Kommunen kan komma att göra förändringar i den tekniska lösningen för verksamhetssystem eller rapportering av utförd tid hos brukare och utföraren måste då anpassa och använda ny teknik.

44 12 av Administrativa föreskrifter 3.1 Upphandlingsförfarande Upphandlingen genomförs enligt Lag om valfrihetssystem, LOV (SFS 2008: 962). Upphandlingar enligt LOV har ingen given sluttid och pågår så länge den annonseras på Kammarkollegiets webbplats. Utförare har möjlighet att löpande lämna in ansökan baserad på det förfrågningsunderlaget som är aktuellt vid den givna tidpunkten. Anbudssekretess förekommer inte vid upphandling enligt LOV. Alla leverantörer som uppfyller kraven i detta förfrågningsunderlag får teckna kontrakt med kommunen efter beslut i Socialförvaltningen. Den kommunala egenregiverksamheten behöver inte ansöka om att bli godkänd, men kraven är likvärdiga (likabehandlingsprincipen). 3.2 Utformningen av ansökan Fullständig ansökan måste: - Utformas enligt anvisningar i förfrågningsunderlaget med bilagor och tillhörande ansökningsblankett. - Vara skriftlig och skriven på svenska. - Vara undertecknad av behörig företrädare. - Inte innehålla reservationer. - Inkomma som originalhandling. För att en sökande ska bli godkänd som utförare måste alla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget vara uppfyllda. 3.3 Tidplan för upphandlingen Annonsering på kammarkollegiets webbplats Godkännande av utförare Avtalstecknande Beräknat startdatum då utföraren ska kunna vara i full drift Inom 7-8 veckor efter mottagen ansökan Snarast efter beslut Senast 90 dagar efter ett avtal tecknas Prövning och godkännande av ansökningar kan ta längre tid än angett ovan under semesterperioder.

45 13 av Kommunen lämnar upplysningar under ansökningstiden Kontaktperson: Marianne Gammal Funktion: Utredare, Individ- och myndighetsnämnden Tel: E-post: 3.5 Kompletteringar och förtydliganden av förfrågningsunderlag Frågor ställs skriftligen (även e-post) till kontaktpersonen. Svar och eventuella andra kompletterande uppgifter om upphandlingen under ansökningstiden kommer att publiceras på Postadress Ansökan om godkännande ska ställas till: Individ- och myndighetsnämnden Registrator IMN Lysekil 3.7 Handläggning och godkännande av utförare Inkommen ansökan öppnas och registreras snarast möjligt av kommunen. Därefter sker en kontroll av att utföraren utformat sin ansökan i enlighet med angivna förutsättningar och bifogat de handlingar som begärts. Utförare vars ansökan uppfyller ovanstående krav, kallas också in till ett personligt möte med socialförvaltningen för avstämning av beställarens krav på uppdraget och utförarens förståelse för uppdraget. Deltagande på detta möte är obligatoriskt för att utföraren ska kunna bli godkänd. Beslut om godkännande kommer normalt att göras inom 7-8 veckor. Om sökande godkänns tecknas ett avtal mellan sökande och kommunen.

46 14 av Uteslutningsprövning och kvalificering Utföraren kan uteslutas i enlighet med 7 kap. 1 LOV. Kommunen får utesluta en sökande som: Är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud. Är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, Genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen. Har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, Inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom ESS- området eller I något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om utföraren är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott avseende yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Kommunen får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av punkterna ovan. Bekräftelse av att sökande kontrollerat motsvarande uppgifter avseende de underleverantörer som avses användas ska bifogas ansökan. Den skriftliga ansökan samt eventuella intervjuer utgör grund för bedömning av ansökan.

47 15 av Intyg, bevis och ekonomisk kapacitet Lysekils kommun samarbetar med Skatteverket vid handläggningar av ansökningar om godkännande enligt LOV. Följande intyg och bevis ska bifogas med ansökan: Registreringsbevis från Bolagsverket, ej äldre än två månader vid ansökningstillfället. F- eller FA-skattsedel. Sanningsförsäkran enligt 7 kap 1-2 LOV, utföraren eller de personer som är utsedda att vara ansvariga för utförandet får inte vara satta i konkurs eller likvidation, vara under tvångsförvaltning, föremål för ackord eller tills vidare ha inställt sina betalningar. De får inte heller ha näringsförbud eller vara föremål för ansökan om sådana åtgärder. Skatteverkets blankett SKV4820 ska bifogas, den får inte vara äldre än två månader vid ansökningstillfället. Försäkringar, utföraren ska teckna och under hela avtalstiden inneha ansvarsförsäkring och andra nödvändiga försäkringar som innebär att Lysekils kommun och den enskilde brukaren hålls skadeslös. Kopia på aktuella försäkringsbrev ska bifogas till ansökan. Senaste årsredovisning bifogas i förekommande fall ansökan. Utförare som har nystartat företag, eller företag under bildande ska bifoga affärsplan med budget för verksamheten och kunna visa att företaget har en stabil ekonomisk kapacitet genom att redovisa aktiekapital eller finansiell säkerhet, till exempel lämna bankgaranti Förfarande om ansökan inte godkänns Om kommunen har beslutat att inte godkänna en sökande kan denne lämna in ny ansökan som prövas enligt, den vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget. Om utföraren inte blivit godkänd eller känner sig felaktigt behandlad kan denne välja att begära rättelse hos förvaltningsrätten i Göteborg. Ansökan om rättelse ska göras skriftligen inom tre veckor från det att underrättelsen om beslut skickats.

48 16 av Krav på tjänstens utförande Med kravspecifikation avses krav och omfattning på den tjänst som kommunen upphandlar. De krav på tjänsten som redovisas måste uppfyllas för att en utförare ska kunna tilldelas kontrakt. Ansökan ska innehålla en bekräftelse på att utföraren kommer att uppfylla de krav som ställs på tjänsten i följande uppdragsbeskrivning. Bekräftelsen lämnas genom undertecknande av ansökningsformuläret. Övergripande mål och kvalitetskrav Det övergripande målet för verksamheten ska vara: Den enskilde ska kunna leva som andra och själv få bestämma hur han eller hon vill leva sitt liv. Verksamheten ska vara av god kvalitet och insatserna ska tillförsäkra den enskilde skäliga levnadsvillkor. Utföraren ska bedriva verksamheten enligt de krav som anges i förfrågningsunderlaget (med bilagor) och kraven ska vara kända av personalen. Verksamheten ska bedrivas enligt gällande författningar, riktlinjer och rutiner på området. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och med beaktande av allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. 4.1 Grundläggande krav på tjänsten Boendestödet ska ha sin utgångspunkt i att den enskildes funktioner för den dagliga livsföringen upprätthålls samt att social isolering motverkas. Boendestödet ska genomsyras av grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han eller hon vill leva sitt liv. Undantag från denna grundtanke får endast göras om detta är till skada för den enskilde eller annan person. Den enskildes behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter ska respekteras. Den enskilde ska ges kontinuitet så långt det är möjligt när det gäller personal. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lag om offentlighet och sekretess, hälso- och sjukvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning, meddelarfrihet och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med

49 17 av 38 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt följa kommunens riktlinjer och rutiner. 4.2 Underleverantör Underleverantörer kan anlitas för att utföra vissa uppgifter. För att underleverantörer ska kunna anlitas under avtalsperioden krävs att kommunen på förhand godkänner dessa. Vid anlitande av underleverantör eller byte av underleverantör under avtalstiden ska utföraren informera alla berörda, inklusive de enskilda brukarna, om den nye underleverantören. Anlitande/byte av underleverantör kan göras först efter godkännande av kommunen. 4.3 Informationsskyldighet om förändrat biståndsbehov Om brukarens behov förändras varaktigt, minskar eller ökar, i sådan grad att biståndsbeslutet behöver följas upp ska utföraren omgående kontakta kommunens biståndshandläggare. Förändringen av brukarens behov ska framgå av utförarens dokumentation. I utförarens uppdrag ingår att omgående meddela biståndshandläggaren om en brukare är inlagd på sjukhus eller har avlidit. 4.4 Ledningssystem för kvalitet i verksamheten För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska utföraren ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet som uppfyller kraven i gällande lagstiftning för denna typ av verksamhet, SOSFS 2011:09. Ledningssystem för systematiskt kvalitetarbete, SOSFS 2011:09, ska bland annat omfatta: Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet. Enskildas, brukarorganisationers, och personals möjlighet till delaktighet, säkerställande och utveckling av kvalitet i verksamhet. Rutiner som tydliggör hur samverkan ska ske internt respektive externt med beaktande av Lag om offentlighet och sekretess och tystnadsplikten enligt SoL. Rutiner för dokumentation enligt SoL och HSL Rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från myndigheter/organisationer för att förebygga fel och brister, utveckla

50 18 av 38 verksamheten, och identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Kommunens rutin för synpunkter ska användas. Rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras, åtgärdas och hur vidtagna åtgärder följs upp. Rutin fastställd av omsorgsnämnden ska användas. Rutiner för anmälan och handläggning av allvarlig missförhållanden i omsorgen. Rutin fastställd av omsorgsnämnden ska användas. Rutiner för att säkerställa att all personal såväl ordinarie som vikarierande har goda kunskaper om sekretess och tystnadsplikt. Samtliga rutiner ska dokumenteras skriftligt. 4.5 Arbetsledning och personal Ansvarig för verksamheten och samtlig personal som anställs ska till utföraren lämna ett registerutdra ur det register som förs enligt lagen om belastningsregister. Register avseende samtliga inom verksamheten ska finnas tillgängliga vid uppföljning/tillsyn. Kompetenskrav på arbetsledning Den operativa ledningen av verksamheten som har det direkta ansvaret för personal, ekonomi och verksamhet ska ha verifierad: Adekvat högskoleutbildning omfattande minst 120 poäng högskolepoäng (tre år). Tre års dokumenterad erfarenhet av liknande verksamhet för aktuell målgrupp. Relevant datorkompetens för att kunna utföra tjänsten. Till ansökan ska för dem som är ansvariga för driften av verksamheten bifogas namn och telefonnummer till minst två personer som kan bekräfta uppgifterna om yrkeserfarenhet och bistå med referenser. Personerna som bekräftar uppgifterna och ger referenser får inte tillhöra den organisation som lämnar ansökan ifråga. Till ansökan skall också bifogas examensbevis. Om utföraren under avtalstiden har för avsikt att byta arbetsledare/enhetschef eller motsvarande som ansvarar för den dagliga driften ska detta meddelas till kommunen som då ska pröva om arbetsledaren uppfyller krav för godkännande.

51 19 av 38 Kompetenskrav på övrig personal Relevant utbildning för personal innebär att minst 90 % av den personal som arbetar med boendestöd ska ha och kunna uppvisa dokumenterade kunskaper motsvarande lägst yrkesförberedande gymnasial utbildning, dvs. genomgången utbildning till mentalskötare, vårdlinje, social servicelinje, lämplig utbildning eller omvårdnadsprogram. En majoritet av personalen ska ha tre års dokumenterad erfarenhet av arbete med aktuell målgrupp. All personal ska behärska det svenska språket i tal och skrift. Villkoret om omfattning av personal innebär att grundbemanningen ska bestå av tillsvidareanställd personal. Personalen ska erbjudas fortlöpande kompetensutbildning och handledning samt hållas uppdaterade om ny lagstiftning och nya forskningsrön inom målgruppen/målgruppernas områden. 4.6 Samverkan, informationsmöten Utföraren ska samverka med anhöriga, god man/förvaltare och andra för brukaren viktiga personer. Detta för att brukarens intressen ska tillvaratas på ett bra sätt. I uppdraget ingår att vara brukaren behjälplig med andra för individen viktiga kontakter. Utföraren ska vid behov delta i samrådsmöten som Lysekils kommun kallar till. I händelse av att uppdrag övergår till ny utförare ska både den nuvarande och den nya utföraren medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för brukaren och kommunen. 4.7 Utförarens dokumentation Utföraren/anordnaren ska ha rutiner som säkerställer att personalen har kunskaper om och iakttar de bestämmelser som gäller för dokumentation, samt för sekretess och tystnadsplikt. Allmänt om dokumentation (enligt SoL, LVU, LVM och LSS) I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 6 kap. Dokumentation i samband med genomförande av insatser finns bestämmelser om genomförandeplan och journal. Genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Detta gäller alla individuellt behovsprövade insatser.

52 20 av 38 Mer information finns i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, del 3 Genomförandeprocessen, samt i avsnittet Bevarande och gallring av handlingar. En genomförandeplan ska upprättas tillsammans med brukare/närstående med biståndsbeslutet som grund. Av genomförandeplanen ska bl. a. framgå målet för insatsen, hur och när beviljade insatser ska utföras samt när genomförandeplanen ska följas upp. Därutöver ska genomförandet dokumenteras fortlöpande i en social journal. Av journalen ska det bl.a. framgå förändrade behov, om det har inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunnat genomföras som planerat, samt klagomål av stör-re vikt. Handlingar ska förvaras så att bara den som har legitim anledning att ta del av handlingarna för att fullgöra sina arbetsuppgifter kan få tillgång till dem. Vid ärendets slut ska all dokumentation återlämnas skriftligen till kommunen Gallring av dokumentation Gallring av dokumentation, allmänt Om inte annat avtalats ska handlingar sparas i två år, efter det att sista anteckningen gjorts. Därefter ska handlingarna gallras, dvs. förstöras på ett säkert sätt. Dessa bestämmelser gäller också vid upphörande av verksamhet. Om upphörande av verksamhet innebär att kunden byter anordnare, ska också rutiner för Byte av anordnare tillämpas. Undantag från bestämmelserna om gallring 1. Följande handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträffar (dvs. när två år gått efter sista anteckningen): - handlingar som avser personer som är födda den femte, femtonde eller tjugofemte varje månad (med hänsyn till forskningens behov) - handlingar som avser barn som har tagits emot i hem för vård eller boende, särskilt boende enligt Socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättningar eller bostad med särskild service för barn enligt LSS Kontakta uppdragsgivande enhet innan handlingarna sänds in. 2. Kommunala verksamheter ska spara handlingar i fem år innan de gallras. 3. Om en verksamhet med tillstånd från Socialstyrelsen upphör, ska detta anmälas till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kan besluta om vad som ska hända med dokumentationen. Alla handlingar ska rensas från arbetsanteckningar, innan de överlämnas till nämnden.

53 21 av Hälso- och sjukvårdsdokumentation Kommunen har genom avtal övertagit hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå för brukare i ordinärt boende. Utförare av omsorgsinsatser inom socialtjänsten ska samverka med hemsjukvården gällande hälso- och sjukvårdsuppgifter. När brukaren inte kan ansvara för sitt eget hälso- och sjukvårdsbehov kan delegering av enklare sjukvårduppgifter till utföraren bli aktuellt. Sjuksköterska i kommun ansvarar för att upprätta vård- och omsorgsplaner. Löpande HSL anteckning förs i verksamhetssystemet. Den som tagit emot en delegering från legitimerad personal tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och har ett ansvar att dokumentera/signera utförd insats på signeringslista i enlighet med enlighet med patientdatalagen 2008:355, SOSFS 2008:14 samt Patientsäkerhetslagen 2010:659. Signeringslistor kan även förekomma vid uppgifter som inte är delegerade utan överlämnats som en instruktion, exempelvis rörelseträning och trycksårsförebyggande insatser. Signeringslistan är en originalhandling och en del av patientjournalen, en lista med signaturförtydligande ska finnas och förvaras i pärm. 4.9 Klagomål och synpunktshantering Brukaren ska alltid veta till vem han eller hon ska vända sig för att på ett enkelt sätt lämna synpunkter eller klagomål på utförarens verksamhet. Utföraren ska arbeta systematiskt med synpunkter och klagomål och vidta åtgärder utifrån eventuella förbättringsmöjligheter Anmälningsskyldighet vid fel och brister Utföraren ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) som säkerställer att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas. Det ska även framgå hur vidtagna åtgärder ska följas upp Anmälningsskyldighet vid allvarliga missförhållanden - Lex Sarah Utföraren ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att enligt 14 kap 2 SoL anmäla missförhållanden i omsorgen om äldre eller funktionshindrade. Allvarliga missförhållanden är sådana aktiva handlingar och försummelser som innebär ett allvarligt hot mot eller allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Arbetsledare hos utföraren ansvarar för att göra anmälningsskyldigheten och rutinerna för handläggning av anmälningar om allvarliga missförhållanden känd hos all underställd personal (SOSFS 2008:10).

54 22 av Genomförandeplan En genomförandeplan ska upprättas för varje brukare. För vidare information se punkt 4.7, Utförarens dokumentation. Inom 10 arbetsdagar efter att uppdraget mottagits av utförare ska en genomförandeplan vara upprättad Kontaktmannaskap Utföraren ska utse en kontaktperson för brukaren inom 10 arbetsdagar från att insatserna har påbörjats. Kontaktpersonen ska genom regelbundna kontakter med brukaren, anhöriga och eventuell god man skaffa sig goda kunskaper om den enskildes vardagsliv och behov av boendestöd. Kontaktpersonen ska informera ansvarig chef om förändringar av behov hos den enskilde som bedöms föranleda eventuell omprövning genom biståndshandläggare. Om brukaren inte är nöjd med sin kontaktperson ska det finnas möjlighet att byta Hygienrutiner Goda hygienrutiner ska alltid tillämpas i det personnära omsorgsarbetet. Verksamhetsansvarig hos utföraren ansvarar för att all personal har god kännedom om rutinerna samt att skapa förutsättningar för att dessa följs Rehabilitering, aktivering och förebyggande insatser Kommunen har enligt avtal med Västra Götalandsregionen ansvaret för rehabiliteringsinsatser för dem som bor i ordinärt boende. I boendestödet ska utföraren ha ett vardagsrehabiliterande och förebyggande arbetssätt. En del av detta arbete kan exempelvis vara att motverka att social isolering uppstår Förskrivna hjälpmedel För personligt utprovade hjälpmedel som brukaren har behov av svarar kommunens rehabiliteringsenhet. Utföraren ska samverka med rehabiliteringsenheten vad gäller utbildningsinsatser som krävs för att personalen ska kunna använda hjälpmedel på rätt sätt i arbetet så att brukaren inte riskerar att skadas enligt SOSFS 2008: Arbetstekniska hjälpmedel Utföraren ansvar för och bekostar samtliga arbetstekniska hjälpmedel. Utföraren ansvarar för att inom ramen för fastställd timersättning verka för en god arbetsmiljö och arbeta med förebyggande åtgärder, utbilda personal i förflyttningsteknik, användande av personlyftar eller arbetsteknisk utrustning mm som krävs för utförande av omsorgs- och serviceinsatser.

55 23 av Rutin för kontanta medel Den enskilde eller dennes närstående/god man ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel handhas av utföraren ska rutiner för detta finnas. I rutinerna ska finnas skriftliga avtal om hantering av privata medel mellan utföraren och brukaren/närstående Rutin nyckelhantering Utföraren ska ha säkra rutiner för hantering av den enskildes nycklar. Nycklarna ska förvaras under säkra förhållanden i avsedda nyckelskåp. Det ska finnas tydliga rutiner för utlämning och återlämning med signering. Kvitto ska lämnas till den enskilde på mottagna nycklar och vid återlämnade av nycklar. Förlust av nycklar ska omedelbart redovisas till brukare. Eventuella kostnader som drabbar den enskilde på grund av låsbyte förorsakat av försumlighet hos utförarens personal bärs av utföraren Identifikation och legitimation Utförarens anställda (och underleverantörer) ska alltid bära identifikation med foto synlig för brukaren. Av identifikationen ska det framgå den anställdes namn och vilket företag han/hon är anställd av. För brukare med funktionsnedsättning ska identifikationen så långt som möjligt anpassas till brukarens förmåga att identifiera personalen Tystnadsplikt och sekretess Utföraren ansvarar för att all personal i verksamheten har god kunskap om och tillämpar gällande sekretesslagstiftning. Utföraren ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om sekretess och tystnadsplikt och att förbindelsen efterlevs. Sekretessförbindelsen förvaras hos utföraren. Brott mot tystnadsplikten kan innebära upphävande av avtalet Meddelarfrihet Personal hos utföraren ska åtnjuta meddelarfrihet och ska kunna påtala missförhållanden utan repressalier, på samma sätt som inom kommunens egen regi. Meddelarfriheten innebär att den anställde kan lämna uppgifter till journalister, författare med flera för publicering utan att arbetsgivaren får efterforska vem som lämnat uppgifterna. Meddelarfrihet avser insatser hos brukaren och inte övriga förhållanden inom företaget. Meddelarfrihet gäller inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 44 kap. 1 lagen om offentlighet och sekretess.

56 24 av Kollektivavtal Utförare med anställd personal ska tillämpa villkor för de anställda motsvarande de kollektivavtalsvillkor som gäller inom branschen Krav på användande av kommunens verksamhetssystem Samtliga utförare ska använda det verksamhetssystem som kommunens använder. Verksamhetssystemet stödjer alla processer i verksamhet från ansökan till genomförande och uppföljning. Uppdraget till utförare kommuniceras via verksamhetssystemet, genomförandeplan registreras, och all dokumentation kring den enskilde brukaren dokumenteras i systemet. Licenser och utbildning i kommunens verksamhetssystem bekostas av kommunen, medan utföraren bekostar utbildningsersättning till anställd personal. Datorer och mobiltelefoner, med tillräcklig kapacitet tillhandahålls och bekostas av utföraren. I det fall avtal upphör mellan kommunen och utföraren upphör nyttjanderätten för verksamhetssystemet. Utföraren ansvarar för att arbetsledning samt övrig personal genomgått utbildning i social dokumentation samt att den utförs i verksamhetssystemet Insyn i utförarens verksamhet Individ- och myndighetsnämnden har det övergripande ansvaret för att följa upp boendestödet som brukare beviljats, oavsett utförare. Kommunen kan komma att begära in uppgifter för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande riktlinjer, mål och krav. Kommunens revisorer ska ha rätt att på samma sätt som med verksamhet i kommunal regi kontrollera och utvärdera måluppfyllelsen i den avtalade verksamheten Uppföljning och utvärdering Uppföljningar sker kontinuerligt under verksamhetsåret. Uppföljning kan ske på initiativ av bland annat kommunen, IVO, Inspektion för vård och omsorg (1 juni-13, tidigare socialstyrelsen) och andra berörda parter. Utföraren är skyldig att lämna de uppgifter som krävs enligt anvisningar i de nationella uppföljningar som exempelvis IVO, (Inspektionen för vård och omsorg) genomför. Utföraren är därutöver skyldig att ta fram och tillhandahålla uppgifter om verksamheten som kommunen kan komma att begära för att informera sig om, följa upp och utvärdera kvalitén i verksamheten. Utföraren ska om så begärs, lämna muntlig redovisning till kommunen.

57 25 av 38 Kommunens uppföljning och utvärdering kan komma att ske genom: - Avtalsuppföljning, tillsyn och granskning - Uppföljning av genomförandeplan och social dokumentation - Uppföljning av anmälda allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) - Uppföljning av anmälningar av synpunkter och klagomål - Föranmälda/oanmälda besök - Samtal med utförarens arbetsledning och personal - Enkäter till brukare - Information och diskussion i för parterna framtida gemensamma samrådsorgan. Kommunen förbehåller sig rätten att på kommunens webbplats publicera utförarens beskrivningar av sina tjänster och åtaganden Lokal kris- och beredskapsplan Kommunen har en lokal kris- och beredskapsplan som träder i kraft vid större olyckor eller krissituationer, exempel kan vara långvariga elavbrott, omfattande utebliven vattenförsörjning, eller vädersituationer som påverkar verksamheten negativt. Om planen aktiveras ska utföraren medverka i den del som berör hemvården. Utföraren ska på begäran delta i kommunens utbildningsinsatser och övningar. Utföraren ansvarar för att upprätta kris- och beredskapsplan för den egna verksamheten som stämmer överens med kommunens plan.

58 26 av 38 5 Affärsmässiga villkor 5.1 Avtal Avtalstid Kontraktet gäller tills vidare med sex månaders uppsägningstid. Efter godkännande som utförare ska avtal tecknas. Avtal sänds tillsammans med beslutsmeddelande till utföraren för undertecknande Avtalets uppsägningstid och villkor Båda parter som under avtalstiden önskar säga upp avtalet har 90 dagars uppsägningstid. Kommunen garanterar inte någon volym åt utföraren utan det är biståndsbeslutet, brukarens val och utförda timmar som avgör storleken på den ersättning som utföraren får. Kommunen förbehåller sig rätten att förändra villkoren för utförande av insatser inom valfrihetssystem. De nya villkoren ska skriftligen meddelas utförare. Ändringen träder ikraft vid den tidpunkt som kommunen fastställer. Om utföraren inte accepterar ändringen av villkoren har denne rätt att säga upp avtalet från den dag då ändring träder i kraft. Större förändringar i verksamheten så som byte av verksamhetsledare eller inriktning av verksamheten ska snarast rapporteras till kommunen. 5.2 Avtalsändringar Ändring av villkor på grund av politiska beslut Lysekils kommun har rätt att, genom politiska beslut, ändra villkoren i de riktlinjer, mål för verksamheten och priser som ska tillämpas enligt detta avtal. Ändrat innehåll i förfrågningsunderlaget innebär att nya avtal upprättas för alla utförare, oberoende av kontraktstid. Om utföraren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren ska utföraren inom 30 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är skickat, skriftligt meddela Lysekils kommun. Om utföraren inte accepterar det nya villkoren betraktas avtalet som uppsagt och upphör att gälla efter 90 dagar.

59 27 av Avbrytande av valfrihetssystem Såväl införande som avveckling av ett valfrihetssystem kräver ett politiskt beslut. I händelse av att Lysekils kommun beslutar att avveckla valfrihetssystem så är uppsägningstiden 12 månader och kommunen säger då upp avtal med samtliga utförare. Om kommunen ännu inte godkänt sökanden kommer dessa att få information om att systemet avbrutits. 5.3 Grund för hävning av avtal På egen begäran Utförare som avser att avveckla hela eller delar av verksamheten (geografiskt eller tidsmässigt) ska meddela kommunen minst 90 dagar före verksamhetens upphörande. När verksamheten har upphört har även avtalet upphört att gälla På grund av avsaknad av uppdrag Om utföraren saknar uppdrag under en period av 12 månader upphör avtalet automatiskt att gälla Till följd av brister i verksamheten Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger kommunen rätt att häva avtalet. Med avtalsbrott av väsentlig betydelse avses följande: Utföraren följer inte socialtjänstlagen, andra tillämpliga lagar och socialstyrelsens föreskrifter som gäller för verksamheten. Utförare nekar/tackar nej till brukare i det geografiska område där man ansökt om och fått godkännande som utförare av hemvård trots att man inte nått kapacitetstak. Utföraren byter verksamhetsansvarig/arbetsledare under avtalsperioden och denne inte uppfyller kompetens och erfarenhetskraven. Utföraren tar ut avgift av den enskilde för tjänst som ingår i biståndsbeslutet. Kommunen har rätt att häva avtalet om utföraren försätts i konkurs eller på annat sätt är i obestånd så att utföraren inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden. Om utföraren inte fullgör betalningsskyldigheter avseende skatter, sociala avgifter och övriga betalningsåligganden som enligt lag eller kollektivavtal åvilar arbetsgivare har kommunen rätt att häva avtalet.

60 28 av 38 Vid mindre brister kan varning utdelas. Om utföraren inte inom tid som anges i varningen har åtgärdat de i varningen angivna bristerna har kommunen rätt att häva avtalet. Hävning ska föregås av en hävningsförklaring undertecknad av behörig företrädare för kommunen. Utföraren garanterar att dess underleverantörer uppfyller motsvarande krav. 5.4 Överlåtelse av avtal eller uppdrag Avtalet får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person. 5.5 Skadeståndsskyldighet Utföraren svarar i förhållande till kommunen för uppkommen skada som kommunen, på grund av vållande och/eller oaktsamhet hos utföraren, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 5.6 Försäkringar Utföraren ska inneha ansvarsförsäkring som håller den enskilde och kommunen skadelösa för skada orsakad genom fel eller försummelse av personal anställd hos leverantören. Kopia av försäkringsbrevet ska lämnas till kommunen, senast vid avtalsskrivning. 5.7 Skatter och avgiftskontroll Utföraren förbinder sig att under hela avtalstiden fullgöra sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter och skatter. Utföraren garanterar att dess underleverantörer uppfyller motsvarande krav. Utföraren och deras underleverantör ska inneha F- eller FA-skattsedel. Kommunen kommer löpande kontrollera att utföraren fullgör sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter och skatter, och samarbetar i detta avseende med Skattemyndigheten. 5.8 Befrielsegrunder (force majeure) Om utföraren på grund av myndighets åtgärd, krigshändelse, strejk, bojkott, blockad eller annan omständighet som han/hon inte kan råda över är förhindrad att fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal ska utföraren i nödvändig omfattning, vara befriad från desamma. Föreligger ovan nämnda omständigheter har kommunen rätt att så länge de består, själv utföra utförarens åtaganden. Ersättningen till utföraren utgår då inte på grund av utebliven prestation. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund.

61 29 av 38 Parterna ska informera varandra om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse. 5.9 Ersättning I fastställd timersättning ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande för att bedriva boendestöd såsom personalkostnader, kringtid (transport till/från brukare, administration, personalmöten, kompetensutveckling) lokaler, transportmedel, materiel, all utrustning för tjänstens utförande inklusive arbetstekniska hjälpmedel Fakturering Lysekils kommun Leverantörsfakturaservice R 044 Fack Stockholm Referens hos kommunen = ansvarsnummer Leverantörens organisationsnummer Leverantörens momsregistreringsnummer För tjänster måste uppgift om F-skatt framgå Bankgiro eller Plusgiro Momsbelopp som ska betalas och momssats/momssatser Fakturans totalbelopp Av fakturan ska framgå företagets namn och adress, organisationsnummer, F- eller FAskattsedel samt postgiro/bankgiro. Underlag till faktura är redovisning av utförda omsorgs- respektive serviceinsatser per brukare Moms Boendestöd i enlighet med socialtjänstlagen är undantagen skatteplikt. Detta betraktas som social omsorg enligt 3 kap 4 Mervärdeskattelagen Betalningsvillkor Betalning sker senast 30 dagar efter det att kommunen har mottagit fakturan Dröjsmålsränta och administrativa avgifter Faktureringsavgifter, expeditionsavgifter eller dylikt godtas inte. Eventuell dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen. Om eventuell försenad betalning kan härledas till felaktig eller ofullständig faktura från utföraren accepteras inte dröjsmålsränta.

62 30 av Tvist Tvist ska avgöras av tingsrätt med tillämpning av svensk rätt. Utföraren får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de åtagande som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår.

63 31 av 38 Individ- och myndighetsnämnden Ansökan om godkännande som utförare av boendestöd i Lysekils kommun 1. Sökande företag Företagets namn Företagsform Organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Postadress Hemsida Plusgiro/Bankgiro 2. Kontaktperson, behörig företrädare avseende avtal För- och efternamn Befattning Telefonnummer 3. Utförarens kapacitet, se punkt 2.11 i förfrågningsunderlaget Antal timmar/vecka

64 32 av Underlag för kvalificering krav på utföraren Vi accepterar angivna krav och villkor i förfrågningsunderlaget (genom att kryssa Ja) enligt nedanstående punkter och ansvarar för att de blir uppfyllda. Vi bifogar efterfrågade bilagor Avsnitt 2 Punkt Ja Nej Följande bilaga bifogas Uppdragets omfattning Kommunens informationsansvar 2.4 Utförarpresentation enligt mall God man/ställföreträdare 2.6 Kundens val Geografiskt etableringsområde 2.10 Utförarens kapacitet 2.11 Tilläggstjänster Utförarens marknadsföring 2.12 Avgift boendestöd 2.13 Tillsyn 2.14 Information till utförare 2.15 Avsnitt 3 Punkt Ja Nej Följande bilaga bifogas Ansökan 3.2 Tidplan 3.3 Kompletteringar och förtydligande 3.5 Uteslutning och kvalificering 3.8 Intyg, bevis ekonomisk kapacitet Registreringsbevis Bolagsverket - F- eller FA-skattsedel - Sanningsförsäkran - Skatteverkets blankett SKV Årsredovisning (befintligt företag) - Bankgaranti (företag under bildande) - Kopia försäkringsbrev Handlingar ovan ska innan avtalstecknande vara kommunen tillhanda Avsnitt 4 Punkt Ja Nej Följande bilaga bifogas Grundläggande krav 4.1 Underleverantör 4.2 Informationsskyldighet 4.3 Ledningssystem 4.4 Krav på kompetens arbetsledning och övrig personal Examensbevis - Meritförteckning med två referenter

65 33 av 38 Avsnitt 4 Punkt Ja Nej Följande bilaga bifogas Samverkan 4.6 Dokumentation Klagomålshantering 4.9 Fel och brister 4.10 Lex Sarah 4.11 Genomförandeplan 4.12 Kontaktmannaskap 4.13 Hygienrutiner 4.14 Rehabilitering och hjälpmedel Gåvor, mutor, ek. transaktioner, egna 4.18 medel Nyckelhantering 4.19 Identifikation och legitimation 4.20 Tystnadsplikt 4.21 Meddelarfrihet 4.22 Kollektivavtal 4.23 Kommunens verksamhetssystem 4.24 Insyn i utförarens verksamhet 4.25 Uppföljning och utvärdering 4.26 Lokal kris- och beredskapsplan 4.27 Avsnitt 5 Punkt Ja Nej Följande bilaga bifogas Avtal Avtalsändringar Hävning av avtal Överlåtelse av avtal 5.4 Skadeståndsskyldighet 5.5 Försäkringar 5.6 Skatter och avgiftskontroll 5.7 Befrielsegrunder 5.8 Fakturering 5.11 Moms 5.12 Betalningsvillkor 5.13 Dröjsmålsränta och administrativa avgifter 5.14 Tvist 5.15 Ersättning Avtal med underleverantör Ja Nej Följande bifogas Avtal Kopia på avtal Vi ansvarar för att underleverantörer uppfyller samtliga krav som anges i förfrågningsunderlaget

66 34 av Beskrivning av verksamheten och av hur målen för boendestöd ska uppnås Beskriv vilka metoder som används för att uppnå målet med ökad funktionsförmåga och självständighet för kunden Beskriv hur kunden ska bli delaktig och ha inflytande över insatsernas utformning Beskriv hur målet om bemötande med respekt och hänsyn samt respekt för integritet ska nås Beskriv hur insatserna ska bli trygga och säkra Beskriv hur kunden ska få kontinuitet i kontakterna med personal och i strukturen för stödet Anordnaren ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9. Beskriv: - Planering för personalens kompetensutveckling - Rutiner för arbete med den enskilde - Rutiner för att hantera och följa upp synpunkter och klagomål - Rutiner för anmälan om allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) - Rutiner för att åtgärda och dokumentera fel och brister

67 35 av Sanningsförsäkran av behörig person Sanningsförsäkran enligt 7 kap 1-2 LOV Jag som behörig företrädare intygar genom min underskrift att vårt företag och dess företrädare Inte är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud. Inte är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande. Inte genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen. Inte har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Har fullgjort sina åliggande avseende socialförsäkringsavgifter och skatt i hemlandet eller annan stat inom ESS området. Inte i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av ovanstående paragrafer. Samtliga uppgifter i detta ansökningsformulär samt bilagor som bifogas till ansökan är aktuella, sanningsenliga och korrekta. Denna underskrift gäller för samtliga sidor i ansökningsformuläret. För företag Underskrift behörig företrädare Befattning Namnförtydligande Ort och datum

68 36 av 38 Utförarpresentation Företag Företagets namn: Org. nr. Utdelningsadress (gata, box e.d.): Postadress: Postnummer: Telefonnummer (även riktnummer): Telefontid: Hemsida: E-postadress: Verksamhetsansvarig: Kontaktperson som brukaren kontaktar för frågor, synpunkter och klagomål m.m. Kan vara samma person som Verksamhetsansvarig. För- och efternamn: Utdelningsadress (gata, box e.d.): Postadress: Postnummer: Telefonnummer (även riktnummer): Mobiltelefonnummer: Telefontid: E-postadress: Verksamhetsbeskrivning Beskriv i korthet företaget, kvalitetsmål, m.m.:

69 37 av 38 Personal och kompetens Beskriv antal anställda, personalens utbildning, särskild kompetens, om personalen har särskilda språkkunskaper m.m. : Tilläggstjänster Ange vilka tilläggstjänster som ni eventuellt tillhandahåller : Har kollektivavtal för anställda Ev. Kommentar: Ja Nej Profilering Beskriv er eventuell profilering genom att framhålla de olika inriktningar eller kompetenser som kan erbjudas utöver hemtjänsten, t ex språk, kultur, demensinriktning, inriktning mot personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättning :

70 38 av 38 Övriga upplysningar Ange eventuella övriga upplysningar till brukare: Om ni vill att presentationen till brukare skall finnas på annat språk än svenska står ni själva för översättningen. Presentationerna publiceras i en kundvalskatalog på Munkedals kommuns hemsida och på tryckt papper. Denna utförarpresentation skall bifogas ansökan.

71 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Individ- och myndighetsavdelningen Handläggare: Marianne Gammal Telefon: E-post: HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION ENLIGT LAG OM STÖD OCH SERVICE FÖR VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS Dnr: SON Bakgrund Individ- och myndighetsavdelningen tilldelades ett uppdrag att ta fram förslag på rutiner som säkerställer handläggning samt kommunikation och information mellan de två nämnderna, individ och myndighetsnämnden samt vård och omsorgsnämnden. Avdelningschef Ingrid Fredriksson leder arbetet. Orsak till uppdraget: Individ och myndighetsnämnden tar löpande ett antal myndighetsbeslut. Besluten är ofta av den karaktären att det får följdverkningar för enskilda personer som skall verkställas av vård- och omsorgsnämnden. Det är därför av vikt att dessa beslut följer lagstiftningen, är rättsäkra samt att de informeras och kommuniceras på rätt sätt. Under våren 2012 har handläggning av ett ärende ifrågasatts av den sökande. Behov av nya rutiner har framkommit. Uppdraget: Att ta fram förslag på rutiner som säkerställer handläggning samt kommunikation och information mellan de två nämnderna. Nuläge Rutiner gällande handläggning och dokumentation enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är utarbetade. Förslag till beslut Att anta handläggnings- och dokumentationsrutin enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. SOCIALFÖRVALTNINGEN Ingrid Fredriksson Avdelningschef Individ- och myndighetsavdelningen Marianne Gammal Utredare Individ- och myndighetsavdelningen

72 1 Individ- och myndighetsnämnden Handläggning och dokumentation, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1. Allmänt lagstiftningen 2. Ansökan 3. Kontakt enskild 4. Utredning 5. Bedömning om rätt till LSS-insatser 6. Beslut 7. Beställa/Verkställ a 8. Uppföljning/ompr övning av beslut 9. Övrigt 1.1 Lagstiftningen 1.2 Vem skall få insats enligt LSS 1.3 Insatserna 9 LSS 1.4 Begränsningar i insatserna 2.1 Ansökan/begäran om insats Medgivande 2.2 Personakt 2.3 Journal 3.1 Information till den enskilde 3.2 Att själv föra sin talan eller att företrädas av annan 4.1 Barnperspektiv 4.2 Vuxna 4.3 Kommunicering innan beslut 5.1 De olika insatserna enl. 9 LSS 6.1 Underrättelse om beslut 6.2 Överklagan 7.1 Beställningsunderlag 7.2 Beställning/verkställande av insats 7.3 Kvittering av insats 9.1 Förhandsbes ked 9.2 Tillfällig vistelse i kommunen 9.3 Förvaring/gallring 1.5 Goda levnadsvillkor 2.4 Dokumentation 4.4 Handläggningstider 6.3 Vad skall dokumenteras i samband med överklagan & omprövning 7.4 Genomförandeplan 9.4 HSL 1.6 Skälig tid 1.7 Kvalitet, dokumentation, anmälningsplikt 2.5 Sekretess 6.4 Individuell plan 7.5. Verkställighet av insatser enligt 9 LSS Se God man 9.6 Förvaltare 9.7 Register- kontroll 1.8 Socialstyrelsen s tillsyn