Ångest/Oro Självskada



Relevanta dokument
Projektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Rutin vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

SLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder:

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Kris och Trauma hos barn och unga

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

MBT och gruppbehandling

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Vad tycker du om vården?

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Trauma och återhämtning

ARBETSKOPIA

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Problemskapande beteende

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Verktygslåda för mental träning

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Helena Hammerström 1

Frågeformulär till vårdnadshavare

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Enkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Människor som kan uppföra sig gör det

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Example - not for use

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Vårt arbete med brukarna

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Hantera besvärliga typer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Ungas attityder till att vittna

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Bättre vård mindre tvång

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Vad tycker du om vården?

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Vad är psykisk ohälsa?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Transkript:

Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs delaktig i det som sker : tex. Genom att få räkna ner tillsammans med personal vid injektion/tvångsinjektion. Patienten ges trygghet genom att personal är närvarande hos patienten men också generellt på avdelningen. Patienten informeras om vem hon/han skall vända sig till. Personal lyssnar och tillgodoser patientens behov av närhet/distans. Patienten ges upplevelse av frihet genom öppen dörr och/eller möjlighet att gå ut på promenader/ få frisk luft. Patienten ges förutsägbarhet genom information om avdelningens struktur: aktiviteter, måltider, samtal, utgång, besök osv. Patienten ges lugn genom att få rita/pyssla/promenera under samtal och därmed möjlighet att välja grad av intensitet på kontakten, t.ex. undvika ögonkontakt. Patienten ges lugn genom föräldra-närvaro. Patienten ges lugn genom samtal. Personal talar med lugn röst. Patienten ges lugn genom att aktivera sig/ uttrycka sig i skrift eller bild / motionera; gunga, hoppa, promenera, springa. Patienten ges lugn genom avledning; musik, film, kortspel, pingis. Patienten ges lugn genom att få kroppsliga förnimmelser; spikmatta, tyngder, bolltäcke, kedjetäcke, gunga gungstol, lyssna på musik i lugna rummets avskildhet. Känna kyla t.ex. i form av isbit i handen vid ångest och dissociation. 24(39)

Omvårdnadsåtgärder Strategier för ångestlindring Ångest/Oro/Själv skada Informera att panikångest är ofarligt. Försök inte undvika ångest och panikkänslor. Be patienten att andas långsamt, djupt ned i magen, alternativt andas i fyrkant.(vid hyperventilering: dra ett djupt andetag, håll andan och försök sedan andas långsamt alternativt andas i papperspåse.) Be patienten att samtidigt titta upp för att koppla bort negativa känslor. Be patienten att fokusera på vad han/hon vill känna. Be patienten förbereda rogivande tanke/ scenario att fokusera på. Omvårdnadsåtgärder Nertrappnings- strategier i hotfulla konfliktsituationer => => => => => => => => => 25(39) Hot/aggressivitet/ Uppvarvning Patientens autonomi och integritet skyddas i kommunikationen med personalen: Patienten får veta vilket beteende som måste upphöra och en förklaring till det. Personalen håller sig lugn, håller 2-3 m avstånd. Låt kommunikationen ta tid om situationen inte är farlig och försök förstå genom att fråga; vad som får patienten att göra så här. Patienten ges lugn genom personalens flexibilitet. Genom att undvika uppfostrande gränssättningar.

T.ex. avseende rökning. Tydliggör vad patienten kan välja och vad patienten är tvungen att acceptera; t.ex. Vara kvar mot sin vilja. Ge valmöjligheter; Vill du ta en promenad eller ta en lugnande tablett? Ellr be patienten ge egna rimliga alternativ till lösning. Tydliggör att du vill stötta patienten att själv ta kontroll över sitt beteende och få det att upphöra. Men om detta inte sker inom rimlig tid kommer personalen att ta kontroll; t.ex. genom fasthållning/avskiljning osv. Förklara: alla har rätt att vara trygga på avdelningen.vi ser till att du inte gör någon illa på samma sätt som vi skulle hindra andra från att skada dig 26(39)

Bilaga 2 Omvårdnadssamtal / Akutenheten I vilka situationer blir du arg / ångestfylld / orolig / rädd? Någon särskild tid på dygnet? Hur märker vi på dig att du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Finns det några sätt som kan lugna / trygga dig när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Hur vill du bli bemött av personal /medföljande när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Kan du signalera att du mår dåligt på något annat sätt än med ord? 27(39)

Bilaga 3 Omvårdnadsamtal gällande aggression, ilska, ångest och ledsenhet Patientens namn: Personalens namn: Kan du berätta med dina ord, varför du är här? (Första dagarna/inom 3 dygn) Vad tycker du om att vara här? (Efter en vecka) (efter två veckor) 28(39)

Vad har du mest varit på för humör den senaste tiden? (Efter en vecka) (efter två veckor) Hur visar du att du är Arg? Orolig/ Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 29(39)

Finns det något som hjälper när du är Arg, Orolig/Rädd, Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Vad får dig att må bra/känna trygghet? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 30(39)

Hur vill du att personal ska göra när du är Arg? Orolig/Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur är det för dig att be om hjälp och att ta emot hjälp? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 31(39)

Brukar du kunna säga ifrån när det är något du inte vill? Hur gör du då? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur påverkas du av din omgivning? (Till exempel: Ljud, mycket folk, de närmaste personerna i din omgivning, besök, avsked, byte av personal) (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 32(39)

Bilaga 4 Har du varit delaktig i planeringen och utvärderingen av lugnande strategier under vårdtiden? 1 2 3 4 5 Nej Nej Ja Ja Ja Inte alls inte speciellt till viss Till största helt Delaktig delaktig Del delen Delaktig Har lugnande strategier hjälpt dig under vårdtiden? 1 2 3 4 5 Nej Nej Ja Ja Ja Jag har inte oftast inte till viss del till största helt och alls fått hjälp delen hållet Berätta gärna om vad du upplevde som mest hjälpsamt under vårdtiden. 33(39)

Har du upplevt dig tvingad till någonting under vårdtiden? 1 2 3 4 5 Nej Nja Ja Ja Ja helt stämmer till men acceptabelt definitivt oacceptabelt viss del efter samtal Berätta gärna om dessa situationer. med personal Tack för din medverkan. 34(39)

Bilaga 5 Uppföljande samtal med patienten efter tvångsåtgärd Enligt våra befintliga rutiner avseende Bemötande i konfliktsituationer - Hot och våld samt riktlinjer för bältesläggning, tvångsinjektion och sondning med tvång, skall ett uppföljande samtal med patienten rörande tvångsåtgärden hållas av behandlare/ansvarig läkare tillsammans med någon som varit med vid händelsen. Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 1. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes (Om längre tid än 48 timmar passerat kan en skattning gällande tillfället göras och en skattning gällande nu- upplevelsen göras.) 2. Kan du berätta med dina ord: vad som gjorde att du blev lagd i bälte/avskild/ fick tvångsinjektion/sondning med tvång? 3. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan du?berätta hur? 4. Vad informerade personalen dig om under tvångsåtgärden? 5. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika tvångsåtgärden? 35(39)

6. Kunde du ha gjort något annorlunda? 7. Hur upplevde du den tid som du var i bältet/avskild/ fick tvångsinjektionen/ sondningen med tvång? 8. Hade du smärtor eller obehag? 9. Hur var kontakten med personalen under tiden? 10. Hur tänker du på situationen idag? 11. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till tvångsåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 12. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 13. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes 36(39)

Bilaga 6 Uppföljande samtal med patienten efter nödåtgärd Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 14. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 15. Kan du berätta med dina ord: vad som hände? 16. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan? Berätta hur? 17. Vad informerade personalen dig om under nödåtgärden? 18. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika nödåtgärder? 19. Kunde du ha gjort något annorlunda? 37(39)

20. Hur upplevde du den tid som du var tvingad/fasthållen? 21. Hade du smärtor eller obehag? 22. Hur var kontakten med personalen under tiden? 23. Hur tänker du på situationen idag? 24. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till nödåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 25. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 26. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 38(39)

Bilaga 7 Skattning av säkerhet efter tvångsåtgärd/nödåtgärd Här skattar du din upplevelse av säkerhet avseende juridik, praktik och etik i relation till den tvångsåtgärd/nödåtgärd som genomförts. Du gör detta genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar din upplevelse. Skriv gärna kortfattat en förklarande kommentar till din skattning. Din och andras skattning, hjälper till att identifiera våra behov av utbildning och samtal, i syfte att öka vår upplevelse av säkerhet i akuta situationer och vid tvångsåtgärder. Din skattning är konfidentiell. 1. Upplevelse av säkerhet i relation till de juridiska ramarna för genomförd tvångsåtgärd. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= Ingen kunskap alls 10= Mycket god kunskap Kommentar 2. Upplevelse av säkerhet i relation till de etiska ställningstagandena i samband med genomförd tvångsåtgärd. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 3. Upplevelse av säkerhet i relation till det praktiska genomförandet i samband med genomförd tvångsåtgärd. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0= Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 39(39)