Tidiga förebyggande insatsers betydelse för framtida elevhälsa

Relevanta dokument
Utveckling av socioemotionell kompetens i förskolan genom förebyggande insatser:

Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI

Det sociala klimatet i lärmiljön

Kursbeskrivning och schema Utvecklingspsykologi 8 hp 8 oktober 16 november 2012

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundläggande färdigheter

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Förskolan Bergmansgården

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Livskunskap för de allra yngsta

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2017/2018

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strandens förskola Sundets förskola Uddens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kursprogram hösten 2018

SET. Social Emotionell Träning.

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Ekskogens förskola okt okt 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Förskolan: Pärlan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 VÅR VISION

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår: 2017/2018. Hällefors och Grythyttans förskolor

Arbetsplan för Violen

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utsiktens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Lokal arbetsplan 14/15

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Tidiga förebyggande insatsers betydelse för framtida elevhälsa PATHS som ett verktyg för att stärka sociala och känslomässiga kompetenser. Lilianne Eninger, docent i psykologi, univ.lektor i utvecklingspsykologi Psykologiska institutionen, lilianne.eninger@psychology.su.se Hanna Ginner Hau, leg. psykolog, fil. dr i psykologi, univ.lektor i specialpedagogik Specialpedagogiska institutionen, hanna.hau@specped.su.se Mina Sedem, fil. dr i psykologi, univ.lektor i specialpedagogik Specialpedagogiska institutionen, mina.sedem@specped.su.se ATHS Projektgrupp: Lilianne Eninger, Laura Ferrer-Wreder, Ann-Charlotte Smedler, Mara Westling Allodi, Tina Olsson, arah Thomas, Birgitta Herkner, Hanna Ginner Hau, Mina Sedem, Celene Domitrovich, och Kari Trost

Översikt Tidiga insatser inom förskola och skola På vetenskaplig grund Hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande Organisations-, grupp- eller individnivå Vad är social och känslomässig kompetens? Betydelse för beteende och lärande Vad är PATHS-programmet? Syfte och teoretisk bakgrund Resultat från tidigare studier Struktur och exempel på innehåll i PATHS-programmet Utvärdering: Svenska PATHS-projektet i förskolan Kvantitativa och kvalitativa aspekter

Tidiga insatser inom förskola och skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. PATHS - Har en tydlig teoretisk bakgrund. - Är ett manualbaserat program. - Är välstuderat i USA. - Utvärderas i Sverige. Bakgrund Program

Manualbaserade program Följer en given struktur. Ett på förväg bestämt innehåll som ges i en på förväg bestämd ordning. Med en i förväg bestämd frekvens under en på förväg bestämd tidsperiod. Bakgrund Program

Rekommenderade grundläggande egenskaper hos program som syftar till att utveckla barns färdigheter: SAFE S: Sekvens/progression ett program som innehåller sammanlänkade och koordinerade målrelaterade aktiviteter A: Aktiv program som innehåller aktiva former av lärande F: Fokuserad program fokuserar tillräckligt på att utveckla färdigheter E: Explicit program etablerar explicita lärandemål för specifika färdigheter Durlak et al., 2011 Bakgrund Program

Tidiga insatser inom förskola och skola kan vara hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande. PATHS - Kan sägas vara hälsofrämjande för de individer som inte tillhör en riskgrupp. - Men förebyggande för de individer som tillhör en riskgrupp. Bakgrund Program

Tidiga insatser inom förskola och skola kan genomföras på organisations-, gruppeller individnivå. PATHS - Genomförs på gruppnivå - Är en universell insats som ges till gruppen som helhet Bakgrund Program

Sammanfattningsvis är PATHS ett exempel på en insats som är manualbaserad och vilar på vetenskaplig grund.... är hälsofrämjande och förebyggande. är universell, vilket här innebär att den ges på gruppnivå. Bakgrund Program

Vad är social och känslomässig kompetens? Självkännedom Ansvarsfullt agerande Socialt och känslomässigt lärande Självreglering Social medvetenhet Relationella färdigheter Bakgrund: Social och Känslomässig kompetens

Betydelsen av SEL för beteende och lärande En sammanställning av 213 skolbaserade, universella SELprogram visar (små till medelstora) effekter på: - sociala och känslomässiga kompetenser - attityder om sig själva och andra - positivt socialt beteende - uppförandeproblem - skolprestationer Implementering är en viktig aspekt! Större sannolikhet för positiva effekter om programmet utförs i enlighet med manualen. (Durlak m fl, 2011). Samhällsekonomiska analyser visar på betydande vinster av att investera i SEL program. (Belfield m fl, 2015). Bakgrund: Social och Känslomässig kompetens

School readiness (skolmognad) Innefattar: Språkliga färdigheter (ordförråd, fonologisk medvetenhet, bokstavkännedom) Sociala och emotionella kompetenser (känslomässig förståelse, att kunna fokusera uppmärksamheten, följa regler, hantera aggression, upprätthålla positiva relationer med kamrater och lärare) Lonigan, 2006; McClelland et al, 2006 Bakgrund: Social och Känslomässig kompetens

Vad är PATHS-programmet? - syfte och teoretisk bakgrund Vad är PATHS-programmet? Syfte och teoretisk bakgrund

Vad är PATHS-programmet? Syfte PATHS: Promoting Alternative THinking Strategies (Kusché & Greenberg, 1994) Syfte: Tidigt lägga en bra grund för social och känslomässig förståelse Förhindra eller minska beteendeproblem och känslomässiga problem i förskoleåldern samt förebygga framtida anpassningssvårigheter hos barn Förbättra den sociala miljön och inlärningsmiljön i förskolan PATHS är ett amerikanskt program, använt sedan 1980-talet i grundskolan och sedan 2005 i förskolan -Evidensbaserat program, välstuderat i USA Förskoleversionen: Domitrovich, Greenberg, Cortes, & Kusché, 2005 Bierman et al., 2008; Bierman et al., 2014; Domitrovich et al., 2007

Teoretiska kopplingar till PATHS huvudkomponenter Bioekologisk systemteori ABCDE-modellen Neurovetenskap Social inlärningsteori Emotionell intelligens Anknytningsteori Positiv förskolemiljö, känslomässig förståelse, självreglering, problemlösning Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

Bio-ekologisk systemteori Förskolan - ledningen Pedagoger Kamrater Barnet Social kontext Föräldrar Ekonomisk kontext Kulturell kontext Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

ABCDE-modellen av utveckling Baserat på Greenberg, M. & Kusché, C., 1993 Förmågan att förstå och hantera egna känslor Självkontroll: kunskap om lämpliga sociala beteenden, vänskapsfärdigheter, god ton Förmågan att tänka kring hur en hanterar konflikter och löser problem Färdigheter bygger på varandra över tid, vilket även övningarna i programmet gör Positiv självkänsla; känsla av kompetens Mest gynnsam utveckling om det sker en kontinuerlig integrering av känslor, beteende och kognitioner över tid (A)FFECTIVE (känslomässig) (B)EHAVIOURAL (beteendemässig) (C)OGNITIVE (tankemässig) (D)EVELOPMENTAL (utvecklingsmässig) (E)FFICACY (känsla av kompetens) Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

Genom att vi sätter ord på känslorna känns de mindre intensiva eftersom hjärnans aktivering förändras Språket är viktigt! Minskad aktivering i känslomässiga delen av hjärnan (limbiska systemet) Att sätta ord på känslan arg Ökad aktivering i den tänkande delen av hjärnan (prefrontala delar) Lieberman, M. D., Eisenberger, N. I., Crockett, M. J., Tom, S. M., Pfeifer, J. H., & Way, B. M. (2007). Putting feelings into words: Affect labeling disrupts amygdala activity in response to affective stimuli. Psychological Science Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

Relationer har betydelse Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

Betydelsen av självreglering Självreglering eller självkontroll (att kunna styra sina handlingar) har visat sig vara en viktig förmåga som utvecklas från tidig ålder i samspel med omgivningen. Förmågan är av stor vikt för anpassningen på sikt inom en rad olika områden: Hälsa Inkomstnivåer Kriminalitet i vuxen ålder Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study (Moffitt m fl, 2011) Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

Resultat från tidigare studier i USA av förskoleversionen av PATHS Förbättringar i social kompetens, känslomässig förståelse och social problemlösning och minskning av aggressivt beteende Minskning av socialt undvikande (Domitrovich et al., 2007) Förbättring avseende läs- och skrivkunnighet genom en förbättrad uppgiftsorientering och fokus (Bierman et al., 2008) De flesta effekter kvar vid uppföljning efter 1 år. Påverkade också lärarnas beteende: Mer coachning kring känslor tillsammans med barnen Mer barncentrerat språk Högre skattningar på undervisningsstöd och känslomässigt stöd (CLASS) Bierman et al., 2008; Bierman et al, 2014; Domitrovich et al., 2007; Domitrovich et al., 2009 Vad är PATHS-programmet? Tidigare studier

Struktur och exempel på innehåll i PATHS-programmet Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

Struktur Fostra positiv förskolemiljö Grundläggande känslor Självreglering Dela med sig, omtanke, vänskap Grundläggande problemlösning Mer avancerade känslor Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll PATHS innefattar 1. En kort övning, ca 15 minuter, en gång/vecka 36 olika utvecklingsrelaterade övningar som ges under ett läsår 3. PATHS pedagoger del av ett större nätverk 2. Roliga aktiviteter och generalisering Lekar Pyssel Hitta lärtillfällen under dagen

Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll Exempel på innehåll och material Handdockor och förslag på dialog Sagoböcker Känslokort Förslag på pyssel och lekar kopplade till varje övning Förslag på återkoppling till hemmet

Fostra positiv förskolemiljö: Val av Dagens PATHS-hjälpreda Vad är PATHS-programmet? Innehåll

Fostra positiv förskolemiljö: Samlingsregler och PATHS-hjälpreda Vad är PATHS-programmet? Innehåll

Grundläggande känslor Bilder: Känslokort: Vad är PATHS-programmet? Innehåll

Grundläggande känslor: Aktivitet med känslan ledsen Jag blir ledsen när jag tappar en glass När jag inte får vara med blir jag ledsen Vad är PATHS-programmet? Innehåll

Självreglering Att Göra Sköldpaddan: 1. Stopp 2. Andas 3. Säg vad problemet är och hur du känner dig Teknik som barnen får lära sig som en hjälp att lugna sig, få tid att tänka snarare än att enbart agera på sin känsla utan reflektion. Pedagoger utgör förebilder tillsammans med sagor. Vad är PATHS-programmet? Innehåll

Utvärdering: Svenska PATHS-projektet i förskolan Projektet innefattar en kulturell anpassning och utvärdering av förskoleversionen av PATHS (urval av ca 30 förskolor i Botkyrka, Järfälla och Danderyd; interventionsgrupp och kontrollgrupp) *Kvantitativa och kvalitativa aspekter utvärderades (före och efter intervention/kontroll) - Pedagogers uppfattningar och barnens kompetenser studerades bl a *Implementeringen av programmet studerades - viktigt att veta vad som görs! - Observationer, skattningar av pedagoger * Stödsystem för pedagogerna användes i form av t.ex. praktisk hjälp, stöd i reflektion kring genomförandet, stöd genom nätverk med andra pedagoger (Domitrovich et al., 2004) Studie på implementering av olika program i Norge visade att ett stödsystem var en viktig faktor som relaterade till hållbara och bättre implementerade interventioner (Ogden m fl, 2012, Implementation Science) Svenska PATHS-projektet i förskolan

Aspekter vid utvärdering Social problemlösning Känslomässig förståelse och reglering Social kompetens Problembeteenden Förståelse för andras tankar/känslor: mentalisering Minne, uppmärksamhet, impulskontroll Bokstavskännedom, namngivning Förskolekvalitet Analyser av effekterna sker i detta nu! Svenska PATHS-projektet i förskolan

Vad säger pedagogerna i Sverige? Preliminära resultat av fokusgruppsintervjuer som berört följande teman: Generella upplevelser Hur programmet implementerats Vinster Utmaningar Viktiga områden att fortsätta jobba vidare med Vad säger pedagogerna i Sverige?

Generella upplevelser Positiv upplevelse Färdigt koncept Bra program/material Bra verktyg för struktur Givande/utvecklande Gett positivt resultat Vad säger pedagogerna i Sverige?

Hur programmet implementerats Modifierat/anpassat något Gjort det till sitt eget Hoppat över stegen, valt det som är aktuellt, som känns nödvändigt Behovsanpassat (nyanlända, jobba med språket, förenklat) Vad säger pedagogerna i Sverige?

Vinster Bra verktyg såväl för alla barn som behöver utveckla SEL samt barn som behöver extra stöd barn som ej behärskar svenska språket (nyanlända) barn som har ett annat modersmål än svenska tysta/blyga barn barn med funktionsvariationer Vad säger pedagogerna i Sverige?

Vinster- positiv utveckling i barngruppen Större förståelse kring känslor, mer nyanserat Ger varandra komplimanger spontant Större medvetenhet om andra, mer empatiska Mer hjälpsamhet Lugnare klimat Använder teknik för att lugna sig Barnen gillar att få ansvar Omtyckt material, handdockor mm Vad säger pedagogerna i Sverige?

Vinster- sammanfattning Kamratskap och Empati Främjat utvecklingen hos barn som har ett annat språk än svenska samt barn med funktionsvariationer Impulskontroll Integritet Konfliktlösning Vad säger pedagogerna i Sverige?

Utmaningar Organisatoriskt Att få till tiden Att anpassa arbetssättet efter gruppen Involvera alla i implementeringen Samarbeta kollegialt, hjälpas åt Behöver stöd i organisationen, från chefer och kollegor Att arbeta med sina egna känslor Svårt med färdigheten självreglering det tar tid Vad säger pedagogerna i Sverige?

Viktiga områden att fortsätta jobba med Självreglering/impulskontroll Såväl inomhus som utomhus Använda PATHS mer naturligt i hela verksamheten förankra det i hela verksamheten Vad säger pedagogerna i Sverige?

PATHS exempel på insats som främjar socioemotionellt lärande genom en manualbaserad intervention som vilar på vetenskaplig grund.... att vara hälsofrämjande och förebyggande. en universell intervention, vilket här innebär att programmet genomförs ges på gruppnivå.

Arbetet fortsätter! Tack för uppmärksamheten!