BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN 2015 2016
INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017...1 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter för budgeten för 2014 för Karleby stad...7 Sammanfattning av budgeten...9 Mål för verksamheten...18 Centrala bolags mål...34 Driftsekonomi...42 Revisionsnämnden...47 Centralvalnämnden...49 Ledning av staden...53 Stadskansliet...56 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...59 Näringslivs- och stadsutveckling...61 Planering och regionutveckling...63 Dispositionsmedel...65 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...67 Personaltjänster...69 Miljöhälsovårdsnämnden...72 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...82 Social- och handikappservice...86 Äldreomsorg...90 Hälsovårdstjänster...94 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen...103 Småbarnsfostran...105 Grundläggande utbildning...107 Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet...110 Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut...112 Kultur- och ungdomsnämnden; gemensamma utgifter och kansliet...116 Kulturtjänster...118 Bibliotekstjänster...120 Museitjänster...122 Ungdomstjänster...124 Idrottsnämnden...126 Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster...129 Ansvarsområdet för samhällsteknisk service...131 Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter...134 Planläggningstjänster...137 Förvaltning av mark- och vattenområden...139 Byggnadstillsyn...142 Miljötjänster...143 Landsbygdsnämnden...144 Räddningsnämnden...146 Karleby Energi...154 Karleby Vatten...156 Karleby Hamn...158 Työplus...160 Investeringar...163 Understöd 2014, stadsstyrelsen...188
KARLEBY STADS STRATEGI 2013 2017 Karleby stadsfullmäktige godkände 28.10.2013 stadens strategi 2013 2017. Strategin som godkändes av föregående fullmäktige granskades vid beredningsprocessen som inleddes våren 2013. Budgeten 2013 och ekonomiplanen har delvis beretts jämsides med strategin. Således har de preciseringar som gjorts i strategin kunnat beaktas i fastställandet av kritiska framgångsfaktorer, projekt och åtgärder i samband med beredningen av budgeten. VERKSAMHETSMILJÖN FÖRÄNDRAS De kommande förändringarna innebär att stadens övergripande livskraftspolitik blir allt viktigare när det gäller att främja kommuninvånarnas välfärd. Karlebyregionen har förbättrat sin position avsevärt i fråga om regionens relativa konkurrenskraft sedan millennieskiftet, och detta erbjuder en bra grund för ett fortsatt arbete mot de strategiska mål som satts upp för livskraften och konkurrenskraften. Några förutsebara trender som kan nämnas är att stadsbygderna får allt större betydelse och utbildnings- och kompetenskraven ökar. Kommunerna kommer att få en allt mer differentierad roll. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, konsekvenserna av recessionen och omvälvningen i näringslivsstrukturen gör att kommunernas ekonomi stramas åt rejält i Finland. Kommunerna klarar inte av att fullgöra sina skyldigheter, som ökar i antal hela tiden. Staten bör minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. Situationen försvåras också av att befolkningen åldras i snabb takt. För att kommunerna ska kunna anpassa sig till det allt stramare ekonomiska läget måste verksamheten omvärderas, nya kundcentrerade verksamhetssätt tas fram, tjänster produceras i samråd med kunderna samt nya tekniker tas i bruk. Kommunstrukturen, kommunsamarbetet och modellerna för hur tjänsterna ordnas och produceras kommer att revideras. Även modellerna för organiseringen av social- och hälsovården förändras. VISION 2025: KARLEBY SOM BÄST Den livskraftiga, havsnära och tvåspråkiga staden Karleby erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov och en trivsam boendemiljö. Stadens framgång grundar sig på internationella nätverk, högklassigt kunnande, kultur, logistik och mångsidig näringsverksamhet med fokus på kemi. STRATEGISKA MÅL PERSPEKTIVVIS Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Attraktiv stad Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Kunnig och lärande stad Välmående kommuninvånare God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg levnadsmiljö Anordnande av tjänster och koncernstyrning Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Ekonomi, kompetens, personal Hållbar kommunekonomi Kompetent ledning och motiverad personal Attraktiv arbetsgivarimage 1
Kommunerna verkar i en värld som förändras snabbt. Det har blivit allt viktigare att analysera det förgångna, nuläget och framtiden och att förbereda sig på kommande förändringar. Kommunstrategin går ut på att välja riktlinjer i viktiga frågor. Kommunen fastställer sina långsiktiga, strategiska mål. En väl utformad och bra strategi skapar en grund för kommande beslut, budgeter och program. Kommunens strategi omfattar hela kommunkoncernen och styr stadens verksamhet i förhållande till dess centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Efter att strategin blivit godkänd börjar det verkliga arbetet, alltså genomförandet av strategin. Strategin lever när den diskuteras. Budgeten och ekonomiplanen är också viktiga verktyg för genomförandet av strategin. Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. År 2013 ökade folkmängden med 188 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca 2 800. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick antalet invånare till 46 773. Antalet invånare med fi nska som modersmål var 39 416 (58,8 procent), med svenska som modersmål 6 263 (13,4 procent) och antalet invånare med annat modersmål var 1 094 (2,3 procent). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål har varit något sjunkande både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med 184 invånare. Stadens invånarantal torde överskrida 47 000 invånare före utgången av året. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen 700 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Statistikcentralen publicerade hösten 2012 en befolkningsprognos som sträcker sig till 2040. Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. En förutsättning för att prognosen 2
ska bli verklighet är att de goda åren alltid följs av goda år de senaste två åren har ökningen dock varit något mindre. Enligt befolkningsprognosen (trendkalkyl) kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: År (31.12) invånare 2012 (realiserat) 46 773 2015 47 882 2020 49 466 2025 50 895 2030 52 024 2035 52 876 2040 53 562 Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet i medeltal med knappa 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till i medeltal 250 invånare per år under 2020-talet och till 150 per år under 2030-talet. För närvarande ligger Karleby något efter prognosens tillväxtutveckling. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till 51 249 år 2040. Den demografi ska försörjningskvoten i Karleby är för närvarande 59,2 medan den för hela landet är 54,4. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före 2030. Den demografi ska försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortfarande gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med hela landet. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 599. Enligt befolkningsprognosen kommer medelstorleken på åldersklasserna i fråga att öka med knappa 30 (623) före utgången av 2015. Ännu på 2020-talet kommer vi att ha en liten tillväxt. År 2020 beräknas denna medelstorlek vara 636. personer 14 000 UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN I KARLEBY 16-18 v. 7-15 v. 0-6 v. 12 000 1 877 1 728 10 000 1 784 1 979 1 993 2 036 2 029 8 000 5 040 5 254 5 680 5 843 5 898 5 866 5 808 6 000 4 000 2 000 4 277 4 393 4 431 4 437 4 384 4 374 4 445 år 0 2012 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Medelstorleken på åldersklasserna 10 18 år är för närvarande 578. Denna medelstorlek minskar till 514 före 2015 och stiger åter till 554 före utgången av 2020. 3
Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 57,6 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av 2020. Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till 8 633, dvs. 18,5 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år 2020. Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt 3 769. År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca 4 700 och år 2040 drygt 7 800. I Karleby är de äldres relativa andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS I KARLEBY 85+ v. 75-84 v. 65-74 v. personer 14 000 12 000 10 000 8 0001 038 6 000 2 731 1 183 2 852 1 950 2 822 1 539 3 157 1 335 3 401 4 695 5 185 4 741 4 688 4 000 4 864 5 680 6 211 2 000 5 532 5 356 5 351 5 113 år 0 2012 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År 2012 föddes 586 barn. Uppgifterna om antalet födda under de nio första månaderna av 2013 ger vid handen att nativiteten i år blir något över 600. Enligt prognosen överstiger det årliga födelsetalet 600 barn under hela prognosperioden. Mortaliteten uppgår till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans eller något på plus tack vare immigrationen. Den positiva befolkningsutvecklingen kommer att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan Tack vare det raska uppsvinget inom samhällsekonomin vilket pågick från medlet av 1990- talet fram till 2008 har sysselsättningsläget förbättrats i synnerhet på 2000-talet. Som värst var arbetslösheten i Karleby vid medlet av 1990-talet då den var 26 procent. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden 4 5 procentenheter högre än siffran för hela landet. Arbetslösheten sjönk dock snabbare i Karleby jämfört med utvecklingen i det övriga landet. Som en följd av lågkonjunkturen som slog till under slutet av 2008 började arbetslösheten öka. Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten fortsatte att minska under 2011. I början av 2012 började arbetslösheten åter öka något och utvecklingen har fortsatt 2013. I september 2013 var arbetslöshetsgraden 8,9 procent, medan den ett år tidigare var 8,2 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande klart bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 10,9 procent.
Ökningen av antalet arbetsplatser pågick en längre tid men minskade något 2008 och 2009. De senaste två åren har antalet åter ökat något. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetsplatser i Karleby ökat med nästan 5 000 och sedan början av 2000- talet med ytterligare 3 500. Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst närmast inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatserna har minskat inom industrin och primärproduktionen. Vid utgången av 2011 var antalet arbetsplatser i Karleby ca 20 800. Under 2010-talet gäller det att vänja sig vid en långsam ekonomisk tillväxt. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget Recessionen inom euroområdet förutspås upphöra i år. Tillväxten förblir emellertid långsam på grund av den låga sysselsättningen, hushållens och de offentliga ekonomiernas balansanpassningar samt den fortsättningsvis dåliga konkurrenskraften. Finans- och skuldkrisen har undergrävt euroområdets tillväxtpotential. I år kommer Finlands BNP att krympa med 0,5 procent. Enligt fi nansministeriets prognos kommer ekonomin att vända in på ett långsamt tillväxtspår mot slutet av året. Nästa år kommer totalproduktionen att öka med 1,2 procent tack vare inhemsk konsumtion och export. Tillväxten understöds också av euroområdets gradvisa återhämtning, ökningen av exportefterfrågan och den fortsättningsvis låga räntenivån. För 2015 prognostiseras en tillväxt på ca 2 procent, och den vilar på en bredare grund än tidigare. Enligt prognosen som sträcker sig till slutet av 2015 kommer BNP-tillväxten (1,9 procent) att överskrida den potentiella produktionsökningen inom ekonomin, även om tillväxten är svag. Ekonomins tillväxtpotential är låg eftersom arbetsinsatsen inte ökar, den strukturella omvälvningen har förstört existerande produktionskapacitet och nyinvesteringarna ligger på en låg nivå. Den svaga inhemska ekonomiska utvecklingen har återspeglat sig i utvecklingen av konsumentpriserna. Pristrycket från de internationella råvarumarknaderna har också förblivit svagt. Den genomsnittliga infl ationen under innevarande år är ca 1,6 procent och 2,1 procent nästa år. Skärpningen av den indirekta beskattningen kommer att höja priserna under respektive år med 0,6 procentenheter. Arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 10,5 procent (Statistikcentralen 8,3 procent) i år och sjunker till en nivå under 10 procent (Statistikcentralen 8,0 procent) först mot slutet av 2015. Arbetslösheten minskar långsamt på grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och matchningsproblemen på arbetsmarknaderna. Att den totala produktionen minskat två år i följd avspeglar sig oundvikligen i de offentliga fi nansernas ställning så att den offentliga ekonomin fortsätter att uppvisa underskott de närmaste åren. Staten och kommunerna uppvisar klara underskott, arbetspensionssektorn uppvisar överskott och de övriga socialskyddsfonderna är ungefär i jämvikt. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i förhållande till totalproduktionen. Skuldkvoten överskrider gränsen på 60 procent redan nästa år. Den offentliga skulden hotar att växa ytterligare på medellång sikt. De offentliga utgifternas förhållande till totalproduktionen kommer att bli högre än någonsin under de senaste 15 åren. Kommunalekonomiska utsikter År 2012 var lokalförvaltningens underskott 1,1 % i relation till BNP och den fi nansiella ställningen försämrades med cirka en miljard euro jämfört med föregående år. Lokalförvaltningens fi nansiella ställning har försämrats snabbt, för 2010 var kommunekonomin fortfarande nära nog i jämvikt. År 2013 förväntas kommunernas skatteinkomster öka raskare än föregående år, även om de centrala skatteunderlagen växer klart långsammare. Beskattningsutfallet ökar av korrigeringen av utdelningen för skatteåret 2012, som är en åtgärd av engångsnatur. Korrigeringen ökar de skatter som infl yter till kommunerna med drygt 200 miljoner euro. Ökningen av kommunernas statsandelar avtar dock till 2,5 procent på grund av åtgärderna 5
för att anpassa statsfi nanserna. Ökningen av kommunernas konsumtionsutgifter beräknas avta jämfört med senaste års nivå. Den kraftiga ökningen av investeringsutgifter tidigare år beräknas bli enbart marginell 2013. Kommunekonomin fortsätter att uppvisa ett klart underskott 2013 och skuldsättningen fortsätter. Åren 2014 2017 beräknas kommunernas skatteinkomster öka med i medeltal 3 procent. Löneinkomsterna är centrala med tanke på kommunalskatteintäkterna och de antas öka med i medeltal knappt 3 procent. De ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om ökar intäkterna av kommunalskatten med uppskattningsvis 50 miljoner euro 2014 men statsandelarna sänks i motsvarande mån. Ändringarna i grunderna för samfundsskatten 2014 påverkar inte kommunernas intäkter av samfundsskatten, eftersom ändringarna kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundsskatteintäkterna höjs. År 2014 ändras fastighetsvärderingsgrunderna så att fastighetsskatteinkomsterna ökar med 100 miljoner euro. År 2015 ändras grunderna för inkomstbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet i överensstämmelse med den stigande inkomstnivån, vilket beräknas minska intäkterna av kommunalskatten. För 2016 2017 antas att det företas endast en infl ationsjustering av skalan när det gäller inkomstbeskattningsgrunderna. Dess inverkan på kommunernas skatteinkomster kompenseras kommunerna. Den tidsbestämda höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten upphör 2016. Statsandelarna och skatteinkomsterna beräknas öka med knappa 3 procent per år. Den 25 oktober nåddes ett förhandlingsresultat inom kommunalsektorn i enlighet med sysselsättnings- och tillväxtavtal om kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal 2014-2016. Under den första perioden 1.3.2014 31.12.2015 höjs lönerna inom kommunsektorn 1.7.2014 med en avtalsenlig förhöjning, vars kostnadseffekt är i snitt 0,8 procent inom hela kommunsektorn. Första periodens andra avtalsenliga förhöjning på 0,4 procent som följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet genomförs 1.7.2015 i kommunsektorns avtal med undantag av läkaravtalet. När förhöjningen genomförs inom de kommunala avtalen beaktas de kostnader som ändringen i semesterlagen föranleder. Före utgången av maj 2014 kommer det att föras förhandlingar om den resterande förhöjningen. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2013 fastställdes i slutet av fjolåret. Rambeslutet för statsfi nanserna 2014 2017 utgår från att avgiftsnivåerna knappast alls ändras under granskningsperioden. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt ca 30 procent under kommande ramperiod. Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifi ka ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition uppgår statsbidragen till kommunerna år 2014 till sammanlagt 10,6 miljarder euro, av vilket merparten (9,6 miljarder euro) består av statsandelar till kommunerna. Statsunderstöden 2014 uppgår till sammanlagt ca 1,0 miljarder euro. Statsbidragen minskar år 2014 med totalt ca 160 miljoner euro jämfört med i år. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har beaktats befolkningsuppgifterna enligt situationen 31.12.2012 och förändringen i kostnadsnivån år 2014, dvs. en indexhöjning på 2,4 procent. Enligt den preliminära beräkningen ökar indexhöjningen statsandelen för kommunal basservice med 190 miljoner euro. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats tilläggsnedskärningen på 362 miljoner euro år 2014 enligt ramförhandlingarna. Till följd av tilläggsnedskärningarna ökar kommunernas fi nansieringsandel med ca 67 euro per invånare. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice från 30,96 år 2013 till 29,53 procent år 2014. Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar för 2014 som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Nedskärningarna gäller bland annat gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, fi nansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, fi nansieringen av fritt bildningsarbete och fi nansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2014 uppgår 6
nedskärningarna av statsandelsfi nansieringen inom undervisnings- och kulturministeriets område till sammanlagt omkring 62 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel uppskattas bli 41 miljoner. År 2013 ansökte 108 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen, vilket är 13 fl er än året innan. Kommunerna ansökte om förhöjningar till ett sammanlagt belopp av 142 miljoner euro. Ansökningsbeloppet var 24 miljoner högre än i fjol. Det belopp som beviljas kommunerna som behovsprövad höjning av statsandelen förblir oförändrat år 2014, dvs. 20 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. I reformen ska statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, aktualitet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av 2015. Centrala prognossiffror (källor Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % 2011 2012 2013* 2014** Konsumtion 1,9 0,3 0,4 0,8 - privat 2,6 0,2 0,0 0,8 - offentlig 0,5 0,6 1,2 0,8 BNP till marknadspris. 2,7-0,8-0,5 1,2 Sysselsättningsgrad % 68,6 69,0 68,7 69,0 Arbetslöshetsgrad % 7,8 7,7 8,3 8,2 Förtjänstnivåindex, förändring % 2,7 3,2 2,1 2,1 Infl ation % 3,4 2,8 1,6 2,1 *Förhandsuppgift **Prognos UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2014 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2013 Karleby stads utveckling har fortfarande varit gynnsam. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen och arbetslösheten har varit lägre än landets genomsnitt. Även invånarantalet har fortsatt att öka. Både industrins och handelns investeringar i regionen har varit omfattande. Karleby stads ekonomi har trots detta försvagats liksom kommunalekonomin i allmänhet. Den ekonomiska recessionen har försämrat företagens lönsamhet och minskat företagens betalning av skatt. Den försvagade sysselsättningen har minskat infl ödet av kommunalskatt. Å andra sidan har lagreformen i anknytning till skatteredovisningar ökat redovisningarnas antal liksom höjningen av kommunernas fördelningsandelar skatteåret 2012. Enligt en bokslutsprognos som baserar sig på delårsrapporten kommer det offi ciella årsbidraget för 2013 (staden och affärsverken tillsammans) att uppgå till 9,5 miljoner euro och resultatet till -10,9 miljoner euro. Efter regleringsposterna visar resultatet ett underskott på -10,7 miljoner euro. Stadens årsbidrag (utan affärsverken) uppgår på basis av sektorernas prognoser till -5,8 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat till -15,4 miljoner euro, vilka är 3,5 miljoner euro mindre än i budgeten. Verksamhetsutgifterna överskrids med 7,4 miljoner euro, verksamhetsinkomsterna överskrids med 2,0 miljoner euro och verksamhetsbidraget är 5,4 miljoner euro svagare än i budgeten. I skatter infl yter i enlighet med budgeten 169,8 miljoner euro. Affärsverkens resultat är enligt prognosen 4,4 miljoner euro vilket är 0,8 miljoner euro mera än beräknat. 7
Enligt bokslutet för 2012 fanns det ett ackumulerat överskott på 7,7 miljoner euro i balansräkningen. Ifall resultatet för 2013 utfaller enligt prognosen visar balansräkningen ett underskott på -3,0 miljoner euro. Budgeten för 2014 och planeringsåren 2015 2016 Uppgörandet av budgeten för 2014 har väsentligt försvårats av att stadens utgifter trots anpassningsprogrammet inte har kunnat minskas till en nivå som inkomsterna förutsätter. Karlebys inkomstbas är inte tillräcklig för nuvarande utgiftsutveckling eller för nya lagstadgade skyldigheter. De av staten fastslagna omfattande nedskärningarna av statsandelarna har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningarna inverkar åren 2012 2017 med 57,1 miljoner euro på Karleby stads ekonomi. År 2014 är nedskärningen 9,7 miljoner euro och beloppet ökar gradvis så att år 2017 är vi uppe i 12,2 miljoner euro. Den fördröjda lågkonjunkturen har försvagat skatteinkomsternas utveckling. Då verksamheten måste anpassas i så här omfattande grad krävs ett långsiktigt anpassningsprogram i vilket stadens servicenätverk och servicenivå fastställs på ett hållbart sätt. Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Därtill måste inkomstbasen stärkas genom skattehöjningar. Detta måste göras också för att kunna sköta nödvändiga investeringar på ett sådant sätt att lånebeståndet hålls på rimlig nivå. För att balansera ekonomin genomförs ett anpassningsprogram på ett kontrollerat sätt före utgången av 2017. Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja fastighetsskatterna 2014 och 2016 och kommunalskatten 2015. Trots detta måste tillfälliga anpassningsåtgärder vidtas 2014 och även de allra nödvändigaste investeringarna ökar upptagningen av lån. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgeten för 2014, har beräknats så att inkomstskattesatsen kvarstår på tidigare nivå, dvs. 20,50 procent. Fastighetsskatterna höjs så att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,25 procent och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,60 procent. I ekonomiplanen ingår utöver omfattande anpassningsåtgärder också höjningen av inkomstskattesatsen 2015 med en procent till 21,50 procent. 2016 höjs fastighetsskatterna ytterligare på så sätt att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,35 procent, fastighetsskatten för hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,75 procent och för annat boende än det stadigvarande till 1,20 procent. Investeringsnivån ligger på samma nivå som under planeringsåren 2014 2015. I investeringsplanen ingår bara de objekt man redan fattat beslut om eller som är nödvändiga. De närmaste åren måste investeringarna fortfarande fi nansieras helt eller nästan helt med upptagning av nya lån. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika fi nansieringsmodeller utredas. Av stadens affärsverk kommer åtminstone Karleby Energi och Karleby Hamn att bolagiseras från början av 2015. Beträffande affärsverket Työplus är situationen ännu öppen. Alla affärsverk ingår emellertid också i budgeten för 2015 2016 på samma sätt som tidigare, eftersom det i detta skede inte har varit möjligt att uppskatta vilken inverkan bolagiseringen har för stadens ekonomi. Affärsverken betalar staden avkastning enligt gällande beräkningsgrunder dock så att det i Karleby Energis intäktsföring ingår en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro och i Karleby Hamns intäktsföring en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro. Intäktsföringen uppgår till sammanlagt 7,5 miljoner euro. Det officiella resultatet (staden och affärsverken) är -1,2 miljoner euro 2014, 3,5 miljoner euro 2015 och 6,9 miljoner euro 2016. I bokslutet för 2012 visar den offi ciella balansräkningen ett överskott på 7,7 miljoner euro. I balansräkningen för 2013 bildas ett underskott på -3,0 miljoner euro ifall resultatet för 2013 utfaller enligt progno-serna. Enligt budgeten 2014 och ekonomiplanen 2015 2016 är det ackumulerande överskottet i balansräkningen 7,1 miljoner euro i slutet av 2016. 8
Anpassningsprogram Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Karleby stad bör uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden 2015-2017 uppvisar överskott. Under 2013 har ett program för anpassning av ekonomin beretts med hjälp av vilket verksamheten kan anpassas till stadens inkomstbas. I samband med utarbetandet av anpassningsprogrammet har alla sektorerna lagt fram anpassningsåtgärder på kort sikt och på lång sikt. Ledningsgruppen för anpassningsprogrammet har godkänt åtgärderna för fortsatt beredning. För balansering av ekonomin 2013 har även samarbetsförhandlingar förts för att nå så stora besparingar som möjligt. Dessutom har stadsstyrelsen beslutat inleda beredningen av eventuella samarbetsförhandlingar för 2014. För att budgeten för 2014 och ekonomiplanen för 2015 2016 ska utfalla enligt förslaget förutsätts betydande ändringar i servicestrukturen och -nivån, organiseringen av verksamheten samt produktiviteten. Dessa kommer att inverka på antalet genomförda årsverken. I lönereserveringen som är underställd stadsstyrelsen har för 2014 gjorts en minskning på 4,3 miljoner euro av personalkostnaderna som förverkligas genom åtgärder som överenskommes skilt. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2014 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till 125 059 812 euro. Ändringen från 2013 är 2 612 157 euro. Verksamhetsutgifterna är 377 339 818 euro. Ändringen från 2013 är -3 146 624 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till -252 280 106 euro, ändringen från 2013 är -534 467 euro. Skatteinkomsterna för 2014 har beräknats uppgå till 175 137 000 euro och ökar från budgeten för 2013 med 5 307 000 euro. De kommunala skatteinkomsterna 2014 beräknas uppgå till 146 792 000 euro, infl ödet av samfundsskatt till 14 361 000 euro och infl ödet av fastighetsskatt till 13 984 000 euro. Staden beräknas få 76 883 000 euro i statsandelar vilket är 804 100 euro mer än i budgeten för 2013. Utjämning på grundval av skatteinkomsterna är -51 000 euro. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till 4 457 894 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -5 527 906 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är 4 306 665 euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet på 6 001 000 euro och den extra intäktsföringen på 1 500 000 euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 20 108 559 euro, vilket innebär en ändring på 7 892 498 euro jämfört med 2013. Räkenskapsperiodens underskott är -903 441 euro och ändringen jämfört med 2013 är 7 049 131 euro. Investeringarna har budgeterats till 32 866 500 euro, varav 3 335 000 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 39 375 000 euro åren 2015-2016. Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt 24 281 000 euro 2014 och till 46 930 000 euro under planperioden 2015 2016. 9
RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Skatteinkomster Budgeten utgår från en inkomstskattesats på 20,50 procent 2014. I ekonomiplanen för 2015 ingår en höjning av inkomstskattesatsen till 21,50 procent. I budgeten ingår en höjning av fastighetsskatterna både 2014 och 2016. 2014 höjs den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende med 0,10 procent. Höjningen inverkar 2014 med 1,6 miljoner euro, 2015 med 1,9 miljoner euro och 2016 med 4,4 miljoner euro. Fastighetsskatt uppbärs enligt följande skattesatser: 2013 2014 2015 2016 % - stadigvarande bostadsbyggnad 0,50 0,60 0,60 0,75 - annan bostadsbyggnad 1,00 1,00 1,00 1,20 - allmän fastighetsskatt 1,15 1,25 1,25 1,35 - allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 0,00 - obebyggda tomter 2,50 2,50 2,50 2,50 - kraftverk 1,40 1,40 1,40 1,40 Inflödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 Kommunalskatt 133 839 144 551 146 792 157 670 164 994 Samfundsskatt 12 203 13 757 14 361 14 993 12 477 Fastighetsskatt 9 991 11 522 13 984 14 264 16 806 Skatteinkomster totalt 156 033 169 830 175 137 186 927 194 277 Statsandelar STATSANDELAR BS2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 Statsan. för komm. bass. 80 953 82 805 83 609 85 559 86 638 Utjämn. statsand.akatteink. -602 333-51 77 800 Utjämn. systemändring 194 194 194 194 194 Öv.statsand. kult.o.ungd. -7 140-7 253-6 869-7 041-7 354 Statsandelar totalt 73 405 76 079 76 883 78 789 80 278 Ändringsprocent 3,2 % 3,6 % 1,1 % 2,5 % 1,9 % Finansiella intäkter och kostnader Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till 6 001 000 euro. På basis av vinst (överskott) från tidigare år betalar Karleby Energi och Karleby Hamn ytterligare sammanlagt 1 500 000 euro. 10
Infl ödet enligt affärsverk är följande: Avkastning på Extra intäktsföring Totalt grundkapital Karleby Energi 3 196 000 750 000 3 946 000 Karleby Hamn 2 230 000 750 000 2 980 000 Karleby Vatten 500 000 500 000 Työplus 75 000 75 000 TOTALT 6 001 000 1 500 000 7 501 000 Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,0 procent. Finansieringsanalys Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 31,9 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 60,0 miljoner euro. Affärsverken upptar 16,0 miljoner euro i långfristiga lån 2014 och 37,2 miljoner euro under planperioden. 2014 uppgår låneamorteringarna till 8,0 miljoner euro och 2015 2016 till 19,1 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2014 till 39,9 miljoner euro och nytt lån upptas 76,0 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 11
KARLEBY STAD* EUR BS 2012 Budg.2013 Budg. 2014 Plan 2015 Plan 2016 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 118 342 120 281 122 793 912 124 636 126 506 Tillverkning för eget bruk 1 966 2 167 2 265 900 2 299 2 333 Verksamhetsutgifter -366 315-374 193-377 339 918-385 842-391 630 Verksamhetsbidrag -246 007-251 746-252 280 106-258 907-262 791 Skatteinkomster 156 034 169 830 175 137 000 186 927 194 277 Statsandelar 73 406 76 079 76 883 000 78 789 80 278 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 137 550 550 000 550 550 Affärsverkens koncessionsränta 6 047 5 934 6 001 000 6 083 6 083 Extra inkomstföring 2 500 1 500 1 500 000 1 500 1 500 Övriga finansiella inkomster 1 331 648 648 000 648 648 Ränteutgifter -3 156-5 000-3 950 000-4 682-5 000 Övriga finansiella utgifter -9-31 -31 000-31 -31 Finansiella inkomster och utgifter 6 850 3 602 4 718 000 4 068 3 750 Årsbidrag -9 717-2 235 4 457 894 10 877 15 514 Avskrivningar enligt plan -8 685-9 649-9 985 800-11 450-12 300 Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 Räkenskapsp.resultat -18 402-11 884-5 527 906-573 3 214 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 133 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 1 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av fonder 98 0 0 0 0 Räkenskapsp. Över-/underskott -18 170-11 884-5 527 906-573 3 214 12
KARLEBY STAD STADEN* BS 2012 BUDG. 2013 BUDG. 2014 Plan 2015 Plan 2016 FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i versamheten Årsbidrag -9 717-2 236 4 457 894 10 877 15 515 Extraordinära poster 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 070-1 900-2 000 000-2 000-2 000-11 787-4 136 2 457 894 8 877 13 515 Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter -20 360-24 277-32 866 500-26 744-20 904 Finans.andelar för investeringsutgifter 814 295 890 000 1 566 1 747 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 3 282 3 679 2 445 000 2 482 2 478-16 263-20 303-29 531 500-22 696-16 679 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -28 050-24 439-27 073 606-13 819-3 164 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 789 217 45 000 45 45 Ökning av utlåningen -52-180 -460 000 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 53 000 52 700 60 000 000 47 000 36 000 Minskning av långfristiga lån -26 978-28 500-31 930 000-33 214-33 139 26 022 24 200 28 070 000 13 786 2 861 Förändring av kortfristiga lån 6 072 0 0 Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 34 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -29 0 0 0 0 Förändr. av fordringar 717 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort-och långfr. skulder 625 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 34 177 24 237 27 655 000 13 831 2 906 Förändring av likvida medel 6 127-202 581 394 12-258 13
RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2012 Budg. 2013 Budg. 2014 Avvikelse Plan 2015 Plan 2016 Extern Extern Extern Budg.13/ 1000 1000 EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2014 VERKSAMHETSINKOMSTER 196 953 566 198 623 555 203 416 412 2,4 % 207 794 300 210 265 000 Tillverkning för eget bruk 2 100 882 2 233 400 2 332 600 4,4 % 2 365 700 2 333 000 VERKSAMHETSINKOMSTER 199 054 448 200 856 955 205 749 012 2,4 % 210 160 000 212 598 000 VERKSAMHETSUTGIFTER 421 143 604 430 316 394 434 175 953 0,9 % 444 831 000 451 063 000 VERKSAMHETSBIDRAG -222 089 156-229 459 439-228 426 941-0,4 % -234 671 000-238 465 000 SKATTEINKOMSTER 156 033 638 169 830 000 175 137 000 3,1 % 186 927 000 194 277 000 STATSANDELAR 73 405 680 76 078 900 76 883 000 1,1 % 78 789 000 80 278 000 7 350 162 16 449 461 23 593 059 43,4 % 31 045 000 36 090 000 FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster 376 240 1 170 000 666 400-43,0 % 1 140 000 1 140 000 Avkastning av grundkapitalet 0 0 0 0 0 Extra inkomstföring 2 500 000 0 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 6 886 941 653 000 880 100 34,8 % 652 000 652 000 Ränteutgifter -3 890 717-6 025 400-5 000 000-17,0 % -6 101 000-6 595 000 Övriga finansiella utgifter -2 541 450-31 000-31 000 0,0 % -31 000-31 000 ÅRSBIDRAG 10 681 177 12 216 061 20 108 559 64,6 % 26 705 000 31 257 000 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -18 760 474-20 492 600-21 329 800 4,1 % -23 189 000-24 339 000 EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER 0 0 Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -8 079 297-8 276 539-1 221 241-85,2 % 3 516 000 6 918 000 Ökning./minskn.av avskrivningsdifferens -548 917 185 967 317 800 190 000 190 000 Ökning./minskn.av reserver 1 001 052 138 000 0 138 000 138 000 Ökning./minskn.av fonder 97 966 0 0 0 0 RÄKENSKAPSP. ÖVER- /UNDERSKOTT -7 529 196-7 952 572-903 441-88,6 % 3 844 000 7 246 000 14
KARLEBY STAD STADEN ** BS 2012 Budg. 2013 Budg. 2014 Plan 2015 Plan 2016 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 10 681 12 216 20 108 559 26 705 31 257 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 081-1 900-2 000 000-2 000-2 000 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -43 600-48 337-57 147 500-48 909-45 669 Finans. andel för investeringsutgifter 902 295 890 000 1 566 1 747 Fusion invest. 0 0 0 0 0 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 3 301 3 679 2 445 000 2 482 2 478 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -30 797-34 047-35 703 941-20 156-12 187 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 789 217 45 000 45 45 Ökning av utlåningen -186-180 -460 000 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 69 802 68 592 76 000 000 64 100 56 100 Minskning av långfristiga lån -32 874-34 146-39 919 000-42 532-42 967 Förändringar av kortfristiga lån 1 273 68 19 000 3-14 Förändringar i eget kapital 704 450 000 900 450 Förändr. av anslutningsavgifter 0 400 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 34 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -487 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -1 878 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde 1 582 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 38 056 35 655 36 135 000 22 516 13 614 Förändring av likvida medel 7 259 1 608 431 059 2 360 1 427 15
Resultaträkning 2014 Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 68 737 705 77 619 600 110 091 285 Avgiftsinkomster 14 418 420 0 14 261 320 Understöd och bidrag 4 803 000 81 200 4 884 200 Hyresinkomster 31 165 787 2 436 700 8 052 537 Övriga inkomster 3 669 000 485 000 3 541 400 122 793 912 80 622 500 140 830 742 Tillverkning för eget bruk 2 265 900 66 700 2 332 600 Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden 119 802 660 9 165 900 128 968 560 Lönebiutgifter Pensionsufgifter 27 518 600 2 276 187 29 794 787 Övriga lönebiutgifter 8 207 800 591 500 8 799 300 Köp av tjänster 153 669 213 8 572 355 129 209 258 Material, förnödenheter och varor 17 252 560 35 188 493 48 437 643 Understöd 15 359 800 0 15 359 800 Hyresufgifter 33 098 030 813 700 8 361 780 Övriga utgifter 2 431 255 227 900 2 659 155 377 339 918 56 836 035 371 590 283 Verksamhetsbidrag -252 280 106 23 853 165-228 426 941 Skatteinkomster 175 137 000 0 175 137 000 Statsandelar 76 883 000 0 76 883 000 Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter 550 000 116 400 378 000 Avkastning av grundkapitalet 6 001 000-6 001 000 0 Extra inkomstföring 1 500 000-1 500 000 0 Övriga finansiella utgifter 648 000 232 100 880 100 Ränteutgifter -3 950 000-1 050 000-4 711 600 Övriga finansiella utgifter -31 000 0-31 000 Årsbidrag 4 457 894 15 650 665 20 108 559 Avskrivningar enligt plan -9 985 800-11 344 000-21 329 800 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 317 800 317 800 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 Räkenskapsper.resultat -5 527 906 4 624 465-903 441 16